skotsk engelska

För det germanska språket som avvek från standard mellanengelska, se skotska språket .
Ej att förväxla med Sign Supported English .

skotsk engelska
Infödd till Storbritannien
Område Skottland
Etnicitet skotska
Tidiga former

Latin ( engelska alfabetet ) engelsk punktskrift , enhetlig engelsk punktskrift )
Språkkoder
ISO 639-3 –
IETF en-skottland
Den här artikeln innehåller IPA fonetiska symboler. Utan korrekt renderingsstöd kan du se frågetecken, rutor eller andra symboler istället för Unicode- tecken. För en introduktionsguide om IPA-symboler, se Hjälp:IPA .
Del av en serie om
engelska
ämnen
Avancerade ämnen
Fonologi
Dialekter
Undervisning
Högre kategori: Språk

Skotsk engelska ( skotsk gaeliska : Beurla Albannach ) är uppsättningen varianter av det engelska språket som talas i Skottland . Den transregionala, standardiserade sorten kallas Scottish Standard English eller Standard Scottish English ( SSE ). Skotsk standardengelska kan definieras som "det karakteristiska talet för den professionella klassen [i Skottland] och den accepterade normen i skolor". IETF-språktaggen för "Scottish Standard English" är en-skotland.

Förutom distinkt uttal, grammatik och uttryck har skotsk engelska ett distinkt ordförråd, särskilt vad gäller skotska institutioner som Church of Scotland , lokala myndigheter och utbildnings- och rättssystemen . [ citat behövs ]

Skotsk standardengelska är i ena änden av ett bipolärt språkligt kontinuum , med fokuserat [ förtydligande behövs ] breda skotska i den andra. Skotsk engelska kan påverkas i varierande grad av skotter. Många skotska talare separerar skotsk och skotsk engelska som olika register beroende på sociala omständigheter. Vissa högtalare växlar tydligt från den ena till den andra medan andra stilskiftar på ett mindre förutsägbart och mer fluktuerande sätt. I allmänhet sker en övergång till skotsk engelska i formella situationer eller med individer med högre social status.

Bakgrund

Skotsk engelska resulterade från språkkontakt mellan skottar och standardengelska i England efter 1600-talet. De resulterande skiftningarna till engelsk användning av skotsktalande resulterade i många fonologiska kompromisser och lexikaliska överföringar, ofta förväxlade med sammanslagningar av lingvister som inte är bekanta med historien om skotsk engelska. Dessutom påverkades processen också av interdialektala former, hyperkorrigeringar och stavningsuttal . (Se avsnittet om fonologi nedan.)

Historia

En psalmbok tryckt under Jakob VI och I

Konventionen spårar inflytandet från engelsmännen i England på skottarna till 1500-talets reformation och till införandet av tryckning . Tryckningen anlände till London 1476, men den första tryckpressen introducerades inte till Skottland förrän efter 30 år. Texter som Genèvebibeln , tryckta på engelska, spreds i stor utsträckning i Skottland för att sprida protestantisk lära.

Kung James VI av Skottland blev kung James I av England 1603. Eftersom England var det större och rikare av de två kungadömena, flyttade James sitt hov till London i England. Hovets poeter flyttade därför söderut och "började anpassa språket och stilen på sin vers efter den engelska marknadens smak". Till denna händelse tillskriver McClure "den plötsliga och totala förmörkelsen av skotten som ett litterärt språk". Den fortsatta frånvaron av en skotsk översättning av Bibeln innebar att översättningen av King James till engelska användes i gudstjänsten i båda länderna.

The Acts of Union 1707 slog samman de skotska och engelska parlamenten. Kyrkan, utbildnings- och juridiska strukturer förblev dock åtskilda. Detta leder till viktiga professionella distinktioner i definitionerna av vissa ord och termer. Det finns därför ord med exakta definitioner på skotsk engelska som antingen inte används på engelska eller har en annan definition.

Fonologi

Exempel på tal
Ett exempel på en medelklasshane från Renfrewshire .
Problem med att spela upp den här filen? Se mediahjälp .
Exempel på tal
Ett exempel på en arbetarklasshane från Fife ( Ian Rankin) .
Problem med att spela upp den här filen? Se mediahjälp .
Exempel på tal
Ett exempel på en hane med bakgrund i både Fife och Inverclyde ( Iain Banks) .
Problem med att spela upp den här filen? Se mediahjälp .

