thailändska

Ej att förväxla med Tai-språk eller Central Tai-språk .

Thai
Central Thai, Siamese
ภาษาไทย, Phasa Thai
Thai Language.png
"Phasa Thai" (betyder bokstavligen "Thaispråk") skrivet med thailändsk skrift
Uttal [pʰāːsǎːtʰāj]
Område
Etnicitet Central thailändsk , thailändsk kinesisk
Modersmålstalare
20–36 miljoner (2000) 44 miljoner L2-högtalare med Lanna , Isan , Southern Thai , Northern Khmer
Officiell status
Officiellt språk på
  
  Thailand ASEAN

Erkänt minoritetsspråk i
Regleras av Royal Society of Thailand
Språkkoder
ISO 639-1
ISO 639-2
ISO 639-3 tha
Glottolog thai1261
Linguasfären 47-AAA-b
Idioma tailandés.png
Mörkblå: Majoritet Ljusblå: Minoritet
En thailändsk som modersmål, inspelad i Bangkok

Thai , eller centralthailändska (historiskt siamesiska ; thailändska: ภาษาไทย ), är ett tai- språk i språkfamiljen Kra–Dai som talas av det centralt thailändska folket och en stor majoritet av thailändska kineser . Det är det enda officiella språket i Thailand .

Thai är det mest talade av över 60 språk i Thailand av både antalet infödda och övergripande talare. Över hälften av dess ordförråd kommer från eller lånas från Pali , Sanskrit , Mon och Old Khmer . Det är ett tonalt och analytiskt språk . Thai har en komplex ortografi och system av relationsmarkörer . Talat thailändska, beroende på vanliga sociolingvistiska faktorer som ålder, kön, klass, rumslig närhet och klyftan mellan stad och landsbygd, är delvis ömsesidigt begriplig med Lao , Isan och några andra thailändska topolekter . Dessa språk är skrivna med lite olika skript, men är språkligt lika och bildar effektivt ett dialektkontinuum .

Thailändska språket talas av över 69 miljoner människor (2020). Dessutom är de flesta thailändare i de norra och nordöstra (Isaan) delarna av landet idag tvåspråkiga talare av centralt thailändska och deras respektive regionala dialekter eftersom (central) thailändska är språket för tv, utbildning, nyhetsrapportering och alla former av media . En nyligen genomförd undersökning fann att talare av det nordthailändska språket (eller Kham Mueang) har blivit så få, eftersom de flesta människor i norra Thailand nu undantagslöst talar standard thailändska, så att de nu mest använder centralthailändska ord och kryddar sitt tal endast med "kham mueang" accent. Standard Thai baseras på registret över utbildade klasser av centralt thailändska människor i Metropolis .

Förutom Central Thai, är Thailand hem för andra relaterade Tai-språk . Även om vissa lingvister klassificerar dessa dialekter som relaterade men distinkta språk, identifierar modersmålstalare dem ofta som regionala varianter eller dialekter av "samma" thailändska språk, eller som "olika typer av thai". Som ett dominerande språk i alla aspekter av samhället i Thailand såg thailändska initialt en gradvis och senare utbredd adoption som ett andra språk bland landets etniska minoritetsgrupper från mitten av slutet av Ayutthaya -perioden och framåt. Etniska minoriteter är idag övervägande tvåspråkiga och talar thailändska vid sidan av sitt modersmål eller dialekt.

Klassificering

Ytterligare information: Tai-Kadai-språk , Tai-språk och Tai-folk

Standardthailändska klassificeras som ett av Chiang Saen-språken – andra är Tai Lanna , södra thailändska och många mindre språk, som tillsammans med de nordvästra Tai- och Lao-Phutai-språken bildar den sydvästra grenen av Tai-språken . Tai-språken är en gren av språkfamiljen Kra-Dai , som omfattar ett stort antal inhemska språk som talas i en båge från Hainan och Guangxi söderut genom Laos och norra Vietnam till den kambodjanska gränsen.

Standard thai är det huvudsakliga språket för utbildning och myndigheter och talas i hela Thailand. Standarden är baserad på dialekten hos det centrala thailändska folket, och den är skriven med thailändsk skrift .

Kra-Dai 

Hlai-språk

Kam-Sui-språk

Kra-språk

Be språk

 Tai språk 

Norra Tai-språk

Centrala Tai-språk

Sydvästra Tai-språk
Nordvästra Tai-språk

Khamti språk

Tai Lue språk

Shan språk

andra

Chiang Saen språk

norra thailändska språket

Sukhothai språk

Thailändska språket

Sydthailändska språket

Lao-Phuthai språk

Tai Yo-språk

Phuthai-språk

Lao-språk (PDR Lao, Isan-språk )

Historia

Enligt en kinesisk källa, under Mingdynastin , Yingya Shenglan (1405–1433), rapporterade Ma Huan om språket i Hsien Lo , och sa att det något liknade det lokala patois som uttalas i Guangdong . Thai har genomgått olika historiska ljudförändringar. Några av de mest betydande förändringarna inträffade under utvecklingen från gammal thailändsk till modern thailändsk. Det thailändska skriftsystemet har en historia på åtta århundraden och många av dessa förändringar, särskilt i konsonanter och toner, framgår av den moderna ortografin .

Gammal thailändsk

Old Thai hade en trevägs-tonskillnad på "levande stavelser" (de som inte slutar på ett stopp), utan någon möjlig skillnad på "döda stavelser" (de som slutar på ett stopp, dvs. antingen /p/, /t/, / k/ eller glottalstoppet som automatiskt stänger stavelser som annars slutar på kort vokal).

Det fanns en tvåvägs tonande vs. tonlös distinktion bland alla frikativa och sonorerande konsonanter, och upp till en fyrvägsskillnad mellan stopp och affrikater . Den maximala fyrvägsnivån inträffade i blygdläpparna ( /p pʰb ʔb/ ) och dentala ( /t tʰd ʔd/ ); trevägsskillnaden mellan velarer ( /k kʰ ɡ/ ) och palatals ( /tɕ tɕʰdʑ/ ), med den glottaliserade medlemmen av varje uppsättning som tydligen saknas.

Den stora förändringen mellan gammalt och modernt thailändskt berodde på förluster av uttrycksskillnad och den åtföljande tonsplittringen . Detta kan ha hänt mellan omkring 1300 och 1600 e.Kr., möjligen inträffat vid olika tidpunkter i olika delar av det thaitalande området. Alla tonande-röstlösa par av konsonanter förlorade röstskillnaden:

  • Vanliga tonande stopp ( /bd ɡ dʑ/ ) blev röstlösa aspirerade stopp ( /pʰ tʰkʰ tɕʰ/ ).
  • Röstade frikativ blev röstlösa.
  • Röstlösa sonoranter blev röstade.

Men i processen med dessa sammanslagningar överfördes den tidigare distinktionen av röst till en ny uppsättning tonala distinktioner. I huvudsak delas varje ton i gammalt thailändsk i två nya toner, med en lägre ton som motsvarar en stavelse som tidigare började med en tonande konsonant, och en högre ton som motsvarar en stavelse som tidigare började med en tonlös konsonant ( inklusive glottaliserade stopp). En ytterligare komplikation är att tidigare röstlösa opåverkade stopp/affricates (original /ptk tɕ ʔb ʔd/ ) också gjorde att originalton 1 sänktes, men hade ingen sådan effekt på originalton 2 eller 3.

Ovanstående konsonantsammanslagningar och tondelningar förklarar det komplexa förhållandet mellan stavning och ljud i modern thai. Moderna "låg"-klasskonsonanter uttrycktes på gammalt thai, och terminologin "låg" återspeglar de lägre tonvarianter som blev resultatet. Moderna "medel"-klasskonsonanter var röstlösa opåverkade stopp eller affrikater i gammalt thailändskt – just den klass som utlöste sänkning i originalton 1 men inte ton 2 eller 3. Moderna "hög"-klasskonsonanter var de återstående röstlösa konsonanterna i gammalt thailändsk ( röstlösa frikativ, röstlösa sonoranter, röstlösa aspirerade stopp). De tre vanligaste ton-"märkena" (avsaknaden av något tonmärke, liksom de två märkena som benämns mai ek och mai tho ) representerar de tre tonerna i gammal thailändsk, och det komplexa förhållandet mellan tonmärke och faktisk ton beror på de olika tonala förändringarna sedan dess. Sedan tonuppdelningen har tonerna förändrats i faktisk representation till den grad att det tidigare förhållandet mellan lägre och högre tonala varianter helt har fördunklats. Dessutom har de sex tonerna som uppstod efter att de tre tonerna av gammal thai delats upp sedan dess smält samman till fem i standard thai, där den lägre varianten av tidigare ton 2 smälter samman med den högre varianten av tidigare ton 3, och blivit den moderna "fallande" tonen .

