Ulster engelska

Ungefärliga gränser för de traditionella skotska och engelska språkområdena i Ulster. Baserad på The Scotch-Irish Dialect Boundaries in Ulster (1972) av RJ Gregg.
Rosa representerar Ulster län inom Nordirland ; grönt inom Republiken Irland .
Exempel på tal
Ett exempel på en medelklasshane från County Down ( David Trimble) .
Problem med att spela upp den här filen? Se mediahjälp .
Exempel på tal
Ett exempel på en hane från Derry ( Eamonn McCann) .
Problem med att spela upp den här filen? Se mediahjälp .
Exempel på tal
Ett exempel på en hane från Belfast ( George Best ) .
Problem med att spela upp den här filen? Se mediahjälp .
Den här artikeln innehåller fonetiska transkriptioner i International Phonetic Alphabet (IPA) . För en introduktionsguide om IPA-symboler, se Hjälp:IPA . För skillnaden mellan [ ] , / / ​​och   ⟨ ⟩ , se IPA § parenteser och transkriptionsavgränsare .

Ulster English ( Ulster Scots : Ulstèr Inglish , irländska : Béarla Ultach , även kallad Northern Hiberno-English eller Northern Irish English ) är den variant av engelska som talas i större delen av den irländska provinsen Ulster och i hela Nordirland . Dialekten har influerats av Ulster irländska och skotska språk , varav den senare kom över av skotska nybyggare under Plantation of Ulster och efterföljande bosättningar under hela 1600- och 1700-talen.

De två ha som huvudämneuppdelningar av Ulster engelska är Mid-Ulster engelska , den mest utbredda variationen, och Ulster skotsk engelska , som talas i mycket av norra länet Antrim längs en kontinuum med det skotska språket . Southern Ulster English är en övergångsdialekt mellan Mid-Ulster English och Hiberno-Engelska .

Fonologi

slutar Ulster-engelsktalandes deklarativa meningar (med typisk grammatisk struktur, dvs icke-aktuella påståenden ) med en ökning i tonhöjd , vilket ofta hörs av talare av icke-Ulster-engelska som ett frågeliknande intonationsmönster.

Följande fonetik representeras med det internationella fonetiska alfabetet (IPA) .

Vokaler

I följande diagram hänvisar "UE" till Ulster English, som inkluderar Mid-Ulster English (som kan innehålla äldre, mer traditionell Mid-Ulster English), såväl som Ulster Scots (engelska). "SSIE" hänvisar här till en mainstream, överregional södra Hiberno-engelska, som används i diagrammet för jämförelsens skull.

Rena vokaler ( monoftonger )

Engelsk diafonem 		UE SSIE Exempelord
/ æ / äˑ~a æ~a b a th, tr a p, m a n
/ɑː/ ɑː~äˑ aˑ~äˑ bl a h, c a lm, f a ther
konservativ /ɒ/ ɒ~ɑ~ä ä b o ther, l o t, t o p
divergent /ɒ/

ɒː (Mellan-Ulster) ɔː (Ulster Scots) äː (traditionell) 		ɒː kl o th, l o ss, o ff
/ɔː/ a ll, b ough t, s aw
/ɛ/ ɛ (Belfast: [ɛ̝ˑə]) dr e ss, m e t, br ea d
/ə/ ə a bout, syr u p, a ren a
/ɪ/

ɪ̈~ë (Mellan-Ulster) ə~ɘ (traditionell) ɛ (Ulster-skottar) 		ɪ h i t, sk i m, t i p
/iː/ iˑ (traditionellt, [ɪi] ) iˑ b ea m, ch i c, fl ee t
/i/ e i glad y , munk ey s, sar i
/ʌ/ ɞ~ʌ̈ ʊ~ʌ̈ b u s, fl oo d, y ou ng
/ʊ/
ʉ (Mellan-Ulster) ʊ̈ (Ulster-skottar) 		ʊ b oo k, p u t, sh ou ld
/uː/ uː f oo d, lim , n ew
Diftonger
/aɪ/ äˑe~ɜi aɪ~äɪ~ɑɪ öga , f i ve, try y
ɐi~ɜi br igh t, d i ce, s i te
/aʊ/ ɐʏ~ɜʉ æʊ~ɛʊ n ow , ou ch, sc ou t
/eɪ/ eː~ɪː ( sluten stavelse [eˑə~ɪˑə] ) eː l a me, r ei n, st ai n
/ɔɪ/ ɔɪ ɒɪ b oy , ch oi ce, m oi st
/oʊ/ oˑ (sluten stavelse [oˑə] ) oʊ g oa t, oh , sh ow
R-färgade vokaler
/ɑːr/ ɑˑɻ ɑˑɹ~äˑɹ b ar n, c ar , p ar k
/ɪər/ iˑɚ iˑɹ f öra , p eer , t ier
/ɛər/ ɛˑɚ (Belfast: [ɝˑ] ) eˑɹ b är , b öra , där
/ɜːr/ ɚˑ
★ traditionell (delad: [ɚ(ˑ] vs. [ɛ(ˑɚ])
I mer traditionell Mid-Ulster engelska kan detta fonem delas, vilket resulterar i en distinktion mellan [ɚ(ˑ] och [ɛ(ˑɚ], så att ord som urn och earn , till exempel, inte är homofoner .
b ur n, f ir st, l ear n
/ər/ ɚ doct eller , mart yr , park er
/ɔːr/ ɔˑɚ ɒˑɹ f or , h or se, w ar
oˑɚ (lantlig: [ʉˑɚ] ) oˑɹ f our , h oar se, w ore
/ʊər/ øˑɚ uˑɹ m oor , p oor , t our

