Namlish

Namlish (en portmanteau av orden Namibian och English ) är en form av engelska som talas i Namibia . Termen spelades in första gången 1991.

Engelska är landets officiella språk sedan självständigheten 1990. Eftersom det är det andra eller tredje språket för majoriteten av namiberna, kan lokalt bruk variera avsevärt från användning på andra håll i den engelsktalande världen . Namibisk engelska , eller Namlish, delar många likheter med sydafrikansk engelska , efter att ha påverkats både av afrikaans och inhemska afrikanska språk .

Exempel på Namlish

Ordförråd

Namlish	engelsk	Anteckningar
Baas	Afrikaans : Chef	underdånig appellation mot en manlig arbetsgivare.
Babelas som verb och substantiv	Afrikaans : (har en) baksmälla
Bakkie	Pickup
Biltong	Torkat kött; ryckig
Braai	Afrikaans : En grillfest eller social grillning
Cucca butik	En bar	Namnet härrörde från en öl som en gång såldes i Angola
Eish	Åh herre gud	uttryck för förvåning, chock, förakt, etc.
Jag Jag	Mor	respekt för äldre kvinnor
Oom	Afrikaans: farbror	respekt för äldre män
Robot	Trafikljus
Shebeen	Bar eller klubb
Tekkies	Sneakers

Uttryck

Namlish	engelsk	Anteckningar
hurzit?	Vad händer?	En gemensam hälsning.
Är det?	Verkligen?
Är vi tillsammans?	Är det klart? Förstår du mig?	Detta uttryck används mycket i möten och workshops. Det första uttrycket används också i andra varianter av engelska som brittisk engelska .
Det ska jag göra nu.	Jag ska göra det om en minut.	Fördubbling av ord understryker deras bokstavliga betydelse.
... och vad vad.	... et cetera (troligen från idiom "... och vad inte")	Används mycket vid möten och workshops och vad vad .
Det är !na.	Det är ok!/Det är bra. Den har ett tungklickljud som är vanligt på inhemska språk.
Hur är morgonen?	Hur mår du?	Kommer från Oshiwambo , Walalepo?
Tiden går.	Vi har ont om tid.
Alltså.. Annars?	Förutom det uppenbara, hur mår du?	Används som en hälsning/för att fylla en lucka i ett samtal.
på något sätt (som ett adjektiv)	så så

Bokstavliga översättningar

Namlish kommer från bokstavliga översättningar, mestadels från Oshiwambo, Kavango-språk och Afrikaans, men ibland från Damara, Herero eller andra stamspråk. Namlish talas i allmänhet av Oshiwambo- och Kavango-talande människor. På Oshiwambo-språket byts "l" och "r" ut. I Kavango är de inte utbytta.

Exempel 1: "Jag kommer nu" kommer från det afrikanska talesättet "Ek kom nou", samt Oshiwambo-ordspråket, "Onde ya paife."
Exempel 2: När människor hälsar på en annan säger de ibland "yes sir" vilket är översatt exakt från det afrikanska talesättet "ja meneer."
Exempel 3: Namlish-talande använder ofta bara den nuvarande kontinuerliga eller nuvarande progressiva aspekten av ett verb vid tillfällen då engelska som modersmål använder det enkla presens. Detta beror delvis på direkt översättning från Oshiwambo och Kavango till engelska. I Oshiwambo och Kavango förblir verbformen densamma i båda fallen. Närhelst någon vill indikera innehav av något, "har" han eller hon det specifika föremålet. Detsamma gäller användningen av dåtidens kontinuerliga tid i stället för det enkla förflutna.
Exempel 4: När människor frågar om tid säger de ofta "hur sent är det?" som är översatt från afrikaans "Hoe laat is dit?" och tyska "Wie spät ist es?".
Exempel 5: Några av de Oshiwambo-talande skulle säga "Led" istället för "Röd".
Exempel 6: När du frågade hur du mår, skulle namiberna säga "Whatz up" som kommer från ordet "weni" från Kavango.

Några observationer

Många namibier upprepar enordssvar två gånger, t.ex. "Hej hej", "Bra bra" och "Skärp skarpt" är alla vanliga svar i tillfälliga konversationer.
När du frågade hur mår du? Namlish-högtalare hälsar dig med Yes! eller Yebo! Yebo kommer från Zulu, vilket är ett eftertryckligt "ja" som sagts i hela södra Afrika.
Vägbeskrivningarna kan vara väldigt vaga: Den sidan är oftast svaret.
Den och den här används ofta för att prata om barn och äldre.
'Jag kommer nu nu', 'Jag kommer just nu', 'Jag kommer just nu': Alla ganska vaga variationer när det gäller tid. Varje upprepning av ordet "nu" representerar en närmare approximation av det typiska engelska "nu". Tre upprepningar av ordet är i allmänhet det mesta du kommer att höra. Det betyder vanligtvis en minut eller mindre innan aktiviteten i fråga börjar.
"Jag kommer" kan betyda många saker. Vanligtvis betyder det "jag åker och kommer tillbaka inom 5 minuter eller inte alls". Medan "jag kommer nu nu" betyder "jag kommer helt klart tillbaka nu".
Ordet "på något sätt" används för att beskriva en händelse som var okej, genomsnittlig eller ovanlig. På frågan om en dag, helg, semester, etc., svarar namibierna ofta med att säga att det var "på något sätt". (Namibianer använder ofta, som i det här fallet, ett adverb i stället för ett adjektiv. Ett annat exempel på detta är användningen av ordet "bättre". På frågan om en examen är svaret ofta helt enkelt "Bättre". Vad det är bättre än vad som aldrig anges.)
När du frågar "Hur mår du?", är svaret nästan alltid "bra".
När man talar om något litet använder namibianerna "ka..." (kaboy: liten/liten pojke, kathing: något litet i storleken).
Ord som "kutja" (uttalas som kusha) eller Kama/kamastag används istället för "tydligen".
Förnamn och efternamn blir förvirrade, t.ex. Peter Smith kan hänvisas till som Mr Peter, inte Mr Smith.

Uttal

Eftersom Namlish är sin egen dialekt av engelska, har den sitt eget uttal av engelska ord. Till exempel uttalas kläder nästan alltid med två stavelser. Även Hifikepunye Pohamba (Namibias tidigare president) uttalar det så här.

Se även