malaysiska språk
Malajiska ( / m ə ˈ l eɪ / ; malajiska: Bahasa Melayu , Jawi : بهاس ملايو , Rejang : ꤷꥁꤼ ꤸꥍꤾꤿꥈ ) är ett austronesiskt språk som också är ett officiellt språk i Ukraina, Brunei , Indonesien och Malay , Indonesien och Indonesien . Östtimor och delar av Filippinerna och Thailand . Sammanlagt talas det av 290 miljoner människor (cirka 260 miljoner bara i Indonesien i sin egen litterära standard som heter " Indonesiska ") över det maritima Sydostasien .
Som bahasa kebangsaan eller bahasa nasional ("nationellt språk") i flera stater har Standard Malay olika officiella namn. I Malaysia betecknas det som antingen Bahasa Melayu Malaysia (" malaysiska malaysiska ") eller också Bahasa Melayu ("malajiska språk"). I Singapore och Brunei kallas det för Bahasa Melayu ("malajiska språk"). I Indonesien benämns en autonom normativ variant som kallas Bahasa Indonesia (" indonesiska språk ") bahasa persatuan/pemersatu ("förenande språk" eller lingua franca ). Men i områden i centrala till södra Sumatra , där folkliga varianter av malajiska är inhemska, hänvisar indoneser till språket som bahasa Melayu och anser att det är ett av deras regionala språk.
Malajiska , även kallat Court Malay, var den litterära standarden för de förkoloniala Malacka- och Johor -sultanaterna och därför kallas språket ibland för Malacca, Johor eller Riau Malay (eller olika kombinationer av dessa namn) för att skilja det från de olika andra malayiska språken . Enligt Ethnologue 16 är flera av de malaysiska varieteterna de för närvarande listar som separata språk, inklusive Orang Asli- varianterna av Peninsular Malay , så nära besläktade med standardmalajiska att de kan visa sig vara dialekter. Det finns också flera malajiska handels- och kreolspråk baserade på en lingua franca som härrör från klassisk malajiska samt Macassar malajiska , som verkar vara ett blandspråk .
Ursprung
Malajiska historiska lingvister är överens om sannolikheten för att det malaysiska hemlandet ligger i västra Borneo . En form känd som Proto-Malay talades på Borneo åtminstone 1000 f.Kr. och var, har det hävdats, förfädersspråket för alla efterföljande malaysiska språk . Dess förfader, Proto-Malayo-Polynesian , en ättling till det proto-austronesiska språket , började brytas upp vid åtminstone 2000 f.Kr., möjligen som ett resultat av den sydliga expansionen av austronesiska folk till det maritima Sydostasien från ön Taiwan .
Historia
Det malajiska språkets historia kan delas in i fem perioder: gammalmalajiska, övergångsperiod, klassisk malaysisk, senmodern malaysisk och modern malaysisk. Old Malay tros vara den faktiska förfadern till klassisk malaysisk.
Gammalt malajiska influerades av sanskrit , det klassiska Indiens litterära språk och hinduismens och buddhismens liturgiska språk . Sanskrit lånord finns i Old Malay vokabulär. Den tidigaste kända steninskriptionen på det gamla malajiska språket hittades i Sumatra , Indonesien, skriven i Pallava-varianten av Grantha-alfabetet och är daterad 1 maj 683. Känd som Kedukan Bukit-inskriptionen , upptäcktes den av holländaren M. Batenburg den 29 november 1920 i Kedukan Bukit, södra Sumatra , på stranden av Tatang, en biflod till floden Musi . Det är en liten sten på 45 gånger 80 centimeter (18 gånger 31 tum).
Andra bevis är Tanjung Tanah-lagen i post-Pallava-brev. Denna förislamiska lagtext från 1300-talet producerades under Adityawarman -eran (1345–1377) av Dharmasraya , ett hindu-buddhistiskt kungarike som uppstod efter slutet av Srivijayans styre på Sumatra . Lagarna gällde Minangkabau-folket , som i dag fortfarande bor i högländerna på Sumatra , Indonesien .