Andra, mindre övergripande egenskaper hos vissa Ulster-varianter inkluderar:

  • Vokaler har fonemisk vokallängd, med en uppsättning lexikalt långa och en lexikalt korta fonem . Detta kan påverkas på olika sätt av det skotska systemet . Det är betydligt mindre fonemiskt än mottaget uttal, och i folkmun Belfast-tal kan vokallängden variera beroende på stress.
  • /ɑ/ och /ɔː/ distinktion i cot och body kontra catched och bawdy är mestadels bevarad, förutom i Ulster Scots (som här följer skotskt tal) och traditionella varianter.
  • /e/ kan förekomma i sådana ord som beat , decent , leave , Jesus , etc., även om denna funktion är recessiv.
  • Lagan Valley /ɛ/ före /k/ in take and make , etc.
  • /ɛ/ före velarer, som i säck , väska , och bang , etc.
  • Sammanslagning av /a/ – /aː/ i alla enstavelser, t.ex. Sam och psalm [ˈsaːm ~ ˈsɑːm] (den fonetiska kvaliteten varierar).
  • /ʉ/ är möjligt i lantligt tal före /r/ i FORCE -ord som golv , hora , dörr , bräda , etc.
  • Vokaler är korta före /p, t, tʃ, k/ .
  • Ulster Lengthening, som hänvisar till användningen av långa allofoner av /e, ɛ, a, ɔ/ i vilket enstavelseord som helst som stängs av en annan konsonant än /p, t, tʃ, k/ .

Konsonanter

  • Rhoticitet , det vill säga bibehållande av /r/ i alla positioner.
  • Palatalisering av /k, ɡ/ före /a/ är ett recessivt inslag hos landsbygdstalare eller äldre katolsktalare i Belfast.
  • /l/ är inte vokaliserad , förutom historiskt; vanligtvis "tydlig" som i södra Hiberno-engelska, med några undantag.
  • Oaspirerad /p/ , /k/ mellan vokaler i ord som peppar och paket .
  • Tryckte [ɾ] ) för /t/ och /d/ mellan vokaler i ord som smör och stad . Detta liknar nordamerikansk och australisk engelska .
  • Dental [t̪] och [d̪] för /t/ och /d/ före /r/ i ord som smör eller torr . Dentala realiseringar av /n, l/ kan också förekomma, t.ex. middag , pelare . Denna funktion, som delas med södra Hiberno-engelska, har sitt ursprung i engelska och skotska.
  • /ʍ/ – /w/ kontrast i vilken–witch . Denna egenskap är recessiv, särskilt i folkmun Belfast-tal.
  • Elision av /d/ i handen [ˈhɑːn] , ljus [ˈkanl] och gammal [ˈəʉl] , etc.
  • Elision av /b, ɡ/ i sing [ˈsɪŋ] , fingerborg , finger etc.
  • /θ/ och /ð/ för th .
  • /x/ för gh behålls i egennamn och några dialektord eller uttal, t.ex. lough , trough och sheugh .

Grammatik härledd från irländska eller skotsk gaeliska

Morfologin och syntaxen för irländska skiljer sig ganska mycket från engelska, och den har påverkat både norra och södra Hiberno-engelska till viss del .

Iriska har separata former för andra person singular ( tú ) och andra person plural ( sibh ), (" du " respektive " du " på ålderdomlig och lite intim, informell engelska). Ulster engelska speglar irländska genom att singular "du" skiljs från plural "du". Detta görs normalt genom att använda orden yous , yousuns eller yis . Till exempel:

  • "Är du inte klar än?"
  • "Gick ni alla för att se den?"
  • "Vad håller du på med?"

Iriska saknar ord som direkt översätts som "ja" eller "nej", och upprepar istället verbet i en fråga (positivt eller negativt) för att svara. Som sådan använder norra och södra Hiberno-engelska "ja" och "nej" mindre ofta än andra engelska dialekter. Till exempel:

  • "Kommer du hem snart?" "Jag är"
  • "Fungerar din dator?" "Det är inte"

Detta är inte nödvändigtvis sant i Ulster engelska där "Aye" för ja och "Naw" för nej används, förmodligen en skotsk influens.