Tidig gammal thailändsk

Ytterligare information: Proto-Tai

Tidig gammal thailändsk hade tydligen också velarfrikativ /x ɣ/ som distinkta fonem. Dessa representerades av de nu föråldrade bokstäverna ฃ kho khuat respektive ฅ kho khon . Under den gamla thailändska perioden smälte dessa ljud samman till motsvarande hållplatser /kʰ ɡ/ , och som ett resultat blev användningen av dessa bokstäver instabil.

Vid någon tidpunkt i thailändska historia fanns också ett palatalt näsfonem /ɲ/ , ärvt från Proto-Tai . En bokstav ญ yo ying finns också, som används för att representera en palatal nasal i ord lånade från sanskrit och pali , och för närvarande uttalas /j/ i början av en stavelse men /n/ i slutet av en stavelse. De flesta inhemska thailändska ord som är rekonstruerade med att börja med /ɲ/ uttalas också /j/ på modern thailändska, men stavas vanligtvis med ย yo yak , som konsekvent representerar /j/ . Detta antyder att /ɲ/ > /j/ i inhemska ord förekom under den förlitterära perioden. Det är oklart om sanskrit- och paliord som börjar med /ɲ/ lånades direkt med /j/ , eller om en /ɲ/ återinfördes, följt av en andra ändring /ɲ/ > /j/ .

Proto-Tai hade också ett glottaliserat palatalt ljud, rekonstruerat som /ʔj/ i Li Fang-Kuei (1977 [ fullständig hänvisning behövs ] ). Motsvarande thailändska ord stavas i allmänhet หย, vilket antyder ett gammalt thailändskt uttal av /hj/ (eller /j̊/ ), men några sådana ord stavas อย, vilket antyder ett uttal av /ʔj/ och antyder att glottaliseringen kan ha höll i sig till den tidiga litterära perioden.

Vokalutvecklingar

Vokalsystemet i modern thai innehåller nio rena vokaler och tre centrerade diftonger, som var och en kan förekomma korta eller långa. Enligt Li (1977 [ fullständig hänvisning behövs ] ) har dock många thailändska dialekter bara ett sådant kort-långt par ( /a aː/ ), och i allmänhet är det svårt eller omöjligt att hitta minimala kort-långa par på thailändska som involverar andra vokaler än /a/ och där båda medlemmarna har täta korrespondenser i Tai-språken. Mer specifikt noterar han följande fakta om thailändska:

  • I öppna stavelser förekommer endast långa vokaler. (Detta förutsätter att alla uppenbara fall av korta öppna stavelser bättre kan beskrivas som att de slutar med ett glottalt stopp. Detta är vettigt från avsaknaden av tonala distinktioner i sådana stavelser, och det glottala stoppet är också rekonstruerbart över tai-språken.)
  • I slutna stavelser är de långa höga vokalerna /iː ɯː uː/ sällsynta, och fall som existerar har vanligtvis diftonger i andra Tai-språk.
  • förekommer både korta och långa mellan /e eː o oː/ och låga /ɛ ɛː ɔ ɔː/ . Men i allmänhet är det bara ord med kort /eo/ och lång /ɛː ɔː/ som kan rekonstrueras tillbaka till Proto-Tai.
  • Båda de orundade vokalerna i mitten bak /ɤ ɤː/ är sällsynta, och ord med sådana ljud kan i allmänhet inte rekonstrueras tillbaka till Proto-Tai.

Vidare har vokalen som motsvarar kort thai /a/ en annan och ofta högre kvalitet i många av tai-språken jämfört med vokalen som motsvarar thailändska /aː/ .

Detta får Li att anföra följande:

  1. Proto-Tai hade ett system med nio rena vokaler utan längdskillnad och hade ungefär samma egenskaper som i modern thailändsk: hög /i ɯ u/ , mid /e ɤ o/ , låg /ɛ a ɔ/ .
  2. Alla Proto-Tai-vokaler förlängdes i öppna stavelser, och låga vokaler förlängdes också i slutna stavelser.
  3. Modern thailändare behöll till stor del de ursprungliga längderna och kvaliteterna, men sänkte /ɤ/ till /a/ , vilket blev kort /a/ i slutna stavelser och skapade en fonemisk längdskillnad /a aː/ . Så småningom blev längden i alla andra vokaler också fonemiska och en ny /ɤ/ (både kort och lång) infördes, genom en kombination av lån och ljudförändring. Li tror att utvecklingen av långa /iː ɯːuː/ från diftonger, och sänkningen av /ɤ/ till /a/ för att skapa en längdskillnad /a aː/ , hade skett vid tiden för Proto-Sydvästra-Tai, men andra saknade moderna thailändska vokaler hade ännu inte utvecklats.

Observera att inte alla forskare håller med Li. Pittayaporn (2009 [ fullständig hänvisning behövs ] ), till exempel, rekonstruerar ett liknande system för Proto-Sydvästra-Tai, men tror att det också fanns en orundad mitt baktill vokal / ə/ (som han beskriver som /ɤ/ ), som endast förekommer före slutlig velar /k ŋ/ . Han verkar också tro att distinktionerna av Proto-Sydväst-Tai vokallängd kan rekonstrueras tillbaka till liknande distinktioner i Proto-Tai.

Fonologi

Den här artikeln innehåller fonetiska transkriptioner i International Phonetic Alphabet (IPA) . För en introduktionsguide om IPA-symboler, se Hjälp:IPA . För skillnaden mellan [ ] , / / ​​och   ⟨ ⟩ , se IPA § parenteser och transkriptionsavgränsare .

Konsonanter

Initialer

Standard Thai särskiljer tre röststarttider bland plosiva och affrikatkonsonanter:

Där engelska gör skillnad mellan tonande /b/ och unvoiced aspirated /pʰ/ , skiljer thailändska ett tredje ljud – det tonlösa, unaspirated /p/ som förekommer på engelska endast som en allofon av /pʰ/ , till exempel efter en /s/ som i ljudet av p: et i "snurr". Det finns på liknande sätt en alveolär /d/ , /t/ , /tʰ/ -triplett på thailändska. I velarserien finns ett /k/ , /kʰ/ -par och i den postalveolära serien ett /t͡ɕ/ , /t͡ɕʰ/ -par, men språket saknar motsvarande tonande ljud /ɡ/ och /dʑ/ . (I lånord från engelska lånas engelska /ɡ/ och /d͡ʒ/ när tenuisen slutar /k/ och /t͡ɕ/ .)

I varje cell nedan indikerar den första raden International Phonetic Alphabet (IPA), den andra indikerar de thailändska tecknen i initialposition (flera bokstäver som visas i samma ruta har identiskt uttal). Bokstaven ห, en av de två h- bokstäverna, används också för att hjälpa till att skriva vissa toner (beskrivs nedan).

Labial Alveolär Palatal Velar Glottal
Nasal
[ m ] ม
[ n ] ณ,น
[ ŋ ] ง

Plosiv / Affricate 		tonande
[ b ] บ
[ d ] ฎ,ด
tenuis
[ p ] ป
[ t ] ฏ,ต
[ tɕ ] จ
[ k ] ก
[ ʔ ] อ
aspirerade
[ pʰ ] ผ,พ,ภ
[ tʰ ] ฐ,ฑ,ฒ,ถ,ท,ธ
[ tɕʰ~ɕ ] ฉ,ช,ฌ
[ kʰ~x ] ข,ฃ,ค,ฅ,ฆ
Frikativa
[ f ] ฝ,ฟ
[ s ] ซ,ศ,ษ,ส
[ h ] ห,ฮ
Ungefär
[ w ] ว
[ l ] ล,ฬ
[ j ] ญ,ย
Drill
[ r ] ร

Final

Även om de totalt 44 thailändska konsonantbokstäverna ger 21 ljud när det gäller initialer, är fallet för finaler annorlunda. För finaler används endast åtta ljud, samt inget ljud, som kallas mātrā ( มาตรา ). För att demonstrera, i slutet av en stavelse, devoiceras บ ( /b/ ) och ด ( /d/ ) och uttalas som /p/ respektive /t/ . Dessutom är alla plosiva ljud osläppta . Därför uttalas slutljuden /p/ , /t/ och /k/ som [p̚] , [t̚] och [k̚] respektive.