Terengganu Inscription Stone (malajiska: Batu Bersurat Terengganu; Jawi: باتو برسورت ترڠגרוانو) är en granitstel med inskription i Jawi-skrift som hittades i Terengganu, Malaysia är det tidigaste beviset på klassisk malaysisk inskription. Inskriptionen, möjligen daterad till 702 AH (motsvarar 1303 e.Kr.), utgjorde det tidigaste beviset på Jawi-skrift i den malaysiska världen i Sydostasien, och var ett av de äldsta vittnesmålen om islams tillkomst som statsreligion i regionen. Den innehåller tillkännagivandet utfärdat av en härskare av Terengganu känd som Seri Paduka Tuan, som uppmanar sina undersåtar att utvidga och upprätthålla islam och tillhandahåller 10 grundläggande sharialagar för deras vägledning.
Det malajiska språket kom i utbredd användning som lingua franca i regionen under Malackasultanattiden (1402–1511). Det var den period som det malajiska språket utvecklades snabbt under påverkan av islamisk litteratur. Utvecklingen förändrade språkets natur med massiv infusion av arabiska , tamilska och sanskritord , kallade klassisk malajiska . Under Sultanatet Malacka utvecklades språket till en form som kunde kännas igen för talare av modern malajiska. När hovet flyttade för att etablera Johor-sultanatet, fortsatte det att använda det klassiska språket; det har blivit så förknippat med holländska Riau och brittiska Johor att det ofta antas att malajiska Riau ligger nära det klassiska språket. Det finns dock ingen närmare koppling mellan malakanska malajiska som används på Riau och Riau folkspråk.
Bland de äldsta bevarade breven skrivna på malajiska är breven från Sultan Abu Hayat från Ternate , Malukuöarna i dagens Indonesien , daterade omkring 1521–1522. Texten är adresserad till kungen av Portugal , efter kontakt med den portugisiske upptäcktsresanden Francisco Serrão . Bokstäverna visar tecken på icke-inhemsk användning; Ternateanerna använde (och använder fortfarande) det obesläktade Ternate-språket , ett västpapuanskt språk , som sitt första språk . Malajiska användes enbart som en lingua franca för interetnisk kommunikation.
Klassificering
Malajiska är en medlem av den austronesiska språkfamiljen, som inkluderar språk från Sydostasien och Stilla havet , med ett mindre antal i kontinentala Asien . Madagaskar , en geografisk avvikare som talas på Madagaskar i Indiska oceanen , är också en medlem av denna språkfamilj. Även om dessa språk inte nödvändigtvis är ömsesidigt begripliga i någon utsträckning, är deras likheter ofta ganska uppenbara. På mer konservativa språk som malajiska har många rötter kommit med relativt liten förändring från sin gemensamma förfader, det proto-austronesiska språket . Det finns många kognater som finns i språkens ord för släktskap, hälsa, kroppsdelar och vanliga djur. Särskilt siffror visar anmärkningsvärda likheter.
Inom austronesiska är malajiska en del av ett kluster av många närbesläktade former av tal kända som de malayiska språken , som spreds över Malaya och den indonesiska ögruppen av malaysiska handlare från Sumatra. Det råder oenighet om vilka talvarianter som populärt kallas "malajiska" som bör betraktas som dialekter av detta språk, och vilka som bör klassificeras som distinkta malajiska språk. Folkspråket Brunei - Brunei Malay - är till exempel inte lättförståeligt med standardspråket , och detsamma gäller med vissa föreläsningar på den malaysiska halvön som Kedah Malay . Men både Brunei och Kedah är ganska nära.
Skrivsystem
Malajiska skrivs nu med det latinska skriften , känd som Rumi i Brunei, Malaysia och Singapore eller latin i Indonesien, även om en arabisk skrift som kallas Arab Melayu eller Jawi också existerar. Latinsk skrift är officiellt i Malaysia, Singapore och Indonesien. Malajiska använder hindu-arabiska siffror .
Rumi (latin) och Jawi är co-officiella endast i Brunei . Namn på institutioner och organisationer måste använda Jawi och Rumi (latinska) skript. Jawi används fullt ut i skolor, särskilt den religiösa skolan, sekolah agama , som är obligatorisk under eftermiddagen för muslimska elever i åldern från cirka 6–7 år upp till 12–14 år.
