Nornspråk
| Norn | |
|---|---|
| norn | |
| Infödd till | Skottland |
| Område | Northern Isles och Caithness |
| Utdöd | Walter Sutherlands död |
Indoeuropeisk
|
|
Tidiga former |
|
|
|
| Språkkoder | |
| ISO 639-3 | nrn |
nrn |
|
| Glottolog | oldn1246 |
| Linguasfären | 52-AAA-ac |
 Norn är ett utdött språk enligt klassificeringssystemet i Unescos atlas över världens språk i fara. | |
Norn är ett utdött nordgermanskt språk som talades på de norra öarna ( Orkney och Shetland ) utanför Skottlands norra kust och i Caithness längst i norr på det skotska fastlandet. Efter att Orkney och Shetland hade pantsatts till Skottland av Norge 1468–69, ersattes det gradvis av skottar . Norn tros ha dött ut 1850, efter Walter Sutherlands död , språkets sist kända talare, även om det finns påståenden om att språket bestod så sent som på 1900-talet.
Historia
Den nordiska bosättningen på öarna började troligen i början av 800-talet. Dessa nybyggare tros ha anlänt i ett mycket stort antal, och liksom de som migrerade till Island och Färöarna , är det troligt att de flesta kom från Norges västkust . Shetlandstoponymi har en viss likhet med nordvästra Norge, medan Norns ordförråd antyder kopplingar till sydligare norska regioner .
Orkney och Shetland pantsattes till Jakob III 1468 respektive 1469, och det är med dessa löften som ersättningen av Norn med skottar är mest förknippad. Emellertid började nedgången av det nordiska talet i Orkneyöarna troligen 1379 när Earldom of Orkney , som täcker hela de norra öarna , övergick i händerna på Henry Sinclair , från klanen Sinclair . Skottarna hade ersatt nordiska som prestigespråk på Orkneyöarna i början av 1400-talet.
På Shetland började övergången senare, men i slutet av 1400-talet var båda ögrupperna tvåspråkiga . Trots detta var den process genom vilken skottarna gick om Norn som det primära talade språket på öarna inte en snabb process, och de flesta infödda på Orkney och Shetland talade förmodligen Norn som första språk fram till slutet av 1500-talet och början till mitten av 1600 - talet respektive. Ett av de sista dokumenten som skrevs i Norn gällde en inteckning från 1597 över en egendom som tillhörde Else, syster till Anna Throndsen , som hade gift sig med en shetlandsman Andrew Mowat från Heogoland i Eshaness .
Utdöende
Det är inte känt exakt när Norn dog ut. Källor från 1600- och 1700-talen talar om att Norn (ibland identifierad som "norranska", "norska" eller "danska") är i ett tillstånd av nedgång och indikerar generellt att språket förblev starkare på Shetland än på Orkneyöarna. En källa från 1670 uppger att det finns "bara tre eller fyra socknar" på Orkneyöarna där man talar "nords eller oförskämd danska" och att de gör det "främst när de är hemma hos sig". En annan från 1701 indikerar att det fortfarande fanns ett fåtal monoglotta "nordisktalande" som kunde tala "ingen annan sak", och noterar att det fanns fler språktalare på Shetland än på Orkneyöarna. Det sades 1703 att folket på Shetland i allmänhet talade en lågländsk skotsk dialekt som fördes till Shetland från slutet av 1400-talet av nybyggare från Fife och Lothian, men att "många bland dem behålla det gamla danska språket"; medan den Orkneyfödde James Mackenzie 1750 skrev att Norn ännu inte var helt utdöd, eftersom han "behölls av gamla människor", som fortfarande talade det sinsemellan.
De sista rapporterna om Norntalande påstås vara från 1800-talet, med vissa påståenden om mycket begränsad användning fram till början av 1900-talet, men det är mer troligt att språket höll på att dö ut i slutet av 1700-talet. De isolerade öarna Foula och Unst hävdas på olika sätt som språkets sista tillflyktsort på Shetland, där det fanns människor " som kunde upprepa meningar i Norn", troligen stycken från folkvisor eller dikter, så sent som 1893. Walter Sutherland från Skaw i Unst, död omkring 1850, har anförts som den siste infödda i norra språket. Men fragment av vokabulär överlevde döden av huvudspråket och finns kvar till denna dag, främst i ortnamn och termer som hänvisar till växter, djur, väder, humör och fiskeordförråd.
Norn hade också varit ett talspråk i Caithness men hade troligen dött ut där på 1400-talet, ersatt av skottar. Därför talar vissa forskare också om "Caithness Norn", men andra undviker detta. Ännu mindre är känt om "Caithness Norn" än om Orkney och Shetland Norn. Nästan ingen skriven Norn har överlevt, men det lilla som återstår inkluderar en version av Herrens bön och en ballad , " Hildina ". Michael P Barnes, professor i skandinaviska studier vid University College London , har publicerat en studie, The Norn Language of Orkney and Shetland .
