Thailändskt namn

Thailändska namn följer det västeuropeiska mönstret för ett förnamn följt av ett efternamn . Detta skiljer sig från familjenamn-först mönster i kambodjanska , vietnamesiska och andra östasiatiska länder. Thailändska namn (givna och familjenamn) är olika och ofta långa. Mångfalden av efternamn beror på det faktum att thailändska efternamn är en ny introduktion och måste vara unika för en familj. Dessutom, medan förnamn används för officiella ändamål och för journalföring, får de flesta thailändare också ett smeknamn vid födseln som de använder i sitt dagliga liv, inklusive i skolan och på arbetsplatsen. I många sociala situationer har smeknamnet företräde framför det riktiga namnet.

Thailändska förnamn förmedlar i allmänhet positiva egenskaper, och ett antal thailändare byter ofta sina förnamn (och deras efternamn mer sällan, eftersom det kräver tillstånd från en familjs överhuvud eller, när det gäller barn, far och mor). Denna praxis är praktiskt taget okänd i de flesta länder utanför äktenskapet. Förutom vanliga skäl för separation och skilsmässa, görs många namnbyten för att bli av med otur (som, om den orsakas av ett spöke eller en ande, skulle förvirra den maligna enheten, vilket gör att offret kan bli fri från dem).

I århundraden har invånarna i Thailand, tidigare känt som Siam, inte haft efternamn . De identifierade sig genom att hänvisa till föräldrarnas förnamn eller var de bodde. Den siamesiska regeringen började registrera data om sina medborgare under kung Rama V: s regeringstid ( 1868–1910). De registrerade uppgifterna bestod av födelsedatum, dödsdatum och hushållsmedlemmar. Det var svårt att skilja på medborgare då många delade samma namn. År 1912, två år efter att kung Rama VI besteg tronen, förklarade han att ett system för registrering av födelse, död och äktenskap skulle införas i Siam. Alla var tvungna att bära ett efternamn för att identifiera sig ordentligt. 1913 utfärdades den första efternamnslagen.

Officiella efternamn

Formella efternamn var en nyhet från 1900-talet av Sandhurst-utbildade kung Vajiravudh (Rama VI, regerade 1910–1925).

"1913 års efternamnslag" föreskrev att "gift kvinna kan bära sin mans efternamn eller behålla sitt flicknamn" (klausul 6 i lagen). En kvinnas rätt att välja sitt efternamn upphörde 1941 med antagandet av "Personal Name Act 1941". Lagen tvingade kvinnor att använda sin mans efternamn efter äktenskapet (klausul 13). Personnamnslagen från 1941 reviderades 1962. Lagen från 1962 tillät en frånskild kvinna att återuppta sitt flicknamn (klausul 13 i "Personal Name Act 1962"). En änka kunde behålla sin mans efternamn eller kunde återgå till sitt flicknamn (klausul 14). Personnamnslagen 2002 gav en gift kvinna rätt att använda sitt flicknamn eller anta sin makes efternamn. Hon måste välja det ena eller det andra när äktenskapet registreras. Ett par har också rätt att använda ett annat efternamn.

Efternamn blev lagligt obligatoriska för thailändska medborgare 1913 med antagandet av efternamnslagen 1913. Fram till dess använde de flesta thailändare endast ett för- eller förnamn. Enligt gällande lag, Person Name Act, BE 2505 (1962), för att skapa ett nytt thailändskt efternamn, får det inte vara längre än tio thailändska bokstäver , exklusive vokalsymboler och diakritiska tecken. Samma lag förbjuder också skapandet av ett efternamn som är en dubblett av alla befintliga efternamn, men det finns några dubbletter från tiden innan datordatabaser var tillgängliga för att förhindra detta. Vissa skapelser inkorporerade namnet på sin plats ( muban , tambon eller amfo ) i sina efternamn, liknande efternamnssuffix .

Som ett mått på mångfalden av thailändska namn, i ett urval av 45 665 namn, var 81 % av efternamnen unika och 35 % av förnamnen unika. Personerna med delade efternamn är släkt, och mångfalden av förnamn är konventionell.