Frånvaron av verbet "ha" på iriska har påverkat en del grammatik. Begreppet "ha" uttrycks på iriska med konstruktionen ag ("at") mé ("mig") för att skapa agam ("at mig"). Därför använder engelsktalande Ulster ibland verbet "ha" följt av "med mig/på mig". Till exempel:

Ordförråd

Mycket icke-standardiserat ordförråd som finns på Ulster-engelska och många betydelser av standardengelska ord som är utmärkande för dialekten kommer från skotska och irländska . Några exempel visas i tabellen nedan. Många av dessa används också på södra Hiberno-engelska, särskilt i den norra halvan av ön.

Ulster engelska Standard engelska Typ Anteckningar
ach! , och! , ack! irritation, ånger osv. interjektion Uttalas akh eller okh . Används vanligtvis för att ersätta "ah!" och "oh!". Ach är irländska för "men", och kan användas i samma sammanhang. Och är irländsk och skotsk gaeliska för "alas", och kan återigen användas i samma sammanhang. Jfr. Tyska, holländska, frisiska ach och engelska agh , tyska och holländska har både ach och och .
aul , oul gammal adjektiv Uttalad uggla . Från auld , en arkaisk form av gammalt som fortfarande används i skotska och nordengelska dialekter.
jaja, aja ja adverb
Används i hela Nordirland, Skottland och norra England. Allmän skotska och dialekt/åldriga engelska, först intygad 1575.
baka mun eller ansikte substantiv Ett annat uttal och utökad betydelse av näbb . Holländska bek eller bakkes används också som oförskämda ord för mun.
banjax
att bryta/förstöra/förstöra, en röra
verb substantiv 		Används i hela Irland; ursprung okänt.
bine cigarett substantiv Möjligen från Woodbine (cigarett) .
blad flicka substantiv Används främst i Tyrone med olika betydelser beroende på användning, men syftar alltid på en hona. "Titta på thon blade" – "Titta på den där tjejen"; "Vårt blad" – "Min syster/kusin" (Kan också användas som en hyllningsterm i denna form)
boak, boke
kräka/kräkas, kräkas
verb substantiv 		Från Scots bowk .
mosse våtmark/toalett substantiv Från irländsk och skotsk gaelisk bogach som betyder "våtmark".
boggin/bogging äckligt, fult eller på annat sätt allmänt föga tilltalande. adjektiv Troligtvis härlett från myr (se ovan)
boreen en smal väg/bana/spår substantiv Från irländska bóithrín som betyder "liten väg".
om dig? Hur mår du? hälsning Från den längre versionen "Hur är det med dig?" ("Hur är det med dig?"), som också används.
bru arbetslöshetsersättning substantiv Uttalas broo . Förkortad från välfärdsbyrån .
katt-melodeon förfärlig adjektiv
Förmodligen en kombination av katt och melodi , som refererar till ljudet av en skrikande katt och dåligt spelade melodier. Den andra delen uttalas mə- LOH -jin .
caul, coul kall adjektiv Uttalad kowl . Från skotsk cauld som betyder "kall".
carlin' gammal kvinna substantiv Från nordiskt kerling som betyder "kvinna" (särskilt en gammal kvinna).
köttslig grälsjuk/irritabel adjektiv Från skottarna.
claggerd täckt med något självhäftande (vanligtvis smuts) adjektiv Från Scots claggert som betyder "besmutsad".
cowp att välta/att ramla omkull verb Från skottarna.
spricka, craic
skämt/kul/skvaller/nyheter (t.ex. "What's the crack?) 		substantiv Crack är ursprungligen ett skotskt/nordengelsk ord som betyder något som "nyheter", "skvaller" eller "roligt". Ursprungligen stavas crack men den gaeliciserade stavningen craic började på 1960-talet och är nu vanlig.
craytur , craytur
en förälskelse (t.ex. "The poor craitur") 		substantiv Från det hiberno-engelska uttalet av creature där ea realiseras /e/ (se ovan) och - ture som arkaiskt /tər/ snarare än standardaffricatet / tʃər/ .
culchie bonde/landsbygdsbo substantiv Ursprung osäkert - antingen från irländska coillte som betyder "skog"; från irländska cúl a' tí som betyder "baksidan av huset" (för det var vanligt att folk på landet gick in genom bakdörren till huset de besökte); eller från -kulturen i "jordbruket".
mjäll gå substantiv verb Från skotter eller nordengelska.
mitt i prick okej/inga problem
interjektion adjektiv 		Ursprung osäkert.

drawk, drawky
att blötlägga/dränka, blöta/duscha
verb adjektiv 		Från irländska droch-aimsir som betyder "dåligt väder" eller "vått väder" eller de mindre sannolika skotten draik / drawk .
eejit idiot substantiv Från det hiberno-engelska och skotska engelska uttalet av idiot . Populäriserad i England till viss del av Terry Wogan .
Feck en mild form av knull interjektion Vann popularitet efter dess frekventa användning i 1990-talets komedi-TV-serie Father Ted , och är vanligare på Hiberno-engelska.
kompis man substantiv Från engelsk fellow ; ytterst från norrön felagi .

