Linguasfärens observatorium

Linguasphere Observatory (eller "Observatoire", baserat på dess ursprungliga franska och juridiska titel: Observatoire Linguistique ) är ett icke-vinstdrivande transnationellt forskningsnätverk , ägnat (vid sidan av relaterade program) åt insamling, studier, klassificering, redigering och gratis distribution online av den uppdateringsbara texten (till en början på engelska) i ett fullständigt indexerat och heltäckande Linguasphere Register of the World's Languages ​​and Speech Communities.

Historia

Observatoire skapades i Quebec 1983 och etablerades därefter och registrerades i Normandie som en ideell förening under hederspresidentskapet av den sene Léopold Sédar Senghor , en franskspråkig poet och Senegals första president . Dess grundare är David Dalby, tidigare chef för International African Institute och emeritusläsare vid University of London, och dess första forskningssekreterare var Philippe Blanchet, en provensalskspråkig poet som för närvarande tjänstgör som professor i sociolingvistik vid University of Rennes. Sedan 2010 har observatoriets biträdande direktör och webbmaster varit Pierrick le Feuvre, med ordförande för dess forskningsråd Roland Breton, emeritusprofessor vid universitetet i Paris VIII. Observatoriets forskningsnav är för närvarande baserat i det bevarade grevskapet Dyfed, Wales och, i Europeiska unionen, i Normandie , Frankrike. Dess titel på walesiska är Wylfa Ieithoedd , bokstavligen "Observatory (of) languages", tillsammans med dess publiceringsprogram (på Cymraeg eller "Welsh" = cy. Gwasg y Byd Iaith , dvs. "Press (of) the World (of) Language" ").

Observatoriet har utvecklat ett innovativt system för filologisk klassificering, som kodar alla levande och inspelade språk inom en global referensram eller "linguascale". Detta Linguascale Framework använder en decimalstruktur (se nedan) för att registrera både genetiska och geografiska kategorier av släktskap (betecknade fylozoner respektive geozoner ).

1999/2000 publicerade Observatoriet sitt första 2-volyms Linguasphere Register of the World's Languages ​​and Speech Communities . Recensioner publicerades av Edward J. Vajda i Language och av Anthony P. Grant i Journal of the Royal Anthropological Society .

Observatoriet har nu förberett en reviderad upplaga av Linguasphere Register från 2010, den första i en planerad serie regelbundna uppdateringar med 10-årsintervaller. Den nuvarande utgåvan (LS-2010) , som består av betydande material från grundutgåvan 2000, publiceras online från 2011 som en fritt tillgänglig offentlig resurs och en onlinedatabas, sammanställd och koordinerad av David Dalby och Pierrick le Feuvre. Bestämmelser görs för onlineinsamling av ytterligare och förbättrad data, och för öppen diskussion av förslag och kritik.

Från 2001 till december 2005 var Linguasphere Observatory aktivt involverat i samarbete med British Standards Institution BSI Group och med ISO/TC 37 i utformningen och utvecklingen av en fyra bokstäver (alfa-4) kod som täcker – potentiellt – varje registrerad språkvariant i världen. Observatoriet var dock inte associerat med eller ansvarigt för den slutliga ISO 639-6- standarden som var ett delresultat av detta samarbete, godkänd och publicerad av ISO 2009. Observatoriets policy är att dess pågående oberoende arbete om språkkodning bör också vara ett komplement till och stödja ISO 639 internationella standarder,

Observatoire uttrycker sin beröm och tacksamhet till det parallella banbrytande arbetet av Barbara Grimes, med sin man Joseph, i hennes position - baserad på Hawaii fram till hennes pensionering från 1996 - som kreativ redaktör för Summer Institute of Linguistics' Ethnologue: Languages ​​of the Värld.

