Röstade velar nasal

"Velar nasal" omdirigerar här. För den röstlösa konsonanten, se Voiceless velar nasal .
"Agma" omdirigerar hit. För annan användning, se Agma (disambiguation) .
Tonad velar nasal
ŋ
IPA-nummer 119
Ljudexempelkälla
Kodning
Entitet (decimal) ŋ
Unicode (hex) U+014B
X-SAMPA N
Punktskriftsbild ⠫ (braille pattern dots-1246)

Den tonande velar nasal , även känd som agma , från det grekiska ordet för "fragment", är en typ av konsonantal ljud som används i vissa talade språk . Det är ljudet av engelska . ng i engelska si ng samt n före velarkonsonanter som på och i n k Symbolen i det internationella fonetiska alfabetet som representerar detta ljud är ⟨ ŋ ⟩ , och motsvarande X-SAMPA- symbol är N . IPA-symbolen ⟨ ŋ ⟩ liknar ⟨ ɳ ⟩ , symbolen för retroflex nasal , som har en åt höger pekande krok som sträcker sig från botten av den högra skaftet, och till ⟨ ɲ ⟩ , symbolen för palatal nasal , som har en åt vänster pekande krok som sträcker sig från botten av den vänstra skaftet. Både IPA-symbolen och ljudet kallas vanligtvis ' eng ' eller 'engma'.

Som ett fonem förekommer inte velar nasalt i många av de inhemska språken i Amerika , språken i Mellanöstern , romanska språken eller språken i Kaukasus , men det är extremt vanligt i australiensiska aboriginska språk och är också vanligt i många språk i Afrika söder om Sahara , Östasien , Sydostasien och Polynesien . Medan nästan alla språk har /m/ och /n/ , /ŋ/ är sällsyntare. Hälften av de 469 språk som undersöktes i Anderson (2008) hade ett velar näsfonem; som en ytterligare kuriosa, många av dem begränsar dess förekomst till stavelsen coda . På många språk som inte har velar nasal som fonem förekommer det som en allofon av /n/ före velar konsonanter. Denna typ av assimilering kan till och med hittas i språk med fonemiskt tonande velar nasals, som engelska . Ett exempel på detta är ordet inkomst ; dess underliggande representation , /ˈɪnˌkʌm/ , kan vara realiseras som antingen [ˈɪnˌkʌm] eller [ˈɪŋˌkʌm] .

Ett exempel på ett språk som saknar en fonemisk eller allofonisk velar nasal är ryska , där /n/ uttalas som laminal denti-alveolar [ n̪ ] även före velarkonsonanter.

Vissa språk har pre-velar nasal , som är artikulerad något mer framtill jämfört med platsen för artikulationen av den prototypiska velar nasal, men inte lika front som den prototypiska palatal nasala - se den artikeln för mer information.

Omvänt har vissa språk den post-velar nasal , som är artikulerad något bakom platsen för artikulationen av en prototypisk velar nasal, men inte lika tillbaka som den prototypiska uvular nasal .

Funktioner

Voiced velar nasal.svg

Funktioner hos den tonande velarnäsan:

