Gammal gutnish
| Gammal gutnish | |
|---|---|
| Område | gotland |
Indoeuropeisk
|
|
| Språkkoder | |
| ISO 639-3 |
Ingen ( mis ) |
icke-tarm |
|
| Glottolog | gutn1238 |
| IETF | icke-u-sd-sei |
| Del av en serie om |
| fornnordiska |
|---|
 |
|
|
Forngutniska eller forngotländska var ett nordgermanskt språk som talades på ön Gotland i Östersjön . Den visar tillräckliga skillnader från de fornvästnordiska och fornöstnordiska dialekterna att den anses vara en separat gren. Även om den skiljer sig mycket från gammalgutniska och närmare modern svenska, talas fortfarande en modern version av gutniska i vissa delar av Gotland och den angränsande ön Fårö .
Roten Gut är identisk med gotiska , och det påpekas ofta att språket har likheter med det gotiska språket . Dessa likheter har fått forskare som Elias Wessén och Dietrich Hofmann att antyda att den är närmast besläktad med gotiken. Det mest kända exemplet på en sådan likhet är att gotiska och gutniska kallade både vuxna och unga får lamm .
Den fornnordiska diftongen au (t.ex. auga "öga") stannade kvar på forngutniska och fornvästnordiska, medan den på fornnordiskan – förutom perifera dialekter – utvecklades till monoftongen ǿ , alltså en lång version av ø . Likaså blev diftongen ai in bain ("ben") kvar på forngutniska medan det på fornvästnordiska blev ei som i bein och på fornöstnordiska blev det é ( bén ). Medan fornvästnordiskan hade ey -diftongen och fornöstnordiskan utvecklade monoftongen ǿ ) gammalgutniska hade oy .
| Proto-germanska | Gammal gutnish | fornvästnordisk | fornöstnordisk |
|---|---|---|---|
| * augô (öga) | auga | auga | auga > ǿga |
| * bainą (ben) | bain | bein | bæin > bén |
| * hauzijaną (att höra) | hoyra | höra | høyra > hǿra |
Det mesta av korpusen av gammalgutniska finns i gutens lag (gammalgutniska: Guta lag ) från 1200-talet.
Språkexempel
Citat (från Gutasaga ):
Þissi þieluar hafþi ann sun sum hit hafþi. En hafþa cuna hit huita stierna þaun tu bygþu fyrsti agutlandi fyrstu nat sum þaun saman suafu þa droymdi hennj draumbr. So sum þrir ormar warin slungnir saman j barmj hennar Oc þytti hennj sum þair scriþin yr barmi hennar. þinna draum segþi han firi hasþa bonda sinum hann riaþ dravm þinna so. Alt ir baugum bundit bo land al þitta warþa oc faum þria syni aiga. þaim gaf hann namn allum o fydum. guti al gutland aigha graipr al annar haita Oc gunfiaun þriþi. þair sciptu siþan gutlandi i þria þriþiunga. Så at graipr þann elzti laut norþasta þriþiung oc guti miþal þriþiung En gunfiaun þann yngsti laut sunnarsta. siþan af þissum þrim aucaþis fulc j gutlandi so mikit um langan tima at land elptj þaim ai alla fyþa þa lutaþu þair bort af landi huert þriþia þiauþ so at alt sculdu þair aiga oc miþ sir bort hafa sum þair vfan iorþar attu.
Med något noramiserad ortografi:
Þissi Þieluar hafþi ann sun sum hít Hafþi. En Hafþa kuna hít Huítastierna. Þaun tú bygþu fyrsti á Gutlandi. Fyrstu nát sum þaun saman suáfu þá droymdi henni draumbr, só sum þrír ormar várin slungnir saman í barmi hennar ok þýtti henni sum þair skriþin ýr barmi hennar. Þinna draum segþi han firi Hafþa, bónda sínum. Hann riaþ draum þinna só: “Alt ir baugum bundit, bóland al þitta varþa ok fáum þría syni aiga. Þaim gaf hann namn allum ófýdum. Guti al Gutland aiga, Graipr al annar haita ok Gunfiaun þriþi. Þair skiptu síþan Gutlandi í þría þriþiunga só at Graipr þann eldsti laut norþasta þriþiung ok Guti miþalþriþiung en Gunfiaun þann yngsti laut sunnarasta. Síþan af þissum þrim aukaþis full i Gutlandi só mikit um langan tima at land elpti þaim ai alla fýþa. Þá lutaþu þair bort af landi huert þriþia þiauþ svo at alt skuldu þair aiga ok miþ sír bort hafa sum þair ufan iorþar áttu.
Översättning på isländska :
Son hann Þjálfi átti sem hét Hafði. Och kona Hafða hét Hvítastjarna. þau tvö byggðu fyrst manna á Gotlandi . Fyrstu nótt sem þau þar saman sváfu þá dreymdi hana draum; sá hún þrjá orma vafðir saman í barmi hennar, og þótti henni sem þeir skriða niður barm hennar. Þennan draum sagði hún Hafða bónda sínum. Hann réð draum þann svo: "Allt er baugum bundið og verður allt land þitt búið og munum við þrjá syni eiga." Þeim gaf hann nöfn ófæddum, Goti sem Gotland á að eiga; Greipur sem annar hét; og Gunnfjón sá þriðji. Þeir skiptu síðan Gotlandi í þrjá þriðjunga, þá fékk Greipur sá elsti norður þriðjunginn, och Goti miðju þriðjunginn, en Gunnfjón sá yngsti fékk suður þriðjunginn. Seinna, af dessa tre jókst efter langan tíma svo fólk í Gotlandi att det var mycket landið att inte alla veitt fæði. Þá létu þeir fara burt af landi þriðja hvern þegn, og allt máttu þau eiga og með sér burt hafa sem ofanjarðar áttu.
Översättning på engelska:
Denne Thielvar hade en son som hette Hafthi. Och Hafthis hustru hette Hvitastjarna (”Vit stjärna”). De två var de första som bosatte sig på Gotland. Första natten de sov tillsammans hade hon en dröm, och det var som om tre ormar vred sig inuti hennes barm, och det tycktes henne som om de gled ut ur hennes barm. Hon återberättade denna dröm för Hafthi, hennes man. Han tolkade denna dröm så här: "Allt är bundet med armringar, denna [ö] kommer att bli ett bebott land, och vi kommer att få tre söner." Han gav dem namn, ännu ofödda: "Guti skall äga Gotland, Graip skall den andre heta och Gunfjaun den tredje." Sönerna delade då ön i tre delar, och Graip, den äldste, tilldelades den nordligaste tredjedelen, Guti den mellersta tredjedelen och Gunfjaun, den yngste, tilldelades den sydligaste tredjedelen. Därefter växte befolkningen på Gotland från dessa tre så stora under lång tid, att jorden inte kunde föda dem alla. Sedan drog de lott och körde ut var tredje person, så att de skulle äga och föra med sig allt vad de ägde ovan jord.
- Nationalencyklopedin [ fullständig hänvisning behövs ]
- Christine Peel. "Guta Saga - Gotlänningarnas historia," Textserien Viking Society for Northern Research. Vol. XII. Viking Society for Northern Research , University College of London (1999).