Engelska som andra eller främmande språk

Ej att förväxla med engelska som lingua franca .
"ESL" omdirigerar hit. För annan användning, se ESL (disambiguation) .
För Community-avsnittet, se Engelska som andraspråk (gemenskap) . För podcasten, se Engelska som andraspråkspodcast .
Engelska klasser i Moskva 1964

Engelska som andra eller främmande språk är användningen av engelska av talare med olika modersmål . Språkutbildning för personer som lär sig engelska kan kallas engelska som andraspråk ( ESL ), engelska som främmande språk ( EFL ), engelska som extraspråk ( EAL ), engelska som nytt språk ( ENL ) eller engelska för talare andra språk ( ESOL ). Aspekten som ESL lärs ut kallas undervisning i engelska som främmande språk ( TEFL ), undervisning i engelska som andraspråk (TESL) eller undervisning i engelska till talare av andra språk (TESOL). Tekniskt sett hänvisar TEFL till engelska språkundervisning i ett land där engelska inte är det officiella språket, TESL hänvisar till undervisning i engelska till icke-infödda engelsktalande i ett engelsktalande land som modersmål och TESOL täcker båda. I praktiken tenderar dock var och en av dessa termer att användas mer generellt över hela fältet. TEFL används mer allmänt i Storbritannien och TESL eller TESOL i USA.

Termen "ESL" har setts av vissa för att indikera att engelska skulle vara av underordnad betydelse; eller till exempel där engelska används som lingua franca i ett flerspråkigt land. Termen kan vara en felaktig benämning för vissa elever som har lärt sig flera språk innan de lär sig engelska. Begreppen "English language learners" (ELL), och på senare tid, "English learners" (EL), har använts istället, och elevernas modersmål och kulturer anses viktiga.

Metoderna för att lära sig engelska är mycket varierande, beroende på studentens nivå av engelska kunskaper och sättet och miljön som de undervisas i, vilket kan sträcka sig från obligatoriska klasser i skolan till självstyrda studier hemma, eller en blandad kombination av båda. I vissa program tillhandahålls utbildningsmaterial (inklusive muntliga föreläsningar och skriftliga uppgifter) på en blandning av engelska och studentens modersmål. I andra program är utbildningsmaterial alltid på engelska, men ledtrådarna för ordförråd, grammatik och sammanhang kan ändras för att lättare förstås av elever med olika nivåer av förståelse. Anpassning av förståelse, insiktsorienterade upprepningar och omarbetningar är några av metoderna som används vid träning. Men utan ordentlig kulturell fördjupning (sociala inlärningsgrunder) överförs inte värdlandets tillhörande språkvanor och referenspunkter (inre mekanismer) helt genom dessa program. Som en ytterligare komplikation är syntaxen för språket baserad på latinsk grammatik, varför det lider av inkonsekvenser. De viktigaste motorerna som påverkar språket är USA och Storbritannien och de båda har assimilerat språket på olika sätt så de skiljer sig åt i uttryck och användning. Detta återfinns i stor utsträckning främst i uttal och ordförråd. Varianter av det engelska språket finns också i båda dessa länder (t.ex. African American Vernacular English) .

Det engelska språket har stor räckvidd och inflytande, och engelska lärs ut över hela världen. I länder där engelska vanligtvis inte är ett modersmål finns det två distinkta modeller för undervisning i engelska: utbildningsprogram för studenter som vill flytta till engelsktalande länder och andra program för studenter som inte tänker flytta men som vill förstå Engelskt innehåll för utbildning, underhållning, sysselsättning eller internationella affärer. Skillnaderna mellan dessa två modeller för engelskspråkig utbildning har vuxit sig större med tiden, och lärare som fokuserar på varje modell har använt olika terminologi , fått olika utbildningar och bildat separata yrkesföreningar . Engelska lärs också ut som andraspråk för nyligen invandrade till engelsktalande länder, vilket står inför olika utmaningar eftersom eleverna i en klass kan tala många olika modersmål.

Terminologi och typer

De många akronymer och förkortningar som används inom engelska undervisning och inlärning kan vara förvirrande och följande tekniska definitioner kan ha sin valuta ifrågasatt på olika grunder. Den exakta användningen, inklusive den olika användningen av termerna ESL och ESOL i olika länder, beskrivs nedan. Dessa termer används oftast i samband med undervisning och inlärning av engelska som andraspråk , men de kan också användas i relation till demografisk information. [ citat behövs ]

Engelska språkundervisning (ELT) är en mycket använd lärarcentrerad term, som i de engelska språkundervisningsavdelningarna på stora förlag, ELT-utbildning, etc. Undervisning i engelska som andraspråk (TESL), undervisning i engelska för talare av andra språk ( TESOL) och undervisning i engelska som främmande språk (TEFL) används också. [ citat behövs ]

Andra termer som används inom detta område inkluderar engelska som internationellt språk (EIL), engelska som lingua franca (ELF), engelska för särskilda ändamål och engelska för särskilda ändamål (ESP) och engelska för akademiska ändamål (EAP). De som lär sig engelska kallas ofta engelska språkinlärare (ELL). De som studerar det engelska språket är av två huvudgrupper. Den första gruppen inkluderar elever som lär sig engelska som sitt andra språk, dvs. det andra språket i sitt land och den andra gruppen inkluderar de som lär sig engelska som ett helt främmande språk, dvs ett språk som inte talas i någon del av deras län.

Engelska utanför engelsktalande länder

EFL , engelska som främmande språk, indikerar undervisning i engelska i en icke-engelsktalande region. Studien kan ske antingen i elevens hemland, som en del av den normala läroplanen eller på annat sätt, eller, för den mer privilegierade minoriteten, i ett engelskspråkigt land som de besöker som en slags utbildningsturist, särskilt omedelbart före eller efter examen från universitet. TEFL är undervisning i engelska som främmande språk ; Observera att denna typ av undervisning kan ske i vilket land som helst, engelsktalande eller inte. Vanligtvis lär man sig EFL antingen för att klara prov som en nödvändig del av ens utbildning eller för karriärutveckling medan man arbetar för en organisation eller ett företag med internationell inriktning. EFL kan vara en del av den statliga skolans läroplan i länder där engelska inte har någon särskild status (det som språkteoretikern Braj Kachru kallar de "expanderande cirkelländerna") ; den kan också kompletteras med lektioner som betalas privat. Lärare vid EFL antar i allmänhet att eleverna är läskunniga på sitt modersmål . Den kinesiska EFL Journal och Iranian EFL Journal är exempel på internationella tidskrifter som ägnas åt detaljer om engelska språkinlärning i länder där engelska används som främmande språk.

Engelska i engelsktalande länder

Den andra breda gruppen är användningen av engelska inom den engelsktalande världen . I vad Braj Kachru kallar "den inre cirkeln", dvs länder som Storbritannien och USA, är denna användning av engelska i allmänhet av flyktingar , invandrare och deras barn. Det inkluderar också användningen av engelska i "yttre cirkel" länder, ofta tidigare brittiska kolonier och Filippinerna , där engelska är ett officiellt språk även om det inte talas som ett modersmål av en majoritet av befolkningen.

I USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland kallas denna användning av engelska ESL (engelska som andraspråk). Denna term har kritiserats på grund av att många elever redan talar mer än ett språk. Ett motargument säger att ordet "a" i frasen "ett andra språk" betyder att det inte finns någon presumtion att engelska är det andra förvärvade språket (se även Andra språket ). TESL är undervisning i engelska som andraspråk. Det finns också andra termer som det kan hänvisas till i USA, inklusive ELL (English Language Learner) och CLD (Culturally and Linguistically Diverse).

I Storbritannien och Irland har termen ESL ersatts av ESOL (engelska för talare av andra språk). I dessa länder används TESOL (undervisning i engelska till talare av andra språk) normalt för att hänvisa till undervisning i engelska endast för denna grupp. I Storbritannien och Irland används termen EAL (engelska som ett tilläggsspråk) snarare än ESOL när man talar om grund- och gymnasieskolor, för att förtydliga att engelska inte är elevernas första språk, utan deras andra eller tredje språk . . Termen ESOL används för att beskriva engelska språkinlärare som är över lagstadgad skolålder.

Andra akronymer skapades för att beskriva personen snarare än språket som ska läras. Termen Limited English proficiency (LEP) användes först 1975 av Lau Remedies efter ett beslut av USA:s högsta domstol . ELL (English Language Learner), som används av USA:s regeringar och skolsystem, skapades av James Crawford från Institute for Language and Education Policy i ett försök att märka eleverna positivt, snarare än att tillskriva dem en brist. Nyligen har vissa pedagoger förkortat detta till EL – English Learner.

