Schlesisk tyska
schlesisk | |
---|---|
nedre schlesisk, schlesisk tysk | |
schläsisch, schläs'sch, schlä'sch, schläsch | |
Infödd till | Tyskland , Polen , Tjeckien |
Område | Schlesien ; talas också i Tjeckien och Tyska Schlesien (område som var en del av den preussiska provinsen Schlesien , mer eller mindre runt Hoyerswerda , nu i Sachsen ) |
Etnicitet | Schlesien |
Modersmålstalare |
(odaterad siffra på 12 000 i Polen) 11 000 i Tjeckien (2001 års folkräkning) |
Indoeuropeisk
|
|
Språkkoder | |
ISO 639-3 | sli |
Glottolog | lägsta 1388 |
ELP | Nedre Schlesien |
Schlesiska (schlesiska: Schläsisch, Schläs'sch, Schlä'sch, Schläsch, tyska : Schlesisch ) , schlesiska tyska eller nedre schlesiska är en nästan utdöd tysk dialekt som talas i Schlesien . Det är en del av det öst-centraltyska språkområdet med vissa västslaviska och lekitiska influenser. Silesian German dök upp som ett resultat av senmedeltida tysk migration till Schlesien, som hade bebotts av lechitiska eller västslaviska folk under tidig medeltid .
Fram till 1945 talades varianter av dialekten av cirka sju miljoner människor i Schlesien och närliggande regioner i Böhmen och Mähren. Efter andra världskriget , när provinsen Schlesien införlivades med Polen , med små delar kvar i nordöstra Tjeckien och i östra Tyskland , drev de lokala kommunistiska myndigheterna ut den tysktalande befolkningen och förbjöd användningen av språket.
Schlesisk tyska fortsatte att talas endast av enskilda familjer, endast ett fåtal av dem var kvar i sin hemregion, men de flesta av dem utvisades till det återstående territoriet i Tyskland. De flesta ättlingar till de schlesiska tyskarna som fördrivits till Väst- och Östtyskland lärde sig inte längre dialekten, och de kulturella sammankomsterna blev allt mindre frekventerade.
En kvarvarande tysk minoritet i Opole Voivodeship fortsätter att använda tyska i Övre Schlesien , men bara den äldre generationen talar den Övre Schlesiska dialekten av Schlesisk Tyska i dagens Polen.
Historia
I ursprung tycks den schlesiska tyskan härleda från 1100-talsdialekter av mellanhögtyska , inklusive medeltida former av övre saxiska tyska , östfrankiska tyska och thuringiska . De tysktalande invånarna i Schlesien tros vara ättlingar till nybyggare från Oberlausitz , Sachsen , Thüringen och Franken som först anlände till Schlesien (då en del av Piast Polen ) på 1200-talet.
Genom migration över sudeterna spreds språket till närliggande regioner i Böhmen. På 1200-talet anlände tysktalande nybyggare från Schlesien till regionen kring Trautenau (Trutnov), och regionen kring Freiwaldau (Jeseník), och grundade ofta bosättningar i tidigare obebodda bergsområden.
Efter andra världskriget förbjöd lokala kommunistiska myndigheter användningen av språket. Efter tvångsutvisningen av tyskarna från Schlesien dog den tyska schlesiska kulturen och språket nästan ut när större delen av Schlesien blev en del av Polen 1945. Polska myndigheter förbjöd användningen av det tyska språket. Det finns fortfarande olösta känslor hos både polacker och tyskar, till stor del på grund av Nazitysklands krigsförbrytelser mot polacker och den påtvingade utvisningen och etniska rensningen av infödda tyskar från tidigare tyska territorier som överfördes till Polen i kölvattnet av Potsdamavtalet .
Den tyska schlesiska dialekten erkänns inte av den polska staten på något sätt, även om statusen för den tyska minoriteten i Polen har förbättrats mycket sedan den kommunistiska kollapsen 1991 och polskt inträde i Europeiska unionen .
