färöiska språket

Färöiska
føroyskt mál
Uttal	[ˈføːɹɪst ˈmɔaːl]
Infödd till	Färöarna
Etnicitet	Färöarna
Modersmålstalare	72 000 (2007)
Språkfamilj	Indoeuropeisk germansk nordvästgermansk nordgermansk västskandinavisk öskandinavisk färöiska
Tidiga former	fornnordiska fornvästnordiska fornnorska fornfäröiska
Skrivsystem	Latin ( färöiska alfabetet ) färöisk punktskrift
Officiell status
Officiellt språk på	Färöarna
Erkänt minoritetsspråk i	Danmark
Regleras av	Färöiska språknämnden Føroyska málnevndin
Språkkoder
ISO 639-1
ISO 639-2
ISO 639-3	fao
Glottolog	faro1244
Linguasfären	52-AAA-ab
Färöiska är klassificerat som sårbart av Unescos atlas över världens språk i fara.

Färöiska ( / ˌf ɛər oʊ ˈiːz , nordgermanskt språk , förstaspråk ˌf ær / - FAIR -oh- EEZ Faroe . FARR- ; føroyskt mál [ ˈføːɹɪst ˈmɔaːl]) är ett som talas som med cirka 72,000 av vilka bor på Färöarna och cirka 22 000 i andra områden, främst Danmark .

Det är ett av fem språk som härstammar från fornvästnordiska som talades under medeltiden , de andra är norska , isländska och den utdöda norrländska och grönländska norrländska . Färöiska och isländska, dess närmaste bevarade släkting, är inte ömsesidigt begripliga i tal, men skriftspråken liknar varandra ganska nära, till stor del på grund av färöiskans etymologiska ortografi .

Historia

Fårbrevet ( färöiska : Seyðabrævið ) är Färöarnas äldsta bevarade dokument . Den skrevs 1298 på fornnordiska och innehåller några ord och uttryck som tros vara särskilt färöiska.

Den ungefärliga omfattningen av fornnordiska och relaterade språk i början av 1000-talet:

  Fornvästnordisk dialekt

  Fornöstnordisk dialekt

  Gammal gutnisk dialekt

  Gammal engelska

  Krimgotik

  Andra germanska språk med vilka fornnordiskan fortfarande behöll viss ömsesidig förståelse

Fámjin-stenen, en färöisk runsten

Omkring 900 e.Kr. var språket som talades på Färöarna fornnordiska , som nordiska nybyggare hade tagit med sig under tiden för Färöarnas bosättning ( landnám ) som började 825. Många av nybyggarna var dock inte från Skandinavien , men ättlingar till nordiska nybyggare i regionen Irländska sjön . Dessutom gifte sig kvinnor från norrländska Irland, Orkneyerna eller Shetland ofta med infödda skandinaviska män innan de slog sig ner på Färöarna och Island. ett resultat har det språket haft ett visst inflytande på både färöiska isländska .

Det finns spekulationer om ortnamn på irländska språk på Färöarna: till exempel har namnen Mykines , Stóra Dímun , Lítla Dímun och Argir antagits innehålla keltiska rötter. Andra exempel på tidigt introducerade ord av keltiskt ursprung är: blak / blaðak ( kärnmjölk ), jfr. mellanirländska blathach ; drunnur (svansstycke på ett djur), jfr. mellanirländska dronn ; grúkur ( huvud , huvudhår), jfr. mellanirländsk gruaig ; lámur ( hand , tass ), jfr. mellanirländska lámh ; tarvur ( tjur ), jfr. mellanirländsk tarbh ; och ærgi ( bete i utmarken ), jfr. Mellanirländskt arge .

Mellan 800- och 1400-talen utvecklades ett distinkt färöiskt språk, även om det förmodligen fortfarande var ömsesidigt begripligt med fornvästnordiska, och förblev liknande det norrländska språket på Orkney och Shetland under Norns tidigare fas.