Klassificering
Norn är ett indoeuropeiskt språk som tillhör den nordgermanska grenen av de germanska språken . Tillsammans med färöiska , isländska och norska tillhör den den västskandinaviska gruppen och skiljer den från de östskandinaviska och gutniska grupperna bestående av svenska , danska och gutniska .
Även om denna klassificering är baserad på skillnaderna mellan de nordgermanska språken vid den tidpunkt då de splittrades, motiverar deras nuvarande egenskaper en annan klassificering, som delar upp dem i insulära skandinaviska och fastlandsskandinaviska språkgrupper baserat på ömsesidig förståelse. Under detta system grupperas norskan tillsammans med danska och svenska eftersom alla tre under det senaste årtusendet har genomgått viktiga förändringar, särskilt i grammatik och lexik, som har skilt dem från färöiska och isländska.
Norn anses allmänt ha varit ganska lik färöiska, delade många fonologiska och grammatiska drag, och kan till och med ha varit ömsesidigt begriplig med den. Således kan det betraktas som ett insulärt skandinaviskt språk.
Få skrivna texter finns kvar. Den är skild från den nuvarande shetlandsdialekten , som utvecklats från mellanengelska .
Fonologi
fonologi kan aldrig bestämmas med stor precision på grund av bristen på källmaterial, men de allmänna aspekterna kan extrapoleras från de få skriftliga källor som finns . Norn delade många drag med dialekterna i sydvästra Norge . Det inkluderar en tonande av /p, t, k/ till [b, d, ɡ] efter vokaler och (på shetlandsdialekten men endast delvis på orkneydialekten) en omvandling av / θ/ och /ð/ (" tinget " och " th at" respektive) till [t] respektive [d] .
Morfologi
Norns grammatik hade egenskaper som var mycket lika de andra skandinaviska språken. Det fanns två siffror , tre kön och fyra kasus ( nominativ , ackusativ , genitiv och dativ ). De två huvudsakliga konjugationerna av verb i nutid och dåtid var också närvarande. Liksom alla andra nordgermanska språk (förutom väst- och sydjyska ) använde den ett suffix i stället för en prepositionsartikel för att ange bestämthet som i modern skandinaviska: man(n) ( "man"); mannen ("mannen"). Även om det är svårt att vara säker på många av aspekterna av Norns grammatik, tyder dokument på att den kan ha innehållit ämneslösa satser, som var vanliga i de västskandinaviska språken.
Exempeltext
.jpg)
Följande är norrländska, fornnordiska och samtida skandinaviska versioner av Herrens bön :
- Orkney Norn:
- Fa vor i ir i chimrie, / Helleur ir i nam thite,
- gilla cosdum thite cumma, / veya thine mota vara gort
- o yurn sinna gort i chimrie, / ga vus da on da dalight brow vora
- Firgive vus sinna vora / sin vee Firgive sindara mutha vus,
- lyv vus ye i tumtation, / min delivera vus fro olt ilt.
- Amen.
- Shetland Norn: [ citat behövs ]
- Fy vor or er i Chimeri. / Halaght vara nam dit.
- La Konungdum din cumma. / La vill din vera guerde
- i vrildin syndaeri chimeri. / Gav vus dagh u dagloght brau.
- Förlåt sindorwara / sin vi forgiva gem ao synda gainst wus.
- Lia wus ikè o vera tempa, / men delivra wus fro adlu idlu.
- [För do i ir Kongungdum, u puri, u glori.] Amen.
- Faþer vár es ert í himenríki, / verði nafn þitt hæilagt
- Til kome ríke þitt, / værði vili þin
- sva a iarðu sem í himnum. / Gef oss í dag brauð vort dagligt
- Ok fyr gefþu oss synþer órar, / sem vér fyr gefom þeim er viþ oss hafa misgert
- Leiðd oss eigi í freistni, / heldr leys þv oss frá ollu illu.
- Amen.
- Faðir vár, tú sum ert í himlinum. / Heilagt verði namnið títt.
- Komi ríkið títt. / Verði vilji tín,
- so sum á himli, so á jørð. / Gev okkum í dag okkara dagliga breyð.
- Fyrigev okkum syndir okkara, / so sum vit eisini fyrigeva teimum, ið móti okkum synda.
- Leið okkum ekki í freistingar, / men frels okkum frá tí illa.
- [Tí at títt er ríkið, valdið og heiðurin um aldur og allar ævir.] Amen.
- Faðir vor, þú sem ert á himnum. / Helgist þitt nafn,
- til komi þitt ríki, / verði þinn vilji,
- svo á jörðu sem á himni. / Gef oss í dag vort daglegt brauð.
- Förgef oss vorar skuldir, / svo sem vér og fyrirgefum vorum skuldunautum.
- Og eigi leið þú oss í freistni, / heldur frelsa oss frá illu.
- [Því að þitt er ríkið, mátturinn og dýrðin að eilífu.] Amen.
- Fader vår, du som er i himmelen! / Lat namnet ditt helgast;
- lat riket ditt koma; / lat viljen din råda på jordi som i himmelen;
- gjev oss i dag vårt daglege brød; / og forlat oss vår skuld, som me òg forlet våre skuldmenn;
- og før oss ikkje ut i freisting; / men frels oss frå det vonde.