Förekomst

Språk Ord IPA Menande Anteckningar
albanska n gaqë [ŋɡacə] 'därför att'
Aleut chaa ng [tʃɑːŋ] 'fem'
arabiska
Hejazi [ citat behövs ] 		مـ ـنـ ـقل /mingal [mɪŋɡal] "brazier" Allofon av /n/ innan velar stannar. Se Hejazi arabisk fonologi
armeniska Östra ը ն կեր /ënker [əŋˈkɛɾ] 'vän' Allofon av /n/ före velarkonsonanter
assamiska ৰং /ŗông [ɹɔŋ] 'Färg'
Bambara ŋ påI [ŋoni] 'gitarr'
Bashkir ме ң / me ñ   [mɪ̞ŋ] ( hjälp · info ) 'ett tusen'
baskiska ha n ka [haŋka] 'ben'
bengaliska র ঙ /rông [ɾɔŋ] 'Färg'
bulgariska тънко /tănko [ˈtɤŋko] 'tunn'
katalanska sa ng [ˈsɑ̃ŋ(k)] 'blod' Se katalansk fonologi
Cebuano ngano [ˈŋano] 'Varför'
Chamorro ngånga' [ŋɑŋaʔ] 'Anka'
kinesiska Kantonesiska 昂 /ngong4 [ŋɔːŋ˩] 'höja' Se kantonesisk fonologi
Östra Min 疑 /ngi [ŋi] 'misstänka'
Gan 牙 /nga [ŋa] 'tand'
Hakka 我 /ngai [ŋai] 'jag'
Mandarin 北京 /beijing [peɪ˨˩tɕiŋ˥] ' Peking ' Begränsad till stavelsen coda . Se Mandarin fonologi
Norra Min 外 /ngui [ŋui] 'utanför'
Södra Min 黃 /ng [ŋ̍] 'gul'
Sichuanesiska 我 /ngo [ŋɔ] 'jag'
Wu 五 /ng [ŋ˩˧] 'fem'
Xiang 熬 /ngau [ŋau] 'att koka'
Yuci dialekt av Jin 我 /ngie [ŋie] 'jag'
Chukchi ӈ ыроӄ /ṇyroq [ŋəɹoq] 'tre'
tjeckiska ta n k [tank] 'tank' Se Tjeckisk fonologi
Dinka ŋ a [ŋa] 'WHO'
danska sa ng [sɑŋˀ] 'låt' Se dansk fonologi
holländska en ng st [ɑŋst] 'rädsla' Se holländsk fonologi
engelsk si ng [sɪŋ] 'sjunga' Begränsad till stavelsen coda . Se engelsk fonologi
färöiska o n g [ɔŋk] 'äng'
fijianska g en [ingen] 'barn'
Filippinare ng ayón [ŋaˈjon] 'nu'
finska ka ng som [ˈkɑŋːɑs] 'trasa' Förekommer i inhemskt ordförråd endast intervokalt (som ett geminat) och före /k/ . Se finsk fonologi
franska Standard campi ng [kɑ̃piŋ(ɡ)] 'camping' Förekommer endast i ord lånade från engelska eller kinesiska. Se fransk fonologi
södra Frankrike pai n [pɛŋ] 'bröd' För många talare fungerar [ŋ] som ett substitut för nasaliseringen av den föregående vokalen, som fortfarande kan vara delvis nasal. Det är ett av de mest typiska egenskaperna hos sorter av franska som påverkas av ett occitanskt substrat.
galiciska u nh a [ˈuŋa] 'en' ( f. )
tysk la ng [laŋ] 'lång' Se tysk standardfonologi
grekisk ά γ χος / a n chos ['aŋxo̞s] 'Påfrestning' Se modern grekisk fonologi
hebreiska Standard א נ גלית /anglit [aŋɡˈlit] 'Engelska språket' Allofon av /n/ innan velar stannar. Se Modern hebreisk fonologi
Sefardi עין /nayin [ŋaˈjin] ' Ayin ' Se sefardisk hebreiska
Hiligaynon bua ng [bu'äŋ] "galen/mentalt instabil"
Hindustani hindi रंग / रङ्ग /ra ṅ g [rəŋg] 'Färg' Se Hindustansk fonologi
Urdu رن٘گ /ra ṅ g
Fiji Hindustani Ringde
ungerska i n g [iŋɡ] 'skjorta' Allofon för /n/ . Se Ungersk fonologi
isländska gö n g [ˈkœy̯ŋk] 'tunnel' Se isländsk fonologi
Ilocano ng al ng al [ŋalŋal] 'att tugga'
Inuktitut ᐴ ᙳ ᐆᖅ / puu nng uuq [puːŋŋuːq] 'hund'
Inuvialuktun qam ng uiyuaq [qamŋuijuaq] "snarkar"
irländska en ng lor [ˌə̃ ˈŋl̪ˠoːɾˠ] "deras röst" Uppstår ordet initialt som ett resultat av konsonant mutationsförmörkelse . Se irländsk fonologi
italienska a n che [ˈaŋke] 'också' Allofon av /n/ före /k/ och /ɡ/ . Se italiensk fonologi
Itelmen қни ң [qniŋ] 'ett'
japanska Standard 南極 / na n kyoku [naŋkʲokɯ] " Sydpolen " Se japansk fonologi
österländska dialekter 鍵 / ka g i [kaŋi] 'nyckel'
javanesiska ꦱꦺꦔꦏ꧀ /Sengak [səŋŋak] stank Ytterligare /ŋ/ orsakad av vokal efter /ŋ/ ljudande
Kagayanen mana ng [manaŋ] 'äldre syster'
Kazakiska мы ң / min ń [məŋ] 'tusen'
kirgiziska ми ң /miñ [miŋ]