Färöiska upphörde att vara ett skriftspråk efter föreningen av Norge med Danmark 1380, med danska som ersatte färöiska som förvaltnings- och utbildningsspråk. Öborna fortsatte att använda språket i ballader , folksagor och vardagsliv. Detta upprätthöll en rik taltradition , men under 300 år användes språket inte i skriftlig form.

År 1823 publicerade Danska Bibelsällskapet en diglot av Matteusevangeliet , med färöiska till vänster och danska till höger.

Venceslaus Ulricus Hammershaimb och den isländska grammatikern och politikern Jón Sigurðsson publicerade 1854 en skriven standard för modern färöiska, som fortfarande finns kvar. De satte en standard för språkets ortografi , baserad på dess fornnordiska rötter och liknande den isländska. Huvudsyftet med detta var att stavningen skulle representera färöiskas olika dialekter i lika stor utsträckning. Dessutom hade det fördelarna av att vara etymologiskt tydligt och behålla släktskapet med det isländska skriftspråket. Det faktiska uttalet skiljer sig dock ofta avsevärt från den skriftliga återgivningen. Bokstaven ð , till exempel, har inget specifikt fonem kopplat till sig.

Jakob Jakobsen utarbetade ett rivaliserande ortografisystem, baserat på hans önskan om en fonetisk stavning, men detta system togs aldrig upp av talarna.

År 1908 publicerade Scripture Gift Mission Johannesevangeliet på färöiska.

1937 ersatte färöiska danska som officiellt skolspråk, 1938 som kyrkospråk och 1948 som nationellt språk genom Färöarnas hemstyrelag. Färöiskan blev dock inte det vanliga språket för media och reklam förrän på 1980-talet. Idag anses danska vara ett främmande språk, även om cirka 5 % av invånarna på Färöarna lär sig det som ett första språk [ , och det lärs ut i skolan från första klass.

Under 2017 lanserade turistbyrån Visit Faroe Islands en webbplats med titeln Faroe Islands Translate. Text kan skrivas in på tretton språk, inklusive engelska, kinesiska, ryska, japanska, franska, spanska och portugisiska. Istället för att en omedelbar maskinöversättning ges, går texten till en volontär som kommer att tillhandahålla en livevideoöversättning, eller en inspelad senare. Syftet med detta projekt var att få färöiska att presenteras på Google Translate .

Gamla färöiska

Fornfäröiska ( miðaldarføroyskt , ca mitten av 1300-talet till mitten av 1500-talet) är en form av fornnordiska som talades under medeltiden på Färöarna. De mest avgörande aspekterna av färöiskans utveckling är diftongisering och palatalisering .

Det finns inte tillräckligt med data tillgängliga för att fastställa en korrekt kronologi för färöiska, men en grov sådan kan utvecklas genom jämförelse med kronologierna för urisländska och fornnorska. På 1100- och 1200-talen á och ǫ́ samman som /ɔː/ ; senare i början av 1300-talet skedde delabialisering: y , øy , au > /i, ɔi, ɛi/ ; í och ý slogs samman utöver i och y , men i fallet med í och ý verkar det som att labialisering ägt rum i stället som dokumenterats av senare utveckling till /ʊi/ . Vidare genomgick språket en palatalisering av k , g och sk före fornnordiska e , i , y , ø , au > /kʲ, ɡʲ, skʲ/ > / cᶜ̧, ɟᶨ, ɕcᶜ̧/ > /tʃʰ, t/ʃ., ʰ Innan palataliseringen é och ǽ slogs samman som /ɛː/ och ungefär under samma period infogas epentetiskt u i ordslutliga /Cr/- och /CrC/ -kluster.

En massiv kvantitetsförskjutning verkade också på mellanfäröiska. När det gäller skärpning ägde det rum efter delabialisering men innan förlust av postvokalisk ð och g /ɣ/ . Förskjutningen av hv /hw/ till /kw/ , raderingen av /h/ i (återstående) ordinitial /h/ –sonorantkluster ( hr , hl , hn > r , l , n ), och upplösningen av þ ( þ > t ; þ > h i demonstrativa pronomen och adverb) förekom före slutet av 1200-talet. En annan odaterad förändring är sammanslagning av ǫ , ø och ǿ till /ø/ ; pre-nasal ǫ , ǫ́ > o , ó . enk , eng blev troligen eing , eink på 1300-talet; utvecklingen av a till /ɛ/ före ng , nk uppträdde efter att palataliseringen av k , g och sk hade fullbordats, en sådan förändring är en ganska ny utveckling, liksom förändring Cve > Cvø .