sidfot, futer 		pirra/slösa tid verb Via Scots fouter från fornfranska foutre .Kanske från irländska fútar .
fernenst/forninst/fornenst framför/vänd/mot/mittemot/bredvid adjektiv Från skotter eller nordengelska.

grundare, grundade
kall, att vara kall
substantiv adjektiv 		Från Scots foundert/foondert/fundert som kan betyda "(att bli) kyld".
gigg, gigg skämt, skämt substantiv verb Från engelska gag .
dalgång dal substantiv Från irländska gleann .
gob , gub mun substantiv Från irländsk gob , som kan betyda "mun".
röja mat
gutties, guddies löparskor substantiv Från skotska, där det används för att betyda allt som är gjort av gummi. Notera också frasen "Ge henne guttien" som betyder "Trampa på den (accelerera)".
hej hej ett utrop för att påkalla uppmärksamhet eller för att uttrycka njutning, överraskning, förvirring, etc. utrop Fyllnadsord som används i slutet av en mening.
hallion en bra för ingenting substantiv Från Scots hallion som betyder "skurk".
hesp en skäll gumma substantiv Kanske från irländska easpan . Jfr. Scots hesper : en svår sak att göra; en svår person att komma överens med.
hoka, hoka
att söka efter/söka foder (t.ex. "Ha en krok för det") 		verb Från Scots Howk .
jävlar fest substantiv Ursprung okänt; kanske en variant av irländsk céilí .
houl håll verb Uttalat tjut . Från skotter/nordengelska.
japan att stänka; att skvätta; (av en stekpanna) avger små "gnistor" av hett fett verb Från Scots jaup .
jouk, juke att smita/gå verb Från Scots jouk som betyder "att undvika".


sugen , sugen , sugen

beklaga/beklaga, beklaga/beklaga, gäll (i termer av ljud)

verb substantiv adjektiv 		Från irländsk caoin som betyder "klagar". Keening var en traditionell praxis som kvinnor gjorde vid irländska begravningar.
lock'a
en ospecificerad mängd (t.ex. "Inom ett låst minuter") 		bestämmare Från irländska loca som betyder "en hög med" eller "en bunt av", eller helt enkelt en utökad betydelse av "lås" som i "ett hårlock".
loch , loch sjö/hav inlopp substantiv Uttalas lokh . Från irländska sjön .
öra öra substantiv
Från skottarna. Ursprungligen från norröna, brukade betyda "ett bihang" (jfr norska lugg som betyder "en hårtuss"). Används i hela Skottland och Irland.
malarky , malarkey dumheter substantiv Förmodligen från irländska.
munya stor/härlig/attraktiv adjektiv Ursprung okänt.
oxter armhåla/underarm substantiv Från skottarna. Holländsk oksel = armhåla
peta glass substantiv Från Scots poke som betyder "väska" eller "påse".
potcheen hooch/bootleg alkohol substantiv Från irländska poitín .
quare, kwer
mycket/avsevärt (t.ex. "En kvarts avstånd")
adjektiv adverb
Ett annat uttal och utökad betydelse av "queer". Används i hela Irland.
scrawb repa/skrapa substantiv verb Från irländska scráib . Jfr. Nordengelsk scrab och holländsk schrapen (att skrapa).

scunner/scunderd , scunnerd/scunderd
förarga/genera, irritera/skämmas
verb adjektiv 		Från skotsk scunner/scunnert som betyder "kränkt" eller "trött".

sheuch , sheugh
ett litet grunt dike (uttalas /ˈʃʌx/ ) 		substantiv Från skotska sheuch .


skite , skitter , scoot 		att röra sig snabbt verb Från norrländska skjuta som betyder "att skjuta" (jfr norska skutla som betyder "att glida snabbt").
skite att stänka med kraft verb Från norrländska skjuta .
dödade en stor summa substantiv Från irländsk slua som betyder "en folkmassa/mängd".
smidgen en mycket liten bit substantiv Från irländska smidean .
fniss att snäppa av/loppa av verb Ursprung okänt. Jfr. Skottar sneg < sneck .
stour damm substantiv Från gammal fransk estour .
mål en skarptungad kvinna substantiv Från skottarna
tae te substantiv Uttalas tay
dricks soptipp eller soptunna substantiv
till till preposition Från norrön till .