Av konsonantbokstäverna, exklusive de nedlagda ฃ och ฅ, kan sex (ฉ ผ ฝ ห อ ฮ) inte användas som slutgiltig och de övriga 36 grupperas enligt följande.

Labial Alveolär Palatal Velar Glottal
Nasal
[ m ] ม
[ n ] ญ,ณ,น,ร,ล,ฬ
[ ŋ ] ง
Klusil
[ p̚ ] บ,ป,พ,ฟ,ภ

[ t̚ ] จ,ช,ซ,ฌ,ฎ,ฏ,ฐ,ฑ, ฒ,ด,ต,ถ,ท,ธ,ศ,ษ,ส
[ k̚ ] ก,ข,ค,ฆ 		[ ʔ ]
Ungefär
[ w ] ว
[ j ] ย

Kluster

På thailändska är varje stavelse i ett ord artikulerad oberoende, så konsonanter från intilliggande stavelser (dvs heterosyllabiska) visar inga tecken på artikulering som ett kluster. Thai har specifika fonotaktiska mönster som beskriver dess stavelsestruktur, inklusive tautosyllabiska konsonantkluster och vokalsekvenser. I thailändska kärnord (dvs. exklusive lånord) förekommer endast kluster av två konsonanter, av vilka det finns 11 kombinationer:

  • /kr/ (กร), /kl/ (กล), /kw/ (กว)
  • /kʰr/ (ขร,คร), /kʰl/ (ขล,คล), /kʰw/ (ขว,คว)
  • /pr/ (ปร), /pl/ (ปล)
  • /pʰr/ (พร), /pʰl/ (ผล,พล)
  • /tr/ (ตร)

Antalet kluster ökar i lånord som /tʰr/ (ทร) i อินทรา ( /intʰraː/ , från sanskrit indrā ) eller /fr/ (ฟร) på ฟรี ( /friː/ ) ; dock förekommer dessa vanligtvis bara i initialposition, med antingen /r/ , /l/ eller /w/ som andra konsonantljud och inte mer än två ljud åt gången.

Vokaler

Vokalkärnorna i det thailändska språket ges i följande tabell. Den översta posten i varje cell är symbolen från det internationella fonetiska alfabetet , den andra posten anger stavningen i det thailändska skriptet , där ett bindestreck (–) indikerar positionen för den initiala konsonanten efter vilken vokalen uttalas. Ett andra streck indikerar att en sista konsonant följer.

Monoftonger av thailändska. Från Tingsabadh & Abramson (1993 :25)
Diftonger av thailändska. Från Tingsabadh & Abramson (1993 :25)
  Främre Tillbaka
Orundad Avrundad
kort lång kort lång kort lång
Hög
/i/ -ิ
/iː/ -ี
/ɯ/ -ึ
/ɯː/ -ื-
/u/ -ุ
/uː/ -ู
Mitten
/e/ เ-ะ
/eː/ เ-
/ɤ/ เ-อะ
/ɤː/ เ-อ
/o/ โ-ะ
/oː/ โ-
Låg
/ɛ/ แ-ะ
/ɛː/ แ-
/a/ -ะ, -ั-
/aː/ -า
/ɔ/ เ-าะ
/ɔː/ -อ

Varje vokalkvalitet förekommer i långa-korta par : dessa är distinkta fonem som bildar distinkta ord på thailändska.

De långa-korta paren är följande:

Lång Kort
Thai IPA Exempel Thai IPA Exempel
–า /aː/ ฝาน /fǎːn/ 'att skiva' –ะ /a/ ฝัน /fǎn/ 'att drömma'
–ี /iː/ กรีด /krìːt/ 'att skära' –ิ /i/ กริช /krìt/ ' Kris '
–ู /uː/ สูด /sùːt/ "att andas in" –ุ /u/ สุด /sùt/ "bakerst"
เ– /eː/ เอน /ʔēːn/ "att luta sig tillbaka" เ–ะ /e/ เอ็น /ʔēn/ "sena, ligament"
แ– /ɛː/ แพ้ /pʰɛ́ː/ "att bli besegrad" แ–ะ /ɛ/ แพะ /pʰɛ́ʔ/ 'get'
–ื- /ɯː/ คลื่น /kʰlɯ̂ːn/ 'Vinka' –ึ /ɯ/ ขึ้น /kʰɯ̂n/ 'att gå upp'
เ–อ /ɤː/ เดิน /dɤ̄ːn/ 'att gå' เ–อะ /ɤ/ เงิน /ŋɤ̄n/ 'silver'
โ– /o/ โค่น /kʰôːn/ 'fälla' โ–ะ /o/ ข้น /kʰôn/ 'tjock soppa)'
–อ /ɔː/ กลอง /klɔːŋ/ 'trumma' เ–าะ /ɔ/ กล่อง /klɔ̀ŋ/ 'låda'

Det finns också öppnande och avslutande diftonger på thailändska, som Tingsabadh & Abramson (1993) analyserar som /Vj/ och /Vw/ . För att bestämma tonen klassificeras de som är markerade med en asterisk ibland som långa:

Lång Kort
Thailändskt manus IPA Thailändskt manus IPA
–าย /aːj/ ไ– * , ใ– * , ไ–ย, -ัย /aj/
–าว /aːw/ เ–า * /aw/
เ–ีย /iːə/ เ–ียะ /iə/
– – –ิว /i W/
–ัว /uːə/ –ัวะ /uə/
–ูย /uːj/ –ุย /uj/
เ–ว /eːw/ เ–็ว /ew/
แ–ว /ɛːw/ – –
เ–ือ /ɯːə/ เ–ือะ /ɯə/
เ–ย /ɤːj/ – –
–อย /ɔːj/ – –
โ–ย /oːj/ – –

Dessutom finns det tre triftonger . För att bestämma tonen klassificeras de som är markerade med en asterisk ibland som långa:

Thailändskt manus IPA
เ–ียว* /iəw/
–วย* /uəj/
เ–ือย* /ɯəj/

Toner

De fem fonemiska tonerna i Standard Thai uttalas med stavelsen '/naː/':

Det finns fem fonemiska toner : mellan, låg, fallande, hög och stigande, ibland hänvisade till i äldre uppslagsverk som rectus, gravis, circumflexus, altus respektive demissus . Tabellen visar ett exempel på både de fonemiska tonerna och deras fonetiska realisering, i IPA . Moren & Zsiga (2006) och Zsiga & Nitisaroj (2007) tillhandahåller fonetiska och fonologiska analyser av thailändsk tonförverkligande.

Tondiagram för thailändska språk

Anmärkningar:

  1. Fem-nivå tonvärde: Mellan [33], Låg [21], Fallande [43], Hög [44], Stigande [323]. Traditionellt spelades den höga tonen in som antingen [44] eller [45]. Detta gäller fortfarande för den äldre generationen, men den höga tonen håller på att ändras till [334] bland ungdomar.
  2. För diakrona förändringar av tonvärde, se Pittayaporn (2007).
  3. Det fulla komplementet av toner finns bara i så kallade "livande stavelser", de som slutar på en lång vokal eller en sonorant ( /m/, /n/, /ŋ/, /j/, /w/ ) .
  4. För "döda stavelser", de som slutar på en plosiv ( /p/, /t/, /k/ ) eller på en kort vokal, är endast tre tonala distinktioner möjliga: låg, hög och fallande. Eftersom stavelser som analyseras som slutande på en kort vokal kan ha ett slutligt glottal stopp (särskilt i långsammare tal), kontrolleras alla "döda stavelser" fonetiskt och har den reducerade tonala inventeringen som är karakteristisk för kontrollerade stavelser.