Utveckling av vokaler från fornnordiska till moderna färöiska

800-talet (fornnordisk)				upp till 1300-talet (tidigt färöiska)	1300-1500-tal (gamla färöiska)		1600-talet (sent gammalt färöiska)				1900-talet (nyfäröiska)
					Norr	söder	Norr		söder		Norr		söder
							lång	kort	lång	kort	lång	kort	lång	kort
jag och y				/i/	/iː/		/iː/	/ɪ/	/iː/	/ɪ/	[iː]	[ɪ]	[iː]	[ɪ]	jag, y
e och æ				/e/	/eː/		/eː/	/ɛ/	/e/	/ɛ/	[eː]	[ɛ]	[eː]	[ɛ]	e
o				/o/	/o/	/o/	/o/	/œ/	/o/	/œ/	[o]	[œ]	[o]	[ʏ]	o
ǫ				/ɔ͔/	/ɔ͔ː/										o
u				/u/	/uː/		/uː/	/ʊ/	/uː/	/ʊ/	[uː]	[ʊ]	[uː]	[ʊ]	u
o				/o/	/o/	/o/	/o/	/ɔ/	/o/	/ɔ/	[o]	[ɔ]	[o]	[ɔ]	o
a				/a/	/ɛː/		/ɛː/	/æ/	/ɛː/	/æ/	[ɛa]	[a]	[ɛa]	[a]	a
Lång vokal -> Diftong
í och ý				/yː/	/ʊi/		/ʊi/	/ʊi/	/ʊi/	/ʊi/	[ui]	[ʊi]	[ui]	[ʊi]	í, ý
é och ǽ				/ɛː/	/ɛː/	/eː/	/ɛəː/	/ɛə/	/eː/	/ɛ/	[ɛa]	[a]	[eː]	[ɛ]	æ
ǿ				/œː/	/œː/		/o/	/œ/	/o/	/œ/	[o]	[œ]	[o]	[ʏ]	o
ú				/uː/	/ʉu/		/ʉu/	/ʉʏ/	/ʉu/	/ʉʏ/	[ʉu]	[ʏ]	[ʉu]		ú
o				/o/	/ɜu/	/ɔu/	/ɜu/	/ɜ/	/ɔu/	/ɔ/	[œu, ɛu]	[œ]	[ɔu]	[ɔ]	o
á och ǫ́				/ɔː/	/ɔː/		/ɔː/	/ɔ/	/ɔː/	/ɔ/	[ɔa]	[ɔ]	[ɔa]		á
Riktiga diftonger
au				/ɶu/	/ɛi/		/ɛi/	/ɛi/	/ɛi/	/ɛi/	[ɛi]	[ɛ]	[ɛi]	[ɛ]	ey
øy				/œy/	/ɔi/		/ɔi/	/ɔi/	/ɔi/	/ɔi/	[ɔi]	[ɔ]	[ɔi]	[ɔ]	oj
ei				/a e i/	/ai/		/ai/	/ai/	/ai/	/ai/			[ai]	[ai]	ei

Alfabet

Huvudartikel: Färöisk ortografi

Det färöiska alfabetet består av 29 bokstäver som kommer från det latinska skriften :

Majuscule former (även kallade versaler eller versaler )

