Yorkshire dialekt

Yorkshire dialekt
Infödd till England
Område Yorkshire
Etnicitet Yorkshire brittisk; Olika
Tidiga former
Dialekter Olika accenter inom dialekten , åtskilda och formade av geografi och historisk utveckling.
Språkkoder
ISO 639-3 –
Yorkshire UK 1851 locator map.svg
Yorkshires läge i England
Koordinater: Koordinater :
Denna artikel innehåller IPA- fonetiska symboler. Utan korrekt renderingsstöd kan du se frågetecken, rutor eller andra symboler istället för Unicode- tecken. För en introduktionsguide om IPA-symboler, se Hjälp:IPA .
Exempel på tal
Ett exempel på en manlig talare från Leeds ( Damien Hirst ) .
Problem med att spela upp den här filen? Se mediahjälp .
Exempel på tal
Ett exempel på en manlig talare från Bradford ( David Hockney) .
Problem med att spela upp den här filen? Se mediahjälp .

Yorkshire -dialekten (även känd som Broad Yorkshire , Tyke , Yorkie eller Yorkshire engelska ) är en dialekt av engelska , eller kontinuum av dialekter, talat i Yorkshire - regionen i norra England . Dialekten har rötter i fornengelska och är influerad av fornnordiska . Yorkshire-dialekten har bleknat och står inför utrotning, men organisationer som The Yorkshire Dialect Society och East Riding Dialect Society finns för att främja dess användning.

Dialekten har funnits representerad i klassiska litteraturverk som Wuthering Heights , Nicholas Nickleby och The Secret Garden , och lingvister har dokumenterat variationer av dialekten sedan artonhundratalet. I mitten av 1900-talet Survey of English Dialects dussintals värdefulla inspelningar av autentiska Yorkshire-dialekter.

Tidig historia och skrivna redogörelser

I fragmenten av tidiga dialektarbeten verkar det ha funnits få distinktioner över stora områden: i början av 1300-talet visade den traditionella Northumbrian dialekten i Yorkshire få skillnader med dialekten som talades i Aberdeen , nu ofta betraktad som ett separat skotskt språk . Dialekten har studerats flitigt sedan 1800-talet, med ett tidigt arbete av William Stott Banks 1865 om dialekten Wakefield , och ett annat av Joseph Wright som använde en tidig form av fonetisk notation i en beskrivning av dialekten i Windhill , nära Bradford . Viktiga verk som täckte hela England inkluderar Alexander John Ellis bok från 1899 On Early English Pronunciation, Part V och English Dialect Dictionary , som publicerades i sex volymer mellan 1898 och 1905.

Charles Dickens Nicholas Nickleby (1839) och Emily Brontës Wuthering Heights (1847) är anmärkningsvärda litteraturverk från 1800-talet som inkluderar exempel på samtida Yorkshire-dialekter. Följande är ett utdrag av Brontës användning av Yorkshire-dialekt i Wuthering Heights , med en översättning till standardengelska nedan:

'Aw undra hur du kan stå ut med sin sysslolöshet i krig, när alla på 'ems går ut! Bud yah're a nowt, och det är ingen idé att prata - du kommer aldrig att laga andra dåliga sätt, men gå rakt in i djävulen, som din mor före dig!'

'Jag undrar hur du kan stå där i sysslolöshet och värre, när alla har gått ut! Men du är ingen, och det är ingen idé att prata — du kommer aldrig att laga dina onda sätt, utan gå direkt till Djävulen, som din mamma före dig!

Geografisk spridning

Yorkshire är ett enormt territorium och dialekterna är inte identiska i alla områden. Faktum är att dialekterna i North och East Riding skiljer sig ganska mycket från den i West Riding eftersom de behöll de ursprungliga Northumbrian egenskaperna. Yorkshire Dialect Society drar en gräns ungefär vid floden Wharfe mellan två huvudzoner. Området sydväst om floden är Northumbrian i ursprung, men med inflytande från East Midlands dialekter sedan den industriella revolutionen, medan det i nordost, som Geordie , den cumbriska dialekten och det skotska språket , härstammar mer rent från den Northumbrian dialekten. Distinktionen gjordes först av AJ Ellis i On Early English Pronunciation . Uppdelningen godkändes av Joseph Wright , grundaren av Yorkshire Dialect Society och författaren till English Dialect Dictionary . Undersökningar på bynivå av dialektanalytikerna Stead (1906), Sheard (1945) och Rohrer (1950) kartlade en gräns mellan de två områdena. En grov gräns mellan de två områdena kartlades av den schweiziska lingvisten Fritz Rohrer, efter att ha genomfört bybaserad forskning i områden som indikerats av tidigare uttalanden av Richard Stead och JA Sheard, även om det fanns "buffertområden" där en blandad dialekt användes, som ett stort område mellan Leeds och Ripon , och även vid Whitgift , nära Goole .