Vanligtvis lär sig en student denna typ av engelska för att fungera i det nya värdlandet, t.ex. inom skolsystemet (om ett barn), för att hitta och behålla ett jobb (om en vuxen) eller för att utföra det dagliga livets nödvändigheter (laga mat, ta en taxi eller kollektivtrafik, eller äta på en restaurang, etc.). Undervisningen av det förutsätter inte läskunnighet på modersmålet . Det betalas vanligtvis av värdregeringen för att hjälpa nykomlingar att bosätta sig i sitt adopterade land, ibland som en del av ett explicit medborgarskapsprogram . Det är tekniskt möjligt att ESL inte undervisas i värdlandet, utan i till exempel ett flyktingläger, som en del av ett program före avresa som sponsras av regeringen snart för att ta emot nya potentiella medborgare. I praktiken är detta dock extremt sällsynt. används termen ESD (engelska som en andra dialekt ) tillsammans med ESL, vanligtvis med hänvisning till program för aboriginer i Kanada eller australiensare . Termen hänvisar till användningen av standardengelska av talare av en kreolsk eller icke-standardiserad sort. Det är ofta grupperat med ESL som ESL/ESD .

Paraplytermer

Alla dessa sätt att beteckna undervisningen i engelska kan buntas samman till en paraplyterm . Tyvärr skulle inte alla engelska lärare i världen bara komma överens om bara en enkel term(er). Termen TESOL (lära engelska till talare av andra språk) används på amerikansk engelska för att inkludera både TEFL och TESL. Detta är även fallet i Kanada samt i Australien och Nya Zeeland. Brittisk engelska använder ELT (English language teaching), eftersom TESOL har en annan, mer specifik betydelse; se ovan.

Svårigheter för eleverna

Unge Jayaji Rao Sindhia , Maharaja av Gwalior , studerar engelska , 1846

Språklärarpraxis utgår ofta från att de flesta av de svårigheter som eleverna möter när de studerar engelska är följden av i vilken grad deras modersmål skiljer sig från engelska (en kontrastiv analysmetod ). En som har kinesiska som modersmål kan till exempel möta många fler svårigheter än en som talar tyska som modersmål, eftersom tyska är närmare besläktat med engelska än kinesiska. Detta kan vara sant för alla av vilket modersmål som helst (även kallat förstaspråk, normalt förkortat L1) som vill lära sig något annat språk (kallat målspråk, andraspråk eller L2). Se även andraspråksinlärning (SLA) för blandade bevis från språkforskning.

Språkinlärare producerar ofta syntaxfel , ordförråd och uttal som tros bero på påverkan av deras L1, som att kartlägga dess grammatiska mönster på ett olämpligt sätt på L2, uttala vissa ljud felaktigt eller med svårighet, och förvirra ordförråd som kallas falska vänner . Detta är känt som L1-överföring eller "språkstörning". Dessa överföringseffekter är dock vanligtvis starkare för nybörjarspråkproduktion, och SLA-forskning har visat på många fel som inte kan hänföras till L1, eftersom de intygas hos elever med många språkbakgrunder (till exempel underlåtenhet att tillämpa 3:e persons presens singular -s till verb, som i 'han gör' inte 'han gör s' ).

  Vissa elever kan ha problem på grund av att vissa ord är användbara, oförändrade, som olika delar av tal . Till exempel är ordet "lidande" i "Jag lider fruktansvärt" ett verb, men i "Mitt lidande är fruktansvärt" är ett substantiv -   och förvirrande är det faktum att båda dessa meningar uttrycker samma idé, använder samma ord. Andra studenter kan ha problem på grund av den föreskrivande och föreskrivande karaktären hos regler i språket som formulerats av amatörgrammatiker snarare än att tillskriva den funktionella och beskrivande karaktären hos språk som framgår av distributionen. Till exempel introducerade en präst, Robert Lowth , regeln att aldrig avsluta en mening med en preposition, inspirerad av latinsk grammatik, genom sin bok A Short Introduction to English Grammar . Inkonsekvenserna från det latinska språkets standardisering av engelska ledde till klassificering och underklassificering av en annars enkel språkstruktur. Liksom många alfabetiska skriftsystem har engelska också införlivat principen att grafemiska enheter ska motsvara de fonemiska enheterna; troheten mot principen äventyras dock, jämfört med ett exemplariskt språk som det finska språket . Detta är uppenbart i Oxford English Dictionary; under många år experimenterade den med olika stavningar av 'SIGN' för att uppnå en trohet med nämnda princip, bland vilka var SINE, SEGN och SYNE, och genom de diakrona mutationerna slog de sig så småningom på SIGN . Kulturella skillnader i kommunikationsstilar och preferenser är också betydande. Till exempel avslöjade en studie bland kinesiska ESL-studenter att preferensen för att inte använda den spända markeringen på verbet som finns i morfologin på deras modersmål gjorde det svårt för dem att uttrycka tidsrelaterade meningar på engelska. En annan studie tittade på kinesiska ESL-studenter och brittiska lärare och fann att de kinesiska eleverna inte såg klassrummets "diskussion och interaktion" typ av kommunikation för lärande som viktig utan lade stor vikt vid lärarstyrda föreläsningar.

Uttal

  Det här avsnittet innehåller fonetiska transkriptioner i det internationella fonetiska alfabetet (IPA) . För en introduktionsguide om IPA-symboler, se Hjälp:IPA . För skillnaden mellan [ ] , / / ​​och ⟨ ⟩, se IPA § parenteser och transkriptionsavgränsare .
Huvudartiklar: Icke-infödda uttal av engelska och accentreduktion

Engelska innehåller ett antal ljud och ljudskillnader som inte finns på vissa andra språk. Dessa ljud kan inkludera vokaler och konsonanter, såväl som diftonger och andra morfem. De som talar språk utan dessa ljud kan ha problem både med att höra och uttala dem. Till exempel:

  • Interdentalerna , /θ/ ('tre') och /ð/ ('du'), båda skrivna som th , är relativt sällsynta på andra språk.
  • Fonemisk kontrast av /i/ med /ɪ/ ( b ea t vs b i t vokaler), av /u/ med /ʊ/ ( f oo l vs f u ll vokaler), och av /ɛ/ med /æ/ ( b e t vs b a t vokaler) är sällsynt utanför nordvästra Europa, så ovanliga sammanslagningar eller exotiska uttal som [bet] för b i t kan uppstå. Observera att [bɪt] är ett uttal som ofta används i England och Wales för b e t , och även i vissa dialekter av amerikansk engelska. Se vokalskifte i norra städer och sammanslagning av pin-pen .
  • Modersmålstalare av japanska, koreanska och de flesta kinesiska dialekter har svårt att särskilja /r/ och /l/ , liksom personer som talar vissa karibiska spanska dialekter när dessa ljud är i ändarna av stavelser, ett fenomen som kallas lambdacism , vilket är en form. av lallation.
  • Modersmålstalare av brasiliansk portugisiska, spanska eller galiciska och ukrainska kan uttala [h] -liknande ljud där ett /r/ , /s/ , eller /ɡ/ , respektive, skulle förväntas, eftersom dessa ljud ofta eller nästan alltid följer detta process på deras modersmål, det som kallas debuccalization .
  • Modersmålstalare av arabiska , tagalog , japanska , koreanska och viktiga dialekter av alla nuvarande iberiska romanska språk (inklusive det mesta av spanska ) har svårt att särskilja [b] och [v] , vad som är känt som betacism .
  •    Modersmålstalare av nästan hela brasiliansk portugisiska, av vissa afrikanska portugisiska register, av portugisiska härledda kreolspråk, vissa dialekter av schweizertyska, och flera pontual processer i flera slaviska språk, såsom bulgariska och ukrainska, och många dialekter av andra språk, har instanser av att /l/ eller /ɫ/ alltid blir [w] i slutet av en stavelse i ett givet sammanhang, så att mjölk kan uttalas på olika sätt som [mɪu̯k], [mɪʊ̯k] eller [mɪo̯k] . Detta finns i vissa engelska   register - känd som   l-vokalisering - men kan undvikas som undermålig eller skapa förvirring i andra.
  •    Modersmålstalare av många utbredda språk (inklusive holländska och alla de romanska) skiljer röstlösa stopppar /p/, /t/, /k/ från sina röstande motsvarigheter /b/, /d/, /ɡ/ enbart genom deras ljud (och i iberiska romanska språk behöver den senare trion inte ens stoppas, så dess modersmålstalare uttalar dem omedvetet som [β] , [ð] och   [ɣ ~ ɰ] — tonande frikativ eller approximanter i samma mun   positioner — i stället mycket eller för det mesta, som engelskspråkiga som modersmål felaktigt kan tolka som /v/ eller /w/ , /ð/ och /h/ , /w/ , eller /r/ för deras språk). På engelska, tyska, danska och vissa andra språk är dock det främsta utmärkande särdraget i fallet med initiala eller betonade stoppade röstlösa konsonanter från deras tonande motsvarigheter att de är aspirerade [pʰtʰkʰ] (om de inte omedelbart föregås eller följs av /s/ ), medan de röstade inte är det. Som ett resultat kommer mycket av de icke-engelska /p/, /t/ och /k/ att låta i engelska som infödda som /b/, /d/ och /ɡ/ istället (dvs p ⁠ arking kan låta mer som b arkning ) .
  • Ukrainska, turkiska och azeriska talare kan ha problem med att skilja mellan /v/ och /w/ eftersom båda uttalen används omväxlande för bokstaven v på dessa språk.

