Skandinavisk släktnamn etymologi

Ärftliga släktnamn antogs i allmänhet ganska sent inom Skandinavien . Adeln var de första som tog namn som skulle föras vidare från en generation till nästa. Senare präster , hantverkare och köpmän i städer ärftliga namn. Släktnamn (efternamn) användes fortfarande tillsammans med primära patronymer (faders namn plus en affix som betecknar släktskap), som användes av alla samhällsklasser. Detta gjorde att de flesta familjer fram till modern tid inte hade efternamn. Skandinaviska patronymer härleddes i allmänhet från faderns förnamn med tillägg av ett suffix som betyder 'son' eller 'dotter' eller av yrke som Møller - (Miller) namntradition förblev allmänt använd i de skandinaviska länderna under tiden för efternamnsbildningen. Former av patronymsuffixen inkluderar: -son , -sen , -fen , -søn , -ler , -zen , -zon / zoon och -sson .

Danmark

De vanligaste danska efternamnen är patronymiska och slutar på -sen ; till exempel Rasmussen , som ursprungligen betyder "rasmus son" (Rasmus son). Ättlingar till danska eller norska immigranter till USA har ofta liknande namn som slutar på suffixet "-sen" eller har ändrat stavningen till "-son". Ungefär en tredjedel av den danska befolkningen bär ett av de tio vanligaste efternamnen. Mer än två tredjedelar har en patronym som slutar på -sen i sitt fullständiga namn. Många av dessa patronymer är dock mycket sällsynta, lokala eller vittnesbörd av ovanlig härkomst, t.ex. Heilesen från Nordjylland , Holdensen och Boldsen från det tidigare hertigdömet Schleswig eller vanliga etymologiska klasser av efternamn är yrkesmässiga (t.ex. Møller - miller, Schmidt - smed, och Fisker - fiskare, till exempel namn tagna efter en by eller bondgård som bebos av förfäder.

Andra överklassmänniskor tog ärftliga efternamn under de följande århundradena, prästerskapet latiniserade ofta namn (t.ex. Pontoppidan gjord av Broby ) och hantverkare germaniserade ofta namn. Namnlagar som gäller alla medborgare utfärdades 1771 (endast för hertigdömet Schleswig ) och 1828. Landsbygdsbefolkningen gav bara motvilligt upp de traditionella primära patronymerna. Flera namngivningsakter ersatte den första; 1856, 1904, 1961, 1981, 2005. Resultatet av den första akten var att de flesta tog ett patronymiskt efternamn som sitt ärftliga efternamn, med den överväldigande dominansen av ett fåtal efternamn som följd. Senare handlingar har försökt motivera människor att byta till efternamn som skulle möjliggöra säkrare identifiering av individer.

I tabellen är de bästa efternamnen i Danmark listade från 1971, 2012 och 2022. År 2016 blev det länge populäraste namnet Jensen omkörd av Nielsen . Den allmänna tendensen under det senaste århundradet har varit att ge upp de vanligaste namnen och anta dem som används mindre ofta.

Rang Efternamn Antal bärare 1971 Antal bärare 2012 Antal bärare 2022 Typ Etymologi
1 Nielsen 349,126 264,159 236,397 patronymikon son till Niels
2 Jensen 368,631 264,824 233,713 patronymikon son till Jens
3 Hansen 297,937 220 956 197,548 patronymikon son till Hans
4 Andersen 188,359 161,379 150,161 patronymikon son till Anders
5 Pedersen 203,426 166,417 149,643 patronymikon son till Peder
6 Christensen 159,943 121,147 111,816 patronymikon son till Christen
7 Larsen 148,214 118,144 107,721 patronymikon son till Lars
8 Sørensen 139,111 113,207 102,848 patronymikon son till Søren
9 Rasmussen 117 355 96 250 88,351 patronymikon son till Rasmus
10 Jørgensen 110,132 89,846 82,285 patronymikon son till Jørgen
11 Petersen 130,236 81 250 72,757 patronymikon son till Peter
12 Madsen 76,441 65,222 60,676 patronymikon son till Mads
13 Kristensen 58 990 61,274 57,758 patronymikon son till Kristen
14 Olsen 65,194 49 091 44,629 patronymikon son till Ole
15 Thomsen 40 180 39,473 38,244 patronymikon son till Thomas
16 Christiansen 45,984 37,493 35,143 patronymikon son till Christian
17 Poulsen 36,544 32,526 30 545 patronymikon son till Poul
18 Johansen 36,470 31,517 29,866 patronymikon son till Johan
19 Møller 31,645 30,321 29,481 yrkesmässiga mjölnare
20 Mortensen inte i topp 20 inte i topp 20 28.124 patronymikon son till Morten