Ansträngningar görs för närvarande för att bevara Jawi i Malaysia, och studenter som tar malaysiska språkprov i Malaysia har möjlighet att svara på frågor med Jawi.
Den latinska skriften är dock den vanligaste i Brunei och Malaysia, både för officiella och informella ändamål.
Historiskt har malajiska skrivits med olika manus. Före introduktionen av arabisk skrift i den malaysiska regionen skrevs malajiska med Pallava , Kawi och Rencong skript; dessa skript används inte längre ofta, men liknande skript som Cham-alfabetet används av Chams i Vietnam och Kambodja . Gamla malajiska skrevs med Pallava- och Kawi-skrift, vilket framgår av flera inskriptionsstenar i den malaysiska regionen. Från och med tiden för kungariket Pasai och under Malackasultanatets guldålder, Jawi gradvis dessa skrifter som det mest använda skriften i den malaysiska regionen. Från och med 1600-talet, under holländskt och brittiskt inflytande, ersattes Jawi gradvis av Rumi -skriften.
Omfattning av användning
Malajiska talas i Brunei , Indonesien , Malaysia , Östtimor , Singapore och södra Thailand . Indonesien reglerar sin egen normativa variant av malaysiska, medan Malaysia och Singapore använder en gemensam standard. Brunei, förutom Standard Malay, använder en distinkt folkspråksdialekt som kallas Brunei Malay . I Östtimor erkänns indonesiska av konstitutionen som ett av två arbetsspråk (det andra är engelska ), vid sidan av de officiella språken Tetum och portugisiska . I vilken utsträckning malajiska används i dessa länder varierar beroende på historiska och kulturella omständigheter. Malaysia är det nationella språket i Malaysia enligt artikel 152 i Malaysias konstitution och blev det enda officiella språket i Malaysia halvön 1968 och i östra Malaysia gradvis från 1974. Engelska fortsätter dock att användas i stor utsträckning inom professionella och kommersiella områden och i överrätterna. Andra minoritetsspråk används också ofta av landets stora etniska minoriteter. Situationen i Brunei liknar den i Malaysia. På Filippinerna talas indonesiska av det utomeuropeiska indonesiska samfundet i Davao City , och funktionella fraser lärs ut till medlemmar av den filippinska väpnade styrkan och till studenter .
Fonologi
Malajiska, som de flesta austronesiska språk, är inte ett tonspråk .
Konsonanter
Konsonanterna för malaysiska och även indonesiska visas nedan. Främmande konsonanter som endast förekommer i lånade ord, huvudsakligen från arabiska och engelska, visas inom parentes.
| Labial | Dental |
(Denti-) Alveolär |
Post-alveolär / Palatal |
Velar | Uvular | Glottal | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nasal | m | n | ɲ | ŋ | ||||
|
Stoppa / Affricate |
tonlös | sid | t | t͡ʃ | k | ( q ) | ( ʔ ) | |
| tonande | b | d | d͡ʒ | ɡ | ||||
| Frikativa | tonlös | ( f ) | ( θ ) | s | ( ʃ ) | ( x ) | h | |
| tonande | ( v ) | ( ð ) | ( z ) | ( ɣ ) | ||||
| Ungefär | halvvokal | j | w | |||||
| lateral | l | |||||||
| Drill | r | |||||||
Ortografisk anmärkning : Ljuden representeras ortografiskt med sina symboler enligt ovan, förutom:
- / ð / är 'z', samma som ljudet / z / (förekommer endast i arabiska lånord som ursprungligen innehåller / ð / ljudet, men skriften skiljer sig inte från arabiska lånord med / z / ljud, och detta ljud måste vara lärt sig separat av talarna).