Omarkerade stavelser

Tona Thai Exempel Fonematisk Fonetisk Glans
Mitten สามัญ คา /kʰāː/ [kʰaː˧] 'pinne'
Låg เอก ข่า /kʰàː/ [kʰaː˨˩] eller [kʰaː˩] " galangal "
Faller โท ค่า /kʰâː/ [kʰaː˥˩] 'värde'
Hög ตรี ค้า /kʰáː/ [kʰaː˦˥] eller [kʰaː˥] 'att byta'
Stigande จัตวา ขา /kʰǎː/ [kʰaː˩˩˦] eller [kʰaː˩˦] 'ben'

Markerade stavelser

Tona Thai Exempel Fonematisk Fonetisk Glans
Låg (kort vokal) เอก หมัก /màk/ [mak̚˨˩] 'marinera'
Låg (lång vokal) เอก หมาก /màːk/ [maːk̚˨˩] ' areca nöt, areca palm, betel , frukt'
Hög ตรี มัก /mák/ [mak̚˦˥] "vanligtvis, sannolikt att"
Faller โท มาก /mâːk/ [maːk̚˥˩] "mycket, överflöd, många"

I vissa engelska lånord har slutna stavelser med en lång vokal som slutar på ett obstruent ljud en hög ton, och slutna stavelser med en kort vokal som slutar på ett obstruent ljud har en fallande ton.

Tona Thai Exempel Fonematisk Fonetisk Glans
Hög ตรี มาร์ก /máːk/ [maːk̚˦˥] "Marc, Mark"
Hög ตรี สตาร์ต /satt på/ [satt på] 'Start'
Hög ตรี บาส(เกตบอล) /báːt(.kêt.bɔ̄n)/ 1 [baːt̚˦˥(.ket̚˥˩.bɔn˧)] 'basketboll'
Faller โท เมกอัป /méːk.ʔâp/ [meːk̚˦˥.ʔap̚˥˩] 'smink'

1 Kan vara /báːs.kêt.bɔ̄l/ i bildat tal.

Grammatik

språktypologins perspektiv kan thailändska anses vara ett analytiskt språk . Ordföljden är subjekt–verb–objekt , även om subjektet ofta utelämnas . Dessutom är thailändska ett isolerande språk som saknar någon form av böjningsmorfologi överhuvudtaget. Thailändska pronomen väljs efter kön och relativ status för talare och publik.

Adjektiv och adverb

Det finns ingen morfologisk skillnad mellan adverb och adjektiv . Många ord kan användas i båda funktionerna. De följer ordet de ändrar, vilket kan vara ett substantiv, verb eller ett annat adjektiv eller adverb.

คน

khon

[kʰon

อ้วน

uan

ʔûən]

คน อ้วน

khon uan

[kʰon ʔûən]

"en tjock person"

คน

khon

[khon

ที่

detta

tʰîː

อ้วน

uan

ʔûən

เร็ว

reo

rew]

คน ที่ อ้วน เร็ว

khon thi uan reo

[khon tʰîː ʔûən rew]

"en person som snabbt blev tjock"

Jämförelse har formen "AX กว่า B" ( kwa , [kwàː] ), 'A är mer X än B'. Superlativet uttrycks som "AXE ที่สุด " ( thi sut , [tʰîːsùt] ) , 'A är mest X'.

เขา

khao

[kʰǎw

อ้วน

uan

ʔûən

กว่า

kwa

kwàː

ฉัน

chan

tɕ͡ʰǎn]

เขา อ้วน กว่า ฉัน

khao uan kwa chan

[kʰǎw ʔûən kwàː tɕ͡ʰǎn]

"Han/hon är tjockare än mig."

เขา

khao

[kʰǎw

อ้วน

uan

ʔûən

ที่สุด

detta sut

tʰîːsùt ]

เขา อ้วน ที่สุด

khao uan { thi sut }

[kʰǎw ʔûən tʰîːsùt ]

'Han/hon är den fetaste (av alla).'

Adjektiv på thailändska kan användas som kompletta predikat . På grund av detta kan många ord som används för att ange tid i verb (se Verb:Tense nedan) användas för att beskriva adjektiv.

ฉัน

chan

[tɕ͡ʰǎn

หิว

hej

hǐw]

ฉัน หิว

chan hiu

[tɕ͡ʰǎn hǐw]

'Jag är hungrig.'

ฉัน

chan

[tɕ͡ʰǎn

จะ

cha

tɕ͡àʔ

หิว

hej

hǐw]

ฉัน จะ หิว

chan cha hiu

[tɕ͡ʰǎn tɕ͡àʔ hǐw]

"Jag kommer att vara hungrig."

ฉัน

chan

[tɕ͡ʰǎn

กำลัง

kamlang

kamlaŋ

หิว

hej

hǐw]

ฉัน กำลัง หิว

chan kamlang hiu

[tɕ͡ʰǎn kamlaŋ hǐw]

"Jag är hungrig just nu."

ฉัน

chan

[tɕ͡ʰǎn

หิว

hej

hǐw

แล้ว

laeo

lɛ́ːw ]

ฉัน หิว แล้ว

chan hiu laeo

[tɕ͡ʰǎn hǐw lɛ́ːw ]

"Jag är redan hungrig."

  • Anmärkning ฉันหิวแล้ว betyder mest "jag är hungrig just nu" eftersom normalt, แล้ว ( [lɛ́ːw] ) markerar förändringen av ett tillstånd, men แล้ว har också många andra användningsområden. Till exempel, i meningen, แล้วเธอจะไปไหน ( [lɛ́ːw tʰɤː tɕ͡àʔ paj nǎj] ): 'Så vart är du på väg ว, används [́ɐl?', ๛ l som en diskurspartikel

Verb

Verb böjs inte . De förändras inte med person, spänning, röst, humör eller antal; inte heller finns det några particip . Eftersom språket är analytiskt och kasus , förmedlas förhållandet mellan subjekt, direkt och indirekt objekt genom ordföljd och hjälpverb . Transitiva verb följer mönstret subjekt-verb-objekt .

ฉัน

chan

[t͡ɕʰǎn

1SG

ตี

ti

tiː

träffa

เขา

khao

kʰǎw]

3SG

ฉัน ตี เขา

chan ti khao

[t͡ɕʰǎn tiː kʰǎw]

1SG träffade 3SG

'Jag slog honom.'

เขา

khao

[kʰǎw

3SG

ตี

ti

tiː

träffa

ฉัน

chan

t͡ɕʰǎn]

1SG

เขา ตี ฉัน

khao ti chan

[kʰǎw tiː t͡ɕʰǎn]

3SG träffade 1SG

'Han slog mig.'

För att förmedla spänning, aspekt och stämning (TAM), använder det thailändska verbala systemet hjälpord och verbserialisering . TAM-markörer är dock inte obligatoriska och utelämnas ofta i vardagsbruk. I sådana fall bestäms den exakta innebörden genom sammanhanget. Detta resulterar i att meningar som saknar både TAM-markörer och öppet sammanhang är tvetydiga och föremål för olika tolkningar.

ฉัน

chan

[t͡ɕʰǎn

กิน

släkt

släkt

ที่

detta

tʰîː

นั่น

nan

nân]

ฉัน กิน ที่ นั่น

chan kin thi nan

[t͡ɕʰǎn kin tʰîː nân]

"Jag äter där."

ฉัน

chan

 

กิน

släkt

 

ที่

detta

 

นั่น

nan

 

เมื่อวาน

mueawan

i går

ฉัน กิน ที่ นั่น เมื่อวาน

chan kin thi nan mueawan

{} {} {} {} i går

"Jag åt där igår."

ฉัน

chan

 

กิน

släkt

 

ที่

detta

 

นั่น

nan

 

พรุ่งนี้

phrungni

i morgon

ฉัน กิน ที่ นั่น พรุ่งนี้

chan kin thi nan phrungni

{} {} {} {} i morgon

"Jag äter där i morgon."

Meningen chan kin thi nan kan alltså tolkas som 'jag äter där', 'jag äter där vanligt', 'jag ska äta där' eller 'jag åt där'. Aspektmarkörer på thailändska har delats in i fyra distinkta grupper baserat på deras användning. Dessa markörer kan förekomma antingen före eller efter verbet. Följande lista beskriver några av de vanligaste aspektmarkörerna. Ett antal av dessa aspektmarkörer är också fullständiga verb ensamma och har en distinkt betydelse. Till exempel yu ( อยู่ ) som ett fullständigt verb 'att stanna, leva eller stanna kvar'. Men som ett hjälpmedel kan det beskrivas som en tillfällig aspekt eller kontinuerlig markör .

Den imperfektiva aspektmarkören กำลัง ( kamlang , [kamlaŋ] , för närvarande) används före verbet för att beteckna en pågående handling (liknande -ing- suffixet på engelska). Kamlang tolkas vanligtvis som en progressiv aspektmarkör. På liknande sätt อยู่ ( yu , [jùː] ) en postverbal aspektmarkör som motsvarar den kontinuerliga eller temporära aspekten.

