Transsylvanisk saxisk dialekt

Transsylvaniensaxiska
Siweberjesch-Såksesch/Såksesch
Coa Romania Nationality Saxons.svg
Infödd till Coat of arms of Romania.svg Rumänien
Område Coat of arms of Transylvania.svg Transsylvanien ( tyska : Siebenbürgen eller Transsilvanien )
Modersmålstalare
(odaterad siffra på 200 000)
Språkkoder
ISO 639-3
Glottolog tran1294
Deutschsiebenbürgen.svg
Områden där transsylvanisk saxiska talades i kungariket Rumänien 1918 (de gråfärgade områdena i väster anger var svabiska talades).
Lang Status 40-SE.svg
Transylvaniansaxiska klassificeras som allvarligt hotad av UNESCO :s Atlas över världens språk i fara
Thomas, en transsylvanisk-saxisk infödd talare från Nösnerland/Nösnergau/Țara Năsăudului (dvs. Bistrița-Năsăud län ), spelade in i Freiberg am Neckar , Tyskland , när han talade på transsylvanisk-saxiska om sin uppväxt, skolgång och yrke (dvs ingenjör).

Transylvanian Saxon ( endonym : Siweberjesch-Såksesch eller bara Såksesch , tyska : Siebenbürgisch-Sächsisch , Die Siebenbürgisch-Sächsisch Mundart/Dialekt , eller Die siebenbürgisch-sächsische Sprache , föråldrad tysk stavning: Siebenbürgisch -Sächsisch , särsk , dialektisk stavning : Siebenbürgisch-Sächsisch arian : erdélyi szász nyelv , rumänska : Limba săsească , săsește eller dialectul săsesc ) är den tyska dialekten för de transsylvaniska sachsarna , en etnisk tysk minoritetsgrupp från Transsylvanien , centrala Rumänien .

Den transsylvaniska sachsiska dialekten ligger mycket nära luxemburgska med tanke på det faktum att många förfäder till de moderna transsylvaniska sachsarna härstammade från dagens Luxemburg redan på 1100-talet, särskilt i området för det samtida Sibiu County ( tyska : Kreis Hermannstadt ), som en del av Ostsiedlung -processen för att bosätta sig i södra, sydöstra och nordöstra Transsylvanien för ekonomisk utveckling, bevaka de östligaste gränserna av det tidigare kungariket Ungern samt gruvdrift. Följaktligen har det talats i södra, sydöstra och nordost om Transsylvanien sedan högmedeltiden och framåt. Den transsylvaniska saxiska dialekten liknar också Zipser-tyska ( tyska : Zipserdeutsch eller Zipserisch ) dialekt som talas av Zipsers i Slovakien och Rumänien.

Det finns två huvudtyper eller varianter av dialekten, närmare bestämt nordsaxiska ( tyska : Nordsiebenbürgisch ), som talas i Nösnerland , inklusive dialekten Bistrița ( tyska : Bistritz , föråldrat eller gammalt tyskt namn: Nösen ), och sydtransylvanisk saxisk ( tyska) . : Südsiebenbürgisch ), inklusive, framför allt, dialekten Sibiu ( tyska : Hermannstadt ). Under sin utveckling har den transsylvaniska saxiska dialekten också påverkats av rumänska .

Bakgrund

Tyskaspråkig karta som visar, i gult, de områden där transsylvaniska sachsare hade bosatt sig i Transsylvanien, Rumänien, under tidens gång, och följaktligen där den transsylvanska sachsiska dialekten också traditionellt har talats.
Gammelhögtyska ( tyska : Althochdeutsch ) talades i det orangefärgade området på kartan (motsvarande slutet av 900-talet) och många tysktalande kolonister i Transsylvanien härrörde därefter från områdena Luxemburg , Aachen och Trier .

När det gäller jämförande lingvistik hänför det sig till Mosel-frankiska gruppen av väst-centraltyska dialekter. I detta särskilda avseende måste det nämnas att det delar en konsekvent mängd lexikaliska likheter med luxemburgska .

Dialekten talades huvudsakligen i Transsylvanien (samtida centrala Rumänien ), av infödda med tyskt , flamländskt och vallonskt ursprung som bosatte sig i kungariket Ungern med början i mitten och mitten av slutet av 1100-talet (närmare bestämt från ungefär 1140-talet till 1800-talet). Under tidens gång hade det konsekvent påverkats av både rumänska och ungerska med tanke på sachsarnas hundra år långa samlevnad med rumäner och ungrare (mestadels Szeklers ) i södra, sydöstra och nordost om Transsylvanien. De huvudsakliga områdena där transsylvanisk saxiska talades i Transsylvanien var södra och norra Transsylvanien.

