kroatiska namn

Kroatiska namn följer komplexa och unika bokstäver, strukturering, sammansättning och namnvanor som har betydande likheter med de flesta andra europeiska namnsystem och med andra slaviska folks i synnerhet.

När den kroatiska befolkningen kom till det som för närvarande är dagens kontinentala Kroatien i början av 700-talet, använde kroaterna slaviska namn och motsvarande namnsed. Med moderniseringen och globaliseringen under det senaste århundradet förnamn och efternamn expanderat förbi den typiska slaviska traditionalismen och har inkluderat lånade namn från hela världen. Men även om förnamn varierar från region till region i Kroatien och kan påverkas kraftigt av andra länders namn, tenderar efternamn att vara slaviska. Kroatiska namn består vanligtvis, men inte alltid, av ett förnamn, följt av ett efternamn ; dock följer vissa namn namnsed som avviker från normen. Namngivningssed har varit en del av den kroatiska kulturen i över 400 år.

Historiskt sett fick kroatiska kungligheter alla traditionella adelstitlar som betecknade dem med vissa privilegier och social ställning; titlarna följdes vanligtvis av det fullständiga namnet eller helt enkelt deras efternamn. I dagens samhälle använder familjer över hela landet hederstitlar när de talar till familjemedlemmar som är äldre eller som ett tecken på allmän respekt. Traditionellt är det bara nära vänner eller direkta familjemedlemmar som tilltalar varandra med sina förnamn.

Stil och tilltalsform

Adel

Under 925 - 1102 hade kungariket Kroatiens adel olika titlar och tilltalsformer som varierade från region till region och position till position. Kungen av Kroatien fick rätten att välja sitt kungliga handtag, till exempel 1941 prins Adimone, hertig av Aosta , namnet på kung Tomislav II när han efterträdde den kroatiska tronen. Titlar var exklusiva för medlemmar av King's High Court och inkluderade drottningens gemål och följande:

Duke (den högsta rankingen en adelsman kunde få i hans majestäts hov)
Marquess (en släktlinje genom europeisk peerage)
Greve (en successiv rang till markisen)
Baron (hederstitel tilldelas en civil person vars handlingar motiverade titeln)

Titlarna följdes vanligtvis av det fullständiga namnet eller vanligare av deras efternamn.

Regering

Kroatiens regering , som inkluderar dess verkställande gren och parlament , använder utvalda titlar som vanligtvis motsvarar position eller befogenheter. Titlar tilldelas också medlemmar av det kroatiska rättsväsendet .

Premiärministerstil

Predsjednik Vlade ( premiärminister (PM) i Kroatien ; titeln följs vanligtvis av namnet på den sittande makten)
Hans/Hennes excellens (för förordet till premiärministern om utlandsresor eller mitt i diplomatiskt arbete)
Premijer (inofficiell; denna titel följs också vanligtvis av namnet på den sittande myndigheten)

Presidentens stil

Predsjednik ( Kroatiens president ; titeln följs också vanligtvis av den sittande myndighetens efternamn)

Parlamentarisk stil

Predsjednik Sabora ( talare för det kroatiska parlamentet ; titel följt av fullständigt juridiskt namn)
Herr/fru talman (ditto)

Domarstil

Hans/hennes heder (för domare i Kroatiens rättsväsende och Kroatiens författningsdomstol ) ^{[ citat behövs ]}

Hederliga titlar

Det är vanlig etikett i Kroatien att tilltala medlemmar av samhället med hederstitlar som ett tecken på respekt och social distans. Det är bara med nära vänner eller direkta familjemedlemmar som förnamn används. Hederstitlar inkluderar följande och följs vanligtvis av efternamnet på den tilltalade.

Gospodin (motsvarande Mr. or Sir på engelska och Monsieur på franska)
Gospođa (motsvarande Ms. eller Mrs. på engelska och Madame på franska)
Gospođica (motsvarande Miss på engelska och Mademoiselle på franska)

kroatiska förnamn

Historia

Sedan 600-talets ankomst till dagens hemland har kroater använt slaviska namn. Genom de följande århundradena accepterades också utländska namn, särskilt de som markerar kristen tro. Slaviska namn förblev dock dominerande fram till konciliet i Trent (1545–63) då den katolska kyrkan beslutade att varje kristen skulle ha ett kristet namn istället för ett inhemskt. Detta varade fram till 1800-talet, då kroaterna återigen började använda försummade traditionella namn - särskilt de av medeltida kroatiska kungar och hertigar . På senare tid, som ett resultat av globaliseringen, har ovanliga och exotiska namn från olika kulturer också vunnit stor popularitet.

Frekvens

Enligt 2011 års folkräkning i Kroatien är de vanligaste mansnamnen Ivan , Marko , Josip , Stjepan och Tomislav , och de vanligaste kvinnonamnen inkluderar Marija , Ana och Ivana .