เขา

khao

[kʰǎw

กำลัง

kamlang

kamlaŋ

วิ่ง

vinge

vinna]

เขา กำลัง วิ่ง

khao kamlang vinge

[kʰǎw kamlaŋ wîŋ]

เขา

khao

[kʰǎw

วิ่ง

vinge

vinna

อยู่

yu

jùː ]

เขา วิ่ง อยู่

khao vinge yu

[kʰǎw wîŋ jùː ]

เขา

khao

[kʰǎw

กำลัง

kamlang

kamlaŋ

วิ่ง

vinge

vinna

อยู่

yu

jùː ]

เขา กำลัง วิ่ง อยู่

khao kamlang wing yu

[kʰǎw kamlaŋ wîŋ jùː ]

'Han springer.'

Markören ได้ ( dai , [dâːj] ) analyseras vanligtvis som en dåtidsmarkör när den förekommer före verbet. Som ett fullständigt verb dai "att få eller ta emot". Men när det används efter ett verb, dai en betydelse av potentialitet eller framgångsrikt resultat av huvudverbet.

ex:

เขา

khao

[kʰǎw

จะ

cha

t͡ɕaʔ

ได้

dai

dâj

ไป

pai

paj

เที่ยว

thiao

tʰîow

เมือง

mueang

mɯːəŋ

ลาว

lao

lag

เขา จะ ได้ ไป เที่ยว เมือง ลาว

khao cha dai pai thiao mueang lao

[kʰǎw t͡ɕaʔ dâj paj tʰîow mɯːəŋ laːw

Han besökte Laos. (förflutna/perfekta)

ex:

เขา

khao

[ kʰǎw

3SG

ตี

ti

tiː

träffa

ได้

dai

dâːj ]

POTT

เขา ตี ได้

khao ti dai

[ kʰǎw tiː dâːj ]

3SG träffade POT

'Han får/fick slå' eller 'Han är/fick slå'. (Potential)

แล้ว ( laeo , [lɛ́ːw] , 'redan') behandlas som en markör som indikerar den perfekta aspekten. Det vill säga, laeo markerar händelsen som avslutad vid referenstillfället. Laeo har andra betydelser utöver dess användning som TAM-markör. Laeo kan antingen vara en konjunktion för sekventiella handlingar eller ett ålderdomligt ord för "att avsluta".

เขา

khao

[ kʰǎw

3SG

ได้

dai

dâːj

PST

กิน

släkt

släkt ]

äta

เขา ได้ กิน

khao dai kin

[ kʰǎw dâːj kin ]

3SG PST äta

Han åt.

เขา

khao

[ kʰǎw

3SG

กิน

släkt

släkt

äta

แล้ว

laeo

lɛ́ːw ]

PRF

เขา กิน แล้ว

khao kin laeo

[ kʰǎw kin lɛ́ːw ]

3SG äter PRF

Han har ätit.

เขา

khao

[ kʰǎw

3SG

ได้

dai

dâːj

PST

กิน

släkt

släkt

äta

แล้ว

laeo

lɛ́ːw ]

PRF

เขา ได้ กิน แล้ว

khao dai kin laeo

[ kʰǎw dâːj kin lɛ́ːw ]

3SG PST äta PRF

Han har redan ätit.

Framtid kan indikeras med จะ ( cha , [t͡ɕaʔ] , 'vilja') före verbet eller med ett tidsuttryck som indikerar framtiden. Till exempel:

ex:

เขา

khao

[kʰǎw

3SG

จะ

cha

t͡ɕaʔ

FUT

วิ่ง

vinge

vinna]

springa

เขา จะ วิ่ง

khao cha vinge

[kʰǎw t͡ɕaʔ wîŋ]

3SG FUT körning

"Han kommer att springa" eller "Han kommer att springa."

Den passiva rösten indikeras genom att ถูก ( thuk , [tʰùːk] ) infogas före verbet. Till exempel:

ex:

เขา

khao

[kʰǎw

3SG

ถูก

tack

tʰùːk

PASSERA

ตี

ti

tiː]

träffa

เขา ถูก ตี

khao thuk ti

[kʰǎw tʰùːk tiː]

3SG PASS träffade

"Han blev påkörd."

Detta beskriver en handling som ligger utanför mottagarens kontroll och som därmed förmedlar lidande.

Negation indikeras genom att placera ไม่ ( mai , [mâj] inte) före verbet.

  • เขาไม่ตี , ( khao mai ti ) 'Han slår inte' eller 'Han slår inte'.

Thai uppvisar seriella verbkonstruktioner , där verb strängs ihop. Vissa ordkombinationer är vanliga och kan betraktas som fastställda fraser.

ex:

เขา

khao

[kʰǎw

han

ไป

pai

paj

gå

กิน

släkt

släkt

äta

ข้าว

khao

kʰâːw]

ris

เขา ไป กิน ข้าว

khao pai kin khao

[kʰǎw paj kin kʰâːw]

han går och äter ris

"Han gick ut och åt"

ex:

ฉัน

chan

[tɕ͡ʰǎn

jag

ฟัง

huggtand

fläkt

lyssna

ไม่

maj

mâj

inte

เข้าใจ

khao chai

kʰâw tɕ͡aj]

förstå

ฉัน ฟัง ไม่ เข้าใจ

chan fang mai {khao chai}

[tɕ͡ʰǎn faŋ mâj {kʰâw tɕ͡aj}]

Jag lyssnar förstår inte

"Jag förstår inte vad som sa"

ex:

เข้า

khao

[kʰâw

stiga på

มา

ma

maː]

komma

เข้า มา

khao ma

[kʰâw maː]

in kom

'Kom in'

ex:

ออก

ok

[ʔɔ̀ːk

utgång

ไป!

pai

paj]

gå

ออก ไป!

okej pai

[ʔɔ̀ːk paj]

gå ut

'Lämna!' eller "Gå ut!"

Substantiv

Substantiv är oböjda och har inget kön ; det finns inga artiklar . Thailändska substantiv är blotta substantiv och kan tolkas som singular, plural, bestämd eller obestämd. Vissa specifika substantiv upprepas för att bilda kollektiv : เด็ก ( dek , 'barn') upprepas ofta som เด็ก ๆ ( dek dek ) för att hänvisa till en grupp barn. Ordet พวก ( phuak , [pʰûak] ) kan användas som ett prefix till ett substantiv eller pronomen som ett kollektiv för att pluralisera eller betona följande ord. ( พวกผม , phuak phom , [pʰûak pʰǒm] , 'vi', maskulint; พวกเรา phuak rao , [pʰûak raw] , betonade 'vi' , ' phuak '; (hundarna') . Pluralis uttrycks genom att lägga till klassificerare , som används som måttord ( ลักษณนาม ), i form av substantiv-tal-klassificerare:

ครู

khru

lärare

ห้า

ha

fem

คน

khon

person

ครู ห้า คน

khru ha khon

lärare fem personer

"fem lärare"

Medan sådana klassificerare på engelska vanligtvis är frånvarande ("fyra stolar") eller valfria ("två flaskor öl" eller "två öl"), används en klassificerare nästan alltid på thailändska (därav "stol fyra objekt" och "öl två" flaska").

Besittning på thailändska indikeras genom att lägga till ordet ของ ( khong ) framför substantivet eller pronomenet , men det kan ofta utelämnas. Till exempel:

ลูก

luk

barn

ของ

khong

tillhör

แม่

mae

mor

ลูก ของ แม่

luk khong mae

barn {tillhör} mor

"mammas barn"

นา

na

fält

อา

a

farbror

นา อา

na a

fältfarbror

"farbrors åker"

Nominella fraser

Nominella fraser på thailändska använder ofta en speciell klass av ordklassificerare . Som tidigare nämnts är dessa klassificerare obligatoriska för substantivfraser som innehåller siffror, t.ex

ผู้หญิง

phuying

[ pʰuːjiŋ

kvinna

สอง

låt

sɔːŋ

två

คน

khon

kʰon ]

CL

ผู้หญิง สอง คน

phuying sång khon

[ pʰuːjiŋ sɔːŋ kʰon ]

kvinna två CL

"två kvinnor"

I det föregående exemplet fungerar khon ( คน ) som klassificerare i nominalfrasen. Detta följer formen av substantiv-kardinal-klassificerare som nämns ovan. Klassificerare krävs också för att bilda kvantifierade substantivfraser på thailändska med vissa kvantifierare som ทุก ('alla'), บาง ('några'). Exemplen nedan visas med hjälp av klassificeraren khon , som används för personer.