En rapport förklarar den geografiska skillnaden i detalj:

Denna distinktion erkändes först formellt vid sekelskiftet 1800- och 1900-talet, när lingvister ritade en isofon diagonalt över länet från nordväst till sydost, vilket skilde dessa två i stort sett särskiljbara sätt att tala. Den kan förlängas västerut genom Lancashire till floden Lunes mynning, och kallas ibland för Humber-Lune Line . Strängt taget är dialekterna som talas söder och väster om denna isofon Midlandsdialekter, medan dialekterna som talas norr och öster om den är verkligen nordliga. Det är möjligt att Midland-inflytandet kom upp i regionen med människor som migrerade mot tillverkningsdistrikten i West Riding under den industriella revolutionen.

Med tiden har talet kommit närmare standardengelska och några av de egenskaper som en gång skiljde en stad från en annan har försvunnit. År 1945 förutspådde JA Sheard att olika influenser "antagligen kommer att resultera i produktionen av en vanlig West Riding-dialekt", och KM Petyt fann 1985 att "en sådan situation är åtminstone mycket nära att existera". Men accenten i Hull och East Yorkshire är fortfarande markant annorlunda. Accenten i Middlesbrough- området har vissa likheter med Geordie- accenter.

Ett anomalt fall i West Riding är Royston , som absorberade migranter från det svarta landet i slutet av 1800-talet. Roystons tal står i kontrast till det närliggande Barnsley , eftersom det behåller några Black Country-drag.

Autentiska inspelningar

The Survey of English Dialects på 1950-, 1960- och 1970-talen registrerade över 30 exempel på autentiska Yorkshire-dialekter som kan höras online via British Library Sound Archive . Nedan följer ett urval av inspelningar från detta arkiv:

Uttal

Vissa drag i Yorkshire-uttalet är allmänna drag i nordengelska accenter. Många av dem är listade i om nordengelska accenter på den engelska engelska sidan.

Vokaler

  • Ord som strut, cut, blood, lunch tar vanligtvis [ ʊ ] , även om [ ə ] är en medelklass så kallad "fudged" variant.
  • De flesta ord som påverkas av fällbadsdelningen i sydöstra England – skillnaden mellan ljuden [a] och [ɑː] – påverkas inte i Yorkshire. Den långa [ɑː] i södra engelska är allmänt ogillad i orden av "bad"-typ. Ord som palm, can't, spa uttalas dock med en lång vokal, vanligtvis mer frontad [aː] .
  • I delar av West Riding uttalas ingen, en, en gång, ingenting, tunga, among(st) med [ ɒ ] snarare än [ ʊ ] En shibboleth för en traditionell Huddersfield-accent är ordet kärlek som [lɒv] , uttalas till rimma på "av".
  • Ord som sent, ansikte, säg, spel uttalas med en monoftong [ eː ] eller [ ɛː ] . Ord med gh i stavningen (t.ex. rak, vikt), samt utrop och interjektioner som hey och eh (taggfrågan), uttalas dock vanligtvis med en diftong [ɛɪ] . Vissa ord med ake i slutet kan uttalas med [ ɛ ] , som i take to tek , make to mek och sake to sek (men inte för bake eller kaka ).
  • Ord med den mottagna uttalsvokalen / əʊ/ , som i get , kan ha en monoftong [ oː ] eller [ ɔː ] . I en ny trend är en frontad monoftong [ ɵː ] vanlig bland unga kvinnor, även om detta har varit normen under lång tid i Hull (där den kommer ifrån). Den har bara utvecklats sedan 1990, men den har nu spridit sig till Bradford . historiskt sett fanns det en fyrvägsuppdelning där en diftong [ɔʊ] (västerridning) eller [au] (nord- och östridning) existerar i ord som är föremål för vokalisering på mellanengelska (t.ex. grow, glow, bow, bolt, folk, nought , borde). Os i vissa ord uttalas som [ɒ] , som öppna , bröt , vaknade och gå . Andra ord som stavas ow uttalades med ett aw-ljud [ɒː] som know, snow och blow, från gammal engelska āw. Ett [ɒɪ] (västerridning) eller [ʊə~oː] (nord- och östridning) ljud hittades i ord som var föremål för öppen stavelseförlängning i mellanengelska som kol och hål. En annan var [ʊə] (västerridning) eller [ja~ɪə~øː] (nord- och östridning) som härstammade från gammal engelska ā (t.ex. ben, hem, båda, limpa, de flesta). Denna fyrvägsdelning hittades i hela norra England och kontrasterade mot den historiska tvåvägsdelningen som finns i södra och mellanland.

