Lågpreussisk dialekt
lågpreussiska | |
---|---|
Område | |
Etnicitet |
tyskar (preussiska och saxiska undergrupper) |
Indoeuropeisk
|
|
Dialekter | |
Språkkoder | |
ISO 639-3 | – |
Glottolog | lägsta 1387 |
Lågpreussiska ( tyska : Niederpreußisch ), ibland bara känd som preussiska ( Preußisch ), är en döende dialekt av östlågtyska som utvecklades i Östpreussen . Lågpreussiska talades i Öst- och Västpreussen och Danzig fram till 1945. I Danzig bildade det den speciella stadsdialekten av Danzigtyska . Den utvecklades på ett baltiskt substrat genom tillströmningen av holländsk - och lågtysktalande invandrare. Det ersatte Old Prussian , som dog ut på 1700-talet.
Simon Dachs dikt Anke van Tharaw skrevs på lågpreussiska.
Klassificering
Nedre preussiska är en lågtysk dialekt som tidigare talades i Preussen . Det skiljs från dess enda intilliggande tyska dialekt, högpreussiska , av Benrath fodrar och Uerdingen fodrar , den sistnämnda dialekten är centraltyska . Detta var en gång en av de, om inte den svåraste språkliga gränsen inom de tyska dialekterna .
Plautdietsch , en lågtysk variant, ingår i lågpreussiska av vissa observatörer. Med undantag för Plautdietsch kan lågpreussiska anses döende på grund av evakueringen och tvångsutvisningen av tyskar från Östpreussen efter andra världskriget . Plautdietsch har dock flera tusen talare över hela världen, främst i Sydamerika , Kanada och Tyskland .
Historia
Ödet efter 1945
Nästan alla lågpreussiska talare evakuerades eller utvisades från Preussen efter 1945. Sedan de utdrivna spridda över Västtyskland är dialekterna nu döende . De flesta lågpreussisktalande som inte utvisades efter andra världskriget flyttade från Polen till Västtyskland på 1970- och 1980-talen och från Ryssland på 1990-talet som så kallade sena repatrierade ( Spätaussiedler ). Idag är språket nästan utrotat, eftersom dess användning är begränsad till kommunikation inom familjen och sammankomster av utvisade, där de talas av nostalgi. I Polen utsattes språket för de få icke-fördrivna personerna för hårt förtryck efter 1945, vilket gjorde att den aktiva användningen av språket var ännu lägre än i Tyskland. I båda länderna överfördes inte de högpreussiska dialekterna till nästa generation, därför finns det få äldre talare kvar. Den tyska minoriteten i Polen, erkänd sedan 1991, använder standardtyska.
Vanliga preussiska drag
Den delar vissa egenskaper med högpreussiska, vilket skiljer den från andra östlågtyska dialekter.
Dessa borussisms är:
- Förlust av /-n/ i infinitiv ( mache för standardtyska machen , "att göra");
- bibehållande av prefixet //ge-// i participe perfekt passiv (jämför meckelenburgska tyska hei is lopen till lågpreussiska he is jelopen );
- alltför öppet uttal av /ɛ/ ( schnall , Ack - schnell ("snabb"), Eck ("hörna"))
- delabialisering ( Kenig , Brieder , Fraide , Kraiter - König ("kung"), Brüder ("bröder"), Freude ("vänner"), Kräuter ("ogräs"));
- nuscht istället för standardtyska nichts ("ingenting"); och
- preferens för diminutivsuffix ( de lewe Gottke , och högpreussiska kommche , duche , Briefchedräger , - der liebe Gott ("käre Gud"), kommen ("att komma"), du ("du"), Briefträger ("postman" )) - och diminutiv utan omljud ( Hundchen , Katzchen , Mutterchen - Hündchen ("liten hund"), Kätzchen ("liten katt/ kattunge") Mütterchen ("mamma/ äldre kvinna")).
Ordförråd
Enligt en sammanfattning av lågtyska dialekter är ord som är mycket karakteristiska för lågpreussiska doa ('dor', där), joa ('jo', ja), goah ('goh', gå) och noa ('nober', granne ), som har diftongen "oa" istället för det vanliga "o" eller "a". Ytterligare diftongdigressioner inkluderar sådana exempel som "eu" (uttalas som ei som i Heiser ('Häuser', hus)), såväl som "ei" (uttalas som ee som i Beene ('Beine', ben)). Betcke noterar också tendensen att transformera det långa "u" med en omljud som i dü ('du', du), nü ('nun', nu) och Ühr ('Uhr', titta).
Dialekten markeras också av ett lån av högtyskliknande ord, som zwei ('twee', två). Ord förkortas ofta, på ett sätt som liknar den närliggande östpommerska dialekten, vilket ger betor (beten, lite) och baakove ('bakåben', bakugn).
Vissa observatörer hävdar att den liknar holländska och flamländska på grund av dessa egenskaper. Lågpreussiska har också ett antal ord gemensamt med Plautdietsch, som Klemp (ko), Klopps (klump, jordkula) och Tsoagel (svans).