นักเรียน

nak rian

studerande

ทุก

tack

varje

คน

khon

CL

{นักเรียน} ทุก คน

{nak rian} thuk khon

student varje CL

"varje student"

ครู

khru

lärare

บาง

smäll

några

คน

khon

CL

ครู บาง คน

khru bang khon

lärare någon CL

"någon lärare"

Klassificerare används dock inte för negativ kvantifiering. Negativ kvantifiering uttrycks av mönstret ไม่มี ( mai mi , [majmiː] ) + NOUN. Klassificerare används också för demonstrativa som นี้ ( ni , 'detta/dessa') och นั่น ( nan , 'det/dessa'). Syntaxen för demonstrativa fraser skiljer sig dock från kardinalernas och följer mönstret substantiv-klassificerare-demonstrativ . Till exempel skulle substantivfrasen "den här hunden" uttryckas på thailändska som หมาตัวนี้ (bokstavligen 'hund (klassificerare) detta'). Klassificerare på thailändska

Pronomen

Ämnespronomen utelämnas ofta , med smeknamn som används där engelska skulle använda ett pronomen. Se thailändska namn#Formella och informella namn för mer information. Pronomen, när de används, rankas i hedersregister och kan också göra en T–V-skillnad i förhållande till släktskap och social status . Specialiserade pronomen används för kungligheter och för buddhistiska munkar. Följande är lämpliga för samtalsbruk:

Ord RTGS IPA Menande
ผม phom [pʰǒm] Jag/jag (maskulint; formellt)
ดิฉัน dichan [dìʔt͡ɕʰán] Jag/jag (kvinnligt; formell)
ฉัน chan [t͡ɕʰǎn] Jag/mig (används främst av kvinnor; informell) Uttalas vanligen som [t͡ɕʰán]
กู ku [kū] Jag/mig (informellt/ohövligt)
หนู nuu [nǔ] Jag/mig (används av kvinnor när de pratar med människor som är mycket äldre än de själva)
เรา rao [rå] vi/oss, jag/mig (casual), du (ibland används men bara när äldre person pratar med yngre person)
คุณ khun [kʰun] du (artig)
ท่าน än [solbränna] du (mycket hederlig )
แก kae [kɛː] du (informell, används bland nära vänner)
เธอ thoe [tʰɤː] du (informell), hon/hon (informell)
พี่ phi [pi] äldre bror, syster (används även för äldre bekanta)
น้อง nong [nɔːŋ] yngre bror, syster (används även för yngre bekanta)
เขา khao [kʰǎw] han/honom, hon/hon
มัน man [man] det, han/hon (ibland slentrianmässigt eller stötande om det används för att referera till en person)
มึง mueng [mɯŋ] du (informell/ohövlig)

Det reflexiva pronomenet är ตัวเอง ( tua eng ), vilket kan betyda något av: mig själv, dig själv, oss själva, sig själv, sig själv, sig själva. Detta kan blandas med ett annat pronomen för att skapa ett intensivt pronomen , till exempel ตัวผมเอง ( tua phom eng , lit: jag själv) eller ตัวคุณเอง ( tua :khun själv). Thai har inte heller ett separat possessivt pronomen . Istället indikeras innehav av partikeln ของ ( khong ). Till exempel är "min mamma" แม่ของผม ( mae khong phom , tänd: jags mor). Denna partikel är ofta implicit, så frasen förkortas till แม่ผม ( mae phom ) . Plurala pronomen kan enkelt konstrueras genom att lägga till ordet พวก ( phuak ) framför ett singular pronomen som i พวกเขา ( phuak khao ) som betyder 'de' eller พอ อก฀ธ plu betydelsen av ก฀ธ you . Det enda undantaget från detta är เรา ( rao ), som kan användas som singular (informell) eller plural, men kan också användas i form av พวกเรา ( phuak rao ), som endast är plural.

Thailändska har många fler pronomen än de som anges ovan. Deras användning är full av nyanser. Till exempel:

  • " ผม เรา ฉัน ดิฉัน หนู กู ข้า กระผม าข้ฉาข้ะ ‎ ขา " alla översätts till "jag", men var och en uttrycker olika kön, ålder, artighet, status eller förhållande mellan talare och lyssnare.
  • เรา ( rao ) kan vara första person (jag), andra person (du) eller båda (vi), beroende på sammanhanget.
  • Barn eller yngre kvinnor kan använda eller hänvisas till ordet หนู ( nu ) när de pratar med en äldre person. Ordet หนู kan vara både feminin första person (I) och feminin andra person (du) och även neutrum första och neutrum andra person för barn.
    • หนู betyder vanligtvis råtta eller mus, även om det också syftar på små varelser i allmänhet.
  • Andrapersonens pronomen เธอ ( thoe ) (tänd: du) är halvfeminint. Den används endast när talaren eller lyssnaren (eller båda) är kvinnor. Hanar tilltalar vanligtvis inte varandra med detta pronomen.
  • Både คุณ ( khun ) och เธอ ( thoe ) är artiga neutrum andrapersonspronomen. Men คุณเธอ ( khun thoe ) är en feminin nedsättande tredje person.
  • Istället för ett andrapersonspronomen som คุณ ('du'), är det mycket vanligare att obesläktade främlingar kallar varandra พี่ น้อง ลุง ป้า นตา อา ตา อา ตา อ där , syster, moster, farbror, mormor).
  • För att uttrycka aktning ersätts pronomenet i andra person ibland av ett yrke, liknande hur presiderande domare på engelska alltid tilltalas som "din heder" snarare än "du". På thailändska tilltalar eleverna alltid sina lärare med ครู , คุณครู eller อาจารย์ (var och en betyder 'lärare') snarare än คุณ ('du'). Lärare, munkar och läkare tilltalas nästan alltid på detta sätt.

Partiklar

Partiklarna är ofta oöversättbara ord som läggs till i slutet av en mening för att indikera respekt, en begäran, uppmuntran eller andra stämningar (liknande användningen av intonation på engelska) , samt för att variera nivån av formalitet. De används inte på elegant (skriven) thailändsk. De vanligaste partiklarna som indikerar respekt är ครับ ( khrap , [kʰráp] , med hög ton) när talaren är man, och ค่ะ ( kha , [kʰâ] , med fallande ton) när talaren är kvinna. Används i en fråga eller en begäran, ändras partikeln ค่ะ (fallande ton) till en คะ (hög ton).

Andra vanliga partiklar är:

Ord RTGS IPA Menande
จ้ะ , จ้า eller จ๋า cha/ja [t͡ɕâː] indikerar betoning. Används i ett mindre formellt sammanhang när du pratar med vänner eller någon yngre än dig själv
ละ eller ล่ะ la [láʔ] indikerar betoning.
สิ si [sìʔ] indikerar betoning eller ett imperativ. Det kan uppfattas som att beordra någon att göra något
นะ na [náʔ] uppmjukning; indikerar en begäran eller får din mening att låta mer vänlig.

Registrera

Central Thai är sammansatt av flera distinkta register , former för olika sociala sammanhang:

  • Gata eller vanlig thailändsk ( ภาษาพูด , phasa phut , talad thai): informell, utan artiga tilltalsvillkor, som används mellan nära släktingar och vänner.
  • Elegant eller formell thailändska ( ภาษาเขียน , phasa khian , skriven thailändska): officiell och skriftlig version, inkluderar respektfulla adressvillkor; används i förenklad form i tidningar.
  • Retorisk thai: används för att tala inför publik.
  • Religiös thai: (mycket influerad av sanskrit och pāli ) används när man diskuterar buddhism eller tilltalar munkar.
  • Royal Thai ( ราชาศัพท์ , racha sap ): influerad av Khmer , detta används när man tilltalar medlemmar av kungafamiljen eller beskriver deras aktiviteter. (Se Monarchy of Thailand § Rachasap .)

De flesta thailändare kan tala och förstå alla dessa sammanhang. Street och Elegant Thai är grunden för alla samtal. [ citat behövs ] Retorisk, religiös och kunglig thailändska lärs ut i skolor som en del av den nationella läroplanen.