På grund av dialektutjämning slogs dock dessa ljud samman till den moderna monoftongen [oː] , [ɔː] och [ɵː] (östridning) på 1950-talet.

  • Om en nära vokal föregår /l/ , kan en schwa infogas. Detta ger [iəl] för /iːl/ och (mindre ofta) [uəl] för /uːl/ .
  • När /ɛ/ står före /r/ i en betonad stavelse kan /ɛ/ bli [ ə ] . Till exempel very uttalas [vəɹɪ] .
  • I Hull, Middlesbrough och östkusten uttalas ljudet i word , heard , nurse , etc. på samma sätt som i square, dare . Det här är [ɛː] . Orduppsättningen med /ɪə/ , som nära, rädsla, skägg, etc., kan ha ett liknande uttal men förblir distinkt som [iɛ] .
    • I andra delar av Yorkshire är detta ljud ett kort [ə] eller långt [ɜː] . Detta verkar ha utvecklats som en mellanform mellan den äldre formen [ɒ~ʊ] (nu mycket sällsynt i dessa ord) och RP-uttalet [ə:] .
  • kan fonemet /aɪ/ (som i pris ) bli en monoftong [aː] före en tonande konsonant. Till exempel, fem blir [faːv] (fahv), pris blir [pʰɹaːz] (prahz). Detta inträffar inte före röstlösa konsonanter, så "pris" är [pʰɹaɪs] .
  • I den södra delen av västridningen finns det en tendens att uttala diftongen /aʊ/ (som i munnen ) som en monoftong [aː] (mahth) som i östra mittlandet, varifrån den kommer. Detta är karakteristiskt för informellt tal i detta område och kan samexistera med det mer formella [ aʊ] . I Hull är förskjutningen av /aʊ/ starkt labialiserad. Det förekommer mer i specifika ord – som ner , om , nu , hur och ut – än andra.
    • det traditionella uttalet av dessa ord är [u:] i den östra ridningen och den östra delen av den norra ridningen, i den västra halvan av den norra ridningen är det [əu] , detta är nu mycket mindre vanligt än RP [aʊ] som finns i hela Yorkshire.
  • Ord som stad och många uttalas med en sista [ɛ~e] i Sheffield-området.
  • Vad som skulle vara en schwa på slutet av ett ord i andra accenter realiseras som [ ɛ ] i Hull och Middlesbrough.
  • Ett prefix till ett ord är mer benäget att inte ta ett reducerat vokalljud i jämförelse med samma prefixs vokalljud i andra accenter. Till exempel är oro [kʰɒnˈsɜːn] eller [kʰɒnˈsɛːn] snarare än [kʰənˈsɜːn] .
  • I vissa områden i Yorkshire Dales (t.ex. Dent , Sedbergh ) kan FLEECE-vokalen vara eɪ så att me är [meɪ] och grönt är [greɪn] .

Följande egenskaper är recessiva eller till och med utdöda, i allmänhet är de mindre vanliga bland yngre än äldre talare i moderna Yorkshire:

  • Ord som härstammar från gammalengelska ō (t.ex. gås, rot, cool, tak) hade historiskt ett [ʊɪ] -ljud i västridning såväl som ett [ ɪʉ~ɪə] -ljud i nord- och östridning, idag ett mer RP-liknande uttal [ʊu] finns i alla Yorkshire-accenter.
  • Lång vokal [ʊu] i ord som bok , kock , och titta . Medan vissa högtalare håller sig till det långa vokalljudet, ansluter andra högtalare till det korta vokalljudet så mycket att det är övertöjt så att mat också sägs på detta sätt. [ citat behövs ]
  • Var och där blir ofta en diftong [iə] . Detta ljud kan också användas i ord med ea i stavningen: till exempel huvud som [iəd] (eead), blad som [liəvz] (löv)
  • [eɪ] kan ta platsen för /iː/ , speciellt i ord som nyckel, kött, tala .
  • Ord som dörr, golv, fyra kan ta en mängd olika diftongala uttal [uə, oə, ɔə, ʊə] .
  • Ord som en gång hade en velarfrikativ på gammal- och mellanengelska eller en vokaliserad konsonant kan ha [oʊ~ɔʊ] för /ɔː/ (t.ex. bringad, thought, nought, ought, grow, gold, bolt ) .
  • Ord som slutar -ight ansluter sig till fleecelexikalen, idag kan de fortfarande höras i sina dialektala former. Till exempel neet [niːt] och reet [ɹiːt] . Detta kan också höras på Nova Scotia , Geordie och Lancashire-dialekten .

Konsonanter

  • I vissa områden kan en ursprungligen tonande konsonant följt av en tonlös uttalas som tonlös. Till exempel Bradford uttalas som om det vore Bratford , med [t] (även om det är mer troligt med ett glottal stopp , [ʔ] ) istället för [d] som används i de flesta engelska accenter. Absolut uttalas ofta som om det vore apsolut , med ett [p] i stället för [b] .
  • Som med de flesta dialekter av engelska, slutligt [ŋ] ljud i till exempel hörsel och ätande reduceras ofta till [n] . [ŋɡ] kan dock höras i Sheffield.
  • H-dropping är vanligt i informella tal, särskilt bland arbetarklassen.
  • Utelämnande av slutpunkter /d, t/ och frikativ /f, θ, ð/ , speciellt i funktionsord. Som i andra dialekter med reduceras till wi , särskilt före konsonanter. Was reduceras också ofta till wa (uttalas ungefär som "woh"), även när det inte är i kontrakterad negativ form (se tabell nedan).
  • Ett glottal stopp kan också användas för att ersätta /k/ (t.ex. som blir [laɪʔ] ) i slutet av en stavelse.
  • I Middlesbrough-området sker glottal förstärkning för /k, p, t/ .
  • I vissa områden används en alveolär tap [ɾ] (ett 'tappad r') efter en labial ( be, ljus, groda ), efter en dental ( tre ), och intervokaliskt ( mycket, förlåt, par sko ).

Vissa konsonantförändringar bland den yngre generationen är typiska för yngre talare över hela England, men är inte en del av den traditionella dialekten:

Följande är typiska för den äldre generationen:

  • blir fall av initial "th" /ð/ [d] . Detta uttal har lett till att Sheffielders fått smeknamnet "dee dahs" (de lokala formerna av "thee" och "thou"/"tha").
  • /ɡ, k/ realiseras som [d, t] före /l/ . Till exempel blir klumpigt [tlʊmzɛ] .

Roticitet

Vid tiden för Survey of English Dialects var de flesta dialekter i Yorkshire icke-rotiska, men full rhoticity kunde hittas i Swaledale, Lonsdale, Ribblesdale och landsbygden väster om Halifax och Huddersfield. Dessutom behöll dialekterna på Yorkshires östkust rhoticitet när /r/ var i slutposition men inte i pre-konsonant position. En MA-studie från 1981 fann att rhoticity fortsatte i städerna Hebden Bridge , Lumbutts och Todmorden i Upper Calderdale .

Rhoticitet tycks ha varit mer utbredd i Yorkshire i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet: till exempel markerades Wakefield-dialekten som rhotic i verk av AJ Ellis och inspelningen av en krigsfånge från Wakefield i Berliner Lautarchiv visade rhotic tal, men Wakefield-dialekten är nu bestämt icke-rotisk.

Vidare information

Dessa funktioner finns i samlingen engelska accenter och dialekter på British Librarys webbplats. Den här webbplatsen innehåller exempel på tal från Yorkshire (och på andra håll i England) i wma -format, med kommentarer om fonologi med X-SAMPA fonetiska transkriptioner, lexis och grammatik.

Se även Wells (1982) , avsnitt 4.4.

Ordförråd och grammatik

En lista över icke-standardiserade grammatiska egenskaper i Yorkshire-tal visas nedan. I formella miljöer förkastas dessa funktioner och som ett resultat är deras användning recessiv. De är vanligast bland äldre talare och bland arbetarklassen.