Språk kan också skilja sig åt i stavelsestruktur ; Engelskan tillåter ett kluster på upp till tre konsonanter före vokalen och fem efter den (t.ex. styrkor , strå , skrivbord , skymtade , sjättedelar ). Japanska och brasiliansk portugisiska , till exempel, växlar i stort sett konsonant- och vokalljud så att elever från Japan och Brasilien ofta tvingar fram vokaler mellan konsonanterna (t.ex. skrivbord blir [desukusu] eller [dɛskis] , och milkshake blir [miɽukuɕeːku] eller [miwki ɕejki] , respektive). På liknande sätt, i de flesta iberiska dialekter, medan ett ord kan börja med [s] och inom ett ord [s] kan följas av en konsonant, kan ett ord aldrig både börja med [s] och omedelbart följas av en konsonant, så elever vars modersmål finns i denna språkfamilj har ofta en vokal framför ordet (t.ex. skolan blir [eskul] , [iskuɫ ~ iskuw] , [ɯskuɫ] eller [əskuɫ] för som modersmål talar spanska, brasilianska och europeisk portugisiska, respektive katalanska).

Grammatik

  • Spänd, aspekt och humör – engelska har ett relativt stort antal spända–aspekt–stämningsformer med några ganska subtila skillnader, såsom skillnaden mellan det enkla förflutna "Jag åt" och det nuvarande perfekta "Jag har ätit". Progressiva och perfekta progressiva former lägger till komplexitet. (Se engelska verb .)
  • Hjälpämnens funktioner – Elever i engelska tenderar att ha svårt att manipulera de olika sätt som engelska använder hjälpverb . Dessa inkluderar negation (t.ex. "Han har inte druckit."), inversion med ämnet för att bilda en fråga (t.ex. Har han druckit? ), korta svar (t.ex. Ja, han har. ) och tagga frågor ( har han? ). En ytterligare komplikation är att det dummy hjälpverbet gör / gör / gjorde läggs till för att uppfylla dessa funktioner i det enkla nutid och det enkla förflutna, men inte för att ersätta verbet att vara ( Han dricker för mycket. / Gör han? men han är en missbrukare / Är han? ).
  • Modala verb – Engelska har flera modala hjälpverb , var och en med ett antal användningsområden. Dessa verb förmedlar en speciell känsla eller stämning såsom skyldighet, nödvändighet, förmåga, sannolikhet, tillåtelse, möjlighet, förbud eller avsikt. Dessa inkluderar "måste", "kan", "måste", "behöver", "kommer", "ska", "borde", "kommer att behöva", "får" och "kan".
Till exempel är motsatsen till "Du måste vara här klockan 8" (plikt) vanligtvis "Du behöver inte vara här klockan 8" (brist på skyldighet, valmöjligheter). "Måste" i "Du får inte dricka vattnet" (förbud) har en annan betydelse än "måste" i "Du måste ha ätit chokladen" (avdrag). Denna komplexitet kräver mycket arbete för de flesta engelska språkinlärare att bemästra.
Alla dessa modala verb eller "modaler" tar den första formen av verbet efter dem. Dessa modaler (de flesta av dem) har inte tidigare eller framtida böjning, dvs de har inte dåtid eller framtida tid (undantag är måste och behöver ).
  • Idiomatisk användning – engelska är känt för att ha en relativt hög grad av idiomatisk användning. Till exempel, användningen av olika huvudverbformer i sådana till synes parallella konstruktioner som "försök att lära", "hjälp till att lära" och "undvika att lära" utgör svårigheter för eleverna. Ett annat exempel är den idiomatiska distinktionen mellan "göra" och "göra": "göra ett misstag", inte "göra ett misstag"; och "gör en tjänst", inte "gör en tjänst".
  • Artiklar – engelska har två former av artikel : ( den bestämda artikeln ) och a och an (den obestämda artikeln ). Dessutom kan eller måste engelska substantiv ibland användas utan en artikel; detta kallas nollartikeln . Vissa av skillnaderna mellan bestämda, obestämda och nollartiklar är ganska lätta att lära sig, men andra är det inte, särskilt eftersom en elevs modersmål kan sakna artiklar, bara ha en form eller använda dem annorlunda än engelska. Även om informationen som förmedlas av artiklar sällan är nödvändig för kommunikation, använder engelska dem ofta (flera gånger i den genomsnittliga meningen) så att de kräver viss ansträngning från eleven.

Ordförråd

  • Frasala verb – Frasala verb (även kända som multipla-ord verb) på engelska kan orsaka svårigheter för många elever på grund av deras syntaktiska mönster och eftersom de ofta har flera betydelser. Det finns också ett antal frasala verbskillnader mellan amerikansk och brittisk engelska.
  • Prepositioner – Som med många andra språk är korrekt användning av prepositioner på engelska svårt att lära sig, och det kan visa sig vara en ganska frustrerande inlärningsupplevelse för ESL/EFL-elever. Till exempel används prepositionerna på (lita på, falla på), av (tänk på, på grund av, i närheten av) och vid (vända på, möts vid, börja vid) på så många olika sätt och sammanhang, det är mycket svårt att komma ihåg den exakta betydelsen för var och en. Dessutom används samma ord ofta som adverb (komma in, tryck på, lyssna in, kliva in) som en del av ett sammansatt verb (sminka, ge upp, gå upp, ge efter, vända in, sätta på), eller på mer än ett sätt med olika funktioner och betydelser (slå upp, se på, ge efter) ( Han slog upp hennes kjol / Han slog upp stavningen / Saker och ting tittar upp / När du är i stan, slå upp mig! ; Han gav in sina läxor / Först vägrade han men sedan gav han upp ; Han gick upp vid 6-tiden / Han kom upp för backen / Han fick upp en julkrubba ). För vissa språk, till exempel spanska, finns/finns det en/några prepositioner som kan betyda flera engelska prepositioner (dvs. en på spanska kan betyda på, i eller vid). När man översätter tillbaka till ESL-inlärarens respektive L1, kan en viss prepositions översättning vara korrekt i ett fall, men när man använder prepositionen i en annan mening är innebörden ibland en helt annan. "En av mina vänner" översätts till (translittererad) wahed min isdiqa'i på arabiska. Min är det arabiska ordet för "från", så det betyder en "från" mina vänner. "Jag är på sida 5" översätts till ich bin auf Seite 5 på tyska, men på arabiska är det Ana fee safha raqm 5 (jag är "på" sida 5).
  • Ordbildning – Ordbildning på engelska kräver mycket extrainlärning . Till exempel kan ett adjektiv förnekas genom att använda prefixen un- (t.ex. oförmögen ), in- (t.ex. olämplig ), o- (t.ex. oärlig ), icke- (icke-standard) eller a- (t.ex. amoralisk ), också som flera ovanligare prefix.
  • Storlek på lexikon – Engelskans historia har resulterat i ett mycket stort ordförråd, inklusive en ström från fornengelska och en från den normandiska infusionen av latinska termer. (Schmitt & Marsden hävdar att engelska har en av de största vokabulärerna för alla kända språk.) En uppskattning av lexikonet ger engelska omkring 250 000 unika ord. Detta kräver mer arbete för en elev att behärska språket.
  • Samlokaliseringar – Samlokalisering på engelska är tendensen att ord uppstår tillsammans med andra. Till exempel substantiv och verb som hör ihop ("cykla" eller "köra bil"). Modersmålstalare tenderar att använda delar [ förtydligande behövs ] av samlokaliseringar och ESL-elever gör misstag med samlokaliseringar.
  • Slang och vardagliga termer – I de flesta engelskspråkiga modersmål används många slang- och vardagstermer i dagligt tal. Många elever kan upptäcka att klassrumsbaserad engelska skiljer sig markant från hur engelska vanligtvis talas i praktiken. Detta kan ofta vara svårt och förvirrande för elever med liten erfarenhet av att använda engelska i engelskspråkiga länder. Dessutom skiljer sig slangtermer mycket mellan olika regioner och kan snabbt förändras som svar på populärkulturen. Vissa fraser kan bli oavsiktligt oförskämda om de missbrukas.
  • Tysta bokstäver - På engelska har nästan varje bokstav "möjligheten" att vara tyst i ett ord, utom F, J, Q, R, V och Y . Det vanligaste är e , vanligtvis i slutet av ordet och används för att förlänga föregående vokal(er). Den vanliga användningen av tysta bokstäver kan avskaffa hur ESL-elever tolkar språket (särskilt de som är flytande i ett germanskt språk), eftersom ett vanligt steg för att lära sig ord på de flesta språk är att uttala dem fonetiskt. Ord som kö , överste , riddare och onsdag tenderar att störa eleven, eftersom de innehåller stora mängder tysta bokstäver.