Som nämnts ovan har thailändska flera register, vart och ett med vissa användningsområden, såsom vardagligt, formellt, litterärt och poetiskt. Således kan ordet 'äta' vara กิน ( släkt ; vanlig), แดก ( daek ; vulgärt), ยัด ( yat ; vulgärt), บริขภ ค ( boriphok ; formell), บริ ขภค ( boriphok ; าั ร rapprathan ; formell), ฉัน ( chan ; religiös) , eller เสวย ( sawoei ; kunglig), som illustreras nedan:

"att äta" IPA Användande Notera
กิน /släkt/ allmänning
แดก /dɛ̀ːk/ vulgär
ยัด /ját/ vulgär Ursprunglig betydelse är "att proppa"
บริโภค /bɔ̄ː.ri.pʰôːk/ formell, litterär
รับประทาน /ráp.pra.tʰāːn/ formell, artig Förkortas ofta till ทาน /tʰāːn/.
ฉัน /t͡ɕʰǎn/ religiös
เสวย /sa.wɤ̌ːj/ kunglig

Thailand använder också den distinkta thailändska sextimmarsklockan utöver 24-timmarsklockan .

Ordförråd

Huvudartiklar: Lista över lånord på thailändska och Lista över thailändska språkspråk

Förutom sammansatta ord och ord av utländskt ursprung är de flesta ord enstaviga .

Det kinesiska språkets inflytande var starkt fram till 1200-talet då användningen av kinesiska tecken övergavs och ersattes av sanskrit- och pali-skrift. Men ordförrådet för thailändska behåller många ord som lånats från mellankinesiska .

Senare lånades det mesta ordförrådet från sanskrit och pāli ; Buddhistisk terminologi står särskilt i tacksamhetsskuld till dessa. Indiska ord har ett mer formellt register och kan jämföras med latinska och franska lån på engelska . Gamla khmerer har också bidragit med sin del, särskilt när det gäller kungliga hovterminologi. Sedan början av 1900-talet har dock det engelska språket haft störst inflytande, särskilt för vetenskapliga, tekniska, internationella och andra moderna termer.

Ursprung Exempel IPA Glans
Infödd Tai ไฟ /fāj/ brand
น้ำ /náːm/ vatten
เมือง /mɯ̄əŋ/ stad
รุ่งเรือง /rûŋ.rɯ̄əŋ/ välmående

Indiska källor: Pāli eller Sanskrit 		อัคนี /ʔāk.kʰa.nīː/ brand
ชล /t͡ɕōn/ vatten
นคร /náʔ.kʰɔ̄ːn/ stad
วิโรจน์ /wíʔ.rôːt/ välmående

Arabiskt ursprung

Arabiska ord Thailändsk återgivning IPA Glans
الْقُرْآن ( al-qurʾān ) eller قُرْآن ( qurʾān ) อัลกุรอาน eller โกหร่าน /an.kù.rá.aːn/ eller /kō.ràːn/ Koranen
رجم ( rajm ) ระยำ /rá.jam/ dålig, avskyvärd (nedsättande)

kinesiskt ursprung

Från mellankinesiska eller Teochew-kinesiska .

kinesiska ord Thailändsk återgivning IPA Glans
交椅 Teochew : gao 1 i 2 เก้าอี้ /kâw.ʔîː/ stol
粿條 / 粿条 Min Nan : kóe-tiâu ก๋วยเตี๋ยว /kǔəj.tǐəw/ ris nudlar
姐
Hokkien : chiá / ché Teochew: zê 2 /zia 2 		เจ้ eller เจ๊ /t͡ɕêː/ eller /t͡ɕéː/ äldre syster (används i det kinesiska samhället i Thailand)
二
Hokkien: jī Teochew: ri 6 		ยี่ /jîː/ 'två' (åldrande), men används fortfarande i ordet ยี่สิบ (/jîː.sìp/; 'tjugo')
豆 Mellankinesiska : dəu H ถั่ว /tʰùə/ böna
盎 Mellankinesiska: ʔɑŋ X / ʔɑŋ H อ่าง /ʔàːŋ/ handfat
膠 Mellankinesiska: kˠau กาว /kāːw/ lim
鯁 Mellankinesiska: kˠæŋ X ก้าง /kâːŋ/ fiskben
坎 Mellankinesiska: kʰʌm X ขุม /kʰǔm/ grop
塗 Mellankinesiska: duo / ɖˠa ทา /tʰāː/ att smeta
退 Mellankinesiska: tʰuʌi H ถอย /tʰɔ̌j/ att ta ett steg tillbaka

engelskt ursprung

engelska ord Thailändsk återgivning IPA Anmärkning
Bank แบงก์ /bɛ́ːŋ/ betyder "bank" eller "sedel"
räkningen บิล /bīw/ eller /bīn/
kaka เค้ก /kʰéːk/
kapten กัปตัน /kàp.tān/
tecknad serie การ์ตูน /kāː.tūːn/
klinik คลินิก /kʰlīː.nìk/
dator คอมพิวเตอร์ /kʰɔ̄m.pʰíw.tɤ̂ː/ allmänt förkortad till คอม /kʰɔ̄m/
korruption คอรัปชั่น /kʰɔ̄ː.ráp.tɕʰân/
diesel ดีเซล /dīː.sēn/ eller /dīː.sēw/
dinosaurie ไดโนเสาร์ /dāi.nōː.sǎu/
duell ดวล /dūən/
e-post อีเมล /ʔīː.mēːw/
mode แฟชั่น /fɛ̄ː.t͡ɕʰân/
golf กอล์ฟ /kɔ́ːp/
regering กัดฟันมัน /kàt.fān.mān/ (föråldrad)
เก๊าเวอร์เมนต์ /káw.wɤ̄ː.mén/ (vardagsspråk)
Graf กราฟ /kráːp/
plast พลาสติก /pʰláːt.sà.tìk/ (utbildat tal)
ปั๊ดติก /pát.tìk/ (vardagsspråk)
kvot โควตา /kʰwōː.tâː/
schampo แชมพู /t͡ɕʰɛ̄m.pʰūː/
kostym สูท /sùːt/
svit สวีท /såg det/
taxi แท็กซี่ /tʰɛ́k.sîː/
teknologi เทคโนโลยี /tʰék.nōː.lōː.jîː/
titan ไทเทเนียม /tʰāj.tʰēː.nîəm/
visum วีซ่า /wīː.sâː/
krans (พวง)หรีด /rìːt/

franskt ursprung

franska ord Thailändsk återgivning IPA engelsk översättning
aval อาวัล /ʔāː.wān/
buffé บุฟเฟต์ /búp.fêː/
Kafé กาแฟ /kāː.fɛ̄ː/ kaffe
คาเฟ่ /kʰāː.fêː/
chaufför โชเฟอร์ /t͡ɕʰōː.fɤ̂ː/
konsul กงสุล /kōŋ.sǔn/
kupong คูปอง /kʰūː.pɔ̄ŋ/
smärta (ขนม)ปัง /panorera/ bröd
parkett ปาร์เกต์ /pāː.kêː/
boule เปตอง /pēː.tɔ̄ŋ/

Khmer-ursprung

Från Gamla Khmer

Khmer-ord Thailändsk återgivning IPA Glans
ក្រុង (/kroŋ/) กรุง /krūŋ/ 'huvudstad'
ខ្ទើយ (/kʰtəːj/) กะเทย /kà.tɤ̄ːj/ ' Katoey '
ខ្មួយ (/kʰmuəj/) ขโมย /kʰà.moːj/ "att stjäla" eller "stjäla"
ច្រមុះ (/crɑː.moh/) จมูก /t͡ɕà.mùːk/ 'näsa'
ច្រើន (/craən/) เจริญ /t͡ɕà.rɤ̄ːn/ 'välmående'

ឆ្លាត eller ឆ្លាស (/cʰlaːt/ eller /cʰlaːh/) 		ฉลาด /t͡ɕʰà.làːt/ 'smart'
ថ្នល់ (/tʰnɑl/) ถนน /tʰà.nǒn/ 'väg'
ភ្លើង (/pʰləːŋ/) เพลิง /pʰlɤ̄ːŋ/ 'brand'
ទន្លេ (/tɔn.leː/) ทะเล /berättelse/ 'hav'

Portugisiskt ursprung

Portugiserna var den första västerländska nationen som anlände till det som är dagens Thailand på 1500-talet under Ayutthaya-perioden . Deras inflytande inom handel, särskilt vapen, gjorde det möjligt för dem att etablera ett samhälle strax utanför huvudstaden och utöva sin tro, samt att exponera och omvända lokalbefolkningen till kristendomen . Således introducerades portugisiska ord som involverade handel och religion och användes av lokalbefolkningen.

portugisiska ord Thailändsk återgivning IPA Glans
carta / cartaz กระดาษ /krà.dàːt/ papper
garça (นก)กระสา /krà.sǎː/ häger
leilão เลหลัง /lēː.lǎŋ/ "auktion" eller "lågt pris"
padre บาท(หลวง) /bàːt.lǔəŋ/ (kristen) präst
verklig เหรียญ /rǐən/ mynt
sabão สบู่ /sà.bùː/ tvål
paprica [ citat behövs ] พริก /pʰrík̚/ chili

Skrivsystem

Huvudartiklar: thailändsk skrift och thailändsk punktskrift
"Kingdom of Thailand" i thailändsk skrift.