Norge

Norska efternamn var ursprungligen patronymiska och liknade efternamnen som används i det moderna Island , bestående av faderns namn och ett av suffixen "-sen"/"-son" (son) eller "-datter"/"-dotter" (dotter) , beroende på personens kön. Till skillnad från moderna efternamn (släktnamn) var de specifika för en person och överfördes inte till en persons barn. Före 1500 var ärftliga efternamn (släktnamn) nästan ohörda förutom bland ett fåtal, utvalda elitfamiljer. Under lång tid efter det användes de inkonsekvent och fanns bara i samhällets övre skikt (ofta urbana). Så sent som 1801 hade endast 2,2 % av landsbygdsbefolkningen i Västnorge ett ärftligt efternamn. Med början på 1500-talet växte användningen av ärftliga efternamn långsamt i städerna. Omkring en fjärdedel av befolkningen i Bergen hade ärftliga efternamn i slutet av 1600-talet, ett antal som hade vuxit till cirka 40 % i början av 1800-talet. Efter detta accelererade användningen av ärftliga efternamn i städerna – 1865 hade de allra flesta medborgare i Trondheim ärftliga efternamn, och i början av 1900-talet hade större delen av stadsbefolkningen i Norge ärftliga efternamn, även om de inte var ärftliga. patronymics användes ofta utöver släktnamnet. På 1800-talet skedde storskalig migration från landsbygd till stadsområden, och migrerande familjer antog ofta ett tidigare icke-ärftligt patronym som sitt efternamn under flytten. Runt sekelskiftet blev det vanliga användningen av ärftliga släktnamn också på landsbygden. På landsbygden var toponymiska efternamn – vanligtvis härledda från namnet på en gård – ett vanligt alternativ till att anta ett patronym som ärftligt efternamn. Slutligen beordrade en lag som antogs 1923 att alla nyfödda barn skulle tilldelas ett ärftligt släktnamn vid födseln, men tvingade inte personer som fortfarande inte hade ett släktnamn att adoptera ett.

De flesta norska toponymiska efternamn härrör från gårdsnamn, och dessa gårdar fick ofta namn efter de geografiska särdragen i gårdens läge. Många gårdsnamn och därmed efternamn härrör från bara ett ord som beskriver det mest uppenbara eller särskiljande geografiska särdraget i deras läge (som "Dal", som betyder "dal"), medan andra återigen är sammansättningar av flera ord som beskriver gårdens läge eller geografiska särdrag. (som "Solberg", vilket betyder "soligt berg/kull"). Exempel på efternamn som härrör från gårdsnamn inkluderar "Bakke"/"Bakken" (kulle eller stiga), "Berg"/"Berge" (berg eller kulle), "Dahl"/"Dal" (dal), "Haugen" eller " Haugan" (kulle eller hög), "Lie" (sida av en dal), "Moen" (äng), "Rud" (röjning), "Vik" (vik eller inlopp) och "Hagen" (bete). Eftersom norsk ortografi har genomgått en betydande standardisering och förändring sedan efternamn gjordes obligatoriska, stavas toponymiska efternamn vanligtvis på arkaiska sätt. Till exempel är efternamnen "Wiik" och "Wiig" vanliga varianter av stavningar av "Vik" med långt över tusen personer som bär varje efternamn, och "Viik", "Vig", "Viig" och "Wig" (bland andra) är ytterligare, mindre vanliga varianter med samma namn. Liknande ålderdomliga varianter finns av många andra norska toponymiska efternamn.