Första språket läskunnighet

Elever som har haft mindre än åtta års formell utbildning på sitt första språk kallas ibland vuxna ESL-lärare . Vanligtvis har dessa elever fått sin förstaspråksundervisning avbruten. Många av dessa elever kräver en annan nivå av stöd, undervisningsmetoder och strategier och en annan läroplan än vanliga vuxna ESL-elever. Till exempel kan dessa elever sakna studiefärdigheter och överförbara språkkunskaper, och dessa elever kan undvika att läsa eller skriva. Ofta börjar dessa elever inte klassrumsuppgifter omedelbart, ber inte om hjälp och tar ofta på sig nybörjarrollen när de arbetar med kamrater. I allmänhet kan dessa elever sakna självförtroende. För vissa är tidigare skolgång likställt med status, odlad, civiliserad, hög klass, och de kan uppleva skam bland kamrater i sina nya ESL-klasser.

Andraspråkets läskunnighet

Elever som inte har haft omfattande exponering för att läsa och skriva på ett andraspråk, trots att de har acceptabel talad färdighet, kan ha svårigheter med att läsa och skriva i sin L2. Joann Crandall (1993) har påpekat att de flesta lärarutbildningar för TESOL-instruktörer inte innehåller tillräcklig, i de flesta fall "nej", utbildning för instruktion i läskunnighet. Detta är en lucka som många forskare anser måste åtgärdas. [ citat behövs ]

Social och akademisk språkinlärning

Grundläggande interpersonell kommunikation (BICS) är språkkunskaper som behövs i sociala situationer. Dessa språkkunskaper utvecklas vanligtvis inom sex månader till två år. [ citat behövs ]

Kognitiv akademisk språkfärdighet (CALP) avser språket som är förknippat med formellt innehållsmaterial och akademiskt lärande. Dessa färdigheter tar vanligtvis från fem till sju år att utveckla. [ citat behövs ]

Vikten av att läsa i ESL-undervisning

Enligt vissa engelska proffs är läsning för nöjes skull en viktig komponent i undervisningen i både modersmål och främmande språk:

"Studier som försökte förbättra skrivandet genom att ge läsupplevelser i stället för grammatikstudier eller ytterligare skrivövningar visade att dessa erfarenheter var lika fördelaktiga som eller mer fördelaktiga än grammatikstudier eller extra skrivövningar."

Skillnader mellan talad och skriven engelska

För ytterligare diskussion om engelska stavningsmönster och regler, se Phonics .

Som med de flesta språk, tenderar skriftspråket att använda ett mer formellt register än talat språk .

  • Stavning och uttal : förmodligen den största svårigheten för icke-modersmålstalare, eftersom förhållandet mellan engelsk stavning och uttal inte följer den alfabetiska principen konsekvent. På grund av de många förändringar i uttal som har skett sedan en skriftlig standard utvecklades, bibehållandet av många historiska egenheter i stavningen och det stora inflödet av främmande ord (främst från normandiska franska, klassisk latin och grekiska ) med olika och överlappande stavningsmönster, Engelsk stavning och uttal är svårt även för modersmål att behärska. Denna svårighet visas i sådana aktiviteter som att stava bin . De generaliseringar som finns är ganska komplexa och det finns många undantag, vilket leder till en avsevärd mängd utantillstånd . Stavnings- och uttalssystemet orsakar problem i båda riktningarna: en elev kan känna ett ord genom ljud men inte kunna skriva det korrekt (eller faktiskt hitta det i en ordbok) eller de kan se ett ord skrivet men inte veta hur det ska uttalas eller misslära uttalet. Men trots olika stavningsmönster på engelska finns det dussintals regler som är 75 % eller mer tillförlitliga.

Det diskuteras också om "meningsfokuserat" lärande och "korrigeringsfokuserat" lärande. Anhängare för de förstnämnda tycker att det är viktigare att använda tal som ett sätt att förklara mening . Anhängare av det sistnämnda håller dock inte med om det och tycker istället att grammatik och korrekt vana är viktigare.

Teknologi

  • Teknik spelar en integrerad del i våra liv och har blivit ett viktigt instrument inom utbildningsområdet. Utbildningsteknik gör inlärning och undervisning i engelska språket bekvämare och möjliggör nya möjligheter. Videon berättar om teknikens historia inom utbildning och dess nuvarande integration i lärande. Datorer har gjort entré i utbildningen under de senaste decennierna och har medfört betydande fördelar för både lärare och elever. Datorer hjälper eleverna genom att göra dem mer ansvariga för sitt eget lärande. Studier har visat att ett av de bästa sätten att förbättra sin inlärningsförmåga är att använda en dator där all information man kan behöva finns. I dagens utvecklade värld är en dator ett av ett antal system som hjälper elever att förbättra sitt språk. Computer Assisted Language Learning (CALL) är ett system som hjälper elever att förbättra och öva på språkkunskaper. Det ger eleverna en stressfri miljö och gör dem mer ansvarsfulla. Datorer kan ge hjälp till ESL-elever på många olika sätt, som att lära eleverna att lära sig ett nytt språk. Datorn kan användas för att testa eleverna om det språk de redan lär sig. Det kan hjälpa dem att utöva vissa uppgifter. Datorn tillåter elever att enkelt kommunicera med andra elever på olika platser. Under de senaste åren har den ökande användningen av mobil teknik, såsom smartphones och surfplattor, lett till en växande användningsapplikation skapad för att underlätta språkinlärning, som The Phrasal Verbs Machine från Cambridge. När det gäller onlinematerial finns det många former av onlinematerial som bloggar, wikis, webbquests . Till exempel kan bloggar tillåta engelska elever att uttrycka sina åsikter, skärpa sina skrivförmåga och bygga upp sitt självförtroende. Men vissa som är introverta kanske inte känner sig bekväma med att dela med sig av sina idéer på bloggen. Klasswikis kan användas för att främja kollaborativt lärande genom att dela och samkonstruera kunskap. Onlinematerial är fortfarande bara material och måste därför bli föremål för samma granskning som alla andra språkmaterial eller källor.
  • Augmented Reality (AR) är en annan ny teknik som har en viktig plats i språkundervisningen. Det möjliggör sammanslagning av de virtuella objekten till den verkliga världen, som om de samexisterar på samma tid och plats. Forskningen har visat 8 fördelar med AR i utbildningsmiljön: 1. Samarbete; 2. Anslutningsmöjligheter; 3. Studentcentrerad; 4. Gemenskap; 5. Utforskning; 6. Delad kunskap; 7. Multisensorisk upplevelse; 8. Äkthet. Elever har nämnt att AR ökade klassrumsengagemanget och elevernas motivation. Två applikationer som har testats i ESL-inställningen är QuiverVision och JigSpace. QuiverVision erbjuder målarbok som kan väckas till liv med Android- eller iOS-enheter. JigSpace kan vara en användbar resurs för att lära sig komplexa vetenskapliga, tekniska och historiska koncept för ESL-studenter.
  • Internets ökande sociala karaktär öppnade nya möjligheter för språkinlärare och pedagoger. Videor, memes och chattar är alla källor till autentiskt språk som är lättillgängliga via mobila enheter eller datorer. Ytterligare fördel för engelska språkinlärare är att icke-textuell representation kan vara mer fördelaktigt för elever med olika inlärningspreferenser.
  • Integrering av spel och spel i språkinlärning har nyligen fått ett stort intresse. Det finns spel som är speciellt utformade för att lära sig engelska medan det finns andra som kan anpassas till detta sammanhang. Games to Learn English innehåller flera spel som kan spelas för att utveckla språkkunskaper. Trace Effects är ett spel utvecklat av US Department of State som hjälper elever att inte bara öka sina språkkunskaper utan också utforska amerikansk kultur. De viktigaste egenskaperna hos spel är deras samarbetande och interaktiva karaktär, vilket gör lärandet engagerande för eleverna.
  • Inlärningsförmågan hos språkinlärare kan bli mer tillförlitlig med inflytande från en ordbok . Elever tenderar att bära eller måste ha en ordbok som gör att de kan lära sig självständigt och bli mer ansvariga för sitt eget arbete. I dessa moderna dagar har utbildning uppgraderat sina metoder för undervisning och lärande med ordböcker där digitalt material används som verktyg. Elektroniska ordböcker är ett allt vanligare val för ESL-studenter. De flesta av dem innehåller motsvarigheter och förklaringar på modersmål, samt definitioner och exempelmeningar på engelska. De kan tala det engelska ordet till eleven och de är lätta att bära med sig. Men de är dyra och lätta att tappa bort, så eleverna uppmanas ofta att sätta sina namn på dem.