Linguasphere Register och Linguascale referensramverk

Linguascale - ramverket är ett referenssystem som täcker alla språk, som publicerades i Linguasphere Register 2000 och därefter förfinades 2010. Det består av en flexibel kodningsformel som försöker placera varje språk och dialekt inom helheten av världens levande och inspelade språk, med hänsyn till pågående språkforskning.

Den första delen av denna linguascale är den decimalklassificering som hänvisas till ovan, bestående av en linguasphere-nyckel med två siffror som anger relevant fylozon eller geozon: från 00 . till 99 . Detta ger en systematisk numerisk nyckel för den initiala klassificeringen av något av världens språk, enligt principerna som anges i Linguasphere Register . Nyckelns första siffra representerar en av de tio referenssektorer som världens språk initialt är indelade i. Sektorn kan antingen vara en phylosector , där de ingående språken anses vara i ett diakront förhållande till varandra, eller en geosektor , där språken är grupperade geografiskt snarare än historiskt.

Den andra siffran används för att representera de tio zoner som varje geosektor är indelad i för referensändamål. De ingående zonerna, liksom sektorerna, beskrivs som antingen fylozoner eller geozoner , baserat på karaktären av förhållandet mellan deras ingående språk: antingen historiska eller geografiska.

Den andra delen av linguascalen består av tre versaler (majuscules): från -AAA- till -ZZZ- . Varje zon är uppdelad i en eller flera uppsättningar , där varje uppsättning representeras av den första majuskulen i denna trebokstavskomponent (alfa-3). Varje uppsättning är uppdelad i en eller flera kedjor (representeras av den andra majuscule) och varje kedja är i en eller flera nät (representerad av den tredje majuscule). Uppdelningen av språken i en zon i uppsättningar, kedjor och nät baseras på relativa grader av språklig närhet, mätt i princip genom ungefärliga proportioner av delad grundläggande vokabulär. Geozoner är i genomsnitt uppdelade i fler uppsättningar än fylozoner eftersom relationer mellan språk inom de senare per definition är mer uppenbara och mycket närmare.

Den tredje och sista delen av linguaskalan består av upp till tre små bokstäver (minuscules), som används för att identifiera ett språk eller en dialekt med precision: från aaa till zzz . Den första bokstaven i denna sekvens representerar en yttre enhet (föredragen från 2010 till den ursprungliga termen "yttre språk", för att undvika de skiftande och ofta känslomässiga tillämpningarna av termerna "språk" och "dialekt"). De inre enheterna och språkvarianterna som kan utgöra vilken yttre enhet som helst kodas med en andra, och vid behov en tredje minuskulebokstav.

Exempel

Tillämpningen av linguascalen kan illustreras med de konkreta exemplen nedan, valda från det engelska språket .

Till exempel,

  • Koden som täcker alla former av engelska är 52-ABA , där 5= representerar den indoeuropeiska fylosektorn , 52= representerar det germanska fylozonen , 52-A representerar Norsk+ Frysk-uppsättningen (ett sammansatt namn som valts för att täcka innehållet i det germanska phylozone), representerar 52-AB den engelska+ anglo-kreolska kedjan och 52-ABA är det engelska nätet . Inom detta nät är de yttre enheterna:
    • 52-ABA-a – Skott + Northumbrian.
    • 52-ABA-b – "Anglo-English" (de traditionella lokala sorterna i södra Storbritannien och även Irland).
    • 52-ABA-c – Global engelska (varianter av modern engelska som talas och skrivs runt om i världen).
  • Några mer specifika exempel på engelska varianter är:
    • 52-ABA-abb är den traditionella sorten Geordie : tillhörande 52-ABA-a skotskt+ Northumbrian yttre språk, och 52-ABA-ab Northumbrian.
    • 52-ABA-bco är Norfolks traditionella sort: tillhörande 52-ABA-b "Anglo-English" yttre enhet, och specifikt till 52-ABA-bc Southern (brittisk) traditionell engelska.
    • 52-ABA-cof täcker utbudet av (icke-kreoliserad) nigeriansk engelska: tillhörande 52-ABA-c Global English yttre enhet, och 52-ABA-co västafrikansk engelska. Nigerianska engelska skiljer sig alltså från den ofta överlappande 52-ABB-bf Enpi (eller "NP", från förkortningen av så kallad "Nigerian Pijin"): tillhörande 52-ABB anglo-kreolska net, och 52-ABB-b Wes-kos (Anglo-Kreol på västkusten).

