Gutnish

"Gutamål" omdirigerar hit. Det är inte att förväxla med gotländska , den lokala svenska dialekten som talas på Gotland och Fårö, eller Götamål , dialekterna av svenska som talas i Götalandsprovinserna.

Gutnish
Gutnic
Gutiske Gutamål
Infödd till	Sverige
Område	Gotland , Fårö
Modersmålstalare	(~2 000–5 000 citerade 1998)
Språkfamilj	Indoeuropeisk germansk nordvästgermansk nordgermansk gutnisk
Tidiga former	fornnordiska forngutniska
Dialekter	Gutniska fastlandet (Laumål) Fårö Gutnish (Faroymal)
Språkkoder
ISO 639-3	Ingen ( mis )
Lingvistlista	swe-lau
Glottolog	laum1238
Gutnish klassificeras som definitivt hotad av UNESCO: s Atlas över världens språk i fara ( 2010)

Gutniska ( US : / ˈ ɡ uː t n ɪ ʃ / GOOT -nish ), eller sällan gutniska ( svenska : gutniska eller gutamål ), syftar på originalspråket som talas på delar av öarna Gotland och Fårö . De olika dialekterna av gutniska, medan de härstammar från den gamla gutniska ( svenska : Forngutniska ) varianten av fornnordiska , anses ibland vara en del av modern svenska. Gutniska finns i två varianter, fastlandsgutniska ( Storlandsgutamål eller Storlandsmål ), mest talat i södra och sydöstra delen av Gotland, där dialekten Lau blev standardformen på huvudön ( Lau Gutnish → Laumål ), och Fårö Gutnish ( Gutnish ) : Faroymal ; svenska : Fårömål ), talas på ön Fårö . UNESCO definierar gutniska som ett " definitivt hotat språk " från och med 2010.

Några drag i gutniska inkluderar bevarandet av fornnordiska diftonger som ai i till exempel stain ( svenska : sten ; engelska: stone ) och oy i till exempel doy ( svenska : dö ; engelska: die ). Det finns också en triftong som inte finns på några andra nordiska språk: iau som i skiaute / skiauta ( svenska : skjuta ; engelska: shoot ).

Många gotlänningar förstår inte gutniska, och talar gotländska ( svenska : gotländska ), en gutnisk-influerad svensk dialekt.

Det görs stora ansträngningar för att återuppliva den traditionella versionen av modern gutniska och Gutamålsgillet [ Gutnish Language Guild, anordnar klasser och möten för talare av traditionell gutniska. Enligt guildens webbsida finns det nu 1 500 personer som använder Gutnish på Facebook.

Fonologi

Vokaler

De kontrastiva vokalerna i modern gutnish är /ɪ/, /ʏ/, /e/, /œ/, /a/, /ɔ/, /u/. Av dessa har alla utom /u/ en kort och en lång version. Vad som etymologiskt är en lång /uː/ har brutits in i sekvensen [ʉu].

Ett utmärkande drag för gutniska är förekomsten av ett stort antal sekvenser av vokal plus [ɪ] eller [u] som bildar egna vokaliska fonem. Dessa sekvenser är följande: /eɪ/, /ɛɪ/, /œʏ/, /aɪ/, /ɔɪ/, /ʉu/, /eu/, /au/, /ɔu/.

Vissa av dessa sekvenser alternerar med korta vokaler mellan olika morfologiska former av samma lexem, jfr. sådana par som "veit" /vɛɪt̪ʰ/ 'vit' (f.) ∼ /vɪt̪ʰ:/ 'vit' (n).

	Främre				Central	Tillbaka
	oavrundad		avrundad
	kort	lång	kort	lång	kort	kort	lång
Stänga	ɪ	ɪː	ʏ	ʏː	ʉ	u
Nära-mitt	e	eː				ɔ	ɔː
Öppen-mitt	ɛ		œ	œː
Öppen	a	aː

• /e, eː/, när de föregår andra vokaler, /r/ eller postalveolära ljud, har en tendens att vara mer öppna [æ, æː].
• I Fårö gutnish är /a, aː/ ytterligare backade [ɑ, ɑː].
• /ɔ, ɔː/ kan realiseras som mer nära [o, oː] när de föregår en sonorant.
• /u/ kan vara [ʊ] när den inte är stressad.