  • Bestämd artikelreduktion : förkortning av till en form utan vokal, ofta skrivet t'. Se denna översikt och en mer detaljerad sida på Yorkshire Dialects webbplats, och även Jones (2002) . Detta är med största sannolikhet ett glottal stopp [ʔ] , även om det traditionellt var [t] eller (i områdena som gränsar till Lancashire) [θ] .
  • Vissa dialektord kvarstår, även om de flesta har gått ur bruk. Användningen av owt och nowt , härledd från fornengelska a wiht och ne wiht , betyder allt och ingenting , samt summat för att betyda något . De uttalas [aʊt] och [naʊt] i North Yorkshire, men som [ɔʊt] och [nɔʊt] i större delen av resten av Yorkshire. Andra exempel på dialekter som fortfarande används inkluderar flayed (ibland flayt ) (rädd), laik (lek), rytande (gråt), ja (ja), nej (eftertryckligt "nej") och allt (också), anyroad (i alla fall) och förut (före).
  • När man gör en jämförelse som större än eller mindre än , kan ordet "nor" användas i stället för "än", t.ex. bättre eller honom .
  • Substantiv som beskriver enheter av värde, vikt, avstånd, höjd och ibland vätskevolymer har ingen pluralmarkör. Till exempel, tio pund blir tio pund ; fem mil blir fem mil .
  • Ordet oss används ofta i stället för mig eller i stället för vår (t.ex. vi bör sätta oss namn på oss egendom). Us uttalas alltid med en slutlig [z] snarare än en [s] .
  • Användning av singularis andrapersonspronomen du (ofta skrivet tha ) och du . Detta är en T-form i T–V distinktionen och är till stor del begränsad till manliga talare.
  • Var kan användas i stället för var när det är kopplat till ett singular pronomen. Det omvända – dvs att producera konstruktioner som vi var och du var – hörs också i några delar av Yorkshire (t.ex. Doncaster). [ citat behövs ] Detta är också vanligt i Rotherham, South Yorkshire. Att uttala "sjukhus" som "hospicle" och "lite" som "lickle" är också vanligt i Rotherham, liksom butiksarbetare och busschaufförer som hälsar både män och kvinnor som "kärlek" eller "anka".
  • While används ofta i betydelsen tills (t.ex. om vi inte går på en rättvis slicka, vi kommer inte vara hemma medan sju. ) Stanna här medan den stängs kan få en icke-lokal att tro att de borde stanna där under dess stängning , när ordern verkligen innebär att de bara ska stanna tills den stängs. Joseph Wright skrev i English Dialect Dictionary att detta kom från en förkortning av det äldre ordet while-ever .
  • Ordet jag kan bli sen , t.ex. själv blir din sen , tha sen .
  • är det vanligt att använda ordet dem för att betyda dessa , t.ex. Det här brukade vara en pub förr i tiden .
  • Ordet rätt används för att betyda väldigt eller verkligen , t.ex. Om jag ska vara ärlig så bryr jag mig inte riktigt om det .
  • Som i många icke-standardiserade dialekter är dubbelnegativ vanliga, t.ex. var jag aldrig rädd för någon .
  • Det relativa pronomenet kan vara vad eller som snarare än så , t.ex. andra människor vad jag har hört och Han är en man som gillar sin drink . Alternativt kan det inte finnas något relativt pronomen, t.ex. Jag har en syster som bor där .

Kontrakterade negativ

I informella Yorkshire-tal kan negativa ord vara mer sammandragna än i andra varianter av engelska. Dessa formulär visas i tabellen nedan. Även om den slutliga konsonanten skrivs som [t] , kan detta realiseras som [ʔ] , speciellt när den följs av en konsonant.

Ord Primär kontraktion Sekundär kontraktion
är det inte ɪznt ɪnt
var inte wɒznt wɒnt
inte dʊznt dʊnt
gjorde det inte dɪdnt dɪnt
kunde inte kʊdnt kʊnt
borde inte ʃʊdnt ʃʊnt
skulle inte wʊdnt wʊnt
borde inte ɔːtnt ɔːnt
behöver inte niːdnt niːnt
kanske inte maɪtnt maɪnt
får inte mʊsnt mʊnt (ovanlig)
har inte haznt myra
har inte havnt myra

Hade inte blir inte reducerad till [myra] . Detta kan vara för att undvika förväxling med har inte eller har inte , som båda kan realiseras som [ant] .

