Ite, missa est

"Ite, missa est" sjungs av diakonen vid en högtidlig mässa

Ite, missa est är de avslutande latinska orden riktade till människorna i den romerska ritens mässa , såväl som den lutherska gudstjänsten . Fram till reformerna 1962, vid mässor utan Gloria , sa man istället Benedicamus Domino . Svaret från folket (eller, i den tridentinska mässan , av serverarna vid lågmässan , kören vid högtidsmässan ) är Deo gratias ("tack vare Gud").

Menande

På 1800-talet var det vanligt att förklara frasen elliptiskt, med missa femininum particip av mittere , som i Ite, missa est [congregatio] " Gå, det [dvs. församlingen] avsätts". Men enligt Fortescue (1910) är ordet missa som det används i denna fras inte femininum particip (klassisk latin missa ), utan snarare en sen latinsk form av vad som skulle vara missio på klassisk latin, som betyder "avskedande", för en översättning av "Gå, uppsägningen är gjord".

Chupungco (1999) noterade att "vissa personer har försökt" att "sublimera" den enkla betydelsen av frasen till en tolkning av missio "avskedande" som " uppdrag " (som i "gå och bli missionär"), men bedömer detta tolkning som "utan grund".

Sambandet mellan betydelsen "avskedande" och den "djupare" betydelsen av "uppdrag" diskuterades också av Benedikt XVI (utan att göra ett etymologiskt påstående) i Sacramentum caritatis (2007): "I antiken betydde missa helt enkelt "avskedande". I Kristen användning fick dock gradvis en djupare innebörd. Ordet 'avskedande' har kommit att antyda ett 'mission'. Dessa få ord uttrycker på ett kortfattat sätt kyrkans missionära karaktär".

Historiskt har det funnits andra förklaringar till substantivet missa , dvs. e. som inte härlett från formeln ite, missa est . Medeltida författare tog frasen för att innehålla substantivet missa "massa". Således Guillaume Durand (1200-talet) att betydelsen antingen är elliptisk missa est [finita] "massan är avslutad", eller att est bör tas absolut , som betyder "massan finns, är nu fullbordad faktum". Men i själva verket är det kyrkliga latinska substantivet missa " massa " självt härlett från missa i denna liturgiska formel.

Du Cange (1678) rapporterar också "olika åsikter om ursprunget" till substantivet missa "massa". Fortescue (1910) citerar mer "fantasifulla" etymologiska förklaringar, särskilt en latinisering av hebreiska matsâh (מַצָּה) "osyrat bröd; oblation", en härledning som gynnades på 1500-talet av Reuchlin och Luther .

Förbises är två former av avskedande av den aquileiska riten , en som används för stora dubbla högtider och en annan för stora högtider för den heliga jungfru Maria, respektive, "Ite benedicti et electi in viam pacis: pro vobis Deo Patri hostia missa est" och "Ite benedicti et electi in viam pacis: pro vobis Mariae Filius hostia missa est" som registrerats i Mignes Patrologia Latina 99 som presenterar en mässa för högtiden för St. Paulinus II av Aquileia utdrag ur Aquileian Missal från 1519. Anmärkningsvärt är faktumet missa est används som ett perfekt verb i den passiva rösten med hostia som subjekt. Därmed har Värden eller offeroffret skickats. I det förra fallet är "offeroffret sänt till Gud Fadern", i det senare definieras "offeroffret" som "Marias son". Vid andra tillfällen använde den aquileiska riten det romerska avskedandet.

Historia och liturgiskt bruk

Det är en av de äldsta formlerna för den romerska riten, nedtecknad i Ordo I (6:e eller 7:e århundradet). men om substantivet missa "massa" ska tas som en härledning från denna formel, måste det dateras före 600-talet och kan dateras till så tidigt som på 300-talet, varvid missa är en återupptagande till skrivet latin av det talade senlatinet för missio .

Efter det tolfte århundradet började ackretioner läggas till mässan efter "Ite, missa est", vilket ändrade den från ett avskedande till en ren formel utan relation till verkligheten. Men först på 1500-talet, med inrättandet av den tridentinska mässan ( påven Pius V: s missal ), accepterades dessa ackretioner officiellt som en del av mässan.

