Tibetanskt namn
Tibetanska namn består vanligtvis av två sammanställda element.
Släktnamn är sällsynta förutom bland de av aristokratisk härkomst och kommer då före personnamnet (men diaspora-tibetaner som lever i samhällen som förväntar sig ett efternamn kan anta ett). Till exempel, i Ngapoi Ngawang Jigme var Ngapoi hans efternamn och Nga-Wang Jigmê hans personliga namn.
Tibetanska nomader ( drokpa ) använder också klannamn; i jordbrukssamhällen är de numera sällsynta och kan ersättas med hushållsnamn.
Den tibetanska kulturen är patrilineär; härkomst hävdas från de fyra antika klaner som sägs ursprungligen ha bebott det antika Tibet: Se, Rmu, Stong och Ldong. Tibets gamla klansystem kallas rus-ba (རུས་པ), vilket betyder ben eller benhärstamning. De fyra klanerna var ytterligare uppdelade i grenar som är Dbra, Vgru, Ldong, Lga, Dbas och Brdav. Med äktenskap mellan klanerna var underklanerna uppdelade i många undergrenar.
Medan tibetaner från Kham och Amdo använder sina klannamn som efternamn, slutade de flesta jordbrukssamhällen i centrala Tibet att använda sina klannamn för århundraden sedan och använder istället hushållsnamn.
Traditionellt ges personliga namn till ett barn av lamor , som ofta innehåller en del av sitt eget namn. I den tibetanska diasporan vänder sig tibetaner ofta till Dalai Lama för namn på sina barn. Som ett resultat har exilgemenskapen en överväldigande befolkning av pojkar och flickor vars förnamn är "Tenzin", det personliga förnamnet för den 14:e Dalai Lama.
Personnamn är i de flesta fall sammansatta av lättförståeliga tibetanska ord. De flesta personnamn kan ges till antingen män eller kvinnor. Endast ett fåtal är specifikt män eller kvinnor.
Betydelser av några av de vanliga namnen listas nedan:
| tibetanska | Wylie | ZWPY | kinesiska |
Engelsk vanlig stavning |
Menande | Referens |
|---|---|---|---|---|---|---|
| བསྟན་འཛིན | bstan 'dzin | Dänzin | 丹增 | Tenzin, Tenzing | Innehavare av Buddha Dharma | |
| རྒྱ་མཚོ | rgya mtsho | Gyamco | 嘉措 | Gyatso | Hav | |
| སྐལ ་ བཟང | skal bzang | Gaisang | 格桑 | Kelsang | Gott öde, Lycka till, Guldåldern, Blomma | |
| ཉི་མ | nyi ma | Nyima | 尼玛 | Nyima | Sol, dag, söndag | |
| རྡོ་རྗེ | rdo rje | Duo Jie | 多吉，多杰 | Dorji | Oförstörbar, oövervinnlig, Vajra | |
| དོན་གྲུབ | don grub | Dang Zhou | 顿珠 | Dhondup | Önskning slår in | |
| མེ་ཏོག | mig tillsammans | 梅朵 | Medo | Blomma | ||
| ལྷ་མོ | lha mo | 拉姆，拉莫 | Lhamo | Prinsessa, gudinna, tibetansk opera | ||
| སྒྲོལ་མ | sgrol ma | Drölma | 卓玛 | Dolma | Tara , gudinna | |
| པད་མ | pad ma | Pema | 贝玛，白玛 | Pema | Lotus | |
| ཚེ་རིང | ringen | Cering | 才仁 | Tsering | Långt liv | |
| རྒྱལ་མཚན | rgyal mtshan | 坚赞 | Gyaltsen | Segerns banderoll, Dhvaja | ||
| ཡེ་ཤེས | ja hon är | Yêxê | 伊喜，益西 | Jaha | Visdom, Jnana | |
| བསོད་ནམས | bsod nams | Soinam | 索南，索朗 | Sonam | Förtjänst , dygd | |
| བདེ་སྐྱིད | bde skyid | Têci | 德吉 | Diki | Lycka | |
| ཟླ་བ | zla wa | Dawa | 达娃 | Dawa | Måne, månad, måndag | |
| བཀྲ་ཤིས | bkra shis | Zhaxi | 扎西 | Tashi | Lycka, lycka | |
| བདེ་ལེགས | bde ben | 德勒 | Delek, Deleh | Lycka, lycka | ||
| རིན་ཆེན | rin chen | 仁钦 | Rinchen | Treasure, Precious Jewel, Gem | ||
| དབང ་ མོ | dbang mo | Wangmô | 旺姆 | Wangmo | Dam med rikedom och tur | |
| བདེ ་ ཆེན | bde chen | Dêqên | 德钦，德千 | Dechen | Stor lycka |
Andra vanliga tibetanska namn inkluderar Bhuti, Choedon, Choekyi, Chogden, Chokphel, Damchoe, Dasel, Dema, Dhondup, Dolkar, Gyurmey, Jampa, Jangchup, Jungney, Kalden, Khando, Karma, Kunchok, Kunga, Lekhshey, Lhakpa, Lhakyi, , Lhawang, Lobsang, Metok, Namdak, Namdol, Namgyal, Ngonga, Norbu, Paljor, Pasang, Peldun, Phuntsok, Phurpa, Rabgang, Rabgyal, Rabten, Rangdol, Rigsang, Rigzin, Samdup, Sangyal, Thinley, Tsomo, Tsundue, Wangchuk , Wangyag, Woeser, Woeten, Yangdol, Yangkey och Yonten, Sajan Lama Ngarden.
- Tournadre, Nicolas & Sangda Dorje (2003). Manual of Standard Tibetan: Language and Civilization . trans. Rambla, Charles. Ithaca: Snow Lion Publications. ISBN 1-55939-189-8 .
externa länkar