Silesian kan grupperas så här:
-
Ostmitteldeutsch ( östcentraltyska eller östmellantyska)
-
Schlesisch (Schlesiska)
-
Gebirgsschlesisch (Mountain Silesian)
- Löwenbergisch
- Schweidnitzisch
- Glatzisch
-
Südostschlesisch (sydostschlesisk)
- Oelsisch
- Briegisch
- Strehlisch
- Mittelschlesisch (mellan- eller centralschlesisk)
- Westschlesisch (Västschlesiska)
- Neiderländisch
-
Gebirgsschlesisch (Mountain Silesian)
-
Schlesisch (Schlesiska)
En grov uppdelning kan göras i: Nord- oder Reichsschlesisch och Süd- oder Sudetenschlesisch (influerad av centralbayerska).
Schlesisk tyska var det språk som Karl von Holteis och Gerhart Hauptmanns poesi skrevs på under 1800-talet. [ citat behövs ]
Grammatik
Personligt pronomen
1:a person singular | 2:a person singular | 3:e person singular | ||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Maskulin | Feminin | Kastrera | ||||||||
Nominativ | ć͜h [NL, minimalt betonad], ić͜h, eć͜h [Südglatz] | ić͜h, īć͜h, aić͜h [NL], ẹ̄ć͜h [NL, sydöstra], ić͜hə [mest betonad, sällsyntare inuti meningar och mer vanligt att stå ensam; LS] | d [före tonande ljud], də | du, dū, dūe [mest betonad, sällsyntare inne i meningar och mer vanligt att stå ensam] | a, ar | hā, hār, ār, ę̄r | ſə [ſ̌ə efter r; sə efter röstlös p, t, k, s, f, ch] | ſī [GS, LS], ſẹ̄, ſai [båda NL], ſīə, ſīne [betecknar hondjur, förlängda former] | s [blir š efter r], əs | |
Genitiv | [ maint, maint, mẹ̄nt, mẹ̄nst, menərt ] | [snygg-, denərt] | ər, eh | īr, ẹ̄r, luft | s | |||||
Dativ | mr̥, mer | mīr [GS, LS], mẹ̄r, mę̄r, mair [alla tre NL] | dr̥, der | dīr [GS, LS], dẹ̄r, dę̄r, dair [alla tre NL] | m̥, n̥ | īm, ẹ̄m [NL, även], sikta [NL, vanligare], īn [LS, nordlig], ain [NL, nordlig] | ər, eh | īr [GS, LS], ẹ̄r, luft [båda NL] | m̥, n̥ [norra] | |
Ackusativ | məć͜h, mić͜h, meć͜h, mīć͜h | mić͜h, mīć͜h, maić͜h, mẹ̄ć͜h | ć͜h, dəć͜h, deć͜h, dić͜h, dīć͜h | dīć͜h, daić͜h, dẹ̄ć͜h | n̥ [NL, LS], a [GS] | īn [LS, GS], ẹ̄n [NL, även; Südglätzisch], ain [NL, vanligare] | = Nom. | = Nom. | ||
1:a person plural | 2:e person plural | 3:e person plural | ||||||||
Nominativ | mr̥, mer [båda GS, LS nära GS], br̥, ber [båda LS nära NL, NL] | mīr [GS, LS nära GS], bīr [LS nära NL], bẹ̄r [NL, mestadels], bair [NL, sällsyntare (Festenberg, Trachenberg)] | r̥, eh | īr [GS, LS], ẹ̄r [NL, mestadels], luft [NL, sällsyntare] | ſə | ſī, ſẹ̄, ſai | ||||
Genitiv | insätta, ọnſər, ọ̄inſr̥ | oi-ər, aiər | ər | īr, īər, luft | ||||||
Dativ | s, es [båda Glätzisch], [ſes], ins, ọns, ọ̄ins [båda Glätzisch] | ins, ons | ć͜h [NL], ić͜h [Glätzisch], oić͜h, aić͜h | oić͜h, aić͜h [Glätzisch] | n̥, a | i | ||||
Ackusativ | = Dat. | = Dat. | = Nom. |
Anmärkningar:
- Kontrasterade är: obetonad form / betonad form
- Förkortningar: GS := Gebirgsschlesisch, LS := Lausitz-Schlesisch, NL := Niederländisch
- Symboler, transkriberade till IPA: e = [ɛ], ę̄ = [ɛː], ẹ̄ = [eː], ə = [ə], i = [ɪ], ī = [iː], o = [ɔ], ọ = [o], ọ̄ = [oː], u = [ʊ], ū = [uː], ć͜h = [ç], ſ = [z], s = [s], ſ̌ = [ʒ]