wienertyska

Wiens
Weanarisch
Infödd till	Österrike ( Wien )
Språkfamilj	indoeuropeisk germansk västgermansk irminonisk högtyska övre tyska bayerska centralbayerska wienska
Skrivsystem	latin ( tyska alfabetet )
Språkkoder
ISO 639-3	–
Glottolog	vien1238
IETF	bar-u-sd-at9
wienerdialekt  wienska

Wienerska ( bayerska : Weanarisch, Weanerisch , tyska : Wienerisch ) är stadsdialekten som talas i Wien , Österrikes huvudstad , och räknas till de bayerska dialekterna. Det skiljer sig från skriftlig standardtyska i ordförråd, grammatik och uttal. Inte ens i Niederösterreich , staten som omger staden, används många av dess uttryck, medan de längre västerut ofta inte ens förstås .

Funktioner

Wienska skiljer sig från den österrikiska formen av standardtyska , såväl som från andra dialekter som talas i Österrike ( se även österrikiska tyska och bayerska ).

I början av 1900-talet kunde man skilja mellan fyra wienska dialekter (uppkallade efter distrikten där de talades): Favoritnerisch ( Favoriten , 10:e distriktet), Meidlingerisch , ( Meidling , 12:e distriktet), Ottakringerisch ( Ottakring , 16:e distriktet ), och Floridsdorferisch ( Floridsdorf , 21:a distriktet). Idag är dessa etiketter inte längre tillämpliga, och man talar om en enda wienska dialekt, med dess användning varierande när man flyttar längre bort från staden.

Förutom de regionala dialekterna i Gamla Wien fanns det också klassbaserade dialekter, eller sociolekter . Till exempel Schönbrunner Deutsch , eller tyska som talas av hovmän och skötare av det habsburgska kejserliga hovet vid det kungliga slottet Schönbrunn, ett sätt att tala med en påverkad uttråkad böjning i kombination med överutsägelse. Även om den är baserad på standardtyska, är denna sociolekt influerad av wienska. Den nasala tonaliteten var besläktad med standardtyska som talas med fransk accent. Även om de används mycket mindre idag, är utbildade wiener fortfarande bekanta med denna domstolssociolekt.

Sammantaget skapar det ett mycket varmt, melodiskt ljud att tala wienska mästerligt genom att intonera meningar med distinkta upp- och nedgångar. Detta gäller särskilt för "Schönbrunn"-varianten av standardtyska, som är influerad av wienska.

Fonologi

Funktioner som är typiska för wienertyskan inkluderar:

• 
  Monoftonisering : Jämfört med standardtyska och andra bayerska dialekter är diftonger ofta monoftongiserade (något liknande hur vissa sydamerikanska accenter förvandlar olja till o-ol ). Till exempel:
  • Standard tyska heiß – bayersk hoaß – wienska haaß [haːs]
  • Standard tysk weiß – wienska wääß [væːs]
  • Standard tyskt hus – wienska Håås [hɒːs]
• Det är typiskt att förlänga vokalerna något, ofta i slutet av en mening. Till exempel: Heeaasd, i bin do ned bleeed, wooos waaasn ii, wea des woooa (Standardtyska Hörst du, ich bin doch nicht blöd, was weiß denn ich, wer das war ): "Hör du, jag är inte dum; vad vet jag vem det var?"
• " Meidlinger L", dvs /l/ uttalas med velarisering [ ɫ ] som finns på arbetarklassens dialekt, vilket återspeglar det tjeckiska uttalet.
• 
  Att infoga vokaler i konsonantkluster ( epenthesis ): Likaledes beroende på samhällsklassen kan en talare då och då infoga en vokal [ ɐ ] mellan två efterföljande konsonanter. Det resulterar vanligtvis i en extra stavelse, som "förstärker" ordet och vanligtvis har en negativ känsla. Exempel:
  • Standard tyska Verschwinde! – Wiener Vaschwind! – intensifierade Vasch en vind!
  • Standard tyska Verbrecher! – Wienska Vabrecha! – intensifierade Vab a recha!
  • Standardtysk abgebrannt – wiensk oobrennt – intensifierat oob a rennt
  • Standard tyska Geradeaus! – Wiener Groodaus! – intensifierade G a roodaus!

Följande wienertyska egenskaper finns också i andra bayerska dialekter:

• Konsonantspänning : Röstlösa fortiskonsonanter /p, t, k/ blir lenis [b̥, d̥, ɡ̊ ] . [k] et förblir dock vanligtvis fortis när det följer en vokal.
• 
  Vokalisering av /l/ inom ett ord efter en vokal, t.ex. även → oeso [ˈɔe̯so] , Soldat → Soedot [sɔe̯ˈdɔːt] , fehlen → föhn [fœːn] , Kälte → Köödn [ˈnøː]d̥
• 
  Vokalisering av /l/ i slutet av ett ord, efter en vokal, t.ex. schnell → schnöö [ʃnœː] , viel → vüü [fʏː]
• 
  Avrundande främre vokaler efter koronala konsonanter, t.ex. Glück [ˈɡlʏk] → Glick [ˈɡlɪk] , schön [ˈʃøːn] → schee [ˈʃẽː]
• 
  Avrundning av orundade vokaler före /l/ (som kan ha försvunnit vid det här laget), t.ex. schneller → schnöller [ˈʃnœlɐ] , vielleicht → vülleicht [fʏˈlæːçt] , vild → wüüd [vyːd̥]

Grammatik

Det finns inte många grammatiska skillnader från andra bayerska dialekter, men följande är typiska:

• Undvikandet av genitivfallet
• Användningen av prepositionen ohne (utan) med dativfallet istället för ackusativfallet
• Ersättandet av "ihn" eller "ihm" med "eam", till exempel: "Hast du ihn gesehen?" ("Har du sett honom?") skulle vara "Värd eam gsehn?" på wienska
• Ersättandet av "wir" med "mia"

Ordförråd

Dialekten är mest distinkt i sitt ordförråd.