Skandinaviska Yorkshire

Skandinaviska Yorkshire (även kallad Jórvík ) eller danska/norska York är en term som används av historiker för Yorkshire och det är Ridings under perioden från slutet av 700-talet till första hälften av 900-talet strax före folkmordet i Yorkshire som utfördes av engelsmännen Krona och kungafamiljen under den normandiska erövringen .

Yorkshire dominerades av nordiska krigarkungar; i synnerhet används "Jórvík" för att hänvisa till York , den största staden som kontrolleras av dessa kungar.

Yorkshires anglo-skandinaviska monarki kontrollerade varierande mängder Storbritannien, Northumbria, Jorvik och Danelaw från 875 till 1070, men området invaderades och erövrades under korta perioder av England mellan 927 och 954 innan det så småningom annekterades till England efter Harry. Norr och riktat dödande av den etablerade anglo-danska och norska adeln.

Konungariket Jórvík var nära förknippat med det mycket längre livstid kungariket Dublin under hela denna period.

Yorkshire Dialect Society

Yorkshire Dialect Society finns för att främja och bevara användningen av denna omfattande studerade och inspelade dialekt; det finns också ett Östra Ridande Dialektsällskap.

Yorkshire-sällskapet är det äldsta av länets dialektsällskap; den växte fram ur den arbetarkommitté som bildades för att samla in material till English Dialect Dictionary . Kommittén bildades i oktober 1894 på Joseph Wrights förslag och Yorkshire Dialect Society grundades 1897. Den publicerar en årlig volym av The Transactions of the Yorkshire Dialect Society ; innehållet i detta inkluderar studier av engelska dialekter utanför Yorkshire, t.ex. dialekterna i Northumberland, och Shakespeares användning av dialekt. Den publicerar också en årlig sommarbulletin med dialektpoesi.

I början av 1930-talet spelade sällskapet grammofonskivor av dialekttalare från Baildon , Cleveland , Cowling , Driffield och Sheffield . Inspelningen från Cowling tillhandahålls av Lord Snowden från Ickornshaw .

Betydande medlemmar har inkluderat Joseph Wright , Walter Skeat , Harold Orton , Stanley Ellis , JDA Widdowson , KM Petyt , Graham Shorrocks , Frank Elgee och Clive Upton .

Även om Joseph Wright var involverad i sällskapets grundande publicerade sällskapets årliga Transactions en av de första kritikerna av hans arbete 1977. Peter Anderson, då redaktören för Transactions , hävdade att Wright tog mycket av sitt material för sitt arbete English Dialect Grammar utan tillräcklig citering från Alexander John Ellis arbete , och att Wright gjorde Ellis "en björntjänst" genom att kritisera samma verk.

Yorkshire dialekt och accent i populärkulturen

Wilfred Pickles , en Yorkshireman född i Halifax, valdes av BBC som en utropare för dess North Regional-radiotjänst ; han fortsatte med att vara en tillfällig nyhetsläsare på BBC Home Service under andra världskriget . Han var den första nyhetsläsaren som talade med regional accent snarare än Mottaget uttal , "ett medvetet försök att göra det svårare för nazister att utge sig för BBC-sändare", och orsakade en kommentar med sin avskedsfras "... och till alla i Norr, bra nät".

Regissören Ken Loach har satt flera av sina filmer i South eller West Yorkshire och har uttalat att han inte vill att skådespelare ska avvika från sin naturliga accent. De relevanta filmerna av Loach inkluderar Kes (Barnsley), Days of Hope (första avsnittet i södra West Yorkshire), The Price of Coal (South Yorkshire och Wakefield), The Gamekeeper (Sheffield), Looks and Smiles (Sheffield) och The Navigators (Södra och västra Yorkshire). Loachs filmer användes i en fransk dialektologisk analys av förändrade talmönster i South Yorkshire. Loach sa i sitt bidrag att talet i hans nyligen släppta film The Navigators var mindre regionalt markerat än i hans tidiga film Kes på grund av förändrade talmönster i South Yorkshire, vilket författarna till artikeln tolkade som ett steg mot en mer standarddialekt av engelska.

Dialekten från de norra dalarna med i serien Alla varelser stora och små .