Generiska efternamn

Efternamnen för de flesta av den icke- kinesiska thailändska befolkningen, såsom siameser , mon , indiska , persiska , pathaner , portugisiska, Isan , Lanna , norra khmerer eller kuy använder ofta enkla ord i sitt efternamn. Vanliga ursprung för efternamn inkluderar att namnge dem efter förfäder, yrken eller bostadsorter. Till exempel kommer efternamnet på fotbollsspelaren Siwarak Tedsungnoen från namnet Sung Noen District , eller Kroekrit Thaweekarn kommer från namnet Kanchanadit-distriktet .

kinesiska efternamn

Efternamn bland thailändare av kinesisk härkomst kommer till största delen från det kinesiska efternamnet och innehåller antydningar till originalet. Till exempel antog familjen till förre premiärministern Thaksin Shinawatra efternamnet 1938, där den första stavelsen i efternamnet, " shin", kommer från det kinesiska efternamnet 丘, medan efternamnet på förre premiärministern Banharn Silpa-archa innehåller " archa" , som betyder häst på kinesiska.

Melayu efternamn

Den traditionella malaysiska kulturen inkluderar inte efternamn. Majoriteten av thailändare av malaysisk härkomst efternamn är i samma stil som vanliga thailändska, som Madsiri eller Pitsuwan . Men många thailändska malajer använder också Melayu-språktermer i sina efternamn som Dolah , Lahsoh , Soleb och Sriyankem .

Romanisering av efternamn

Romaniseringen av thailändska i vissa efternamn, särskilt de som skänkts av kungen, följer inte standarden Royal Thai General System of Transcription (RTGS), som följer thailändsk fonologi, utan följer istället romaniseringen av den ursprungliga pali- eller sanskritroten . Till exempel, i efternamnet Temeeyaves "เตมียาเวส", motsvarar "ว"-konsonanten /w/ i thailändsk fonologi, men den relevanta sanskritroten har /v/ där, vilket leder till transkriptionen med "v". Denna typ av romanisering kan också ses i monarkers namn. Till exempel är den vanliga romaniseringen för den nuvarande kungens namn " Vajiralongkorn ", i motsats till "Wachiralongkon".

Huvudsyftet med Royal Thai General System of Transcription ( RTGS) transkription är att transkribera thailändska ord i tidningar, officiella offentliga publikationer och vägmärken. Den allmänna thailändska allmänheten känner knappt till detta system, för att inte tala om hur man transkriberar sina namn med det. Därför kommer folk på sin egen romanisering av sina namn. Det är mycket vanligt att hitta två personer med samma thailändska namn (tilltalsnamn eller efternamn) men stavar deras namn olika i det latinska alfabetet.

Personliga och smeknamn

Enligt Denis Segaller, författare till Thai Ways , finns det åtminstone "tiotusentals" formella förnamn i Thailand. och att jämfört med ett givet land i väst "finns det många gånger fler förnamn". Han uppgav också att människor i Thailand skapade fler förnamn dagligen. Sådana förnamn är vanligtvis könsspecifika; enligt Segaller, antalet verkligt könsneutrala namn numrerade "kanske två eller trehundra"; han karakteriserade detta antal som mycket litet. Eftersom släktnamn är relativt nya i det thailändska samhället, med anor till 1913, är thailändare främst kända under sina förnamn. Enligt Segaller känner en del thailändare som har varit vänner under långa perioder inte till sina vänners familjenamn, och "Förnamnsvanan är så djupt rotad i det thailändska samhället".

