albanskt namn

Albanska namn är namn som används i, eller har sitt ursprung i, Albanien , Kosovo , Nordmakedonien och den albanska diasporan. I Albanien består ett fullständigt namn vanligtvis av ett förnamn ( albanska : emri ); tilltalsnamnet på individens far ( albanska : atësia ), som sällan ingår förutom i officiella dokument; och ett (vanligast patrilinealt ) efternamn eller efternamn ( albanska : mbiemri ). De ges undantagslöst i den västerländska namnordningen , eller förnamn följt av efternamn.

Albanska förnamn är traditionellt ursprungliga namn med albansk betydelse, eller religiösa namn ( islamiska eller kristna ). Under den kommunistiska regimen, baserat på teorin om albanernas illyriska ursprung, antogs illyriska namn konstruerades som lämpliga namn istället för religiösa. Regeringen utfärdade ett dekret som beordrade människor att ändra sina religiösa namn till "rena albanska namn", medan nyfödda måste få icke-religiösa namn.

Albanska namn har förändrats dramatiskt med fler val av utländska, engelska eller romanska namn på senare tid än traditionella Balkannamn. Dessutom tenderar albaner från Albanien att fokusera på namn som är grekiska , italienska eller västeuropeiska i motsats till de i Kosovo, Nordmakedonien och på andra håll som antingen är religiösa, lokala, geografiska eller relaterade till traditionalism. Enligt färsk statistik är några av de vanligaste bebisnamnen i Albanien Amelia, Leandra och Ambra för flickor, medan Noel, Aron och Roan är de vanligaste pojknamnen.

Givna namn

Medan det i Kosovo, Montenegro och Nordmakedonien är albanska (" illyriska ") och religiösa namn ganska vanliga, i Albanien ges sällan egentliga, albanska eller muslimska namn. Detta är delvis ett resultat av Albaniens höga nettoemigrationshastighet och de flesta albanska emigranters vilja att assimilera sig internationellt. En annan faktor är sekulariseringen som ägde rum under det socialistiska styret, som avskräckte uttryckligen kristna eller muslimska förnamn. Under 2014, bland de 20 mest använda förnamnen för nyfödda barn i Albanien, fanns det inte ett enda albanskt namn. Istället var "internationella" (kristna eller engelska) namn mest populära.

Traditionellt har förnamn i Albanien inte haft albanskt ursprung eftersom de var religiösa namn, antingen kristna eller islamiska. I det kommunistiska Albanien fortsatte ett illyriskt ursprung av albanerna (utan att förneka " pelasgiska rötter", en teori som har återupplivats idag) att spela en betydande roll i albansk nationalism, vilket resulterade i ett återupplivande av förnamn som antas vara av illyriskt ursprung, vid bekostnad av förnamn förknippade med kristendom eller islam. Denna trend har sitt ursprung i Rilindja från 1800-talet , men blev vanligare efter 1944, då det blev den socialistiska regeringens politik att kraftigt avskräcka religiösa förnamn. Ideologiskt godtagbara namn listades i Fjalor me emra njerëzish (1982). Dessa kan vara inhemska albanska ord som Flutur ("fjäril"), ideologiskt kommunistiska som Marenglen ( Marx - Engels - Lenin ), eller "illyriska" sammanställda från epigrafi, t.ex. från nekropolen vid Dyrrhachion som grävdes ut 1958–60.

Efternamn

Många efternamn i Albanien har islamiska och kristna rötter.

Vanliga efternamnsändelser inkluderar -aj, såväl som vanliga bestämda albanska nominativ singularändelser: därav -i för ursprungligen maskulina efternamn förutom de som tidigare slutade på k, g, h eller i, som har -u lagt till; eller -a/-ja för feminina namn.

Många efternamn var ursprungligen efternamn, många av dessa är antingen muslimska (Ahmeti, Rexhepi, etc.), Bektashi (Bektashi själv som efternamn, Dervishi, Shehu, etc.) eller kristna (Kristo(ja), Evangjeli, etc.) , men ett stort antal är varken och kommer helt enkelt från gamla albanska sekulära namn (Zogolli, Dushku, Shkoza etc.). Albaner har ofta efternamn som inte stämmer överens med deras faktiska religiösa identitet, ofta på grund av den senaste tidens sekularisering, religiösa blandäktenskap, relativt nyligen omvändelse under sen ottomansk tid (många muslimer har kristna namn av denna anledning, medan efter kommunismens fall några med muslimska anor har blivit praktiserande kristna och vice versa) eller bruket att ottomanska kristna tog muslimska namn på grund av muslimsk dominans av samhället under dessa tider. Namn som börjar med Papa- indikerar vanligtvis kristet ursprung men det finns fall där det följs av ett muslimskt element (dvs. Papazisi, ett namn som innehas av albaner av både kristet och muslimskt arv).

En annan viktig källa till albanska efternamn är ortnamn - albaner tog ibland sina hemstäder som efternamn, och särskilt när en familj flyttade till en annan plats tog de ofta sin tidigare bostad som efternamn, vilket ledde till något välkända efternamn som Frashëri, Përmeti, Shkodra, Kelmendi, Shkreli, Delvina, Prishtina, etc.). I norr och i Kosovo är klannamn också mycket framträdande, framför allt namnen på utbredda klaner som Krasniqi, Berisha och Gashi. Efternamnen Gega, Gegprifti, Gegaj etc. tyder troligen på nordligt (Gheg) ursprung, som Toska och Toskaj gör för sydlänningar. Dessutom är många namn, även om de inte är uttryckligen, starkt identifierade med vissa regioner och albaner kan ofta skilja en annan albans regionala ursprung från deras efternamn. Efternamn baserade på yrke är mindre vanliga än i andra länder, men efternamnen Hoxha (mulla, antingen Bektashi eller Sunni) och Prifti (präst, som används av både katoliker och ortodoxa) är fortfarande mycket vanliga.

Arvanitiska och förmoderna albanska efternamn är också vanliga. Många Arvanite efternamn finns i Albanien, i den moderna albanska formen. Till exempel, ordet i Arvanitika (Arbërisht) för "modig" eller "pallikari" (på grekiska) som är "çanavar" (turkisk canavar som betyder "monster") eller dess förkortade form "çavar" uttalades "tzanavar" eller "tzavar" föder arvanitiska släktnamn som "Tzanavaras" och/eller "Tzavaras". Detta är en länk mellan albanska och grekiska namn. Det arvanitiska efternamnet "Κριεζής" ( Kriezis ) är ett mycket vanligt albanskt efternamn. " Kryezi " betyder "pormask" på albanska (därav samma betydelse i Arbërisht / Arvanitika ).

Ortodoxa kristna namn tenderar att vara starkt grekiska, inklusive efternamn som har motsvarigheter på det grekiska språket.

Historia

Kommunistiska eran Albanien

Enligt ett dekret som utfärdades 1966 var muslimer i Albanien tvungna att ändra sina namn till albanska namn medan nyfödda albaner var tvungna att få icke-religiösa namn. I ett dekret från november 1975 beordrades alla medborgare i Albanien vars namn ansågs stötande av det albanska kommunistpartiet att ändra sina namn till "rena albanska namn" i slutet av året.

Diaspora

Albaner utgör den största migrantgruppen i Grekland och den näst största migrantgruppen i Italien. Många moderna namn är alltså grekiska eller italienska. [ behöver citat för att verifiera ] I Grekland, och likaså i Italien, ändrar många albanska nykomlingar sina albanska namn till grekiska eller italienska och deras religion, om de inte är kristna, från islam till kristendomen :

Vidare läsning

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Albanian_name&oldid=1072817651 "