the-day, the-night, the-marra

idag, ikväll, imorgon 		substantiv/adverb Från skottarna the day, the nicht, the morra .
thon den där adjektiv Från skottar; ursprungligen yon på arkaisk engelska, den th i analogi med det och det .
åska där (något avlägset men inom synhåll) adjektiv Från skottar; ursprungligen där borta på arkaisk engelska.
genom andra oorganiserad och slarvig adjektiv Förmodligen från irländska. Den har dock paralleller i både goidelic (t.ex. irländska trína chéile ) och germanska (t.ex. skotska throuither , holländska doorelkaar , door-een , tyska durcheinander ).
wee lite, men används också som en generisk diminutiv adjektiv
Från mellanengelska. Används i hela norra Irland och i Skottland.
avvänja, avvänja barn substantiv Från skotsk wee (liten) + ane (en).
wheeker excellent adjektiv Från Scots wheech som betyder "att rycka". Ljudhärmande.
när några få/flera bestämmare Från skottarna. Används vanligtvis i frasen "en stund av..."
whisht vara tyst (ett kommando) interjektion Det irländska huist , som betyder "var tyst", är en osannolik källa eftersom ordet är känt i hela England och Skottland där det härstammar från tidig mellanengelsk whist (jfr mellanengelska hust och skotsk wheesht ).
wojus hemskt/uttryck av överraskning adjektiv
Förmodligen en variant av odious . Kan också användas som ett uttryck för överraskning, oftast till något negativt. I det här fallet är det med största sannolikhet en förkortad form av "Oh Jesus!" Används i hela Irland.
eder du (singular) pronomen Från medelengelska ye , men uttalas med ett kort e- ljud.
ni, ni solar du plural) pronomen Se grammatik härledd från irländska eller skotsk gaeliska .

Vidare konjugerar talare av dialekten många verb efter hur de bildas i de mest folkliga formerna av Ulster Scots, t.ex. driv istället för driven och driven som preteritum av driva , etc. (litterary Scots drave , driven ). Verbal synkretism är extremt utbredd, liksom den nordliga ämnesregeln .

Engelska i mitten av Ulster

Talet i södra och västra länet Donegal , södra länet Tyrone , södra länet Londonderry , norra länet Fermanagh , norra länet Armagh , sydvästra länet Antrim och större delen av länet Down bildar ett geografiskt band över provinsen från öst till väst. På det hela taget har dessa områden mycket mer gemensamt med Derry-accenten i väster än innerstaden Belfast i öster. Denna accent hävdas ofta vara den "standard" nordirländska dialekten eftersom den är den mest använda. Delar av norra delen av County Monaghan (ett område centrerat på Monaghan Town och känt som North Monaghan ) skulle grovt sett falla in i denna kategori, men bara i viss utsträckning. Bundoran , en stad i den södra delen av County Donegal , har också en ganska västerländsk accent, liksom delar av den sydvästra delen av County Fermanagh .

Belfast med omnejd

Den breda , arbetarklassens Belfast- dialekt är inte begränsad till själva staden utan tar också in närliggande stadsområden i den lokala närheten (som Lisburn , Carrickfergus och Newtownards ), såväl som städer vars invånare ursprungligen kom från Belfast (som Craigavon ). ). Det uppfattas allmänt som förknippat med ekonomiskt utsatta områden och med ungdomskultur. Detta är dock inte den dialekt som används i media (även de butiker som är baserade i Belfast). Dragen av accenten inkluderar flera vokalskiftningar, inklusive en från /æ/ till /ɛ/ före eller efter velars ( /bɛɡ/ för väska ). Nuförtiden sker detta skifte i stort sett bara före /k/ , så pack and peck är homofoner som /pɛk/ .

Belfast-dialekten blir nu allt vanligare i städer och byar vars invånare traditionellt skulle ha talat med en utpräglad lantlig accent. Exempel på sådana områden är Moira , Ballyclare , Dromore och Ballynahinch . Man kan säga att många unga i dessa områden föredrar att använda den mer kosmopolitiska stadsaccenten, till skillnad från den lokala varianten som deras föräldrar eller människor i andra områden skulle använda.

Andra fonologiska egenskaper inkluderar följande:

  • Två stora realiseringar av /e/ är att stöta på: i öppna stavelser en lång monoftong nära [ɛː] , men i slutna stavelser en ingliding diftong, kanske mest typiskt [ eə] , men sträcker sig från [ɛə] till [iə] . Dagar [dɛːz] och daze [deəz] är alltså inte homofona.
  • I Belfast, och i Mid- och South Ulster, upprätthålls motsättningen mellan /ɔ/ och /ɒ/ bättre än i andra delar av Ulster, även om den är begränsad till endast ett fåtal miljöer, t.ex. en efterföljande röstlös plosiv. Således stock [stɒk ~ stɑk ~ sta̠k] skild från stjälk [stɔ(ː)k] . Detta kompliceras dock av det faktum att vissa ord som hör till Standard Lexical Set THOught har /ɒ/ snarare än den förväntade /ɔ/ . Dessa inkluderar vanligtvis draw , fall , walk och catched . Vatten har ofta /a/ (TRAP-vokalen).
  • /aʊ/ -fonem uttalas [əʉ] i större delen av Ulster, men i Belfast är det extremt varierande och är en känslig social markör. Uttal med ett relativt främre första element, [ɛ̈] eller fronter, är arbetarklass. Medelklasstalare föredrar tillbaka [ɑ] eller till och med [ɔ] . Det andra elementet är [ʉ ~ y ~ ɨ] , ofta med liten eller ingen avrundning. Hur och nu kan få specialbehandling i arbetarklassens Belfast-tal, med ett öppet första element [a ~ ɑ] och ett andra element som sträcker sig över [ i ~ ʉ] , en retroflex approximant [ɻ] , och noll, dvs. inte vara något andra element.

