Perkerdansk

Perkerdansk , invandrad danska eller Gadedansk är en multietnolekt som talas i Danmark , en mängd danska som i första hand förknippas med ungdomar med etnisk bakgrund från Mellanöstern. Det är en kontaktvariant som innehåller funktioner från såväl danska som arabiska, turkiska, engelska och andra invandrarspråk. Särskilt vanligt i stadsområden med hög täthet av invandrarbefolkningar, dess egenskaper har också spridit sig till allmänt ungdomsspråk i Danmark.

Termen "perkerdansk" kan uppfattas som kränkande, precis som "perker" kan vara kränkande slang för invandrare och ättlingar av främst Mellanöstern ursprung. Det kan dock också användas som en endonym .

Följande är ett exempel på danska som talas av två ungdomar i Köpenhamn. Talare A talar berber som första språk och talare B:s första språk är kurdiska. Icke desto mindre innehåller deras danska element av arabiska ( wallah "jag svär") och turkiska ( kız "tjej", para "pengar") och engelska ( jag fick "jag har", -s pluraländelse på det turkiska ordet para ).

A: wallah jeg siger min storebror han skylder mig 700 kronor jeg skal ha 350 i dag och 350 om to uger. Jag fick paras . Skal du till den fest på fredag.

" Wallah , jag säger att min äldre bror är skyldig mig 700 kronor. Jag får 350 i dag och 350 om två veckor. Jag har paras . Ska du på den festen på fredag?"

B: mm..

A: wallah man jeg siger dig efter den der tur jeg tænker bare på fest og kız .

" Wallah man, jag säger att efter den resan tänker jag bara på fest och kız "

Andra icke-standardiserade egenskaper är grammatiska, såsom förenklingen av grammatiskt könssystem , och syntaktiska, såsom avsaknad av ordföljdsinversion i underordnade satser ("når man er i puberteten, man tænker mere") och efter initialsatsadverb ("når man er i puberteten, man tænker mere") normalt man går på ungdomsskolen"); Standard danska är ett V2-språk , med undantag för bisatser. Fonetiska särdrag inkluderar förlusten av stød i vissa ord och en isokronisk förändring från att vara stress-timed till stavelse-timed .

Den danske poeten Yahya Hassan använde sig kreativt av element av invandrad danska i sitt arbete.

Se även

• Kebabnorsk
• Rinkeby svenska

Bibliografi

• Quist, P. (2012). Skandinavisk i kontakt med indvandrersprog. Sprog i Norden, 43(1).
• Nortier, J., & Dorleijn, M. (2013). Multietnolekter: Kebabnorsk, Perkerdansk, Verlan, Kanakensprache, Straattaal, etc. i Bakker, P., & Matras, Y. (Eds.). (2013). Kontaktspråk: en omfattande guide (Vol. 6). Walter de Gruyter.
• Jørgensen, JN (2000). Perkerdansk-lovende perspektiver for det danske sprog. Dansk pædagogisk tidsskrift, (3), 8-15.
• Quist, P. (2006). Perkerdansk og Rinkebysvensk. Kronik i Information 3. mars 2006.
• Cheshire, J., Nortier, J., & Adger, D. (2015). Framväxande multietnolekter i Europa. [1]
• Quist, Pia 2008 Sociolingvistiska förhållningssätt till multietnolekt: Språkvariation och stilistisk praktik. International Journal of Bilingualism 12, 1-2: 43–62.
• Quist, Pia och Janus Møller 2003 Forskning om ungdomsspråk i Danmark. International Journal of the Sociology of Language 159: 45–55.
• Quist, Pia 2000: Ny københavnsk 'multietnolekt'. Om språkbruk bland unga i språkligt och kulturelt heterogena miljöer. Danske Talesprog. Bind 1. Institut for Dansk Dialektforskning. Köpenhamn: CA Reitzels Forlag. 143-212
• Christensen, Mette Vedsgaard 2004: Arabisk ord i dansk hos unge i multietniske områden i Århus. I Dabelsteen & Arnfast (red.): Taler de dansk? Aktuel forskning i dansk som annatsprog. Københavnerstudier i tosprogetheed, bind 37. Københavns Universitet.
• Barding, Antonia, Kristina Maria Danielsen Eliasen, Marlene Kjærgaard Bjørn, Anja Falkner Matthiassen, Signe Elvstrøm och Nathalia Barat. 2015, "Yahya Hassan-ironi och multietnolekt." BA-uppsats, Roskilde Universitetscentrum [2] .