Språk i London

En praktisk tillämpning av Linguasphere Register och dess språkskala i studiet av en komplex urban språkmiljö har varit referensramen för successiva undersökningar av över 200 andra språk än engelska som talas av flerspråkiga barn vid statliga skolor i London (som representerar knappt 40 % av det totala antalet barn som deltar), som redigerades 2000 av Baker och Eversley och 2010 av Eversley et al.

Se även

  • Språkkod med tabellexempel på kodsystem (för engelska och spanska), inklusive ISO 639 och Linguasphere.

“Langues de la Liberté/Languages ​​of Liberty”

I Paris, från 1987, skapade Observatoire linguistique en tvåspråkig utställning Langues de la Liberté / Languages ​​of Liberty , som spårar den transnationella utvecklingen av vissa grundläggande begrepp om personlig frihet genom interaktionen mellan engelska och franska, snarare än genom agerandet av någon nation . I början av en serie av 34 illustrerade triptyker uppmärksammades den historiska roll som andra transnationella språk spelar i utvecklingen av sådana begrepp, inklusive grekiska och tyska.

Utställningen sponsrades av regeringen i en tvåspråkig nation, Kanada, av den internationella frankofonbyrån (ACCT) och av regionen Haute-Normandie . Den invigdes i Paris vid Centre Georges Pompidou den 6 juni 1989 och presenterades där under sommaren 1989 som det officiella kanadensiska bidraget till tvåhundraårsfirandet av den franska revolutionen.

Vid den efterföljande presentationen av denna tvåspråkiga utställning på Hôtel de Région i Rouen (Haute-Normandie), från 23 september till 21 oktober 1989, organiserade Observatoire linguistique den första offentliga visningen av den enda bevarade samtida kopian av folkspråket (och utan tvekan före -Latin) text av Englands Magna Carta , skriven på franska från 1200-talet.

Tack vare fortsatt stöd från Kanada presenterades utställningen därefter av Observatoire i Belgien och England, på Palais des Congrès i Liège och på Commonwealth Institute i London 1990, och slutligen i Australien, i Old Parliament House, Canberra i maj 1991.

I samband med behovet av att utforma ett flerspråkigt etiskt ramverk för ett framtida planetariskt samhälle, har Observatoire meddelat sin avsikt att återvända till det transnationella temat Magna Carta 2015, med anledning av 800-årsjubileet av undertecknandet av dess formella Latin version på Runnymede 2020.

"I språkens galax är varje persons röst en stjärna"

Mottot för Observatoire linguistique är från 1990 – på franska: Dans la galaxie des langues, la voix de chaque personne est une étoile (översatt till engelska enligt ovan).

Observatoire antog dessa ord som sin vägledande filosofi med anledning av den första serien av debatter som anordnades av Observatoire linguistique 1990–1991, i Fleury-sur-Andelle i Haute-Normandie, i Maillane i Provence och i Huy i Vallonien, sponsrade av var och en av de berörda regionerna, i ämnet Nos langues et l'unité de l'Europe ("Våra språk och Europas enhet"). Hedersgästen vid den första av dessa debatter var André Martinet (1908–1999), doyen inom transatlantisk lingvistik.

Från år 2000 antog och anpassade UNESCO Observatoriets motto i formen: "I språkens galax är varje ord en stjärna". [ citat behövs ]

Se även

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Linguasphere_Observatory&oldid=1140362036 "