Under den samtida eran har den stora majoriteten av modersmålstalarna emigrerat i flera vågor, till en början till Tyskland och Österrike , men sedan till USA , Kanada och andra västeuropeiska länder, där de lyckats bevara (åtminstone tillfälligt) ) deras specifika språk där.

Slutligen kan man uppfatta den transsylvaniska sachsiska dialekten, med tanke på dess konservativa karaktär jämfört med andra dialekter av det tyska språket (i första hand på grund av dess geografiska isolering från andra tyska idiom) som en typ av tyska som talades under medeltiden, eller mer specifikt som fornhögtyska eller medelhögtyska .

Utbredning av dialekten i Transsylvanien

Traditionellt talades den transsylvaniska sachsiska dialekten huvudsakligen på landsbygden i Transsylvanien under hela tiden, sedan de transsylvaniska sachsarna anlände till Karpaterna under medeltiden ( närmare bestämt högmedeltiden) och framåt. I tätorterna (dvs. städer) talades och skrevs vanlig tyska (dvs. Hochdeutsch).

Dessutom varierade den transsylvaniska sachsiska dialekten också från by till by där den talades (en by kunde ha haft en något annorlunda form av transsylvanisk saxisk än den andra men det fanns fortfarande en viss grad av ömsesidig förståelse mellan dem; till exempel mer eller mindre analogt med hur engelska accenter varierar inom en radie av 5 miles i Storbritannien ).

Dialektens senaste historia (1989–nutid)

Före den rumänska revolutionen 1989 levde de flesta transsylvaniska saxarna fortfarande i Transsylvanien. Under Nicolae Ceaușescus kommunistiska diktatur såldes många tusen av dessa sachsar för en total summa pengar på cirka 6 miljoner dollar som Västtyskland betalade till det kommunistiska Rumänien .

År 1990 hade antalet saxare som bodde i Transsylvanien minskat dramatiskt. Strax efter kommunismens fall, från 1991 till 1994, bestämde sig många transsylvaniska saxare som fortfarande var kvar i Transsylvanien för att i slutändan emigrera till det återförenade Tyskland , vilket lämnade bara en minoritet av cirka 20 0000 transsylvaniska saxare kvar i Rumänien vid 2000-talets runda. (eller mindre än 1 procent av hela befolkningen i Transsylvanien).

Antalet transsylvaniska saxiska som modersmål uppskattas idag till cirka 200 000 personer. Transsylvanisk Saxon är också den inhemska dialekten för Rumäniens nuvarande president , Klaus Iohannis , på grund av det faktum att han är en transsylvanisk Saxon. Det är också den inhemska dialekten för den välkända tyska rocksuperstjärnan Peter Maffay . Dessutom, enligt den rumänska folkräkningen 2011 , bodde endast 11 400 transsylvaniska saxar fortfarande i Transsylvanien vid den tiden. Den rumänska folkräkningen 2022 kommer med största sannolikhet att rapportera ett ännu färre antal transsylvaniska som modersmål som fortfarande är kvar i Transsylvanien.

Exempeltext

Nedan finns ett exempel på text skriven på transsylvanisk saxisk dialekt, med titeln 'De Råch' (som betyder 'Hämnden'), som mer specifikt är en gammal traditionell ballad/dikt (även översatt och i jämförelse med standard tyska/hochdeutsch och engelska ):


De Råch (transsylvanisk sax i original)























Hië ritt berjuëf, hië ritt berjåff, bäs e se un em Brånnen tråf. Geaden Dåch, geaden Dåch, ir läf Härrn, nea wäll ich met ech riëde gärn! Wat huët ech menj Fra uch Känjd gedon, dåt ir mer se huët nedergeschlon? Wat huët ech dä jang Easchuld gedon, dåt sä nea stiindiut äm Iëren lån? Den enen stauch hië vum Ruëß eruëf diëm åndren schleach e det Hiift em uëf. Dien drätten spålt e wä en Fäsch, der viert lef än den gränen Bäsch. Net ener wul do bläiwe stohn, net ener wul an Åntwert son. Hië ritt dohänne mät fräschem Meat, esi bezuëlt em de Fänden geat.