Variationer av engelska

Att undervisa i engelska innebär därför inte bara att hjälpa eleven att använda den form av engelska som är mest lämpad för sina syften, utan också exponering för regionala former och kulturella stilar så att eleven kommer att kunna urskilja betydelsen även när orden, grammatiken eller uttal skiljer sig från den form av engelska som de lärs tala. Vissa proffs inom området har rekommenderat att infoga information om icke-standardiserade former av engelska i ESL-program. Till exempel, när han förespråkade klassrumsbaserad undervisning i afroamerikansk engelska (även känd som Ebonics), har lingvisten Richard McDorman argumenterat: "Förenklat uttryckt måste ESL-kursplanen bryta sig fri från den långvariga intellektuella imperietiteten hos standarden för att omfatta undervisning som omfattar de många "engelskar" som eleverna kommer att möta och därigenom uppnå den kulturellt lyhörda pedagogik som så ofta förespråkas av ledare inom området."

Sociala utmaningar och fördelar

Klassplacering

ESL-studenter lider ofta av effekterna av spårning och förmågasgruppering . Studenter placeras ofta i grupper med låg förmåga baserat på poäng på standardiserade prov i engelska och matematik. Det finns också låg rörlighet bland dessa studenter från låg- till högpresterande grupper, vilket kan hindra dem från att uppnå samma akademiska framsteg som modersmålstalare . Liknande tester används också för att placera ESL-studenter i kurser på högskolenivå. Studenter har uttryckt frustration över att endast icke-infödda studenter måste bevisa sina språkkunskaper, när det inte på något sätt garanterar akademisk läskunnighet på högskolenivå att vara modersmål. Studier har visat att dessa prov kan orsaka olika godkända betyg bland språkliga grupper oavsett gymnasieförberedelse.

Avhopp

Avhoppsfrekvensen för ESL-studenter i flera länder är mycket högre än avhoppen för elever som har modersmål. National Center for Education Statistics (NCES) i USA rapporterade att andelen avhopp bland icke-infödda latinamerikanska ungdomar mellan 16 och 24 år är 43,4 %. En studie i Kanada fann att andelen avhopp från gymnasiet för alla ESL-elever var 74 %. Höga avhopp anses bero på svårigheter ESL-elever har att hänga med i vanliga klasser, det ökande antalet ESL-elever som går in i mellan- eller gymnasieskolan med avbruten tidigare formell utbildning och ansvarssystem.

Ansvarssystemet i USA beror på No Child Left Behind Act . Skolor som riskerar att förlora finansiering, stänga eller få sina rektorer sparkade om provresultaten inte är tillräckligt höga börjar se elever som inte presterar bra på standardiserade test som skulder. Eftersom avhopp faktiskt ökar skolans prestationer, hävdar kritiker att administratörer låter elever som presterar dåligt glida mellan stolarna. En studie av i Texas som verkar under No Child Left Behind fann att 80 % av ESL-eleverna inte tog examen från gymnasiet på fem år.

Tillgång till högre utbildning

ESL-studenter möter flera hinder för högre utbildning . De flesta högskolor och universitet kräver fyra års engelska i gymnasiet. Dessutom accepterar de flesta högskolor och universitet endast ett års ESL-engelska. Det är svårt för ESL-elever som anländer till USA relativt sent att slutföra detta krav eftersom de måste spendera längre tid i ESL-engelska klasser på gymnasiet, eller så kanske de inte kommer tidigt nog för att slutföra fyra år i engelska på gymnasiet. Detta resulterar i att många ESL-studenter inte har rätt poäng för att ansöka om college, eller att de anmäler sig till sommarskola för att avsluta de obligatoriska kurserna.

ESL-studenter kan också möta ytterligare ekonomiska hinder för högre utbildning på grund av sina språkkunskaper. De som inte placerar sig tillräckligt högt på högskoleprov måste ofta anmäla sig till ESL-kurser vid sina universitet. Dessa kurser kan kosta upp till 1 000 USD extra och kan erbjudas utan tillgodoräknande mot examen. Detta lägger till ytterligare ekonomisk stress för ESL-studenter som ofta kommer från familjer med lägre socioekonomisk status . Den senaste statistiken visar att hushållets medianinkomst för ESL-studenter i skolåldern är $36 691 medan den för icke-ESL-studenter är $60 280. [ misslyckad verifiering ] Högskoleundervisningen har ökat kraftigt under det senaste decenniet, medan familjens inkomster har sjunkit. Dessutom, medan många ESL-studenter får ett Pell-stipendium , täckte det maximala bidraget för år 2011–2012 endast ungefär en tredjedel av kostnaden för college.

Interaktion med infödda talare

ESL-elever har ofta svårt att interagera med modersmålstalare i skolan. Vissa ESL-studenter undviker interaktioner med modersmålstalare på grund av deras frustration eller pinsamhet över deras dåliga engelska. Invandrarelever saknar ofta också kunskap om populärkultur , vilket begränsar deras samtal med infödda till akademiska ämnen. I klassrumsgruppaktiviteter med infödda talare deltar ESL-elever ofta inte, igen på grund av pinsamhet över sin engelska, men också på grund av kulturella skillnader: deras modersmålskulturer kan värdera tystnad och individuellt arbete i skolan framför social interaktion och samtal i klassen .

Dessa interaktioner har visat sig sträcka sig till interaktioner mellan lärare och elever också. I de flesta vanliga klassrum är en lärarledd diskussion den vanligaste formen av lektion. I den här inställningen kommer vissa ESL-elever att misslyckas med att delta och har ofta svårt att förstå lärare eftersom de pratar för snabbt, inte använder visuella hjälpmedel eller använder inhemska samtalsspråk . ESL-studenter har också problem med att engagera sig i fritidsaktiviteter med modersmålstalare av liknande skäl. Studenter misslyckas med att gå med i aktiviteter utanför läroplanen på grund av språkbarriären, akademikers kulturella betoning framför andra aktiviteter eller oförmåga att förstå traditionella tidsfördriv i sitt nya land.

Sociala fördelar

Anhängare av ESL-program hävdar att de spelar en viktig roll i bildandet av kamratnätverk och anpassning till skolan och samhället i sina nya hem. Att ha klass bland andra elever som lär sig engelska som andraspråk lindrar trycket att göra misstag när de pratar i klassen eller till kamrater . ESL-program tillåter också studenter att vara bland andra som uppskattar sitt modersmål och sin kultur , vars uttryck ofta inte stöds eller uppmuntras i vanliga miljöer. ESL-program tillåter också studenter att träffa och bilda vänskap med andra icke-modersmålstalare från olika kulturer, vilket främjar rastolerans och mångkulturalism .

Kontrovers om etisk administration av ESL-program

ESL-program har kritiserats för att fokusera mer på inkomstgenerering än på att utbilda studenter. Detta har lett till kontroverser om hur ESL-program kan hanteras på ett etiskt sätt.

Professionell och teknisk kommunikation

Området teknisk och professionell kommunikation har potential att störa barriärer som hindrar ESL-elever från att komma in på fältet, även om det lika gärna kan vidmakthålla dessa problem. En studie av Matsuda & Matsuda försökte utvärdera läroböcker på introduktionsnivå i ämnet teknisk kommunikation. Bland deras forskning fann de att dessa läroböcker vidmakthåller "myten om språklig homogenitet - den tysta och utbredda acceptansen av den dominerande bilden av kompositionsstudenter som modersmålstalare av en privilegierad variation av engelska." Medan läroböckerna var framgångsrika när det gällde att referera till globala och internationella perspektiv, fjärmade porträtteringen av den tilltänkta publiken, textens du, i slutändan varje individ som inte tillhörde en övervägande vit bakgrund och kultur. När de konstruerar denna skepnad, klumpas blivande ESL-elever kollektivt in i en "annan" grupp som isolerar och undergräver deras förmåga att komma in på fältet.

Dessutom förvärras denna alienation av framväxten av engelska som höjdpunktsspråket för företag och många professionella världar. I Kwon & Klassens forskning identifierade och kritiserade de också ett "recept för en enda infödd talare för språklig framgång", vilket bidrog till oro för att komma in på yrkesområdet för tekniska ESL-kommunikatörer. Dessa farhågor om ett engelskdominerat yrkesfält indikerar ett affektionsfilter som ger ytterligare ett hinder för social rättvisa för dessa ESL-individer. Dessa missuppfattningar och oro pekar mot en fråga om exklusivitet som tekniska och professionella kommunikatörer måste ta itu med. Denna oro för social rättvisa blir också en etisk fråga, där alla individer förtjänar användbar, tillgänglig och inkluderande information.