2011 års folkräkningsdata efter födelsedecennium visar andra vanliga förnamn beroende på årtiondet, inklusive Željko , Mario , Ivica , Luka , Franjo , Ante , Damir för män och Kata , Dragica , Nada , Ljubica , Vesna , Mirjana för kvinnor.

Traditionella kroatiska namn

Några vanliga kroatiska namn av slaviskt ursprung inkluderar:

Feminin:

Berislava , Blaga , Blagica, Bogdana ^{[ Disambiguation behövs ]} , Bogomila, Bogumila, Borka , Borislava , Božena , Bożena , Božica , Božidarka , Branimira , Branka , Buga , Cvita, CviJeta, Danica , Davorka , DIVNA , DIVNA, DUTTA, DUTTA, DUTTA, DUTTA , DUTTA , DUTTA , DUTTA DUTT Dragomira, Draginja , Dragina , Draga , Draženka, Dražena, Dubravka , Dunja , Hrvoja, Hrvojka , Jasenka, Jasna , Ljuba , Ljubica , Mila , Milica , Miljenka , Mislava , Mira , Mira , Morjana , Moj ^{, disambiguation needed ]} , Nada , Neda ^{[ disambiguation needed ]} , Nediljka, Nevenka, Ognjenka , Ranka ^{[ disambiguation needed ]} , Rašeljka, Ratka , Ruža , Ružica , Sanja , Slava , Slavica , Slavenka , Smiljana, Stanka, Stanka, Stanka , Stanka, Stanka, Stanka, Stanka , Stanka ^{. disambiguation required ]} , Stanka, Snješka, Snježana , Sunčana, Sunčica, Tjeha, Tihana, Tihomila, Tuga, Vedrana, Vera , Verica , Vjera, Vesna , Vjekoslava , Vlasta , Vlatka , Zdenka , Zlata Zorica, Zora, Zorica , Zor Zrina, Zvjezdana, Zvonimira, Zvonka , Željka , Živka

Maskulin:

Berislav , Berivoj, Blago , Bogdan , Bojan , Boris , Borislav , Borna , Božetjeh, Božidar , Božo , Bratislav , Budimir , Branimir , Brajko , Branko , Braslav , Bratoljub , Cvitko , Cvjetko , Časlavim , Čie , Damir , Darko , Davor , Desimir , Dobroslav , Dobrovit, Domagoj , Dragan , Drago , Dragoslav , Dragutin , Dragomir , Dražen , Držiha, Držislav , Godemir , Gojko , Gojislav, Gojslav, Goran , Grubiša, Hrvo Kaj, Hrvo, Hrvo, Hrvo, Hrvo, Hrvo, Hrvo, Hrvo , Hrvo, Hrvo Kažimir , Jasenko, Klonimir , Krešimir , ^{Krševan disambiguation required ]} , Lavoslav, Ljubomir , Ljudevit , Milan , Mile , Milivoj , Milovan , Miljenko , Mirko , Miroslav , Miroš, Mislav , Mladen , Mojmir, Mutimen , Nedje , Ogstojko , Nedje , Ogsto , Ozren , Predrag , Pribislav , Prvan, Prvoslav , Prvoš, Radimir, Radomir , Radoš , Rajko , Ranko , Ratimir , Ratko , Rato , Radovan , Radoslav , Slaven , Slaviša , Slavoljub , S , mil S, Milko Srećko , Stanislav , Stanko , Strahimir, Svetoslav , Tihomil, Tihomir , Tješimir, Tomislav , Tomo ^{[ disambiguation needed ]} , Tvrtko ^{[ disambiguation needed ]} , Trpimir , Vatroslav , Većeslav , Vedran , Vkošeslav , Vikoj slav , Vikoj slav , Vikoj slav , Vitomir , Vjeran, Vladimir , Vlado , Vlatko , Vojmil, Vojnomir , Vuk , Zdenko, Zdeslav , Zdravko , Zorislav, Zoran , Zrinko, Zrinoslav , Zlatko , Zvonimir , Zvonko , Žarko , ŽŽeljko , ŽŽeljko

Kristna namn

De vanligaste kroatiska släktnamnen efter län

Aleksandar, Ana (Anna), Ante eller Antun (Anthony), Andrija (Andrew), Danijel, David, Dominik, Edvard, Filip, Franjo (Francis), Fridrik, Grgur (Gregory), Henrik, Ilija (Elijah), Ivan ( John), Jakov (Jacob), Josip (Joseph), Juraj (George), Karlo (Charles), Katarina (Catherine), Kristofor, Lav (Leo), Ljudevit (Lewis), Lovro (Lawrence), Luka (Luke), Marko (Mark), Marija (Mary), Matej (Matthew), Mihael, Mihovil, Mihajlo (Michael), Nikola, Nikša, Niko, Mikula (Nicholas), Pavao (Paul), Petar (Peter), Pero (Peter), Rikard, Sebastijan, Silvestar, Šimun (Simon), Stjepan, Stipan, Stipe (Stephen), Toma (Thomas), Vasilije, Vilim (William), Vinko (Vincent).