A

Á

B

D

Ð

E

F

G

H

jag

Í

J

K

L

M

N

O

O

P

R

S

T

U

Ú

V

Y

Ý

Æ

O

Minuskula former (även kallade gemener eller små bokstäver )

a

á

b

d

ð

e

f

g

h

i

í

j

k

l

m

n

o

o

sid

r

s

t

u

ú

v

y

ý

æ

o

Fonologi

Huvudartikel: Färöisk fonologi

färöiska vokaler

	Främre				Central		Tillbaka
	oavrundad		avrundad
	kort	lång	kort	lång	kort	lång	kort	lång
Stänga	ɪ	iː	ʏ	yː			ʊ	uː
Mitten	ɛ	eː	œ	o			ɔ	o
Öppen					a	aː

Som med de flesta andra germanska språk har färöiska ett stort antal vokaler, med 26 totalt. Vokalfördelningen liknar andra nordgermanska språk genom att korta vokaler förekommer i slutna stavelser (de som slutar på konsonantkluster eller långa konsonanter) och långa vokaler som förekommer i öppna stavelser.

Färöiska vokalväxlingar

Monoftonger
Lång vokal				Kort vokal
/i/	linur	[ˈliːnʊɹ]	'mjuk'	ludd	[lɪn̥t]	"mjuk ( N. )"
/e/	frekur	[ˈfɹeː(ʰ)kʊɹ]	'girig'	frekt	[fɹɛʰkt]	"girig (N.)"
/y/	mytisk	[ˈmyːtɪsk]	'mytologisk'	mystisk	[ˈmʏstɪsk]	'mystisk'
/o/	høgur	[ˈhøːʋʊɹ~ˈhøœʋʊɹ]	'hög (M.)'	høgt	[hœkt]	'hög (N.)'
/u/	gulur	[ˈkuːlʊɹ]	'gul'	gult	[kʊl̥t]	"gul (N.)"
/o/	tola	[ˈtʰoːla]	'att stå ut med'	berättade	[ˈtʰɔltɪ]	"uthärdat"
/a/	Kanada	[ˈkʰaːnata]	"Kanada"	landa	[lant]	'landa'
Diftonger
Lång vokal				Kort vokal
/ʊi/	hvítur	[ˈkvʊiːtʊɹ]	'vit (M.)'	vitt	[kvʊiʰtː]	'vit (N.)'
/ɛi/	deyður	[ˈteiːjʊɹ]	"död (M.)"	deytt	[tɛʰtː]	"död (N.)"
/ai/	feitur	[ˈfaiːtʊɹ]	"fett (M.)"	feitt	[faiʰtː~fɔiʰtː]	"fett (N.)"
/ɔi/	gloyma	[ˈklɔiːma]	'att glömma'	gloymdi	[ˈklɔimtɪ]	'glömde'
/ɛa/	spakur	[ˈspɛaː(ʰ)kʊɹ]	"lugn (M.)"	spakt	[spakt]	"lugn (N.)"
/ɔa/	vátur	[ˈvɔaːtʊɹ]	'våt (M.)'	vátt	[vɔʰtː]	'våt (N.)'
/ʉu/	fúlur	[ˈfʉuːlʊɹ]	"fel (M.)"	fúlt	[fʏl̥t]	"foul (N.)"
/ɔu/	tómur	[ˈtʰɔuːmʊɹ~ˈtʰœuːmʊɹ]	'tom (M.)'	tómt	[tʰœm̥t~tʰɔm̥t]	'tom (N.)'

Färöingar delar med isländska och danska särdraget att upprätthålla en kontrast mellan hållplatser som uteslutande baseras på strävan, inte röst. Geminerade stopp kan föraspireras i intervokalisk och ordslutlig position. Intervokaliskt blir de aspirerade konsonanterna pre-aspirerade om de inte följs av en sluten vokal. I kluster smälter preaspirationen samman med en föregående nasal eller apikala approximant, vilket gör dem röstlösa.

