Bahamian engelska

Ej att förväxla med Bahamian Creole .

Bahamian engelska
Område	Bahamas
Språkfamilj	indoeuropeisk germansk västgermansk nordsjö germansk anglo-frisisk anglisk engelska karibisk engelska bahamiska engelska
Tidiga former	Proto-indo-europeisk proto-germansk gammalengelska mellanengelska Tidig modern engelska
Språkkoder
ISO 639-3	–
Glottolog	baha1263

Bahamian English är en grupp varianter av engelska som talas på Bahamas och av medlemmar av den bahamiska diasporan. Standarden för officiell användning och utbildning är brittisk baserad med avseende på stavning, ordförråd och uttal; dock har uppfattningarna om standarden på senare tid förändrats mot amerikanska normer. I synnerhet är 2000-talets nyhetsindustri och yngre bahamiska talare ofta mer influerade i sina uttal av allmän amerikansk engelska , kanadensisk engelska , eller ibland till och med afroamerikanska språkengelska .

Uttal

Fonologin för bahamisk engelska tros härledas från bermudisk engelska , cockney-engelska , RP , skotsk engelska , afroamerikanska språkengelska och Gullah , enligt Reaser och Torbert (2004).

Den bahamiska accenten är traditionellt icke-rotisk , men ofta nu rotisk bland yngre talare.

Förverkligandet av vokaler på Bahamian engelska är som följer. Vokalerna nedan är namngivna efter den lexikala mängd de tillhör:

• Kit -vokalen : Samma som på amerikansk engelska, standard [ɪ] .
• The Dress vokal : Vokalen är [ɛ] .
• Trap-vokalen: Denna vokal är mestadels [æ] . Det kan ändras till [a] före en bilabial plosiv och [ɪ] före en alveolär plosiv, där den förra är särskilt vanlig bland svarttalare och den senare är särskilt vanlig bland vita högtalare. Dialekten innehåller inte fällbadsdelningen .
• Lot-vokalen: Som mest i USA är denna vokal vanligtvis [ɑ] .
• Strut-vokalen: Det är samma som på amerikansk engelska, [ʌ] . Det är dock också möjligt att det varierar mellan [ʌ] och [ɔ] .
• Fotvokalen: Det är [ʊ] .
• Fleecevokalen: Det är [i] eller en diftong [ɪi] .
• Ansiktsdiftongen : Det är i allmänhet [eɪ] eller [ɛɪ ] .
• Palmvokalen: Det är mestadels [ɑ] .
• Tankevokalen: Vokalen är [ɔ] . Dialekten har en lappduksdelning .
• Get-diftongen: Det är i allmänhet [ɵʊ] eller [oʊ] .
• Nära diftongen: Det är [eə] eller [iə] .
• Den kvadratiska diftongen: Det är [eə] .
• Startvokalen: Den är [ɑː] .
• Norddiftongen: vanligtvis [ɔə] .
• Force-diftongen: vanligtvis [oə] .
• The Cure-diftong: vanligtvis [uə] .
• Sjuksköterskevokalen: Den varierar mellan [ə] , [ɜ] och [ɜi] .
• Gåsvokalen: Det är mestadels [ʉː] .
• Pris/pris-diftong: Det är i allmänhet [ɑɪ] .
• The Choice-diftong: Det är [oɪ] eller [ɑɪ] . Det ändras till [uə] i vissa ord, som "folie" och "fuktig".
• Mundiftongen: Den varierar mellan [ao] , [aɵ] [aɛ] och [ɑə] .
• Den glada vokalen: Det är i stort sett kitvokalen : [ ɪ] .
• Bokstaven-hästarEs-komma-vokalen är [ə] ( schwa ).

Vokaler nasaliseras ofta före [n] .

Det är dålig skillnad mellan [v] och [w] -ljuden på bahamisk engelska. Kontrasten neutraliseras ofta eller slås samman till [v] , [b] eller [β] , så by låter som [wɪlɪdʒ] , [vɪlɪdʒ] eller [βɪlɪdʒ] . Denna process är särskilt vanlig bland vita högtalare. Detta händer också i Vincentian, Bermudian och andra karibiska engelska .