Dö Rache

(Standard tyska)























Er ritt bergab, er ritt bergauf, bis er sie an einem Brunnen traf. Guten Tag, guten Tag, ihr lieben Herrn, nun will ich mit euch reden gern! Var hat euch mein' Frau und Kind getan dass ihr sie mir habt niedergeschlag'n? Var hat euch die junge Unschuld getan, dass sie nun steintod am Boden lahn? Den einen stach er vom Ross herab, dem andern schlug er das Haupte ab. Den dritten spaltete är wie einen Fisch, der vierte lief in den grünen Busch. Kein einz'ger wollt' dort bleiben stehn, Kein einz'ger wollte Antwort geb'n. Er ritt dahin mit frischem Mut, så bezahlt man seine Feinde gut.

Hämnden

(Engelsk översättning)























Han red nedför, han red uppför, tills han mötte dem vid en brunn. God dag, god dag, käre herre, nu skulle jag vilja prata med dig! Vad gjorde min kvinna och mitt barn mot dig att du slog ner dem på grund av mig? Vad har ung oskuld gjort med dig att de nu ligger stendöda på marken? Den ene högg han ner från sin häst, han skar av huvudet på den andra. Den tredje klöv han som en fisk, den fjärde sprang in i den gröna busken. Inte en enda ville stanna där, Inte en enda ville svara. Han red med friskt mod, det är så du betalar dina fiender bra.

Nedan finns en annan exempeltext av religiös natur, mer specifikt bönen Fader vår :


Foater auser (transylvanisk saxisk i original)













Foater auser dier dau best em Hemmel, totalget verde deing numen, zaukomm aus deing rech, deing vell geschey aff ierden als vey em hemmel, auser däglich briut gaff aus heigd, ond fergaff aus auser schuld, vey mir fergien auser en schuldigeren. Feir aus nèt en fersechung, saunderen erlüs aus von dem üvvell. Denn deing ess dat rech, dei krafft, ond dei herrleget, von ieveget, zau ieveget, Amen.

Alfabet

  • A - a
  • B - vara
  • C - ce
  • D - de
  • E - e
  • F - ef
  • G - ge
  • H - ha
  • Jag - jag
  • J - jot
  • K - ka
  • L - el
  • M - em
  • N - sv
  • O - o
  • P - pe
  • Q - ku
  • R - er
  • S - es
  • T - te
  • U u
  • V - vau
  • W - vi
  • X - ix
  • Y - ipsilon
  • Z - zet

Ortografi och uttal

Vokaler

  • a - [a/aː]
  • au - [aʊ̯]
  • å - [ɔː]
  • ä - [ɛ/ɛː]
  • äi - [eɪ̯]
  • e - [ɛ~e~ə/eː]
  • ei - [aɪ̯]
  • ë - [e]
  • i - [ɪ/iː]
  • ië - [i]
  • o - [ɔ/oː]
  • u - [ʊ/uː]
  • uë - [u]
  • ü/y - [ʏ/yː]

Konsonanter

  • b - [b~p]
  • c - [k~g̊]
  • lm - [x~ʃ]
  • ck - [k]
  • d - [d~t]
  • dsch - [d͡ʒ]
  • f - [f]
  • g - [g~k~ʃ]
  • h - [h~ː]
  • j - [j]
  • k - [k~g̊]
  • l - [l]
  • m - [m]
  • n - [n]
  • ng - [ŋ]
  • nj - [ɲ]
  • p - [p~b̥]
  • pf - [p͡f]
  • qv - [kv]
  • r - [r~∅]
  • s - [s~ʃ~z]
  • sch - [ʃ]
  • ss - [s]
  • t - [t~d̥]
  • tsch - [t͡ʃ]
  • v - [f/v]
  • w - [v]
  • x - [ks]
  • z - [t͡s]

Bibliografi

  • Siebenbürgisch-Sächsisches Wörterbuch . A. Schullerus, B. Capesius, A. Tudt, S. Haldenwang et al. (på tyska)
    • Band 1, Buchstabe A – C, 1925, de Gruyter, ASIN: B0000BUORT
    • Band 2, Buchstabe D – F, 1926, de Gruyter, ASIN: B0000BUORU
    • Band 3, Buchstabe G, 1971, de Gruyter, ASIN: B0000BUORV
    • Band 4, Buchstabe H – J, 1972
    • Band 5, Buchstabe K, 1975
    •   Band 6, Buchstabe L, 1997, Böhlau Verlag, ISBN 978-3-412-03286-9
    •   Band 7: Buchstabe M, 1998, Böhlau Verlag, ISBN 978-3-412-09098-2
    •   Band 8, Buchstabe N - P, 2002, Böhlau Verlag, ISBN 978-3-412-12801-2
    •   Band 9: Buchstabe Q - R, 2007, Böhlau Verlag, ISBN 978-3-412-06906-3

Anteckningar

externa länkar