Influenser

Ordförråd uppvisar särskilda egenskaper. Wien har många medelhögtyska och ibland även fornhögtyska rötter. Dessutom integrerade den många uttryck från andra språk, särskilt från andra delar av den tidigare Habsburg-monarkin , eftersom Wien fungerade som en smältdegel för dess ingående befolkningar i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Eftersom transkription av wienska inte har standardiserats, är återgivningen av uttal här ofullständig:

Exempel

• från fornhögtyska :
  • Zähnd (Standardtyska Zähne , engelska tänder , från zand )
  • Hemad ( Hemd , = engelsk skjorta , från hemidi )
• från medelhögtyska :
  • Greißler (= liten livsmedelsaffär , av griuzel – diminutiv av Gruz = spannmål )
  • Baaz (= slemmig massa , från batzen = att vara klibbig )
  • si ohgfrettn (= att kämpa , från vretten )
• från hebreiska och jiddisch :
  • Masl (= tur , från Ashkenazi hebreiska masol )
  • Hawara (= vän, följeslagare , från chaver )
  • Gannef (= skurk , från Ashkenazi hebreiska ganov )
  • Beisl (= bar, pub , från hebreiska bajis house + jiddisch diminutivt suffix l = bajsl small house)
• från tjeckiska :
  • Motschga (= oaptitlig gröt , från močka = rester i en pipa eller ett piss eller från omáčka = sås, soppa )
  • Pfrnak (= (stor) näsa , av frňák )
  • Lepschi ( Auf Lepschi gehen = att gå ut eller att roa sig , av lepší = bättre )
• från ungerska :
  • Maschekseitn (= andra sidan , från en másik )
  • Gattihosn (= långa kalsonger , från gatya = byxor )
• från italienska :
  • Gspusi (= flickvän , från sposa )
  • Gstanzl (= Strof av en humoristisk sång , från strof )
  • Gusta (= aptit på något , från gusto )
• från franska :
  • Trottoa (= trottoar , från trottoir )
  • Lawua (= tvättskål , från lavoir )
  • Loschie (från logis )
• från arabiska :
  • Hadscha (= en lång stig , från Hajj )

Pragmatik

finns följande pragmatiska egenheter ganska ofta:

• Frekvent ironiskt tal som varken markeras genom intonation eller genom gester . I de flesta fall måste sarkasm identifieras genom sitt sammanhang. Särskilt för utlänningar är det en källa till missförstånd. Sådant ironiskt tal är vanligt i den wienerhumor, som är mer känd som Wiener Schmäh .
• Understatement använder igenkännbara diminutiva suffix, som -l eller -erl , som i Kaffeetscherl eller Plauscherl .

Trender

På senare tid har wienska flyttat närmare standardtyskan; den har utvecklats till ett slags standardtyska som talas med typisk wiensk accent (till exempel den ursprungliga wienska Wos host'n fir a Notn gschriebn? blir modern Was hast'n für eine Note gschriebn? ). Den typiska wienska monoftongiseringen, genom vilken dialekten skiljer sig från de närliggande dialekterna, finns kvar, men mest i form av en utvecklande "pseudo-standardtyska" som många besökare, särskilt från andra tyskspråkiga områden, tycker är ful.

Till exempel: Waaaßt, wos mir heut in der Schule für än gråååsliches Fläääsch kriegt ham? (Standardtyska Weißt du, was für ein widerliches Fleisch wir heute in der Schule vorgesetzt bekamen? ) ("Vet du vilket äckligt kött vi serverades i skolan idag?") De monoftongerade diftongerna , som ei ~ äää eller au ~ ååå , är särskilt betonade och förlängda.

Anledningen till konvergensen av de typiska wienska dialekterna är attityden, stärkt av media, att Urwienerisch (gammal wiener) förknippas med de lägre klasserna. Med den stigande levnadsstandarden kan den ursprungliga wienska konvergera ytterligare, eftersom den anses vara ett tecken på lågklassigt ursprung, medan de unika wienska orden (som Zwutschgerl ) ( jfr Zwetschge/Zwetsche/Pflaume beroende på dialekt ("plommon" )) används dock i allmänhet.

Wienska dialekter har alltid påverkats av främmande språk, särskilt på grund av immigration. Under de senaste 40 åren invandrare kom till största delen från fd Jugoslavien, Turkiet och senast (öst)tyskland; men den moderna invandringen har förändrats, vilket i sin tur har påverkat och skapat nya varianter av dagens wienska. Som en pågående process, särskilt i områden med en hög andel första och andra generationens invandrare, hittar nya lånord sin väg till wienska, och det gör även förändringar i uttalet.

Se även

• Austropop

externa länkar

• Wien för amerikaner – en parlör ( En humoristisk guide till att tala wienska; inga översättningar till högtyska )