Dentala frikativ ändras vanligtvis till alveolära plosiva ( th -stopping ):

• Röstade th blir /d/, t.ex. "Det" blir till "dat"; "De" > "Dos"; "Där"> "Där"; "De"> "Dey".
• Unvoiced th blir /t/, t.ex. "Thanks" blir "tanks"; "Kasta" > "Trow"; "Tre" > "Träd".

Ljudet /t/ ändras till [k] i bokstavskombinationen "str", vilket lämnar ord som "strypa" att uttalas som [skɹeɪŋgl̩] .

Ljudet /h/ infogas ofta i ord som inte är stavat med bokstaven H, och lämnar "upp" att uttalas som [ hʌp] . Men det tas också ofta bort från ord som stavas med ett H, så "skada" lämnas för att uttalas som [ɑːm] .

De sibilanta frikativen /z/ och /ʒ/ devoiceras och slås samman till [s] .

Grammatik

Grammatiken skiljer sig inte så mycket från USA (enligt Zaka).

När man betonar ett ord på bahamisk engelska är det vanligt att upprepa det. ( bilen gick fort → bilen gick fort fort )

Participet indikeras inte med verbet "ha" på bahamanska engelska. Istället indikeras det med verbet "vara", särskilt bland vita talare. ( Jag har redan tvättat kläderna → Jag har redan tvättat kläderna ) Det kan också utelämnas och ersättas med "klar", med verbet kvar i dess presensform. ( Jag har tvättat kläderna ) Denna praxis är vanlig bland både vita och svarta högtalare.

För vissa talare (särskilt svarta talare) är presens progressiv skriven med presens particip som föregås av "är" ( jag tvättar kläderna ). Bland vita talare är det vanligare att man bara använder "be" när man pratar i tredje person. ( De tvättar kläderna )

De possessiva indikatorerna utelämnas ofta.

Frågor har samma syntax som påståenden; subjektet och verbet byter inte position. ( Vad gör hon? → Vad hon gör? ) Därför är användningen av "inte" mycket viktig för att skilja en frågesats från en deklarativ mening.

Ordförråd

Mycket av den bahamiska terminologin kommer från brittisk engelska, västafrikanska språk och spanska, på grund av landets koloniala förflutna. Bahamian engelska har också kommit under inflytande av amerikansk engelska på grund av ett uppsving i turismen efter att landet fick självständighet, tillsammans med den resulterande spridningen av amerikanska medier.

Några distinkta bahamianismer inkluderar:

• Fördel (verb) - att fuska.
• Riktade lapprev (substantiv) - en linje av rev.
• Bey – ska betyda "pojke", men kan också syfta på vilken person som helst. Det kan också användas som ett imperativt kommando för att få någon att uppmärksamma en punkt.
• Biggety (adjektiv) - fet eller högljudd.
• Big-up (adjektiv) - gravid.
• Bom-boom (substantiv) - skinkor.
• Boonggy (substantiv) - bakdelens område. Som verb hänvisar det till anal penetration.
• Bröd (substantiv) - en kvinnas könsorgan. Kan också uttryckas med "krabbig".
• Bubby (adjektiv) - stor och rund (av en persons läppar). (Inte att förväxla med "bubbie", som syftar på en kvinnas bröst.)
• Broughtupcy (substantiv) – sättet som någon är uppfostrad. "Ingen uppgivenhet" kan också användas som ett adjektiv, vilket betyder "dåligt".
• Buck up (verb) - att stöta på något eller någon.
• Bush crack man gone - ett ordspråk som betyder att springa när problem kommer.
• Capoonka (adjektiv) - förvirrad.
• Chirren (substantiv) - barn.
• Conchy Joe (substantiv) - kan hänvisa till antingen en vit infödd/långt bosatt på Bahamas eller en cocktail.
• Coral pinnacle (substantiv) - kan syfta på en korallstack eller ett korallhuvud.
• Klipp öga (verb) - för att ge någon en smutsig blick.
• Skär ens höft (verb) - att ge någon stryk. Substantivt "cut-hip" syftar på en stryk som ges i denna akt.
• Doggy (substantiv) - en mans könsorgan.
• Erl (substantiv) - olja. (Kan syfta på både matolja och motorolja.)
• Ey (partikel) - används i slutet av en ja/nej-fråga när du söker information.
• Frowsy (adjektiv) - illaluktande, ofta i en extrem bemärkelse.
• Gat - fick.
• Gattee - en sammandragning av "fick till".
• Grabalishus (adjektiv) - girig.
• Slipning (substantiv) - handlingen att ha sex. Kan också uttryckas med "juicing".
• Gumma - en sammandragning av "ge mig".
• Gun casin - beskriver krökningen av en kvinnas övre lårområde.
• Gyal (substantiv) – flicka.
• Arv (substantiv) - egendom (av mark).
• Hej (partikel) - används i slutet av en ja/nej-fråga när man söker överenskommelse.
• Jag är – jag är.
• Islandish (adjektiv) - osofistikerad.
• Jam up (adjektiv) - trångt.
• Jitney (substantiv) - en stadsbuss.
• Jooka (verb) - att peta eller sticka.
• Jungaless (substantiv) - en högljudd, otrevlig och festlig kvinna.
• Kerpunkle up (adjektiv) - berusad (på alkohol).
• Ben kort - ett formspråk som används när någon kommer för sent.
• Lågt staket (substantiv) - en person som är en pushover eller kan utnyttjas.
• Mangohud - en ljushyad person.
• Mash up (verb) - att bryta eller förstöra något.
• Mound reef (substantiv) - en panna (av ett korallrev), särskilt en som ligger i djupare öppet vatten.
• Muddo eller muddasick (interjektion) – ett uttryck som används för att representera spänning, överraskning eller chock.
• Musse eller mussy - en sammandragning av "måste vara", används ofta för att betyda endast det förra.
• Nanny (substantiv) - fekalt material eller utsöndringsavfall.
• Peasyhead - tar upp det faktum att en persons hår har snäva lockar i nacken.
• Pikney (substantiv) - ett litet barn.
• Potcake (substantiv) - en herrelös hund.
• Revbarriär (substantiv) - huvudrevet i ett korallrevssystem.
• Revplattform (substantiv) - toppen av ett korallrev, speciellt ett platt.
• Rottitel (substantiv) - titelhistoria (på ett dödsbo).
• Havspiska (substantiv) - en alcyonarian .
• Seaward (av en revbarriär) (substantiv) - baksidan av ett korallrev.
• Grunt rev (substantiv) - ett ljust rev.
• Visa sef (verb) - att vara en uppvisning.
• Sip sip (substantiv) - skvaller.
• Sky juice (substantiv) - en dryck gjord av gin och kokosvatten.
• Slam bam (substantiv) - en smörgås med korv och bröd.
• Sometimey (adjektiv) - lynnig.
• Spilligate - används när en person går ut på stan.
• Stank (verb) - att vara envis.
• Älskling (verb) - att otrogen mot sin make.
• Switcha (substantiv) - lemonad.
• Terreckly (adverb) - direkt eller snart.
• Tief (verb) - att stjäla.
• Tingsy (adjektiv) - materialistisk.
• Tingum - används för att referera till en person eller sak med ett namn som inte lätt kan återkallas av talaren. Kan även representeras med "t'ing".
• Tote news (verb) - att sprida skvaller.
• Trapsy (adjektiv) - opålitlig.
• Wammy (substantiv) - en nedsättande term för hiv/aids .
• Wybe (substantiv) - ett problem eller en dålig situation. Verbet "att vibe" betyder att ha ett argument eller oenighet.
• Yinna (pronomen) - du (plural).

• Hur man pratar som en bahamian
•   Kortmann, Bernd (2004). A Handbook of Varieties of English: Phonology . Walter de Gruyter. ISBN 978-3-11-017532-5 .