Lånade eller utländska namn

På grund av globaliseringen och rester av historisk betydelse (dvs. relationer mellan Kroatien och Italien , illyrisk provinsnationalism, etc.) har många människor i Kroatien amerikanska, franska, svenska, finska, tyska, italienska och engelska förnamn (förnamn). Men på grund av den alfabetiska begränsningen för kroatiska tar många namn nya uttal, stavas om eller omstruktureras för att följa landets namnsed. Okarakteristiska namn efter ursprungsnationalitet inkluderar: ( amerikanska ): Thomas, Charles, Max, Jacob, William, Isabella, Emma, Madison, Matthew, Alexander; ( tyska ): Hans, Peter, Stephan, Gerhard, Edith, Gabriele, Monika, Wolfgang, Dennis; ( franska ): Jean-Louis, Lucus, Marie, Clément, Camille, Baptiste, Léonie, Julien, Françoise , Jeanne; ( Italienska ): Alessandro, Andrea, Alessia, Claudia, Christian, Riccardo, Luca, Matteo, Leonardo, Sofia ...

kroatiska efternamn

Släktnamn började dyka upp bland kroater på 1100-talet. Sedan konciliet i Trent skulle både förnamn och efternamn skrivas ner.

Ursprung

Kroatiska släktnamn har fem olika ursprung:

Förnamn, matronymics och patronymics: Anić, Blažević, Ivanec, Marić, Stipanov ...
Yrkesnamn: Kovač ( smed ), Klobučar ( hattmakare ), Lončar ( krukmakare ), Tkalčić ( vävare ), Stolar ( snickare ) ...
Smeknamn: Debeljak, Crnić, Obad ...
Toponymer: Duvnjak (från Duvno ), Kuprešak (från Kupres ), Bosanac (bosniska), Posavec (från Posavina ), Zagorec (från Hrvatsko Zagorje ), ...
Etnisk beteckning: Hrvat, Horvat, Hrvatin, Horvatinčić . .. ( kroatiska ), Čerkez ( tjerkassar ), Čeh ( tjeckiska ), Mađar ( ungrare ), Vlahović ( Vlachs ) ... :

Frekvens

Den kroatiska folkräkningen 2011 registrerade följande som de vanligaste kroatiska efternamnen:

Att namnge seder

Namngivningssederna varierar från region till region i Kroatien och skiljer sig något från de typiska namnsederna, som brasilianska och portugisiska seder; Kroatiska namnsedlar efterliknar de romerska namnkonventionerna .

Till exempel, i regionerna Brod-Posavina , Dubrovnik , Karlovac , Krapina , Osijek , Pazin och Slavonski Brod , följer namngivningen traditionellt, men inte alltid, denna struktur:

Exempel: Om "Darko Stevnich Horatio Horvat" är det fullständiga juridiska namnet på en invånare i Brod-Posavina , skulle traditionen föreskriva att hans efternamn skulle vara "Horatio" och inte det antagna "Horvat" (som är ett annat förnamn , vanligtvis benämnt efter familjens patriark ); denna person skulle gå efter "Darko (förnamn) Horatio (familjenamn)".

I utvalda regioner i Međimurje och Šibenik skiljer sig namngivningen igen. Många invånare går traditionellt under sina mellannamn och reserverar den fullständiga deklarationen av sina namn för formella tillfällen som domstol, äktenskap eller dödsfall.

Exempel: Om "Kolinada Blaga Lončar" är det fullständiga juridiska namnet på en invånare i en av dessa regioner, kan hon välja att gå förbi och juridiskt deklarera sitt namn som "Blaga Lončar."

I denna region av landet används vanligtvis följande mekanism vid namngivning, en som har varit i praktiken i över fyra århundraden:

Den äldsta sonen är uppkallad efter faderns far.
Den äldsta dottern är uppkallad efter faderns mor.
Den näst äldsta sonen är uppkallad efter moderns far.
Den näst äldsta dottern är uppkallad efter moderns mamma.

Andra barn till fadern är antingen uppkallade efter favoritfastrar eller farbröder eller ibland, efter helgonet den dag de föddes.

Se även

Vidare läsning

Petar Šimunović - Leksik prezimena Socijalističke Republike Hrvatske (1976)
Petar Šimunović - Naša prezimena – porijeklo, značenje, rasprostranjenost (1985)
Petar Šimunović - Hrvatska prezimena (1995)
Petar Šimunović - Hrvatski prezimenik I-III (2008)
Petar Šimunović - Hrvatska u prezimenima (2008)
Petar Šimunović - Uvod u hrvatsko imenoslovlje (2009)

externa länkar

Lag om förnamn i Republiken Kroatien (på kroatiska)
kroatiska förnamn (på kroatiska)
Betydelsen av vissa kroatiska släktnamn (på kroatiska)
Webbplats om kroatiska namn (på kroatiska)