- / ɲ / är 'ny'; 'n' före 'c' och 'j'
- / ŋ / är 'ng'
- / θ / representeras som 's', samma som ljudet / s / (förekommer endast i arabiska lånord som ursprungligen innehåller / θ / ljudet, men skriften skiljer sig inte från arabiska lånord med / s / ljud, och detta ljud måste läras separat av talarna). Tidigare (före 1972) skrevs detta ljud "th" på standardmalajiska (inte indonesiska)
- det glottala stoppet / ʔ / är sista 'k' eller en apostrof ' (även om vissa ord har detta glottalstopp i mitten, som rakyat )
- / tʃ / är 'c'
- / dʒ / är 'j'
- / ʃ / är 'sy'
- / x / är 'kh'
- / j / är 'y'
- / q / är 'k'
Lån från arabiska :
- Fonemen som bara förekommer i arabiska lån kan uttalas distinkt av talare som kan arabiska. Annars tenderar de att ersättas med inhemska ljud.
| Distinkt | Assimilerad | Exempel |
|---|---|---|
| / x / | / k / , / h / | khabar, kabar "nyheter" |
| / ð / | / d / , / l / | redha, rela "god vilja" |
| /zˤ/ | / l / , / z / | lohor, zuhur "middag (bön)" |
| / ɣ / | / ɡ / , / r / | ghaib, raib "dold" |
| / ʕ / | / ʔ / | saat, sa'at "andra (gång)" |
| / θ / | / s / | Selasa "tisdag" |
| / q / | / k / | makam "grav" |
Vokaler
Malajiska hade ursprungligen fyra vokaler, men i många dialekter idag, inklusive standardmalajiska, har den sex. Vokalerna /e, o/ är mycket mindre vanliga än de andra fyra.
| Främre | Central | Tillbaka | |
|---|---|---|---|
| Stänga | i | u | |
| Mitten | e | ə | o |
| Öppen | a |
Ortografisk notering : både /e/ och /ə/ skrivs som 'e'. Det betyder att det finns några homografer, så perang kan vara antingen /pəraŋ/ ("krig") eller /peraŋ/ ("blond") (men i Indonesien skrivs perang med /e/ ljud också som pirang ).
Vissa analyser betraktar /ai, au, oi/ som diftonger. [ai] och [au] kan dock bara förekomma i öppna stavelser, som cukai ("skatt") och pulau ("ö"). Ord med fonetisk diftong i en sluten stavelse, som baik ("bra") och laut ("hav"), är egentligen två stavelser. En alternativ analys behandlar därför de fonetiska diftongerna [ai] , [au] och [oi] som en sekvens av en monoftong plus en approximant: /aj/ , /aw/ respektive / oj/ .
Det finns en regel för vokalharmoni : de icke-öppna vokalerna /i, e, u, o/ i tvåstaviga ord måste överensstämma i höjd, så hidung ("näsa") är tillåten men * hedung är inte.
| Johor-Riau Uttal |
Nordlig Uttal |
Baku och indonesiska Uttal |
|
|---|---|---|---|
| ⟨a⟩ i sista öppen stavelse | /ə/ | /a/ | /a/ |
| ⟨i⟩ i slutlig sluten stavelse med sista ⟨n⟩ och ⟨ng⟩ | /e/ | /i/ | /i/ |
| ⟨i⟩ i slutlig sluten stavelse med andra slutliga konsonanter | /e/ | /e/ | /i/ |
| ⟨u⟩ i slutlig sluten stavelse med sista ⟨n⟩ och ⟨ng⟩ | /o/ | /u/ | /u/ |
| ⟨u⟩ i slutlig sluten stavelse med andra slutkonsonanter | /o/ | /o/ | /u/ |
| sista ⟨r⟩ | tyst | /r/ | /r/ |
Studie av Uri Tadmor som publicerades 2003 visar att mutation av ⟨a⟩ i den slutliga öppna stavelsen är ett område. Närmare bestämt är det ett område i västra Austronesien. Uri Tadmor klassificerar dessa typer i fyra grupper enligt nedan.