Några andra ord är:
- Boffke - pojke, pojke
- dätsch - dum
- Dubbar - bum
- Gnaschel - litet barn
- jankere - längta
- Kobbel - sto
- Pungel - påse
- schabbere - prata
- Schischke - kotte
- Schucke - potatis(ar)
Olika sorter
- Vistulan ( Dialekt des Weichselgebietes ), runt Danzig (Gdańsk)
- Werdersch ( Mundart der Weichselwerder )
- Nehrungisch ( Mundart der Frischen Nehrung und der Danziger Nehrung ), runt Vistula-lagunen
- Elbingian ( Mundart der Elbinger Höhe ), runt Elbing (Elbląg)
- Mundart des Kürzungsgebiet(e)s eller Kürzungsgebietsmundart , runt Braunsberg (Braniewo) och Frombork
- Westkäslausch , runt Mehlsack (Pieniężno)
- Ostkäslausch , runt Rößel (Reszel)
- Natangian ( Natangisch-Bartisch ), runt Bartenstein (Bartoszyce)
- Samlandic , runt Pillau (Baltiysk) , Königsberg ( Kaliningrad ), Labiau (Polessk) och Wehlau (Znamensk)
- Östra lågpreussiska ( Mundart des Ostgebietes ), runt Insterburg (Chernyakhovsk) , Memel (Klaipėda) och Tilsit (Sovetsk)
Låg- och gammelpreussisk
Efter assimileringen av fornpreussarna bevarades många fornpreussiska ord inom den lågpreussiska dialekten.
lågpreussiska | Gammal preussisk | lettiska | litauiska | Standard tyska | engelsk |
---|---|---|---|---|---|
Flins | plīnksni | plācenis | blynas | Pfannkuchen | pannkaka , scones , kex |
Kaddig | kaddegs | kadiķis | kadagys | Wacholder | enbär |
Kurp | kurpe, -i | kurpe | kurpė | Schuh | sko |
Kujel | kūilis | cūka, mežacūka, kuilis | kuilys, šernas | Wildschwein | vildsvin |
Margell, Marjell | mērgā | meitene, meiča | merga, mergelė, mergaitė | Magd, Mädchen, Mädel | jungfru , flicka |
Paparz | papartis | paparde | papartis | Farn | ormbunke |
Pawirpen | ( från pawīrps) | algādzis, strādnieks | padienis | Losmann | frilansare |
Zuris | sūris | siers | sūris | Käse | ost |
lågpreussiska och litauiska
Förutom orden av fornpreussiskt ursprung, en annan källa till baltiska lån
var litauisk. Efter invandringen av litauer på 1400-talet förekom många litauiska lånord på lågpreussisk dialekt.lågpreussiska | litauiska | Standard tyska | engelsk |
---|---|---|---|
Alus | alus | Bår | öl , öl |
Burteninker | burtininkas | Wahrsager, Zauberer, Besprecher | magiker , spåman , trollkarl |
kalbeken | kalbėti | sprechen | att prata , att tala |
Kausche, Kauszel | kaušas | Schöpfkelle, Trinknapf | dipper |
Krepsch, Krepsche, Krepsze | krepsys, krepsas | Säck, handsäck, Ranzen | korg |
Lorbas | liurbis | Tölpel, Tolpatsch, Waschlappen | förlorare , fumlare |
Packrant | krantas, pakrantė, pakraštys | Rand, Küste | kant , kust |
Pirschlis | piršlys | Brautwerber | matchmaker |
Wabel, Wabbel | vabalas | Käfer | insekt |
Exempeltext: Klingelschleede
Författaren Erminia von Olfers-Batocki (1876-1954) från Natangia skrev följande dikt på lågpreussiska:
|
|
—Erminia von Olfers-Batocki, "Klingelschleede" |
Se även
Bibliografi
- Bauer, Gerhard: Baltismen im ostpreußischen Deutsch: Hermann Frischbiers „Preussisches Wörterbuch“ als volkskundliche Quelle. I: Annaberger Annalen, Nr. 13, 2005, sid. 5-82.
- Mitzka, Walther. Grundzüge nordostdeutscher Sprachgeschichte. (= DDG 59) Marburg (Elwert) 1959
- Riemann, Erhard. Die preußische Sprachlandschaft. I: Festschrift für Friedrich von Zahn Bd. 2 Köln/Wien 1971, 1-34
- Riemann, Erhard (Hrsg.). Preußisches Wörterbuch. Bd. 1, Lf. 1. Neumünster (Wachholtz) 1974
- Ziesemer, Walther. Die ostpreußischen Mundarten. Proben och Darstellungen. Breslau 2005
externa länkar
- "Plautdietsch-Freunde e. V. - Die Website des Vereins der Plautdietsch-Freunde in Deutschland" . Plautdietsch-freunde.de . Hämtad 1 december 2017 .