Färöiska konsonanter

		Labial		Alveolär		Retroflex		Palatal		Velar		Glottal
		tonlös	tonande	tonlös	tonande	tonlös	tonande	tonlös	tonande	tonlös	tonande
Nasal		m̥	m	n̥	n	(ɳ̊)	(ɳ)	ɲ̊	ɲ	ŋ̊	ŋ
Sluta	enkel	sid		t		(ʈ)		tʃ		k
	aspirerade	pʰ		tʰ				tʃʰ		kʰ
Frikativa	central	f	v	s		(ʂ)		ʃ				h
	lateral			ɬ
Ungefär	central				ɹ	(ɻ̊)	(ɻ)		j		w
	lateral				l	(ɭ̊)	(ɭ)

Det finns flera fonologiska processer involverade i färöiska, inklusive:

• Nasals tar i allmänhet platsen för artikulation och larynxinställningar för följande konsonanter.
• Velar slutar palatalisera till postalveolära affrikater före /j/ /eː/ /ɛ/ /iː/ /ɪ/ och /ɛi/
• /v/ blir [f] före röstlösa konsonanter
• /sk/ blir [ʃ] efter /ɛi, ai, ɔi/ och före /j/
• /ɹ/ blir retroflex före konsonanter i konsonantkluster, vilket ger allofonerna [ʂ ɭ ʈ ɳ] medan /ɹ/ själv blir [ɻ] , exempel: /rt/ realiseras som [ɻ̊ʈ] .
• Pre-ocklusion av originalet /ll/ till [tl] och /nn/ till [tn] .
• Pre-aspiration av ursprungliga röstlösa stopp [ʰp ʰt ʰk ʰtʃ] efter icke-höga långa vokaler och diftonger /ɛaː/ /ɔaː/ /eː/ /oː/ /øː/ eller när ett röstlöst stopp följs av /n, l, r / . Alla långa röstlösa stopp föraspireras när de är dubbla eller i kluster [ ʰpː ʰtː ʰkː ʰtʃː] .

Grammatik

Huvudartikel: Färöisk grammatik

Färösk grammatik är besläktad och mycket lik den i modern isländska och fornnordiska . Färöiska är ett böjt språk med tre grammatiska kön och fyra kasus : nominativ , ackusativ , dativ och genitiv .

Färöiska ord och fraser i jämförelse med andra germanska språk

färöiska	isländska	norska (nynorsk)	norska (bokmål)	danska	svenska	tysk	holländska	frisiska	engelsk
Vælkomin	Velkomin	Velkomen	Välkommen	Välkommen	Välkommen	Willkommen	Welkom	Wolkom	Välkommen
Farvæl	Far vel; Farðu heill	Farvel, Far vel	Farvel	Farvel	Farväl	Lebwohl	Vaarwel	Farwol	Farväl
Hvussu eitur tú?	Vad heter du?	Kva (kvat) heiter du?	Vad heter du?	Vad heter du?	Vad heter du?	Wie heißt du?	Hur heet du?	Vad är dyn namn?	Vad heter du?
Hvussu gongur?	Hur går det?	Korleis gjeng / går det?	Hur går det?	Hur går det?	Hur går det?	Wie geht's?	Hur går det?	Hur gör det?	Hur är läget? (Hur går det?)
Hvussu gamal (m) / gomul (f) ert tú?	Hversu gamall (m) / gömul (f) ert þú?	Kor gamla är du?	Hur gammal är du?	Hur gammal är du?	Hur gammal är du?	Wie alt bist du?	Hur gammal är du?	Hur gammal bisto?	Hur gammal är du?
Reyður / reyð / reytt	Rauður / rauð / rautt	Raud(t)	Röd(t)	Röd(t)	Rött / Röd	Ruttna	Rood / Rode	Läsa	Röd
Bláur / blá / blátt	Blár / blá / blátt	Blå(tt)	Blå(tt)	Blå(t)	Blå(tt)	Blau	Blauw(e)	Blau(e)	Blå
Hvítur / hvítt / hvítt	Hvítur / hvítt / hvítt	Kvit(t)	Hvit(t)	Hvid(t)	Vit(t)	Weiß	Wit(te)	Wyt	Vit