En del av vokabulären som används bland ungdomar i Ulster, som ordet " spide ", är av Belfast ursprung.

Derry med omnejd

Accenten av Derry City, som också hörs i nordöstra County Donegal (inklusive Inishowen ), och norra och västra County Tyrone (inklusive Strabane ). Det finns en högre förekomst av palatalisering av velarplosiverna /k/ och /ɡ/ , (t.ex. [kʲɑɹ] "kyar" för "bil"). Den mest märkbara skillnaden är dock kanske intonationen, som är unik för området Derry, Letterkenny och Strabane . Accenten av Finn Valley och särskilt Laggan-distriktet (centrerat på staden Raphoe ), båda i östra Donegal, tillsammans med accenten från angränsande West Tyrone och accenten från de västligaste delarna av County Londonderry (exklusive Derry City), låter också ganska skotskt . Det talas en mängd olika ulsterskotter i dessa områden. Denna West Ulster variant av Ulster Scots anses vara ganska lik de skotter som talas i Ayrshire i sydvästra Skottland .

Ulster skotsk engelska

Huvudartikel: Ulster skotska dialekter

Denna region är starkt påverkad av den historiska närvaron av skottar och täcker områden som norra och östra grevskapet Antrim , Ards -halvön i grevskapet Down , Laggan-distriktet i grevskapet Donegal och nordöstra grevskapet Londonderry . Det starka skotska inflytandet märks i dessa distrikt och skotska uttal hörs ofta. Folk härifrån misstas ofta av utomstående som skotska. Detta område inkluderar Glens of Antrim , där de sista infödda irländska talare av en dialekt som är infödd till vad som nu är Nordirland fanns. Det har uppgetts att, i den skriftliga formen, fortsatte gaeliskan i detta område att använda standardiserade irländska former, medan den talade dialekten fortsatte att använda den skotska varianten och var i själva verket inte annorlunda från den skotska gaeliskan av Argyll och Galloway .

På 1830-talet kom Ordnance Survey memoarer till följande slutsats om dialekten hos invånarna i Carnmoney , östra Antrim: "Deras accent är märklig, och bland gamla människor obehagligt, stark och bred." BBC genomförde en sociolingvistisk undersökning av Ulster Scots grammatik. East Donegal har också en stark Ulster Scots dialekt (se nedan).

South Ulster engelska

Södra Armagh , södra Monaghan , södra Fermanagh , södra Donegal och en liten del av norra Leitrim och norra Cavan -infödingar talar sin egen distinkta variation av engelska. Områden som södra och västra länet Armagh , centrala och södra länet Monaghan (lokalt bekant som södra Monaghan ), norra länet Cavan och den sydliga "remsan" av länet Fermanagh är inlandet av den större Mid-Ulster-dialekten. Accenten skiftar gradvis från by till by och utgör en del av dialektkontinuumet mellan områden i norr och Midlands (som det en gång gjorde på gaeliska). Denna accent används också i norra County Louth (som ligger i Leinster ) och i en del av den nordliga "remsan" av County Leitrim (i Connacht ). Det finns områden som visar en blandning av accenter med Ulster-engelska och Hiberno-engelska.

Dessa områden faller längs den östra kusten. South Ulster Englishs fonologi skiljer sig markant från Ulster Scots och majoriteten Ulster English i flera aspekter, inklusive bevarandet av det dikotoma mönstret av fonemisk vokallängd som ses på mellanengelska . En annan egenskap hos South Ulster English är tonhöjdsfallet på betonade stavelser. Ett framträdande fonetiskt drag hos South Ulster är realiseringen av /t/ som en frikativ med identiska egenskaper hos stoppet, dvs en apiko-alveolär frikativ i svaga positioner.