Konsonanter

		Labial	Dental / Alveolär	Postalveolär _	Retroflex	Palatal	Velar	Glottal
Nasal		m	n̪ ⟨n⟩		ɳ ⟨rn⟩		ŋ ⟨ng⟩
Plosiv / Affricate	tonlös	sid	t̪ ⟨t⟩	tʃ ⟨tj⟩	ʈ ⟨rt⟩		k
	tonande	b	d̪ ⟨d⟩		ɖ ⟨rd⟩		ɡ
Frikativa	tonlös	f	s	ʃ ⟨sj⟩				h
	tonande	v
Ungefär			l		( ɻ ⟨r⟩)	j
Rhotic	tonlös		r̥ ~ ɹ̥ ⟨r⟩
	tonande		r ~ ɹ ⟨r⟩

• Röstlösa stopp /p, t̪, k/ kan aspireras [pʰ, t̪ʰ, kʰ].

Lexikon

Gutnish har många egna ord som skiljer det från svenska. Följande är ett litet urval av Gutnishs vardagliga ordförråd:

Gutnish	svenska	tysk	engelsk	danska
päiku	flickan	das Mädchen	flickan/jungfrun	duva
sårken	pojken	der Junge / Knabe	pojken	drengen
russe	påskynda	das Ross	hästen	hesten
rabbiner	kanin	Kaninchen	kanin	kaninen
träsket	sjön	der See	sjön / mer	søen
sett	ha t	das Meer / die See	havet	ha t

Status

Gutnish är nu under pressat inflytande av det svenska standardspråket, både genom talarkontakt och genom media och (kanske viktigast) skriftspråk. Som ett resultat av detta har gutniska kommit mycket närmare det svenska standardspråket. På grund av öns danska och hanseatiska period förekom även influenser från danska och tyska . Det finns också många gotlänningar som inte lär sig språket, utan talar en regionalt färgad variant av standardsvenskan (gotländskan). Denna kännetecknas främst av sin intonation, men också av diftonger och triftonger, vissa lexikaliska egenheter samt infinitivändelsen -ä.

Föreningen Gutamålsgillet , som sedan 1945 har arbetat för bevarande och vitalisering av gutniska, uppskattar att gutniska idag talas av 2 000 till 5 000 personer. Hur många som fortfarande är passiva är inte specificerat. Ett intresse för gutniska verkar dock finnas: 1989 till 2011 gick radioprogrammet Gutamål i Radio Gotland som regelbundet nådde cirka 15 000 till 20 000 lyssnare och 2008 erbjöd Högskolan på Gotland sin första kurs i gutniska. Gutamålsgillet samlar skrifter av författare och poeter som skriver sina texter på gutniska och för en svensk-gutnisk ordbok och en ständigt växande lista över gotländska nybildningar.

År 2022 bad en medborgare på ön Gotland att få använda hennes efternamn med den gutniska ändelsen -dotri (istället för svenska -dotter ). Myndigheten överklagade senare förvaltningsrättens positiva beslut i Stockholm.

Exempel

Nätt'l för manfolk u kungvall för kune. Neie slags örtar för ymsedere. Svalk di bei saudi, styrk di me dune um däu jär djaupt i naudi nere! Vävald pa raini, rindlaug i hagen täusen sma kluckar gynnar ljaude. Die aimar fran marki u rydmen av dagen slucknar långum för livnes u daude.

— Gustaf Larsson, Um kvälden ,

Staingylpen gärdä bryllaup, langhalu bigravdä läik, tra torkä di däu sigderäivarä va fyrä komst däu intä däit?

— Nach PA Säve, Staingylpen ,

externa länkar

• Officiell sida för Modern Gutnish Guild