Se även

• Färöiska språkkonflikt
• Godiska språk
• Gøtudanskt accent
• gammal norska

Vidare läsning

Att lära sig färöiska som språk

•   Adams, Jonathan & Hjalmar P. Petersen. Färöiska: En språkkurs för nybörjare Grammatik och lärobok. Tórshavn, 2009: Stiðin (704 s.) ISBN 978-99918-42-54-7
• WB Lockwood: En introduktion till moderna färöiska. Tórshavn, 1977. (inget ISBN, 244 sidor, 4:e tryckningen 2002)
•   Michael Barnes: Faroese Language Studies Studia Nordica 5, Supplementum 30. Tórshavn, 2002. (239 sidor) ISBN 99918-41-30-X
•   Höskuldur Thráinsson (Þráinsson), Hjalmar P. Petersen, Jógvan í Lon Jacobsen, Zakaris Svabo Hansen: Färöingar. En översikt och referensgrammatik . Tórshavn, 2004. (500 sidor) ISBN 99918-41-85-7
• Richard Kölbl: Färöisch Wort für Wort . Bielefeld 2004 (på tyska)
• Faroeseonline.com

Ordböcker

•   Johan Hendrik W. Poulsen: Føroysk orðabók . Tórshavn, 1998. (1483 sidor) ISBN 99918-41-52-0 (på färöiska)
• Annfinnur í Skála / Jonhard Mikkelsen: Føroyskt / enskt – enskt / føroyskt , Vestmanna: Sprotin 2008. (Färösk–engelsk / engelsk–färöisk ordbok, 2 volymer)
•   Annfinnur í Skála: Donsk-føroysk orðabók . Tórshavn 1998. (1369 sidor) ISBN 99918-42-22-5 (dansk–färöisk ordbok)
• MA Jacobsen, Chr. Matras: Føroysk–donsk orðabók. Tórshavn, 1961. (inget ISBN, 521 sidor, färöisk–dansk ordbok)
•   Hjalmar Petersen, Marius Staksberg: Donsk–Føroysk orðabók . Tórshavn, 1995. (879 s.) ISBN 99918-41-51-2 (dansk–färöisk ordbok)
• Eigil Lehmann: Føroysk–norsk orðabók . Tórshavn, 1987 (inget ISBN, 388 s.) (Färöisk–norsk ordbok)
•   Jón Hilmar Magnússon: Íslensk-færeysk orðabók . Reykjavík, 2005. (877 s.) ISBN 9979-66-179-8 (Isländsk–färöisk ordbok)
•   Gianfranco Contri: Dizionario faroese-italiano = Føroysk-italsk orðabók . Tórshavn, 2004. (627 s.) ISBN 99918-41-58-X (Färöisk–italiensk ordbok)

Färöisk litteratur och forskning

• VU Hammershaimb: Færøsk Anthologi. Köpenhamn 1891 (inget ISBN, 2 band, 4:e upplagan, Tórshavn 1991) (redaktionella kommentarer på danska)
•   Tórður Jóansson: Engelska lånord på färöiska . Tórshavn, 1997. (243 sidor) ISBN 99918-49-14-9
• Petersen, Hjalmar P. 2009. Genus Assignment in Modern Färöiska. Hamborg. Kovac
• Petersen, Hjalmar P. 2010. The Dynamics of Faroese-Danish Language Contact. Heidelberg. Vinter
• Färösk/tysk antologi "Från Djurhuus till Poulsen – Färösk poesi under 100 år", akademisk rådgivning: Turið Sigurðardóttir , linjär översättning: Inga Meincke (2007), red. av Paul Alfred Kleinert

Övrig

•   Barnes, Michael P.; Weyhe, Eivind (2013) [Först publicerad 1994], "7 färöiska", i van der Auwera, Johan; König, Ekkehard (red.), The Germanic Languages ​​, Routledge, s. 190–218, ISBN 978-0-415-05768-4

externa länkar

• Färöisk-engelsk ordbok
• Färösk online syntaktisk analysator och morfologisk analysator/generator
• FMN.fo – Färöiska språkkommittén (officiell sida med ytterligare länkar)
• Användbara färöiska ord och fraser för resenärer Arkiverade 2017-09-05 på Wayback Machine
• Hur man räknar på färöiska
• Färöarna Översätt