Se även

Bibliografi

  •   Hickey, Raymond (2007). Irländsk engelska: Historia och nuvarande former . Cambridge University Press. ISBN 978-0521852999 .
  •   Wells, JC (1982). Accents of English 2: The British Isles . Cambridge University Press 1986. ISBN 978-0521285407
  1. ^ "En källbok för irländsk engelska" . Uni-due.de . Hämtad 3 april 2017 .
  2. ^ Higgs Robert J. Appalachia Inside Out: Kultur och beställning . University of Tennessee Press, 1995. s.512
  3. ^ Hickey, 2007, sid. 118.
  4. ^ Heggarty, Paul; et al., red. (2013). "Accenter av engelska från hela världen" . University of Edinburgh. Arkiverad från originalet den 26 april 2016.
  5. ^ Hickey, 2007, sid. 117.
  6. ^ Hickey, 2007, sid. 112.
  7. ^ a b Hickey, 2007, sid. 115.
  8. ^ Harris, John (1985) Fonologisk variation och förändring: Studier i Hiberno-Engelska, sid. 58
  9. ^ Maguire, Warren Pre-R Dentalisation i nordliga England ; Maguire, Warren Pre-R Dentalisation i Skottland , Förpubliceringsversion av Pre-R Dentalisation i Skottland ; se även Harris, John (1985) Phonological Variation and Change: Studies in Hiberno-English, sid. 216
  10. ^ Hickey, 2007, sid. 116.
  11. ^ "Arkiverad kopia" . Arkiverad från originalet den 21 november 2007 . Hämtad 30 november 2008 . {{ citera webben }} : CS1 underhåll: arkiverad kopia som titel ( länk )
  12. ^ "Arkiverad kopia" . Arkiverad från originalet den 21 november 2007 . Hämtad 12 november 2008 . {{ citera webben }} : CS1 underhåll: arkiverad kopia som titel ( länk )
  13. ^ "Arkiverad kopia" . Arkiverad från originalet den 21 november 2007 . Hämtad 12 november 2008 . {{ citera webben }} : CS1 underhåll: arkiverad kopia som titel ( länk )
  14. ^ "Arkiverad kopia" . Arkiverad från originalet den 21 november 2007 . Hämtad 12 november 2008 . {{ citera webben }} : CS1 underhåll: arkiverad kopia som titel ( länk )
  15. ^ "Irländsk ordbok online, irländsk gaelisk ordbok, irländsk ordbok, gaelisk ordbok, översätt irländska, irländska ordbok" . Arkiverad från originalet den 25 december 2014 . Hämtad 30 november 2008 .
  16. ^ "ett HIBERNO-ENGELSK arkiv" . 17 november 2007. Arkiverad från originalet den 17 november 2007.
  17. ^ [1] Arkiverad 26 maj 2011 på Wayback Machine
  18. ^ "Arkiverad kopia" . Arkiverad från originalet den 17 november 2007 . Hämtad 30 november 2008 . {{ citera webben }} : CS1 underhåll: arkiverad kopia som titel ( länk )
  19. ^ "BBC - Röster - Röstinspelningarna - Vänner" . Arkiverad från originalet den 21 juli 2012 . Hämtad 7 augusti 2010 .
  20. ^ a b c "BBC - Uttrycker - Röstinspelningarna - Ungdomsledare" . bbc.co.uk .
  21. ^ Dolan, Terence Patrick (2006). A Dictionary of Hiberno-Engelska . Gill & Macmillan. sid. 36.
  22. ^ Jeffries, Stuart (27 mars 2009). "G2-guiden till regional engelska" . The Guardian . Hämtad 1 januari 2010 .
  23. ^ McNally, Frank. "Schrödingers kattmelodeon – Frank McNally om musik, fysik och hiberno-engelska" . The Irish Times .
  24. ^ [2] Arkiverad 26 maj 2011 på Wayback Machine
  25. ^ a b Dolan, Terence Patrick (2006). A Dictionary of Hiberno-Engelska . Gill & Macmillan. sid. 44.
  26. ^ [3] Arkiverad 20 januari 2012 på Wayback Machine
  27. ^ [4] Arkiverad 20 januari 2012 på Wayback Machine
  28. ^ [5] Arkiverad 26 maj 2011 på Wayback Machine
  29. ^ "Irländsk ordbok online, irländsk gaelisk ordbok, irländsk ordbok, gaelisk ordbok, översätt irländska, irländska ordbok" . Arkiverad från originalet den 25 december 2014 . Hämtad 30 november 2008 .
  30. ^ "Arkiverad kopia" . Arkiverad från originalet den 17 november 2007 . Hämtad 30 november 2008 . {{ citera webben }} : CS1 underhåll: arkiverad kopia som titel ( länk )
  31. ^ Dolan, Terence Patrick (2006). A Dictionary of Hiberno-Engelska . Gill & Macmillan. sid. 80.
  32. ^ [6] Arkiverad 20 januari 2012 på Wayback Machine
  33. ^ Dolan, Terence Patrick (2006). A Dictionary of Hiberno-Engelska . Gill & Macmillan. sid. 95.