Ett antal populära band kommer från Yorkshire och har distinkta Yorkshire-accenter. Singer-songwriter YUNGBLUD , som kommer från Doncaster, har en stark Yorkshire-accent. Louis Tomlinson , som var medlem i One Direction , är från Yorkshire och i hans solomusik hörs hans accent ofta. Joe Elliott och Rick Savage , sångare och basist i Def Leppard ; Alex Turner , sångare i Arctic Monkeys ; Jon McClure , från Reverend and The Makers ; Jon Windle, från Little Man Tate ; Jarvis Cocker , sångare i Pulp ; och Joe Carnall från Milburn och Phil Oakey från The Human League är alla kända för sina Sheffield-accenter, medan The Cribs , som är från Netherton , sjunger i Wakefield -accent. Kaiser Chiefs har sitt ursprung i Leeds, liksom Brett Domino Trio , komikerns Rod J. Madins musikaliska projekt. Graham Fellows , i sin persona som John Shuttleworth , använder sin Sheffield-accent, även om hans första offentliga framträdande var som cockney Jilted John . Toddla T , en DJ på BBC Radio 1 och 1Xtra , har en stark Sheffield-accent och använder ofta frasen "big up thysen" (en anpassning till Yorkshire-dialekt av slangtermen "big up yourself" som oftast används i musiken och popkulturen i den jamaicanska diasporan). På samma sätt grime- team som Scumfam en modern Sheffield-accent, som fortfarande innehåller några dialektord.

The Lyke Wake Dirge , skriven på gammal North Riding Dialect, sattes till musik av folkbandet Steeleye Span . Även om bandet inte kom från Yorkshire, försökte de uttala Yorkshire i ord som "light" och "night" som / li:t/ och /ni:t/ .

Skådespelaren Sean Bean talar normalt med Yorkshire-accent i sina skådespelarroller, liksom skådespelaren Matthew Lewis , känd för att ha spelat Neville Longbottom i Harry Potter- filmerna.

Wallace of Wallace och Gromit , röstad av Peter Sallis , har sin accent från Holme Valley i West Yorkshire , trots karaktären som bor i närliggande Lancashire . Sallis har sagt att skaparen Nick Park ville ha en Lancashire-accent , men Sallis kunde bara göra en Yorkshire.

Den avlidne brittiske poetpristagaren Ted Hughes kom från Mytholmroyd , nära gränsen till Lancashire , och tillbringade mycket av sin barndom i Mexborough , South Yorkshire . Hans egna uppläsningar av hans verk märktes för hans "flintiga" eller "granit" röst och "särskiljande accent" och vissa sa att hans Yorkshire-accent påverkade rytmen i hans poesi.

Såpoperan Emmerdale , tidigare Emmerdale Farm , noterades för användning av breda Yorkshire, men berättelserna som involverar många inkomlingar har spätt ut dialekten tills den knappt hörs.

I ITV Edwardian/mellankrigstidens drama Downton Abbey , som utspelar sig på en fiktiv lantgård i North Yorkshire mellan Thirsk och Ripon , har många av tjänarna och nästan alla lokala bybor Yorkshire-accenter. BBC One- serien Happy Valley och Last Tango in Halifax , båda från skaparen Sally Wainwright från Huddersfield , har också starkt Yorkshire-accenter.

I HBO- tv-serien Game of Thrones talar många av karaktärerna från norra Westeros med Yorkshire-accenter, som matchar Sean Beans infödda dialekt, som spelar Lord Eddard "Ned" Stark .

Flera av dvärgarna i Peter Jackson-filmatiseringen av The Hobbit , nämligen Thorin Oakenshield , Kíli och Fili , talar med Yorkshire-accenter.

Karaktären som Fat Controller i TV-serien Thomas and Friends , som uttrycks av Michael Angelis , har en bred Yorkshire-accent.

" On Ilkla Moor Baht 'at ", en populär folksång , sjungs på Yorkshire-dialekt och accent och anses vara Yorkshires inofficiella hymn.

Skådespelerskan Jodie Whittaker behåller sin ursprungliga Yorkshire-accent i sin roll som den trettonde doktorn i Doctor Who .

Freeware actionspel Poacher av Ben "Yahtzee" Croshaw har Yorkshireman som huvudperson och majoriteten av dialogerna i spelet är gjorda på Yorkshire-dialekt.

Studier har visat att accenter i West Riding (det vill säga mestadels moderna West och South Yorkshire), och i förlängningen lokala dialekter, är omtyckta bland britter och förknippas med sunt förnuft, lojalitet och pålitlighet.

Böcker skrivna på Yorkshire-dialekt

Anteckningar

Bibliografi

Vidare läsning

Flera 1800-talsböcker förvaras på specialbibliotek.

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Yorkshire_dialect&oldid=1144963394 "