Medelklassens tal i Skottland tenderar att överensstämma med de grammatiska normerna för den skriftliga standarden, särskilt i situationer som anses vara formella. Highland English skiljer sig något från sorten som talas i låglandet genom att den är mer fonologiskt, grammatiskt och lexikalt påverkad av ett gaeliskt substrat . På liknande sätt tenderar den engelska som talas i nordöstra Skottland att följa fonologin och grammatiken i doriska .

Även om uttalsegenskaperna varierar mellan talare (beroende på region och social status), finns det ett antal fonologiska aspekter som är karakteristiska för skotsk engelska:

  • Skotsk engelska är mestadels rhotic , menande /r/ uttalas typiskt i stavelsen coda , även om vissa icke-rhotic varianter är närvarande i Edinburgh och Glasgow . Fonemet /r/ kan vara en postalveolär approximant [ɹ] , som i Received Pronunciation eller General American, men talare har också traditionellt använt för samma fonem en något vanligare alveolär flik [ɾ] eller, nu mycket sällsynt, alveolärtrillan [r] (hädanefter kommer ⟨r⟩ att användas för att beteckna valfri rotisk konsonant).
    • Även om andra dialekter har slagit samman icke-intervokaliska /ɛ/ , /ɪ/ , /ʌ/ före /r/ ( fern–gran–fur fusion ), gör skotsk engelska en distinktion mellan vokalerna i ormbunke , gran och päls .
    • Många sorter kontrasterar /o/ och /ɔ/ före /r/ så att hes och häst uttalas olika.
    • /or/ och /ur/ kontrasteras så att shore och sure uttalas olika, liksom pour och poor .
    • /r/ före /l/ är stark. En epentetisk vokal kan förekomma mellan /r/ och /l/ så att tjej och värld är tvåstaviga ord för vissa talare. Samma sak kan inträffa mellan /r/ och /m/ , mellan /r/ och /n/ , och mellan /l/ och /m/ .
  • Det finns en skillnad mellan /w/ och /hw/ i ordpar som häxa och vilken .
  • Fonemet /x/ är vanligt i namn och i SSE:s många gaeliska och skotska lån, så mycket att det ofta lärs ut för inkommande, särskilt för "ch" i loch. Vissa skotsktalande använder det även i ord av grekiskt ursprung, såsom tekniska ord, patriark etc. (Wells 1982, 408).
  • /l/ är vanligtvis velariserad (se mörkt l ) förutom i lån som "glen" (från skotsk-gaeliska "gleann"), som hade ett unvelariserat l i sin ursprungliga form. I områden där skotsk gaeliska talades till relativt nyligen (som Dumfries och Galloway ) och i områden där det fortfarande talas (som West Highlands ), kan velarisering av /l/ saknas i många ord där det förekommer i andra områden, men finns kvar i lån som hade velariserat /l/ på gaeliska, såsom "loch" (gaeliska "loch") och "klan" (gaeliska "klan").
  • /p/ , /t/ och /k/ aspireras inte i mer traditionella varianter, men aspireras svagt för närvarande.
  • Den tidigare ändelsen -ed kan realiseras med /t/ där andra accenter använder /d/ , främst efter obetonade vokaler: slutade [ɛndɪt] , buren [karɪt]
  • Den skotska vokallängdsregeln är en distinkt del av många varianter av skotsk engelska (Scobbie et al. 1999), även om vokallängden i allmänhet betraktas som icke-fonemisk. Enligt regeln är vissa vokaler (som /i/ , /u/ och /ai/ ) i allmänhet korta men förlängs före tonande frikativ eller före /r/ . Förlängning sker också före en morfemgräns, så att kort behov står i kontrast till långa knä , rå med besättning och sida med suckade .
  • Skotsk engelska har ingen /ʊ/ , istället överför skotska /u/ . Fonetiskt kan denna vokal uttalas [ʉ] eller till och med [ʏ] . Därför pull och pool homofoner.
  • Spjälsäng och fångst är inte differentierade i de flesta centralskotska sorter, som de är i vissa andra sorter.
  • I de flesta sorter finns ingen /æ/ - /ɑː/ distinktion; därför bath , trap och palm samma vokal.
  • Den glada vokalen är oftast /e/ (som i face ), men kan också vara /ɪ/ (som i kit ) eller /i/ (som i fleece ).
  • /θs/ används ofta i plural substantiv där sydengelska har /ðz/ (bad, ungdomar, etc.); with och booth uttalas med /θ/ . (Se uttal av engelska th .)
  • I vardagligt tal kan glottalstoppet vara en allofon av /t/ efter en vokal, som i [ˈbʌʔər] . Samma talare kan "släppa g" i suffixet -ing och debuccalisera /θ/ till [h] i vissa sammanhang.
  • /ɪ/ kan vara mer öppen [ë̞] för vissa högtalare i vissa regioner, så att det låter mer som [ɛ] (även om /ɪ/ och /ɛ/ inte går samman). Andra talare kan uttala det som [ɪ] , precis som i många andra accenter, eller med en schwa-liknande ( [ə] ) kvalitet. Andra kan uttala det nästan som [ʌ] i vissa miljöer, särskilt efter /w/ och /hw/ .
Monoftonger av skotsk engelska (från Scobbie, Gordeeva & Matthews (2006: 7))
Skotska engelska vokaler (många enskilda ord stämmer inte överens)
Rena vokaler
Lexikal uppsättning skotsk engelska Exempel
UTRUSTNING [ë̞~ɪ] b i d, p i t
SKINNA [i] b ea d, p ea t
KLÄNNING [ɛ~ɛ̝] b e d, p e t
ANSIKTE [e(ː)] b ay , hej , f a te
FÄLLA [ä] b a d, p a t
HANDFLATAN b a lm, f a ther, p a
MASSA [ɔ] b o d, p o t, c o t
TRODDE b aw d, p aw , c augh t
GET [o)]
r o d, st o ne, t oe
FOT [ʉ~ʏ] g oo d, f oo t, p u t
GÅS b oo ed, f oo d
STAG [ʌ~ɐ] b u d, p u tt
Diftonger
PRIS [ai] b uy , str i ve, wr i the
[ɐi~ɜi~əi] b i nd, str i fe, wr i te
MUN [ɐʉ~ɜʉ~əʉ]
h ow , p ou t
VAL [oi] b oj , h oj
Vokaler följt av /r/
START [ä(ːə)r] b ar , m ar
NÄRA [i(ːə)r] b eer , m ere
FYRKANT [e(ːə)r] b öra , m are , M ar y
NORR [ɔ(ː)r] b eller n, f eller
TVINGA [o(ːə)r] b åra , f vår , m ore
BOTA [ʉr] b oor , m oor
SJUKSKÖTERSKA
3-vägsskillnad: [ɪr] , [ɛ̝r] , [ʌr] 		b ir d, h er d, f urr y
Reducerade vokaler
KOMMATECKEN [ə] Ros a' s, kopp a
BREV [ər] runner , merc er