Informella namn tilldelas vid födseln och kan fortsätta att användas i den utsträckning man kan behöva kontrollera den formella registreringen för att hitta en persons förnamn. ^{[ citat behövs ]}

Thailändare tilltalar vanligtvis varandra med smeknamn ( thailändska : ชื่อเล่น ; RTGS : chue len ), om de har dem. De allra flesta thailändare har smeknamn, även om vissa inte har dem, även om de kan tilltalas av förkortade versioner av deras formella förnamn. Tilldelas av släktingar eller lekkamrater i tidig barndom, dessa är vanligtvis en stavelse (eller slits ner från två till en). Dessa kan ofta vara nonsensord eller humoristiska och hänför sig sällan till det registrerade namnet förutom i fall där det är en diminutiv , som Nok för Noknoi , eller 'fågel' från 'liten fågel'. De används fritt i vardagen. Vissa kan ha ytterligare smeknamn som tilldelats av vänner eller kollegor, särskilt under skolan eller tonåren. Smeknamn kan länka till en anmärkningsvärd fysisk egenskap eller beteende. I vardagen introduceras en thailändare med smeknamn och andra kanske inte känner till personens formella namn. När det introduceras så fortsätter man vanligtvis att använda smeknamnet.

Utvecklingen av thailändska smeknamn går tillbaka till Sukhothai-eran , då namn användes för att markera barnens ordning. Smeknamn som Ai , Yee och Sam betecknade barn som "ett", "två" och "tre". Senare, under Ayutthaya- och Rattanakosin -perioderna, började barn namnges efter fysiska egenskaper, såsom Daeng ('röd') eller Uan ('fett') eller för önskvärda föremål såsom Thong ("guld"). Omvänt användes föga smickrande smeknamn som Mah ('hund'), Moo ('gris') eller Gop ('groda') för att hindra elakartade andar från att begära barnet. Kung Mongkut (Rama IV) (1804–1868) stimulerade intresset för att namnge bebisar i enlighet med astrologiska principer som beskrivs i den antika skriften, Namtaksapakorn .

Några av thailändska kineser har artighetsnamn men praktiska när de endast interagerar med kineser från fastlandet och taiwaneser, som Dhanin och Suphachai Chearavanont, känd på kinesiska som 'Kok Min' (國民) och 'Rong Ren' (榕仁).

Under fältmarskalken Plaek Phibunsongkhrams (1897–1964) tid introducerades könsbaserad namngivning. Namn som slutar på "-sak", "-chai" och "-yot" var för manliga bebisar, "-porr" eller "-sri" för kvinnor. På 2000-talet beror tilldelningen av smeknamn fortfarande mycket på astrologiska övertygelser, men också i linje med dagens namnmode. Observatörer har noterat sådana moderna smeknamn som "Porsche", "Mercedes", "Benz", "Man U", "Big Mac", "Internet" och "Google", bland andra.

Kung Bhumibol Adulyadejs smeknamn, till exempel, var Ong Lek ( thailändska : องค์เล็ก ; Ong är ett numerativt substantiv för kungar, prinsar, prinsessor, präster, bilder av Buddha, gudar betyder lek , änglar, palacer; ett)', ett vanligt namn för yngre syskon). Före detta premiärminister Thaksin Shinawatras smeknamn är ( thailändska : แม้ว ; RTGS : maeo ), thailändska för Miao-folket . Som ett exempel före det formella namngivningen Plaek Pibulsongkrams barndomsnamn "Plaek" "konstigt". Han antog senare som ett efternamn vad som ursprungligen var en utmärkelse för akademisk excellens och allmänt känt i det offentliga livet genom den förkortade formen Pibun . Thailands första kvinnliga premiärminister, Yingluck Shinawatra , har smeknamnet Pu 'krabba' ( ปู ; thailändskt uttal: [pūː] ).

I motsats till smeknamn är för närvarande en stor majoritet av thailändarnas personnamn sanskritnamn, eller är sammansatta på sanskrit baserat på thailändska eller khmerer. Däremot har thailändska namn på sanskrit vanligtvis en stil som skiljer sig från indiska namn, såsom Dhiradora , Dhirashila , Janadhipa , Shivarak , Shubhanata , Surajati är inte vanliga namn i Indien. Även om det finns några thailändska namn som är baserade på muslimska eller malaysiska traditioner som Adul , Nurul , eller västerländska namn för Luk khrueng som Mika , Elias , men det var inte populärt, är burmesiska namn som Newin inte heller fallet.