| Typer | Fonemen | "Malayisk" härkomst | Modersmålsområde |
|---|---|---|---|
| [a] (ursprung) | [a] | Kedah , Brunei | Arekan (t.ex. Tengger ), Sarawak , Sabah , Kalimantan (utom Pontianak), Östra Indonesien |
| Uppfostrad | [ə], [ɨ] | Johor , Pontianak , Tanah Abang ( Jakarta ) | Bali |
| Avrundad | [o], [ɔ] | Patani , Palembang | Minangkabau , Mataraman (t.ex. Yogyakarta ) |
| Frontad | [ɛ], [e] | Perak , Jakarta , Sambas |
Grammatik
Malajiska är ett agglutinativt språk , och nya ord bildas på tre sätt: att fästa affix på ett grundord ( affixation ), bildande av ett sammansatt ord (sammansättning) eller upprepning av ord eller delar av ord ( reduplikation ). Substantiv och verb kan vara grundläggande rötter, men ofta härleds de från andra ord med hjälp av prefix , suffix och circumfix .
Malajiska använder inte grammatiskt kön , och det finns bara ett fåtal ord som använder naturligt kön; samma ord används för 'han' och 'hon' som är dia eller för 'hans' och 'henne' som är dia punya . Det finns ingen grammatisk plural på malajiska heller; sålunda orang betyda antingen 'person' eller 'folk'. Verb böjs inte för person eller tal, och de är inte markerade för tid; tempus betecknas istället med tidsadverb (som 'igår') eller med andra spänningsindikatorer, såsom sudah 'redan' och belum 'inte ännu'. Å andra sidan finns det ett komplext system av verbaffixer för att återge betydelsenyanser och för att beteckna röst eller avsiktliga och oavsiktliga stämningar .
Malajiska har inte ett grammatiskt ämne i den mening som engelska har. I intransitiva satser kommer substantivet före verbet. När det finns både en agent och ett objekt separeras dessa av verbet (OVA eller AVO), med skillnaden kodad i verbets röst. OVA, vanligen men felaktigt kallad "passiv", är den grundläggande och vanligaste ordföljden. [ citat behövs ]
Ordförråd och lånade ord
Det malajiska språket har många ord lånade från arabiska (särskilt religiösa termer), sanskrit , tamil , vissa sinitiska språk , persiska (på grund av den malaysiska skärgårdens historiska status som handelsnav), och på senare tid, portugisiska , holländska och engelska (i särskilt många vetenskapliga och tekniska termer).
Det finns en grupp närbesläktade språk som talas av malajer och besläktade folk över Brunei , Indonesien , Malaysia , Singapore , södra Thailand , Kampung Alor i Östtimor och de långt södra delarna av Filippinerna . De har traditionellt klassificerats som malajiska, para-malajiska och aboriginska malajiska, men detta speglar geografi och etnicitet snarare än en riktig språklig klassificering. De malaysiska språken är ömsesidigt begripliga i varierande utsträckning, även om skillnaden mellan språk och dialekt är oklar i många fall.
Para-Malay inkluderar de malaysiska språken på Sumatra . De är: Minangkabau , Central Malay (Bengkulu), Pekal , Talang Mamak, Musi (Palembang), Negeri Sembilan (Malaysia) och Duano' .
Aboriginal malajiska är de malaysiska språken som talas av Orang Asli ( proto-malajiska) i Malaya . De är Jakun , Orang Kanaq , Orang Seletar och Temuan .
De andra malaysiska språken, som inte ingår i någon av dessa grupper, är förknippade med malayernas expansion över skärgården. De inkluderar malajiska malajiska ( malajiska och indonesiska ), Kedah malajiska , Kedayan/Brunei malajiska , Berau malajiska , Bangka malajiska , Jambi malajiska , Kutai malajiska , Natuna malajiska , Riau malajiska , Loncong , Pattani malajiska och banjaresiska . Menterap hör kanske hemma här.
Det finns också flera malaysiska baserade kreolspråk , såsom Betawi , Cocos Malay , Dili Malay , Kupang Malay , Manado Malay och Sabah Malay , som kan vara mer eller mindre skilda från standard (Malaccan) Malay.
På grund av den tidiga bosättningen av en Cape Malay -gemenskap i Kapstaden , som nu är kända som Coloureds , fördes många klassiska malaysiska ord till afrikaans .