Skottism

Huvudartikel: Skottism

Skottism är idiom eller uttryck som är karakteristiska för skotter , särskilt när de används på engelska. Det är mer sannolikt att de förekommer i talat än skriftspråk.

Användningen av skotsk engelska, såväl som av skotter och av gaeliska i Skottland, dokumenterades under 1900-talet av Linguistic Survey of Scotland vid University of Edinburgh .

Exempel inkluderar:

  • Vilken tråkig dag! betyder "Vilken tråkig, eländig, mulen dag" (av väder)
  • Hälsning är motsvarigheten till engelskan crying ( He's greeting because his mother has died ) .
  • Jag känner mig ganska torr och betyder "jag känner mig ganska törstig"
  • Det är en rätt ( eller riktig) scunner! betyder "det är extremt avskräckande"
  • Bilden ser fortfarande kis ut , vilket betyder "Bilden ser fortfarande skev ut"
  • Det är bäst att du bara gnäller och menar "det är bäst att du tar det lugnt/överdriv inte"
  • Hans ansikte snubblar honom och betyder "han ser trött ut"
  • Spela bara den dumma damen som betyder "Gå på finurligt sätt/låtsas okunnighet"
  • Du ser lite peely-wallly ut, vilket betyder "Du ser lite felfärgad ut"
  • Det ligger utanför mitt uppdrag som betyder "Det är inte en del av mitt jobb att göra det"
  • Det beror på vad high heid yinerna tror betyder "Det beror på vad cheferna för organisationen/ledningen tycker"
  • Jag kommer runt (på) baksidan av åtta som betyder "Jag kommer runt strax efter klockan åtta"
  • Vi är alla Jock Tamsons bairns , stockfras som betyder "Ingen av oss är bättre än någon annan" (dvs socialt överlägsen)
  • Jag känner till hans troende , vanliga fras som betyder "han började lika ödmjukt som resten av oss innan han nådde framgång"
  • Du står där som en stookie och betyder "du står där som om du inte kunde röra upp dig" (som en gipsstaty, en stuckaturfigur)
  • Han är en riktig sötnos som betyder "han gillar ett bra skvaller"
  • Jag menade inte att orsaka en stooshie som betyder "Jag menade inte att orsaka ett stort bråk/uppståndelse"
  • Jag grubblar på om jag ska gå och betyder "jag är i två sinnen/osäker på om jag ska gå"
  • Ack, iväg! stockfras som betyder "Åh, jag tror dig inte"