Adressformer

Förr användes olika ord för att tilltala män och kvinnor. Nai (นาย) eller Ay (อ้าย) användes före en mans förnamn. Am daeng (อําแดง) eller Ii (อี) användes före en kvinnas förnamn. En man vid namn Somchai tilltalades som Nai Somchai eller Ay Somchai . En kvinna som hette Somsri tilltalades som Am daeng Somsri eller Ii Somsri . Det fanns ingen lag om detta, det var enbart en sedvanefråga.

1917 deklarerade Rama VI en ny lag, "Form of Address for Woman Act, 1917". Lagen innebar en ny adressform, Nangsao (นางสาว) ('fröken') för kvinnor som var ogifta (ordet som användes i lagen var "kvinna som inte har någon make") och Nang (นาง) ('Fröken' [frun] .]) för kvinnor som var gifta (”gift kvinna eller kvinna som har man”). När en kvinna gifte sig, var hon tvungen att använda adressen Nang före sitt förnamn för resten av sitt liv även om hon skilde sig eller blev änka. Denna form av tilltal gällde allmogen, inte kvinnor i kungliga eller adliga familjer.

1921 utropade kungen tilltalsformen för flickor. Han specificerade att den "tjejen" betydde en kvinna under 15 år gammal; de tilltalades som nangsao , liksom kvinnor som var äldre än 15 år och ogifta (som betyder "gift med en man").

Form of Address for Women Act 2008 kräver att gifta eller frånskilda kvinnor kan välja att använda antingen Nang eller Nangsao före sina förnamn. Det ger en gift kvinna rätt att ändra alla sina dokument (ID-kort, körkort, bankkonto) så att titeln Nangsao förekommer före hennes förnamn.

Idag, i artigt tal , tilltalar thailändare varandra med ett förnamn, föregås av artighetstiteln khun , särskilt med personer med högre status eller offentlig utmärkelse. ^{[ Citat behövs ]} Thailändska efternamn anges endast i samband med förnamnet, och människor tilltalas inte enbart med sina efternamn. Thailändska medier, tryckta och talade, efter det första omnämnandet, tilltalar personer endast med förnamn om inte två personer med samma förnamn är i samma media; i dessa fall används fullständiga namn. Engelskspråkiga tidningar i Thailand följer samma regel. Kataloger indexerar personers namn efter deras förnamn.

Kungliga och adliga namn

Östasiatiska monarker antog ofta kungliga namn när de gick upp på tronen, vilket gjordes i Thailand fram till idag. Dessutom kan undersåtar av en monark tilldelas både en titel och ett namn, till exempel i fallet med Sing (eller Singh ) Sinhaseni ( สิงห์ สิงหเสนี ) som tilldelades titeln Chaoray och thailändska namnet Bodindea : เจ้าพระยาบดินทรเดชา .)

Kungarna Rama I och Rama II tilldelades adliga titlar och namn innan de antog regeringsnamn, som sedan ändrades av efterföljande kungar. Eftersom varken adliga titlar eller namn nödvändigtvis är unika, är det vanligt att lista den högsta titeln och tilldelad namngiven först, följt av tidigare namn och titlar (och person- och efternamn inom parentes) efter behov.

Indexering

Enligt Chicago Manual of Style kan thailändska namn indexeras beroende på individuell praxis. Ofta kan de alfabetiseras under förnamnet utan komma eller inversion, men de kan också alfabetiseras under efternamnet med ett kommatecken och med en inversion.

Se även

Segaller, Denis (2005). "Namn, ord och språk". thailändska sätt . Chiang Mai : Silkworm Books. s. 205-. ISBN 978-974-9575-73-4 .

Anteckningar

externa länkar

Peansiri Vongvipanond (2009-09-27). "Språkliga perspektiv på thailändsk kultur" . Denna artikel presenterades för en workshop för lärare i samhällsvetenskap organiserad av University of New Orleans (sommaren 1994) . Thaispråkigt ljudresurscenter. Arkiverad från originalet 2012-11-20 . Hämtad 2013-01-05 .