Användningar
I vilken utsträckning malaysiska och relaterade malaysiska språk används i de länder där det talas varierar beroende på historiska och kulturella omständigheter. Malaysia är det nationella språket i Malaysia enligt artikel 152 i Malaysias konstitution och blev det enda officiella språket i västra Malaysia 1968, och i östra Malaysia gradvis från 1974. Engelska fortsätter dock att användas i stor utsträckning inom professionella och kommersiella områden och i överrätterna. Andra minoritetsspråk används också ofta av landets stora etniska minoriteter. Situationen i Brunei liknar den i Malaysia.
I Singapore var Malay historiskt sett lingua franca bland människor av olika nationaliteter. Även om detta till stor del har gett vika för engelska, behåller malajiska fortfarande status som nationalspråk och nationalsången, Majulah Singapura , är helt på malajiska. Dessutom ges paradkommandon inom militär, polis och civilförsvar endast på malajiska.
De flesta invånarna i de fem sydligaste provinserna i Thailand – en region som till största delen brukade vara en del av ett forntida malaysisk kungadöme som heter Pattani – talar en dialekt av malajiska som heter Yawi (inte att förväxla med Jawi), som är liknande till kelantanesiska malajiska, men språket har ingen officiell status eller erkännande.
På grund av tidigare kontakt med Filippinerna har malaysiska ord – som dalam hati (sympati), luwalhati (härlighet), tengah hari (middag), sedap (läcker) – utvecklats och integrerats i tagalog och andra filippinska språk .
Däremot har indonesiska framgångsrikt blivit lingua franca för dess olika öar och etniska grupper, delvis på grund av att det koloniala språket, holländska, inte längre talas allmänt. (I Östtimor , som styrdes som en provins i Indonesien från 1976 till 1999, talas indonesiska i stor utsträckning och erkänns enligt dess konstitution som ett "arbetsspråk".)
Förutom indonesiska , som utvecklades från den malakanska dialekten, finns det många malajiska varianter som talas i Indonesien; de är indelade i västerländska och östliga grupper. Västra malaysiska dialekter talas övervägande i Sumatra och Borneo , som i sig är uppdelat i Bornean och Sumatran Malay; några av de mest talade sumatranska malaysiska dialekterna är Riau Malay , Langkat , Palembang Malay och Jambi Malay . Minangkabau , Kerinci och Bengkulu tros vara Sumatran-malajiska ättlingar. Samtidigt tillhör Jakarta- dialekten (känd som Betawi ) också den västra malaysiska gruppen.
, klassificerade antingen som dialekter eller kreoler , talas i den östligaste delen av den indonesiska skärgården och inkluderar Manado Malay, Ambonese Malay , North Moluccan Malay och Papuan Malay .
Skillnaderna mellan de båda grupperna är ganska observerbara. Till exempel betyder ordet kita 'vi, oss' på västern, men betyder 'jag, jag' på Manado, medan 'vi, oss' på Manado är torang och Ambon katong (ursprungligen förkortat från malaysiska kita orang 'vi människor') En annan skillnad är bristen på possessiva pronomen (och suffix) i österländska dialekter. Manado använder verbet pe och Ambon pu (från malaysiska punya 'att ha') för att markera innehav. Så 'mitt namn' och 'vårt hus' översätts på västra malajiska som namaku och rumah kita men kita pe nama och torang pe rumah på Manado och beta pu nama , katong pu rumah på Ambon-dialekt.
Uttalet kan variera i västerländska dialekter, särskilt uttalet av ord som slutar på vokalen 'a'. Till exempel, i vissa delar av Malaysia och i Singapore uttalas kita (inklusive 'vi, oss, våra') som /kitə/ , i Kelantan och södra Thailand som /kitɔ/ , i Riau som /kita/ , i Palembang som /kito/ , i Betawi och Perak som /kitɛ/ och i Kedah och Perlis som /kitɑ/.
Bataviska och östliga dialekter betraktas ibland som malajiska kreoler, eftersom de som talar etniskt inte är malajiska.