Skottism är generellt uppdelat i två typer: hemliga skotska, som i allmänhet går obemärkt förbi som särskilt skotska av dem som använder dem, och uppenbara skotter, vanligtvis används för stilistisk effekt, med de som använder dem medvetna om sin skotska natur.

Lexikalisk

Ett exempel på "outwith" på en skylt i Skottland

Skotsk engelska har ärvt ett antal lexikaliska föremål från skotter, som är mindre vanliga i andra former av standardengelska. [ citat behövs ]

Allmänna föremål är wee , det skotska ordet för liten (också vanligt på kanadensisk engelska och nyazeeländsk engelska, förmodligen under skotskt inflytande); avvänjning eller bairn för barn (den senare från allmängermanska, jfr modern svenska , norska , danska , isländska , färöiska barn , västfrisisk bern och även använd i nordengelska dialekter ); bonnie för vacker, attraktiv, (eller snygg, stilig, som i fallet med Bonnie Prince Charlie ); braw för fina; muckle för stora; bygel eller skelf för splitter (jfr spall ); snibb för bult; pinkie för lillfinger; vaktmästare för skolvaktmästare (dessa två sista är också standard på amerikansk engelska ); utanför , som betyder 'utanför'; ko för tipp eller spill; fankle för en trasslig röra; kirk för 'kyrka' (från samma rot i fornengelska men med paralleller i andra germanska språk, t.ex. fornnordiska kirkja , holländska kerk ). Exempel på kulturellt specifika föremål är Hogmanay , caber , haggis , bothy , scone (används även på andra håll på de brittiska öarna), oatcake (nu utbredd i Storbritannien), tablett , rone (takränna), teuchter , ned , numpty (vitless person ; nu vanligare i resten av Storbritannien) och landåt (landsbygden); Det är ditt skott för "Det är din tur"; och den en gång ökända men nu föråldrade tawse .

Den diminutiva ändelsen "-ie" läggs till substantiv för att indikera litenhet, som i laddie och lassie för en ung pojke och ung flicka. Andra exempel är peirie (barnsnurra i trä) och sweetie (konfekt ) . Slutet kan läggas till många ord instinktivt, t.ex. bairn (se ovan) kan bli bairnie , en liten butik kan bli en wee shoppie . Dessa diminutiv är särskilt vanliga bland de äldre generationerna och när man pratar med barn.

Användningen av "Hur?" betyder "varför?" är utmärkande för skotsk, nordengelska och nordirländska engelska . "Varför inte?" återges ofta som "Hur inte?".

Det finns en rad (ofta anglicerade) juridiska och administrativa ordförråd som ärvts från skottarna, t.ex. deputerad /ˈdɛpjut/ för ställföreträdare , bevisad /ˈproːvən/ för bevisad (standard på amerikansk engelska), interdict för ''injunction' och sheriff-substitut för "tillförordnad sheriff". Inom skotsk utbildning är en kort leet en lista över utvalda arbetssökande, och ett uppdrag är en detaljerad arbetsbeskrivning. Prost används för "borgmästare" och procurator fiscal för "riksåklagare".

Ofta är lexikaliska skillnader mellan skotsk engelska och sydlig standardengelska helt enkelt skillnader i fördelningen av delade lexis, till exempel stanna för "live" (som i: var bor du? ).

Grammatisk

De progressiva verbformerna används ganska oftare än i andra varianter av standardengelska, till exempel med vissa stativa verb ( I'm wanting a drink ) . Framtidens progressiva innebär ofta ett antagande ( Du kommer från Glasgow?) .