- För riket är ditt, og magti og æra i all æva! Amen
- Vår fader, du som är i himlen / låt ditt namn bli helgat.
- Låt ditt rike komma / låta din vilja ske på jorden så som i himlen.
- Ge oss i dag vårt bröd för dagen som kommer / och förlåt oss våra skulder,
- liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss,
- och utsätt oss inte för prövning / utan rädda oss från det onda.
- Ty riket är ditt, och makt och ära för evigt! Amen.
En shetländsk "guddick" ( gåta ) i Norn, som Jakob Jakobsen hörde berättas på Unst , den nordligaste ön på Shetland , på 1890-talet. Samma gåta är också känd från Färöarna , Norge och Island, och en variation förekommer även i England.
Shetland Norn ( Jakob Jakobsen )
|
färöiska
|
isländska
|
Orkadisk dialekt av skotsk (inte Norn)
|
Engelsk översättning
|
Traditionell version från England
|
Svaret är en ko: fyra spenar hänger, fyra ben går, två horn och två öron står mot himlen, två ögon visar vägen till fältet och en svans kommer skakande (dinglande) bakom.
Modern användning
Det mesta av användningen av Norn/norranska i dagens Shetland och Orkney är rent ceremoniellt, och mestadels på fornnordiska, till exempel Shetlandsmottoet, som är Með lögum skal land byggja ("med lag skall land byggas") som är samma motto som används av den isländska polisstyrkan och inspirerad av den gamla norska Frostathing-lagen .
Ett annat exempel på användningen av Norse/Norn på de norra öarna kan hittas i namnen på färjor:
- NorthLink Ferries har fartyg som heter MV Hamnavoe (efter det gamla namnet för Stromness ), och MV Hjaltland ( Shetland ) och MV Hrossey ("Hästön", ett gammalt namn för fastlandet, Orkneyöarna ).
- Yell Sound Ferry seglar från Ulsta på ön till Toft på Shetlands fastland . Tjänsten drivs av två färjor – Daggri (norranska för "gryning"), lanserad 2003 och Dagalien (norranska för "skymning"), sjösatt 2004.
Nornord används fortfarande för att beskriva många av färg- och mönstervariationerna hos de inhemska fåren på Shetland och Orkneyöarna, som överlever som raserna Shetland och North Ronaldsay . Isländska använder liknande ord för många av samma färgvariationer hos isländska får .
Det finns en del entusiaster som är engagerade i att utveckla och sprida en modern form som kallas Nynorn ("Nya Norn"), baserad på språklig analys av de kända uppteckningarna och nordisk lingvistik i allmänhet.
2022 i Glasgow Royal Concert Hall , som en del av Shetland 550-konserten för att fira 550-årsdagen av att Shetland blev skotsk, sjöng sångerskan Inge Thompson en tolkning av en låt i Norn.
Onlineöversättaren Glosbe har Norn som språk, men på grund av bristen på ord fungerar det mer som en ordbok.
Se även
- Udal lag , det nordiska lagsystemet på de norra öarna.
Vidare läsning
- Barnes, Michael P. Studiet av Norn Northern Lights, Northern Words. Utvalda artiklar från FRLSU-konferensen, Kirkwall 2009.
- Barnes, Michael P. "Orkney och Shetland Norn". I Language in the British Isles , red. Peter Trudgill, 352–66. Cambridge: Cambridge University Press, 1984.
- Jakobsen, Jakob (1928–1932) [1921]. En etymologisk ordbok över Nornspråket på Shetland (2 volymer). Tryckt av SL Møller, Köpenhamn. Förord av Anna Horsböl, f. Jakobsen. Ursprungligen publicerad på danska som Etymologisk ordbog over det norröne sprog på Shetland . Omtryckt Lerwick: The Shetland Folk Society, 1985. (1:a uppl.). Shaftesbury Avenue, London: David Nutt (AG Berry) . Hämtad 30 mars 2020 – via archive.org. (endast del 1)
- Låg, George. En rundtur genom öarna Orkney och Schetland . Kirkwall: William Peace, 1879.
- Marwick, Hugh . Orkney Norn . London: Oxford University Press, 1929.
- Rendboe, Laurits. "Herrens bön i Orkney och Shetland Norn 1-2". North-Western European Language Evolution 14 (1989): 77-112 och 15 (1990): 49–111.
- Wallace, James . En redogörelse för Orkneyöarna . London: Jacob Tonson, 1700.
externa länkar
- Orkney&Shetland Norn Samling av alla kända texter i Norn, beskrivning av dess fonologi och grammatik
- Caithness
- Utdöda germanska språk
- Europas utdöda språk
- Utdöda språk i Skottland
- Orkneyöarnas historia
- Shetlands historia
- Språk dog ut på 1850-talet
- Språk i Skottland
- Språk med Linglist-kod
- Medeltida språk
- Nornspråk
- förbindelserna mellan Norge och Skottland
- Fornnordiska
- Skandinaviska Skottland
- Västskandinaviska språk