  34. ^ "Arkiverad kopia" . Arkiverad från originalet den 26 maj 2011 . Hämtad 26 november 2008 . {{ citera webben }} : CS1 underhåll: arkiverad kopia som titel ( länk )
  35. ^ [7] Arkiverad 26 maj 2011 på Wayback Machine
  36. ^ "Det är ett stort, stort center i USA av A, hej!" . Belfasttelegraph .
  37. ^ "Fairhill Shopping Centre in Northern Ireland Commercial 1998" . YouTube .
  38. ^ [8] Arkiverad 26 maj 2011 på Wayback Machine
  39. ^ Dolan, Terence Patrick (2006). A Dictionary of Hiberno-Engelska . Gill & Macmillan. sid. 121.
  40. ^ [9] Arkiverad 20 januari 2012 på Wayback Machine
  41. ^ [10] Arkiverad 26 maj 2011 på Wayback Machine
  42. ^ Dolan, Terence Patrick (2006). A Dictionary of Hiberno-Engelska . Gill & Macmillan. sid. 122.
  43. ^ [11] Arkiverad 26 maj 2011 på Wayback Machine
  44. ^ [12] Arkiverad 26 maj 2011 på Wayback Machine
  45. ^ Dolan, Terence Patrick (2006). A Dictionary of Hiberno-Engelska . Gill & Macmillan. sid. 160.
  46. ^ [13] Arkiverad 26 maj 2011 på Wayback Machine
  47. ^ "Arkiverad kopia" . Arkiverad från originalet den 26 maj 2011 . Hämtad 16 november 2008 . {{ citera webben }} : CS1 underhåll: arkiverad kopia som titel ( länk )
  48. ^ Dolan, Terence Patrick (2006). A Dictionary of Hiberno-Engelska . Gill & Macmillan. sid. 202.
  49. ^ [14] Arkiverad 26 maj 2011 på Wayback Machine
  50. ^ [15] Arkiverad 26 maj 2011 på Wayback Machine
  51. ^ "Irländsk ordbok online, irländsk gaelisk ordbok, irländsk ordbok, gaelisk ordbok, översätt irländska, irländska ordbok" . Arkiverad från originalet den 21 juli 2011 . Hämtad 30 november 2008 .
  52. ^ Dolan, Terence Patrick (2006). A Dictionary of Hiberno-Engelska . Gill & Macmillan. sid. 220.
  53. ^ "Arkiverad kopia" . Arkiverad från originalet den 20 januari 2012 . Hämtad 18 januari 2011 . {{ citera webben }} : CS1 underhåll: arkiverad kopia som titel ( länk )
  54. ^ [16] Arkiverad 20 januari 2012 på Wayback Machine
  55. ^ Dolan, Terence Patrick (2006). A Dictionary of Hiberno-Engelska . Gill & Macmillan. sid. 228.
  56. ^ "Dictionaries of the Scots Language:: SND :: mål" . dsl.ac.uk . Hämtad 3 augusti 2021 .
  57. ^ [17] Arkiverad 26 maj 2011 på Wayback Machine
  58. ^ "Arkiverad kopia" . Arkiverad från originalet den 26 maj 2011 . Hämtad 14 november 2008 . {{ citera webben }} : CS1 underhåll: arkiverad kopia som titel ( länk )
  59. ^ Dolan, Terence Patrick (2006). A Dictionary of Hiberno-Engelska . Gill & Macmillan. sid. 250.
  60. ^ [18] Arkiverad 26 maj 2011 på Wayback Machine
  61. ^ Dolan, Terence Patrick (2006). A Dictionary of Hiberno-Engelska . Gill & Macmillan. sid. 252.
  62. ^ [19] Arkiverad 20 januari 2012 på Wayback Machine
  63. ^ "Du sökte efter whist" .
  64. ^ "Medelengelska ordboken" . umich.edu .
  65. ^ "Resultat av sökordssökning i mellanengelsk ordbok" . umich.edu .
  66. ^ [20] Arkiverad 4 juni 2013 på Wayback Machine
  67. ^ "Engelska accenter: Vecka 18 (ii). Nordirland" (PDF) . Phon.ucl.ac.uk . Hämtad 3 april 2017 .
  68. ^   Elmes, Simon talar för Storbritannien: En resa genom nationens dialekter (2005) ( ISBN 0-14-051562-3 )
  69. ^ Från sid 13 av Ulster-Scots: A Grammar of the Traditional Written and Spoken Language , av Robinson, Philip, publicerad 1997.
  70. ^   Burchfield, Robert (1995). The Cambridge History of the English Language . Cambridge University Press. sid. 174. ISBN 978-0521264785 .
  71. ^ Hickey, 2007, sid. 93.
  72. ^   Filppula, Markku (1999). The Grammar of Irish English: Language in Hibernian Style . Routledge. sid. 32 . ISBN 978-0415145244 .
  73. ^   Trudgill, Peter (17 maj 1984). Språk på de brittiska öarna . CUP Arkiv. sid. 123. ISBN 9780521284097 .
  74. ^ Hickey, Raymond (2004). "Irländsk engelskas fonologi" (PDF) . Handbook of Varieties of English . 1: Fonologi: 68–97.

Vidare läsning

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Ulster_English&oldid=1141723227 "