I vissa områden indikeras perfekt aspekt av ett verb med hjälp av "vara" som hjälp med prepositionen "efter" och presens particip: till exempel "Han är efter att ha gått" istället för "Han har gått" (denna konstruktion är lånad från skotsk gaeliska ).

Den bestämda artikeln tenderar att användas oftare i fraser som jag är förkyld/influensa , han är i skolan , jag är borta till kirka .

Talare använder ofta prepositioner på olika sätt. Den sammansatta prepositionen av av används ofta ( Ta bort det från tabellen ) . Skotter brukar säga att jag väntade på dig (som betyder "väntar på dig"), vilket betyder något helt annat på standardengelska.

I vardagligt tal ska och borde vara knappa, måste är marginellt för skyldighet och må är sällsynt. Här är andra syntaktiska strukturer:

  • Hur gammal är du? för "Hur gammal är du?"
  • Mitt hår behöver tvättas eller Mitt hår behöver tvättas för "Mitt hår behöver tvättas" eller "Mitt hår behöver tvättas".
  • Jag är precis efter att ha sagt till dig för "jag har precis berättat för dig".
  • Är jag inte bjuden? för Är jag inte inbjuden?

Observera att på skotsk engelska, den första personen deklarerande Jag är inte inbjuden och frågevis Är jag inte inbjuden? är båda möjliga.

Se även

Bibliografi

  • Abercrombie, D. (1979). "Accenterna av standardengelska i Skottland.". I AJ Aitken; T. McArthur (red.). Språk i Skottland . Edinburgh: Chambers. s. 65–84.
  • Aitken, AJ (1979) "Scottish speech: a historical view with special reference to the Standard English of Scotland" i AJ Aitken och Tom McArthur eds. Languages ​​of Scotland, Edinburgh: Chambers, 85-118. Uppdateras i nästa.
  •   Corbett, John, J. Derrick McClure och Jane Stuart-Smith (red.) (2003). Edinburgh studentkompanjon till skottarna . Edinburgh: Edinburgh University Press. ISBN 0-7486-1596-2 . {{ citera bok }} : |författare= har ett generiskt namn ( hjälp ) CS1 underhåll: flera namn: lista över författare ( länk )
  •   Foulkes, Paul; & Docherty, Gerard. J. (Eds.) (1999). Urban Voices: Accent Studies in the British Isles . London: Arnold. ISBN 0-340-70608-2 . {{ citera bok }} : CS1 underhåll: flera namn: lista över författare ( länk )
  •   Hughes, A., Trudgill, P. & Watt, D. (Red.) (2005). Engelska accenter och dialekter (4:e upplagan) . London: Arnold. ISBN 0-340-88718-4 . {{ citera bok }} : CS1 underhåll: flera namn: lista över författare ( länk )
  • Macafee, C. (2004). "Skotter och skotsk engelska.". I Hikey R. (red.). Legacies of Colonial English: Studies in Transported Dialects . Cambridge: CUP.
  • McClure, J. Derrick (1994) "English in Scotland", i   Burchfield, Robert (1994). The Cambridge History of the English Language, volym v . Cambridge, Storbritannien: Cambridge University Press. ISBN 0-521-26478-2 .
  • Scobbie, James M.; Gordeeva, Olga B.; Matthews, Benjamin (2006). "Förvärv av skotsk engelsk fonologi: en översikt". Edinburgh: QMU Speech Science Research Centre Working Papers. {{ citera journal }} : Citera journal kräver |journal= ( hjälp )
  • Scobbie, James M., Nigel Hewlett och Alice Turk (1999). "Standardengelska i Edinburgh och Glasgow: Den skotska vokallängdsregeln avslöjad.". I Paul Foulkes; Gerard J. Docherty (red.). Urban Voices: Accent Studies in the British Isles . London: Arnold. s. 230–245. {{ citera bok }} : CS1 underhåll: flera namn: lista över författare ( länk )
  • Scobbie, James M., Olga B. Gordeeva och Benjamin Matthews (2007). "Scottish English Speech Acquisition.". I Sharynne McLeod (red.). The International Guide to Speech Acquisition . Clifton Park, New York: Thomson Delmar Learning. s. 221–240. {{ citera bok }} : CS1 underhåll: flera namn: lista över författare ( länk )
  •   Wells, John C. (1982). Accenter av engelska . Cambridge: Cambridge University Press . ISBN 0-521-22919-7 . (volym 1). (vol. 2), (vol. 3).

Vidare läsning

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Scottish_English&oldid=1143408831 "