Idag minskar efternamn som härrör från patronymics i popularitet till förmån för efternamn som härrör från toponymer. 2009 hade 22,4% av den norska befolkningen ett efternamn med suffixet "-sen", medan bland de nyfödda 2009 var andelen nere i 18,4%. Nedgången av patronymiska efternamn är inte ett nytt fenomen – i början av 1900-talet sågs en liknande förändring i frekvensen av efternamn, orsakad av demografiska förändringar på grund av successiva migrationsvågor från landsbygd till stadsområden. Till exempel minskade andelen av befolkningen i Bergen som bär ett patronymiskt efternamn med hälften under de fyrtio åren efter 1900. Följande tabell listar de 20 vanligaste norska efternamnen från 2013:

Rang Efternamn Antal bärare 2012 Typ Etymologi
1 Hansen 54,433 patronymikon son till Hans
2 Johansen 51,136 patronymikon son till Johan
3 Olsen 50 655 patronymikon son till Ole
4 Larsen 38,510 patronymikon son till Lars
5 Andersen 37,630 patronymikon son till Anders
6 Pedersen 35,688 patronymikon son till Peder
7 Nilsen 35,435 patronymikon son till Nils
8 Kristiansen 23,910 patronymikon son till Kristian
9 Jensen 23,318 patronymikon son till Jens
10 Karlsen 21,677 patronymikon son till Karl
11 Johnsen 20,964 patronymikon son till Johannes
12 Pettersen 20,466 patronymikon son till Petter
13 Eriksen 19,351 patronymikon son till Erik
14 Berg 18 228 landskap berg eller kulle
15 Haugen 14,467 landskap kulle eller hög
16 Hagen 14 202 landskap hage
17 Johannessen 13 539 patronymikon son till Johannes
18 Andreassen 12 218 patronymikon son till Andreas
19 Jacobsen 12 016 patronymikon son till Jakob
20 Halvorsen 11 614 patronymikon son till Halvor

Sverige

De vanligaste efternamnen i Sverige är ursprungligen patronymiska. Släktnamn som slutar med suffixet "sson" är de vanligaste namnen i Sverige. 1901 antogs lagen om namnadoption, som avskaffade patronympraxisen. Från 1901 var alla tvungna att ha ett släktnamn som gick i arv till nästa generation.

Många släktnamn består av föremål från naturen, till exempel Lind/Lindberg (lind/kalk + berg), Berg/Bergkvist (berg/berg + kvist), Alström/Ahlström (al + bäck), eller Dahl/Dahlin (dalgång). Ibland hänvisar första delen av ett sådant sammansatt namn till släktens ursprungsort, t.ex. Strindbergsläkten som härstammar från Strinne; den andra delen är bara dekorativ. Familjer har också ofta militärt orienterade namn som Skarpsvärd (skarpt svärd), Sköld (sköld) och Stolt (stolt). Dessa namn tilldelades ursprungligen soldater under det militära tilldelningssystemet som gällde från 1500-talet. Precis som i Danmark latiniserade prästerskapet sina namn fram till omkring 1700-talet, t.ex. Linné . På grund av den större mångfalden av dessa namn är varje specifikt namn mindre vanligt än de flesta patronymnamn.

Listan över de 20 vanligaste svenska efternamnen per den 31 december 2012. Olika stavningar ingår i varje namn men namnet presenteras med den vanligaste stavningen:

Rang Efternamn Antal bärare 2012 Typ Etymologi
1 Andersson 251,621 patronymikon son till Anders
2 Johansson 251 495 patronymikon son till Johan
3 Karlsson 223,151 patronymikon son till Karl
4 Nilsson 171 360 patronymikon son till Nils
5 Eriksson 147,514 patronymikon son till Erik
6 Larsson 124,686 patronymikon son till Lars
7 Olsson 114 280 patronymikon son till Ola / Olof
8 Persson 107,911 patronymikon son till Per
9 Svensson 101,834 patronymikon son till Sven
10 Gustafsson 97,536 patronymikon son till Gustaf
11 Pettersson 96 011 patronymikon son till Petter
12 Jonsson 73,869 patronymikon son till Jon / Jonas
13 Jansson 50 170 patronymikon son till Jan
14 Hansson 43,926 patronymikon son till Hans
15 Bengtsson 34,302 patronymikon son till Bengt
16 Jönsson 32,249 patronymikon son till Jöns
17 Lindberg 27,533 landskap lind + berg
18 Jakobsson 26,793 patronymikon son till Jakob
19 Magnusson 26,562 patronymikon son till Magnus
20 Olofsson 26,424 patronymikon son till Olof

Se även

externa länkar