Det finns en stor oro över bristen på tillgänglighet till översättningstjänster och mängden tid och uppmärksamhet som deras engelska kunskaper ges under deras utbildningserfarenheter. Om en student saknar förståelse för det engelska språket och fortfarande behöver delta i sina kurser, kommer de att vända sig till översättningar för att hjälpa sina ansträngningar. Problemet är att många av dessa översättningar sällan har samma innebörd som originaltexten. Eleverna i den här studien sa att en översatt text är "ganska föråldrad, täcker bara grunderna eller är fruktansvärt översatt" och att "det tekniska ordförrådet kopplat till programmering kan vara komplicerat att tillgodogöra sig, särskilt i mitten av förklarande meningar om du inte kan inte motsvarande ord på ditt modersmål." Elever kan inte vara skickliga i sina ämnen om språkbarriären komplicerar budskapet. Forskare fann att syntax, semantik, stil, etc., förvränger de ursprungliga meddelandena. [ citat behövs ] Denna desorientering av texten dimmar upp budskapet och gör det svårt för eleven att tyda vad de ska lära sig. Det är här det behövs mer tid och uppmärksamhet för att överbrygga klyftan mellan engelska som modersmål och ESL-studenter. ESL-studenter möter svårigheter inom områden som rör lexiko-grammatiska aspekter av tekniskt skrivande., övergripande textuell organisation och förståelse, differentiering mellan genrer av teknisk kommunikation och de sociala hierarkier som rör ämnet. Detta hämmar deras förmåga att förstå komplexa budskap från engelska texter, och det skulle vara mer fördelaktigt för dem att ta itu med dessa ämnen individuellt. Det primära problemet med detta är tillgängligheten till mer undervisning. ESL-studenter behöver en individuell analys av sina behov och detta behöver kretsa kring elevens förmåga att kommunicera och tolka information på engelska. På grund av beslutet om medborgerliga rättigheter av Lauv v. Nichols måste skoldistrikt tillhandahålla denna ytterligare instruktion baserat på elevernas behov, men detta krav måste fortfarande åtgärdas.

Många ESL-studenter har problem i kurser på högre nivå som hindrar deras akademiska prestationer på grund av att det komplicerade språket som används i dessa kurser är på en mer komplex nivå än vad många ESL-studenter lärde sig. I många fall av ESL-studenter som lär sig datorprogrammering kämpar de med språket som används i instruktionsmanualerna. Skrivande mediacenter har orsakat ESL-studenter problem med universitet som inte kan tillhandahålla korrekturläsning i sina skrivande mediacenterprogram. Detta gör att många ESL-studenter har svårt att skriva uppsatser för högnivåkurser som kräver ett mer komplext lexikon än vad många av dem fick lära sig. Lyckligtvis har universitetslärare haft framgångar med att lära ESL-studenter hur man skriver ett mer tekniskt komplext språk som ESL-studenter behöver kunna för sina kurser, men det väcker frågan om ESL-elever behöver kunna en mer komplex version av det engelska språket för att lyckas i sina yrkeskarriärer.

Peer-handledning för ESL-studenter

Peer-handledning hänvisar till en instruktionsmetod som kombinerar lågpresterande engelska läsare, med ESL-elever som kan minimalt med engelska och som också är ungefär i samma ålder och samma årskurs. Målet med denna dynamik är att hjälpa både handledaren, i detta fall den engelsktalande, och handledaren, ESL-studenten. Enspråkiga handledare får klassmaterialet för att ge handledning till sin tilldelade ESL-handledare. När handledaren har fått chansen att hjälpa eleven får klasskamrater byta roll för att ge båda kamraterna en möjlighet att lära av varandra. I en studie, som genomförde en liknande forskning, visade deras resultat att lågpresterande läsare som valdes ut som handledare gjorde stora framsteg genom att använda denna procedur. Dessutom kunde ESL-elever också förbättra sina betyg på grund av att de ökade sitt förhållningssätt när det gäller läsinlärning.

Betydelse

Eftersom det inte finns tillräckligt med finansiering för att ha råd med handledare och lärare har svårt att utbilda alla elever som har olika inlärningsförmåga, är det mycket viktigt att implementera kamrathandledningsprogram i skolor. Studenter placerade i ESL-programmet lär sig tillsammans med andra icke-engelsktalande; Men genom att använda kamrathandledning i ett klassrum kommer det att undvika separationen mellan vanliga engelska klasser och ESL klasser. Dessa program kommer att främja gemenskap mellan studenter som kommer att hjälpa varandra att växa akademiskt. För att ytterligare stödja detta påstående undersökte en studie effektiviteten av kamrathandledning och explicit undervisning i klassrum. Det visade sig att elever med inlärningssvårigheter och lågpresterande elever som utsätts för den explicita undervisningen och kamrathandledningsbehandlingen i klassrummet, har bättre akademiska prestationer än de elever som inte får denna typ av hjälp. Det har bevisats att kamrathandledning är den mest effektiva och kostnadsfria undervisningsformen

Fördelar

Det har bevisats att kamratförmedlad handledning är ett effektivt verktyg för att hjälpa ESL-studenter att lyckas akademiskt. Peer-handledning har använts i många olika akademiska kurser och resultaten för de studenter som har olika inlärningsförmåga är enastående. Klasskamrater som var aktivt involverade med andra kamrater i handledning hade bättre akademisk status än de elever som inte ingick i handledningsprogrammet. Baserat på deras resultat fann forskarna att alla engelska studerande kunde behålla en hög andel engelska akademiska ord på veckotest som undervisades under en handledningssession. Det visade sig också att litteraturen om effektiviteten av kamrathandledning i kombination med vanlig klassrumsundervisning är den bästa metodiken som är effektiv, som gynnar elever, lärare och inblandade föräldrar.

Forskning om peer English immersion tutoring

På liknande sätt genomfördes en longitudinell studie för att undersöka effekterna av det parade tvåspråkiga programmet och ett läsprogram endast för engelska med spansktalande engelska elever för att öka elevernas engelska läsresultat. Studenter vars primära språk var spanska och ingick i ESL-programmet deltog i denna studie. Tre olika tillvägagångssätt var fokus där eleverna fördjupade sig i engelska från första början och lärde dem att läsa endast på det språket; lära eleverna i spanska först, följt av engelska; och lära eleverna att läsa på spanska och engelska samtidigt. Detta sker genom ett strategiskt tillvägagångssätt som strukturerad engelska fördjupning eller skyddad undervisning.

Resultaten visade att den parade tvåspråkiga läsmetoden verkade fungera lika bra som eller bättre än den engelska läsmetoden när det gäller lästillväxt och resultat. Forskare fann skillnader i resultat, men de varierade också baserat på flera resultat beroende på elevens inlärningsförmåga och akademiska prestationer.

ESL-lärarutbildning

Lärare i en ESL-klass är specifikt utbildade i särskilda tekniker och verktyg för att hjälpa eleverna att lära sig engelska. Forskning säger att kvaliteten på deras undervisningsmetoder är det som är viktigast när det gäller att utbilda engelska elever. Det nämndes också [ vem? ] hur det är mycket viktigt för lärare att ha drivkraften att hjälpa dessa elever att lyckas och "känna personligt ansvar." Det är viktigt att lyfta fram tanken att skolsystemet behöver fokusera på skolövergripande insatser för att få genomslag och kunna hjälpa alla engelska elever. Det finns ett stort behov av omfattande professionell utveckling för lärare i ESL-programmet.

Effekter av peer-handledning på prestationsgapet

Även om kamrathandledning har visat sig vara ett effektivt sätt att lära som engagerar och främjar akademiska prestationer hos elever, har det en effekt på prestationsgapet ? Det är ett uppenbart faktum att det finns en stor akademisk prestationsskillnad mellan vita, svarta och latinostudenter, och det fortsätter att vara en fråga som måste riktas mot. I en artikel nämndes det att ingen har kunnat identifiera de sanna faktorerna som orsakar denna diskrepans. Det nämndes dock att genom att utveckla effektiva peer-handledningsprogram i skolor kan det vara en faktor som potentiellt kan minska prestationsgapet i USA.

Prov för elever

Se även: Kategori: Engelska språktest

Engelsklärare är ofta ivriga att få ackreditering och ett antal prov är kända internationellt:

  • IELTS (International English Language Testing System) är världens mest populära engelska test för högre utbildning och immigration. Det förvaltas av British Council , Cambridge Assessment English och IDP Education . Det erbjuds i akademiska, allmänna och livsfärdiga versioner. IELTS Academic är det normala testet av engelska kunskaper för inträde på universitet i Storbritannien, Australien, Kanada och andra brittiska engelska länder. IELTS General krävs för immigration till Australien och Nya Zeeland. Båda versionerna av IELTS accepteras för alla klasser av visum- och immigrationsansökningar i Storbritannien. IELTS Life Skills, introducerades 2015 specifikt för att uppfylla kraven för vissa klasser av visumansökningar i Storbritannien.
  • CaMLA , ett samarbete mellan University of Michigan och Cambridge English Language Assessment erbjuder en uppsättning amerikansk engelska test, inklusive MET (Michigan English Test), MTELP Series (Michigan Test of English Language Proficiency), MELAB (Michigan English Language Assessment Battery) ), CaMLA EPT (English Placement Test), YLTE (Young Learners Test of English), ECCE och ECPE.
  • TOEFL (Test of English as a Foreign Language), en Educational Testing Service- produkt, utvecklad och använd främst för akademiska institutioner i USA, och nu allmänt accepterad i högskoleinstitutioner i Kanada, Nya Zeeland, Australien, Storbritannien, Japan, Sydkorea , och Irland. Det aktuella testet är ett internetbaserat test och är därför känt som TOEFL iBT. Används som en proxy för engelska för akademiska ändamål .
  • iTEP (International Test of English Proficiency), utvecklat av tidigare ELS Language Centers president Perry Akins Boston Educational Services och används av högskolor och universitet som California State University- systemet. iTEP Business används av företag, organisationer och regeringar, och iTEP SLATE (Secondary Level Assessment Test of English) är designat för elever i mellan- och gymnasieåldern.
  • PTE Academic (Pearson Test of English Academic), en Pearson- produkt, mäter läsning, skrivning, tal och lyssnande samt grammatik, muntlig flyt, uttal, stavning, ordförråd och skriftlig diskurs. Testet är datorbaserat och är utformat för att spegla internationell engelska för akademisk antagning till alla universitet som kräver engelska kunskaper.
  • TOEIC (Test of English for International Communication), en pedagogisk testtjänstprodukt för affärsengelska som används av 10 000 organisationer i 120 länder. Inkluderar ett lyssnings- och lästest samt ett tal- och skrivprov som introducerades i utvalda länder med början 2006.
  • Trinity College London ESOL erbjuder serien Integrated Skills in English (ISE) med 5 tentor som bedömer läsa, skriva, tala och lyssna och accepteras av akademiska institutioner i Storbritannien. De erbjuder också Graded Examinations in Spoken English (GESE), en serie med 12 tentor, som bedömer tal och lyssnande, och ESOL Skills for Life och ESOL for Work-prov endast i Storbritannien.
  • Cambridge Assessment English erbjuder en uppsättning globalt tillgängliga undersökningar inklusive allmän engelska: Key English Test (KET), Preliminary English Test (PET), First Certificate in English (FCE), Certificate in Advanced English (CAE) och Certificate of Proficiency in English ( CPE).
  • London Tests of English from Pearson Language Tests , en serie om sex prov som var och en är mappad till en nivå från Common European Framework (CEFR) – se nedan .
  • Engelska kunskapstest på sekundär nivå
  • MTELP (Michigan Test of English Language Proficiency), är ett språkcertifikat som mäter en elevs engelska förmåga som andra eller främmande språk. Dess primära syfte är att bedöma en elevs engelska språkförmåga på akademisk eller avancerad affärsnivå.

Många länder har också sina egna prov. ESOL-elever i England, Wales och Nordirland tar vanligtvis de nationella Skills for Life- kvalifikationerna, som erbjuds av flera examensnämnder . EFL-elever i Kina kan ta College English Test , Test for English Majors (TEM) och/eller Public English Test System (PETS). Människor i Taiwan tar ofta General English Proficiency Test (GEPT). I Grekland kan engelska studenter göra PALSO-proven (PanHellenic Association of Language School Owners).

Det gemensamma europeiska ramverket

Huvudartikel: Gemensam europeisk referensram för språk

Mellan 1998 och 2000 utvecklade Europarådets språkpolitiska avdelning sin gemensamma europeiska referensram för språk . Syftet med detta ramverk var att ha ett gemensamt system för testning och certifiering av främmande språk, för att täcka alla europeiska språk och länder.

Det gemensamma europeiska ramverket (CEF) delar in språkinlärare i tre nivåer:

  • A. Grundläggande användare
  • B. Oberoende användare
  • C. Skicklig användare

Var och en av dessa nivåer är uppdelad i två sektioner, vilket resulterar i totalt sex nivåer för testning (A1, A2, B1, etc.).

Den här tabellen jämför ELT-prov enligt CEF-nivåerna:

CEF-nivå ALTE nivå RQF -nivå PTE General Trinity College London ESOL GESE Trinity College London ESOL ISE UBELT-examen IELTS Cambridge engelska språkbedömning BULATS Cambridge English Language Assessment BEC Cambridge English Language Assessment Allmänt Cambridge engelska språkbedömning YLE Cambridge English Language Assessment Skills for Life CaMLA
C2 Nivå 5 Nivå 3 Nivå 5 Årskurs 12 ISE IV 4,0–5,0 8,5–9,0 90–100 n/a CPE n/a n/a ECPE
C1 Nivå 4 Nivå 2 Nivå 4 Betyg 10,11 ISE III 3,0–3,5 7,0–8,0 75–89 Högre CAE n/a Nivå 2 MET, MELAB
B2 Nivå 3 Nivå 1 Nivå 3 Betyg 7,8,9 ISE II 2,0–2,5 5,5 – 6,5 60–74 Vantage FCE n/a Nivå 1 MET, MELAB , ECCE
B1 Nivå 2 Inträde 3 Nivå 2 Betyg 5,6 ISE I 1.5 4,0 – 5,0 40–59 Preliminära SÄLLSKAPSDJUR n/a Inträde 3 MET, MELAB
A2 Nivå 1 Inlägg 2 Nivå 1 Betyg 3,4 ISE 0 1.0 n/a 20–39 n/a KET Flygblad Inlägg 2 MET, YLTE
A1 Genombrott Inträde 1 Nivå A1 Årskurs 2 n/a <1,0 n/a 0-19 n/a n/a Flyttar Inträde 1 YLTE

Kvalifikationer för lärare

Kvalifikationerna varierar från en region eller jurisdiktion till nästa. Det finns också olika kvalifikationer för dem som leder eller styr TESOL-program

icke-modersmålstalare

De flesta som undervisar i engelska är faktiskt inte som modersmål [ citat behövs ] . De är statliga skollärare i länder runt om i världen, och som sådana har de relevant lärarexamen i sitt land, vanligtvis med en specialisering i undervisning i engelska. Till exempel, lärare i Hongkong håller språkkunskapsbedömningen för lärare . De som arbetar i privata språkskolor kan, på grund av kommersiella påtryckningar, ha samma kvalifikationer som modersmålstalare (se nedan). Det finns utbredda problem med minimala kvalifikationer och utbildningsleverantörer av dålig kvalitet, och i takt med att branschen blir mer professionell försöker den självreglera för att eliminera dessa.

australiska kvalifikationer

Australian Skills Quality Authority ackrediterar yrkesmässiga TESOL-kvalifikationer som 10695NAT Certificate IV i TESOL och 10688NAT Diploma i TESOL. Eftersom ASQA är en för australiensiska myndigheter , rankas dessa kvalifikationer inom Australian Qualifications Framework. Och de flesta utexaminerade arbetar på yrkesskolor i Australien . Dessa TESOL-kvalifikationer är också accepterade internationellt och erkända i länder som Japan , Sydkorea och Kina .

brittiska kvalifikationer

Vanliga, respekterade kvalifikationer för lärare inom Storbritanniens inflytandesfär inkluderar certifikat och diplom utfärdade av Trinity College London ESOL och Cambridge English Language Assessment (hädanefter Trinity och Cambridge).

En certifikatkurs genomförs vanligtvis innan du börjar undervisa. Detta är tillräckligt för de flesta EFL-jobb och för vissa ESOL-jobb. CertTESOL (Certificate in Teaching English to Speakers of Other Languages), utfärdat av Trinity, och CELTA (Certificate in English Language Teaching to Adults), utfärdat av Cambridge, är de mest utbredda och accepterade kvalifikationerna för nya lärarpraktikanter. Kurser erbjuds i Storbritannien och i många länder runt om i världen. Det undervisas vanligtvis på heltid under en månadsperiod eller deltid under en period på upp till ett år.

Lärare med två eller fler års undervisningserfarenhet som vill stanna i yrket och främja sina karriärmöjligheter (inklusive skolledning och lärarutbildning) kan gå en diplomutbildning. Trinity erbjuder Trinity Licentiat Diploma in Teaching English to Speakers of Other Languages ​​( DipTESOL ) och Cambridge erbjuder Diploma in English Language Teaching to Adults ( DELTA ). Dessa examensbevis anses vara likvärdiga och är båda ackrediterade på nivå 7 i den reviderade nationella kvalifikationsramen . Vissa lärare som stannar kvar i yrket fortsätter med en MA i en relevant disciplin som tillämpad lingvistik eller ELT. Många brittiska magisterexamen kräver stor erfarenhet inom området innan en kandidat antas till kursen.

Ovanstående kvalifikationer är väl respekterade inom den brittiska EFL-sektorn, inklusive privata språkskolor och språkutbud för högre utbildning . Men i England och Wales, för att uppfylla regeringens kriterier för att vara en kvalificerad lärare i ESOL inom Learning and Skills Sector (dvs. efter-obligatorisk eller vidareutbildning), måste lärare ha Certificate in Forther Education Teaching Steg 3 kl. nivå 5 (av den reviderade NQF) och certifikatet för ESOL-ämnesspecialister på nivå 4. Erkända kvalifikationer som ger en eller båda av dessa inkluderar ett Postgraduate Certificate in Education (PGCE) i ESOL, CELTA-modul 2 och City & Guilds 9488 Lärare i vilket ämne som helst inom den brittiska statliga sektorn förväntas normalt ha en PGCE och kan välja att specialisera sig på ELT.