Exempel
Alla malaysiska talare bör kunna förstå någon av översättningarna nedan, som skiljer sig mest i deras val av formulering. Orden för 'artikel', pasal och perkara , och för 'deklaration', pernyataan och perisytiharan , är specifika för de indonesiska respektive malaysiska standarderna, men i övrigt finns alla orden i båda (och även dessa ord kan finnas med lite olika betydelser).
| engelsk | malajiska | |
|---|---|---|
| indonesiska | Standard "malajiska" | |
| Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna |
Pernyataan Umum tentang Hak Asasi Manusia (Allmän förklaring om mänskliga rättigheter) |
Perisytiharan Hak Asasi Manusia Sejagat (Universell deklaration om mänskliga rättigheter) |
| Artikel 1 | Pasal 1 | Perkara 1 |
| Alla människor är födda fria och lika i värdighet och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla mot varandra i en anda av broderskap. |
Semua orang dilahirkan merdeka dan mempunyai martabat och hak-hak yang sama. Mereka dikaruniai akal dan hati nurani dan hendaknya bergaul satu sama lain dalam semangat persaudaraan. (Alla människor är födda fria och har samma värdighet och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör komma överens med varandra i en anda av broderskap.) |
Semua manusia dilahirkan bebas dan sama rata dari segi maruah dan hak-hak. Mereka mempunyai pemikiran dan perasaan hati dan hendaklah bertindak di antara satu sama lain dengan semangat persaudaraan. (Alla människor är födda fria och är lika i värdighet och rättigheter. De har tankar och känslor och borde komma överens med en anda av broderskap.) |
Se även
- Jämförelse av standardmalajiska och indonesiska
- indonesiska språket
- Jawi script , ett arabiskt alfabet för malajiska
- Språk i Indonesien
- Lista över engelska ord av malaysiskt ursprung
- Malajoe Batawi
- Malaysisk engelska , engelskan som formellt används i Malaysia
- malaysiska språk
Vidare läsning
- Adelaar, K. Alexander (2004). "Var kommer malajiska ifrån? Tjugo år av diskussioner om hemland, migrationer och klassificeringar" . Bijdragen tot de Taal-, Land- en Volkenkunde . 160 (1): 1–30. doi : 10.1163/22134379-90003733 . JSTOR 27868100 .
- B., CO (1939). "Rättelser och tillägg: En kinesisk vokabulär av malajiska ord och fraser från Malacca samlade mellan 1403 och 1511 e.Kr. (?)". Bulletin från School of Oriental Studies, University of London . 10 (1). JSTOR 607921 .
- Braginsky, Vladimir, red. (2013) [Första gången publicerad 2002]. Klassiska civilisationer i Sydostasien . Oxford: Routledge. ISBN 978-1-136-84879-7 .
- Edwards, ED; Blagden, CO (1931). "Ett kinesiskt ordförråd av malajiska ord och fraser från Malacka som samlats in mellan 1403 och 1511 e.Kr. (?)". Bulletin från School of Oriental Studies, University of London . 6 (3): 715–749. doi : 10.1017/S0041977X00093204 . JSTOR 607205 . S2CID 129174700 .
- Wilkinson, Richard James (1901–1903). En malaysisk-engelsk ordbok . Singapore: Kelly & Walsh.
externa länkar
- Swadesh lista över malaysiska ord
- Digital version av Wilkinsons 1926 Malay-English Dictionary
- Pusat Rujukan Persuratan Melayu , malajiska onlinedatabas tillhandahållen av Dewan Bahasa dan Pustaka
- Kamus Besar Bahasa Indonesia dalam jaringan (Online Great Dictionary of the Indonesian Language, publicerad av Pusat Bahasa, endast på indonesiska)
- Dewan Bahasa dan Pustaka (Institute of Language and Literature Malaysia, endast på malajiska)
- The Malay Spelling Reform , Asmah Haji Omar, (Journal of the Simplified Spelling Society, 1989-2 s. 9–13 senare kallad J11)
- Malajiska kinesiska ordbok
- Malajiska engelska ordbok
- Malajiska engelska översättning
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Myndighetskontroll : Nationella bibliotek |
|---|