Ket ая ң /ajaņ [ajaŋ] 'för fan'
Khasi ng ap [tupplur] 'honung'
Khmer
  • [ŋiəj]
  • [kɑːsaːŋ]
  • 'lätt'
  • 'att bygga'
 Se Khmer-fonologi
koreanska 성에 / seo ng e [sʌŋe] "fönsterfrost" Se koreansk fonologi
kurdiska Nordlig ce ng [dʒɛŋ] 'krig' Se kurdisk fonologi
Central جه‌نگ /ceng
Sydlig
Luxemburgiska ke ng [kʰæŋ] 'ingen' Se luxemburgsk fonologi
makedonska a нг лиски /angliski [ˈaŋɡliski] 'Engelsk' Förekommer ibland som en allofon av /n/ före /k/ och /ɡ/ . Se makedonsk fonologi
Luganda ŋaaŋa [ŋɑːŋɑ] "näshornsfågel"
malajiska malaysiska och indonesiska ba ng un [ˈbaŋʊn] 'vakna'
Kelantan-Pattani sini [si.niŋ] 'här' Se Kelantan-Pattani Malay
Terengganu ayam [a.jaŋ] 'kyckling' Se Terengganu Malay
Malayalam മാ ങ്ങ /mān̄n̄a [maːŋŋɐ] 'mango'
Māori ng ā [ŋaː] 'de'
Marathi रंग /ranga [rəŋə] 'Färg' Se Marathi-fonologi
Mari е ҥ /eng [jeŋ] 'mänsklig'
mongoliska тэ н гэр / te ŋ ger [teŋger] 'himmel'
nepalesiska न ङ /nang [nʌŋ] 'nagel' Se nepalesisk fonologi
Nganasan ӈ а ӈ /ngang [ŋaŋ] 'mun'
Nivkh ң амг /ngamg [ŋamɡ] 'sju'
nordfrisiska Förtöjning kåchel ng [ˈkɔxəlŋ] 'spis'
norska ga ng [ɡɑŋ] 'hall' Se norsk fonologi
Odia ଏବଂ /ebang [ebɔŋ] 'och'
ottomanska turkiska ی ڭ ی / ye ŋ i 'ny'
Panjabi Gurmukhi ਰੰਗ /ring [rəŋ] 'Färg'
Shahmukhi ر نگ /rang
persiska [ræːŋ] Se persisk fonologi
Pipil nema nh a [nemaŋa] 'senare'
putsa ba n k [Bank] 'Bank' Allofon av /n/ före /k, ɡ, x/ ; postpalatal före /kʲ, ɡʲ/ . Se polsk fonologi
portugisiska ma n ga [ˈmɐ̃(ŋ)ɡɐ] 'mango' Förekommer då och då i långsamt, försiktigt tal, som en allofon av /n/ före /ɡ/ och /k/ , när talaren inte tar bort /n/ genom att smälta samman den med föregående vokal.
occitanska provensalska vi n [viŋ] 'vin'
Rapanui ha ng a [haŋa] 'bukt' Ibland skrivet ⟨g⟩ på Rapanui
rumänska Țara Moților Transylvanian câi n e ['kɨŋi] 'hund' Motsvarar [ n ] på standard rumänska. Se rumänsk fonologi
Samoan g a g ana [ŋaˈŋana] 'språk'
serbokroatiska ста н ка / sta n ka [stâːŋka] 'paus' Allofon av /n/ före /k, ɡ, x/ . Se serbokroatisk fonologi
Seri co m cáac [koŋˈkaak] "Seri människor"
Shona n' a n ga [ŋaŋɡa] "traditionell healer"
slovenska ta n k [tank] 'tank'
spanska Alla dialekter domi n go [d̪o̞ˈmĩŋɡo̞] 'söndag' Allofon av /n/ innan velar stannar. Se spansk fonologi
Galiciska spanska, andalusiska, kanariska och de flesta karibiska dialekter alquitrá n [ alkitˈɾaŋ ] 'tjära' Allofon av /n/ i ordslutposition, antingen före andra konsonanter än velarstopp eller vokalbörjande ord eller före en paus.
Swahili ng' ombe [ŋombɛ] 'ko'
svenska i ng enti ng [ɪŋɛnˈtʰɪŋ] 'ingenting' Se Svensk fonologi
Tamil இங்கே/in̄gē [iŋgeː] 'här'
Telugu వా ఙ్మ యం [ʋaːŋmajam] 'Litteratur' Allofon av anuswara när den följs av velar stopp
Thai ง าน /ngaan [ŋaːn] 'arbete'
Nuer - Thok Nath ŋa [ŋa] 'WHO?' eller "Är vem?"
tonganska ta ng ata [taŋata] 'man'
Tuamotuan ra ng i / ra g i [raŋi] 'himmel'
Tundra Nenets ӈ эва /ŋəwa [ŋæewa] 'huvud'
turkmeniska mü ň [mitt n] 'tusen'
Tyap nɡ ɡvann [ŋɡʷən] 'barn'
uzbekiska mi ng [miŋ] 'tusen'
venetiansk ma n [man] 'hand'
vietnamesiska ng à [ŋaː˨˩] 'elfenben' Se vietnamesisk fonologi
walesiska rhw ng [r̥ʊŋ] 'mellan'
västfrisiska keni ng [ˈkeːnɪŋ] 'kung'
Xhosa i ng' a ng' ane [iŋaŋaːne] ' hadada ibis '
Yi ꉢ / ng a [ŋa˧] 'jag'
Japp u ng u ng ssiq [uŋuŋssiq] 'djur'
Zapotec Tilquiapan ja n [jaŋ] 'nacke' Ordslutallofon av lenis /n/

Se även

Anteckningar

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Voiced_velar_nasal&oldid=1144047039 "