Kanadensiska kvalifikationer

Lärare som undervisar ESL för vuxna i Kanada i det federalt finansierade språkinstruktionsprogrammet för nykomlingar (LINC) måste vara TESL-certifierade. De flesta arbetsgivare i Ontario uppmuntrar certifiering av TESL Ontario. Ofta kräver detta att du genomför ett åtta månader långt examensprogram vid ett ackrediterat universitet eller högskola. Se TESL Ontario eller TESL Canadas webbplatser för mer information.

Förenta staternas kvalifikationer

Vissa amerikanska instruktörer vid community colleges , privata språkskolor och universitet kvalificerar sig för att lära ut engelska till vuxna icke-modersmålstalare genom att slutföra en Master of Arts (MA) i TESOL. Andra examina kan vara en magisterexamen i vuxenutbildning eller tillämpad lingvistik. [ citat behövs ] Denna examen kvalificerar dem också att undervisa i de flesta EFL-sammanhang. Det finns också ett växande antal onlineprogram som erbjuder TESOL-grader. Faktum är att "tillväxten av online språklärarutbildningsprogram (OLTE) från mitten av 1990-talet till 2009 var från 20 till mer än 120".

I många områden i USA är ett växande antal K-12-lärare involverade i att undervisa ELLs (English Language Learners, det vill säga barn som kommer till skolan och talar ett annat hemspråk än engelska). Kvalifikationerna för dessa klassrumslärare varierar från stat till stat men inkluderar alltid ett statligt utfärdat undervisningsbevis för offentlig undervisning. Denna statliga licensiering kräver betydande praktisk erfarenhet såväl som kursarbete. I vissa stater krävs ytterligare en specialisering i ESL/ELL. Detta kan kallas en "påskrift". Rekommendationsprogram kan vara en del av ett forskarutbildningsprogram eller kanske slutföras självständigt för att lägga till rekommendationen till det ursprungliga undervisningsintyget

En MA i TESOL kan eller kanske inte uppfyller individuella statliga krav för K-12 offentliga skollärare. Det är viktigt att avgöra om ett forskarutbildningsprogram är utformat för att förbereda lärare för vuxenutbildning eller grundskoleutbildning.

MA i TESOL inkluderar vanligtvis andraspråksinlärningsteori, lingvistik, pedagogik och en praktikplats. Ett program kommer sannolikt också att ha specifika klasser om färdigheter som att läsa, skriva, uttal och grammatik. Antagningskraven varierar och kan eller kanske inte kräver en bakgrund inom utbildning och/eller språk. Många doktorander deltar också i att undervisa i praktik eller klinik, vilket ger möjlighet att skaffa erfarenhet i klassrum.

Förutom traditionella klassrumsundervisningsmetoder är logopeder, lingvister, skådespelare och röstproffs aktivt involverade i att lära ut uttal av amerikansk engelska – kallad accentförbättring, accentmodifiering och accentreducering – och fungerar som resurser för andra aspekter av talad engelska, som ordval.

Det är viktigt att notera att utfärdandet av ett lärarcertifikat eller licens för K-12-lärare inte är automatiskt efter att examenskraven är klara. Alla lärare måste genomföra ett batteri av tentor (vanligtvis Praxis-provet eller ett specifikt statligt provämne och metodprov eller liknande, statligt sponsrade prov) samt övervakad undervisning som lärarstudenter . Ofta kan ESL-certifiering erhållas genom extra högskolekurser. ESL-certifieringar är vanligtvis endast giltiga när de paras ihop med ett redan existerande undervisningscertifikat. Certifieringskraven för ESL-lärare varierar mycket från stat till stat; utomstatliga undervisningscertifikat erkänns om de två staterna har ett ömsesidigt avtal.

Följande dokument anger kvalifikationerna för ett ESL-certifikat i delstaten Pennsylvania.

Chile kvalifikationer

Modersmålstalare kommer ofta att kunna hitta arbete som engelskalärare i Chile utan ett ESL-lärarcertifikat. Men många privata institut ger företräde till lärare med ett TEFL-, CELTA- eller TESOL-certifikat. Chilenska utbildningsministeriet sponsrar också programmet English Opens Doors , som rekryterar engelska som modersmål för att komma och arbeta som lärarassistenter i chilenska offentliga skolor. English Opens Doors kräver endast en kandidatexamen för att komma i fråga för antagning.

Förenade Arabemiratens kvalifikationer

Modersmålstalare måste ha lärarcertifiering i sitt hemland för att kunna lära ut engelska som främmande språk i de flesta institutioner och skolor i Förenade Arabemiraten (UAE). Annars krävs CELTA/TESOL/TEFL/ certifikat eller liknande tillsammans med tidigare undervisningserfarenhet.

Yrkesföreningar och fackföreningar

  • TESOL International Association ( TESOL ) är en professionell organisation baserad i USA. Dessutom har TESOL International Association mer än 100 statliga och regionala medlemsförbund i USA och runt om i världen, se nedan.
  • International Association of Teachers of English as a Foreign Language ( IATEFL ) är en professionell organisation baserad i Storbritannien.
  • Yrkesorganisationer för lärare i engelska finns på nationell nivå. Många innehåller fraser i sin titel som Japan Association for Language Teaching (JALT), TESOL Greece in Greece eller Society of Pakistan English Language Teachers (SPELT). Vissa av dessa organisationer kan ha större struktur (övernationella, som TESOL Arabia i Gulfstaterna ) , eller mindre (begränsade till en stad, stat eller provins, som CATESOL i Kalifornien ). Vissa är anslutna till TESOL eller IATEFL.
  • National Association for Teaching English and other Community Languages ​​to Adults ( NATECLA ) som fokuserar på undervisning i ESOL i Storbritannien.
  • National Union of General Workers är ett japanskt förbund som inkluderar engelska lärare.
  • University and College Union är ett brittiskt fackförbund som inkluderar föreläsare från ELT.

Akronymer och förkortningar

Se även: Språkundervisning

Observera att vissa av termerna nedan kan vara begränsade till ett eller flera länder, eller kan användas med olika betydelser i olika länder, särskilt USA och Storbritannien. Se vidare diskussion är Terminologi och typer ovan.

Typer av engelska

  • 1-till-1 - En till en lektion
  • BE – Affärsengelska
  • EAL – Engelska som tilläggsspråk
  • EAP – engelska för akademiska ändamål
  • EFL – Engelska som främmande språk
  • EIL – Engelska som internationellt språk (se huvudartikel på Internationell engelska )
  • ELF – engelska som lingua franca , ett vanligt språk som inte är modersmål för någon av deltagarna i en diskussion
  • ELL – engelska språkinlärare
  • ELT – Engelska språkundervisning
  • ESL – Engelska som andraspråk
  • ESOL – engelska för talare av andra språk
  • ESP – engelska för särskilda ändamål , eller engelska för särskilda ändamål (t.ex. teknisk engelska, vetenskaplig engelska, engelska för läkare, engelska för servitörer)
  • EST – engelska för vetenskap och teknik (t.ex. teknisk engelska, vetenskaplig engelska)
  • TEFL – Undervisning i engelska som främmande språk . Denna länk är till en sida om en delmängd av TEFL, nämligen reseundervisning. Mer allmänt, se diskussionen i Terminologi och typer .
  • TESL – Undervisning i engelska som andraspråk
  • TESOL – Undervisa engelska till talare av andra språk, eller lära ut engelska som andra eller andra språk. Även kortnamnet för TESOL International Association.
  • TYLE – Att lära unga elever engelska. Observera att "Unga elever" kan betyda under 18 år eller mycket yngre.

Andra förkortningar

  • BULATS – Business Language Testing Services, ett datorbaserat test av affärsengelska, producerat av CambridgeEsol. Testet finns även för franska, tyska och spanska.
  • CELT – Certificate in English Language Teaching, certifierat av National Qualifications Authority of Ireland (ACELS).
  • CELTA – Certificate in English Language Teaching to Adults
  • CELTYL – certifikat i engelska språkundervisning till unga elever
  • Delta – Diploma in English Language Teaching to Adults
  • ECPE – Examination for Certificate of Proficiency in English
  • IELTS – International English Language Testing System
  • LTE – London Tests of English av Pearson Language Tests
  • OLTE - Språklärarutbildning online
  • TOEFL – Test av engelska som främmande språk
  • TOEIC – Test av engelska för internationell kommunikation
  • UCLES – University of Cambridge Local Examination Syndicate, en examensnämnd
  • ELICOS - Engelska språkintensiva kurser för utländska studenter, som vanligtvis används i Australien

Se även

Språkterminologi

Allmän språkundervisning och inlärning

Engelska språkundervisning och inlärning

Samtida engelska

Ordböcker och resurser

Statistik

Referenser och anteckningar

Vidare läsning

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=English_as_a_second_or_foreign_language&oldid=1136169389 "