Thai skrivs med thailändsk skrift , en abugida skriven från vänster till höger. Många forskare tror [ citat behövs ] [ vem? ] att det härrör från Khmer-skriften . Visst lyftes siffrorna direkt från Khmer. Språket och dess skrift är nära besläktat med det laotiska språket och skriften . De flesta läskunniga Lao kan läsa och förstå thailändska, eftersom mer än hälften av det thailändska ordförrådet, grammatik, intonation, vokaler och så vidare är vanligt med det laotiska språket.

Thailändarna antog och modifierade Khmer-skriften för att skapa sitt eget skriftsystem. Medan uttalet på thailändska till stor del kan härledas från manuset, är ortografin komplex, med tysta bokstäver för att bevara ursprungliga stavningar och många bokstäver som representerar samma ljud. Medan den äldsta kända inskriptionen på khmerspråket är från 611 e.Kr., började inskriptioner i thailändsk skrift dyka upp runt 1292 e.Kr. Anmärkningsvärda funktioner inkluderar:

  1. Det är en abugida -skrift, där den implicita vokalen är en kort /a/ i en stavelse utan slutkonsonant och en kort /o/ i en stavelse med slutkonsonant.
  2. Tonmarkörer, om sådana finns, placeras ovanför stavelsens slutliga konsonant.
  3. Vokaler som låter efter en initial konsonant kan placeras före, efter, ovanför eller under konsonanten, eller i en kombination av dessa positioner.

Transkription

Huvudartikel: Romanisering av thailändska

Det finns ingen allmänt tillämpad metod för att transkribera thailändska till det latinska alfabetet. Till exempel, namnet på huvudflygplatsen transkriberas variabelt som Suvarnabhumi, Suwannaphum eller Suwunnapoom. Guideböcker, läroböcker och ordböcker kan var och en följa olika system. Av denna anledning rekommenderar många språkkurser att eleverna behärskar det thailändska manuset.

Officiella standarder är Royal Thai General System of Transcription (RTGS), publicerad av Royal Institute of Thailand , och den nästan identiska ISO 11940-2 definierad av International Organization for Standardization . RTGS-systemet används i allt större utsträckning i Thailand av centrala och lokala myndigheter, särskilt för vägskyltar. Dess främsta nackdelar är att den inte indikerar ton eller vokallängd. Eftersom systemet är baserat på uttal, inte ortografi, är rekonstruktion av thailändsk stavning från RTGS-romanisering inte möjlig.

Translitterering

Huvudartikel: Thailändsk translitteration

ISO publicerade en internationell standard för translitterering av thailändska till romersk skrift i september 2003 ( ISO 11940 ). Genom att lägga till diakritiska tecken till de latinska bokstäverna gör det transkriptionen reversibel, vilket gör den till en sann translitteration . Noterbart är att detta system används av Google Translate , även om det inte verkar förekomma i många andra sammanhang, såsom läroböcker och andra instruktionsmedier.

Se även

Förklarande anteckningar

Citat

Allmänna och citerade källor

  •     อภิลักษณ์ ธรรมทวีธิกุล และ กัลยตาริยาริ านต์นารา. 2549. การเน้นพยางค์กับทำนองเสียง ภาคาาคา och intonation ารสารภาษาและภาษาศาสตร์ ปีที่ 24 าฉบั ม – มิถุนายน 2549) หน้า 59–76 . ISSN 0857-1406 ISSN 2672-9881 .
  •   สัทวิทยา : การวิเคราะห์ระบบเสียาษใา. 2547. กรุงเทพฯ: สำนักพิมพ์มหาวิทยาาูยาา฀ย ตร์. ISBN 974-537-499-7 .
  •   Diller, Anthony van Nostrand, et al. 2008. Tai–Kadai-språken. ISBN 978-070-071-457-5 .
  • Gandour, Jack, Tumtavitikul, Apiluck och Satthamnuwong, Nakarin. 1999. Effekter av talhastighet på thailändska toner. Phonetica 56, s. 123–134.
  • Li, Fang-Kuei . En handbok för jämförande Tai . Honolulu: University Press of Hawaii, 1977. Tryck.
  • Rischel, Jørgen. 1998. "Strukturella och funktionella aspekter av tondelning på thailändska". I Ljudstruktur i språket , 2009.
  • Tumtavitikul, Apiluck, 1998. Thailändarens metriska struktur i ett icke-linjärt perspektiv . Artikel presenterade för Southeast Asian Linguistics Societys fjärde årliga möte 1994, s. 53–71. Udom Warotamasikkhadit och Thanyarat Panakul, red. Temple, Arizona: Program för sydostasiatiska studier, Arizona State University.
  • Apiluck Tumtavitikul. 1997. Reflektionen över X′-kategorin på thailändska . Mån–khmerstudier XXVII, s. 307–316.
  •     อภิลักษณ์ ธรรมทวีธิกุล . 2539. ข้อคิดเกี่ยวกับหน่วยวากยสัมษัฌ ไทย วารสารมนุษยศาสตร์วิชาการ. 4,57-66. ISSN 0859-3485 ISSN 2673-0502 .
  • Tumtavitikul, Appi. 1995. Tonala rörelser på thailändska . The Proceedings of the XIIIth International Congress of Phonetic Sciences, Vol. I, s. 188–121. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan och Stockholms universitet.
  • Tumtavitikul, Apiluck. 1994. Thailändska konturtoner . Current Issues in Sino-Tibetan Linguistics, s. 869–875. Hajime Kitamura et al. , eds, Ozaka: The Organisation Committee of the 26th Sino-Tibetan Languages ​​and Linguistics, National Museum of Ethnology.
  • Tumtavitikul, Apiluck. 1993. FO – Inducerade VOT-varianter på thailändska . Tidskrift för språk och lingvistik, 12.1.34 – 56.
  • Tumtavitikul, Apiluck. 1993. Kanske finns tonerna i konsonanterna? Mån–khmerstudier XXIII, s. 11–41.
  •   Higbie, James och Thinsan, Snea. Thailändsk referensgrammatik: The Structure of Spoken Thai . Bangkok: Orchid Press, 2003. ISBN 974-8304-96-5 .
  •   Nacaskul, Karnchana ( ศาสตราจารย์กิตติคุณ ดร.กาญจ นาา คาาคา าคาาา คา , 4:e tryckningen. ( ระบบเสียงภาษาไทย, พิมพ์ครั้งที่่ 9, Bangkok, 7, 19, 9, 9, 9, Bangkok, 7, 9, 9, 9 Bangkok. 39-375-1 .
  •   Nanthana Ronnakiat ( ดร.นันทนา รณเกียรติ ) Fonetik i princip och praktisk . ( สัทศาสตร์ภาคทฤษฎีและภาคปฏิบัติ บัตติ, 7, 29 Th -7009 Bangkok, University of Bangkok, 29 Th. -3 .
  •   Segaller, Denis. Thai Without Tears: A Guide to Simple Thai Speaking . Bangkok: BMD Book Mags, 1999. ISBN 974-87115-2-8 .
  • Smyth, David (2002). Thai: An Essential Grammar , första upplagan. London: Routledge.
  •   Smyth, David (2014). Thai: An Essential Grammar , andra upplagan. London: Routledge. ISBN 978-041-551-034-9 .
  •   Tingsabadh, MR Kalaya; Abramson, Arthur (1993), "Thai", Journal of the International Phonetic Association , 23 (1): 24–28, doi : 10.1017/S0025100300004746 , S2CID 249403146

Vidare läsning

externa länkar

Ordlistor och ordlistor
Ordböcker
Elevernas resurser
Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Thai_language&oldid=1144598467 "