I denna revidering av det romerska missalet följdes "Ite, missa est" av en tyst privat bön av prästen, sedan av välsignelsen och slutligen av läsningen av det som kallades det sista evangeliet (vanligtvis Joh 1:1–14) , men eftersom, fram till reformen av påven Pius X , helgonfester kom att ersätta de flesta söndagsmässor, var det sista evangeliet på sådana söndagar det för söndagsmässan).

I och med reformen av påven Paul VI återgick "Ite, missa est" till sin funktion som avskedsformel. Den utelämnas om en annan funktion följer direkt och personerna därför inte avskedas.

"Ite missa est", som inte är variabel som skriftläsningarna och samlingen, är en del av mässorden och har alltid tryckts i den delen av det romerska missalet. Att sjungas av en individ (helst diakonen), inte av en kör, kan inte ingå i en polyfonisk musikalisk miljö av mässan . Endast "Deo gratias"-svaret kunde ställas polyfoniskt men återigen , på grund av dess korthet, var det sällan det, förutom i vissa tidiga inställningar som Machauts Messe de Nostre Dame .

Alternativa formler

Patristisk era

Apostoliska konstitutioner : "Gå i fred."

Modern romersk rit

2008 godkändes alternativa avskedsformler för den romerska ritens mässa:

"Ite in pace" (Gå i fred)
"Ite ad Evangelium Domini nuntiandum" (Gå och förkunna Herrens evangelium)
"Ite in pace, glorificando vita vestra Dominum" (Gå i frid, förhärliga Herren genom ditt liv)

I varje enskilt fall fortsätter svaret som efterlysts av det romerska missalet att vara "Deo gratias" (Tack vare Gud).

Icke-romerska latinska riter

Avskedsformlerna i andra latinska liturgiska riter är:

Ambrosian Rite : "Procedamus cum pace" (Låt oss gå vidare i fred). Svar: "In nomine Christi" (I Kristi namn).
Mozarabisk rit : "Solemnia completa sunt in nomine DNI C: votum nostrum sit acceptum cum pace" (firandet fullbordas i vår Herre Jesu Kristi namn; må vår bön accepteras med frid). Svar: "Deo gratias" (Tack vare Gud).
Aquileian Rite : "Ite benedicti et electi in viam pacis: pro vobis Deo Patri hostia missa est." (Gå välsignad och utvald på fridens väg: ty offret har sänts till Gud Fadern.)
Aquileian Rite : "Ite benedicti et electi in viam pacis: pro vobis Mariae Filius hostia missa est." (Gå välsignade och utvalda på fridens väg: för dig har offret, Marias son, sänts.)

Östra riter

Antiochene, Alexandria och bysantinska liturgier: "Låt oss gå ut i fred" (sagt av diakonen). Svar: "I Herrens namn." Sedan säger prästen en kort "avskedsbön".

Andra språk (romersk rit)

lettiska : " Dieva žēlastība lai jūs pavada " (Må Guds nåd följa med dig)
Polska : " Idźcie w pokoju Chrystusa " (Gå i Kristi frid)
slovakiska :
- " Chodťe v pokoji " (Gå i frid)
- " Chodťe a ohlasujte Pánovo evanjelium " (Gå och förkunna Herrens evangelium)
- " Chodťe v pokoji a ohlasujte Pána svojim životom " (Gå i frid och förkunna Herren genom ditt liv)

Se även

Lista över latinska fraser

^ så Friedrich Diez, Etymologisches Wörterbuch der roman. Sprachen (1887), sid. 212 , citerad av Fortescue (1910).
^ "Det är en substantiv av en sen form för missio . Det finns många paralleller i medeltida latin, collecta, ingressa, confessa, accessa, ascensa - allt för former i -io. Det betyder inte ett offer ( mittere , i betydelsen av överlämnande till Gud), men avskedandet av folket, som i versiken: 'Ite missa est' (Gå, avskedandet sker)." Fortescue, A. (1910). Mässans liturgi . I The Catholic Encyclopedia. New York: Robert Appleton Company.
^ Anscar J. Chupungco, handbok för liturgiska studier: Eukaristin , volym 3 av handbok för liturgiska studier , liturgisk press, 1999, s. 3 .
^ ( Påve Benedikt XVI, Sacramentum caritatis , 51 )
^ "Durandus (Rationale, IV, 57) föreslår flera tolkningar. Man har trott att ett ord har utelämnats: Ite, missa est finita ; eller est tas absolut, som betyder 'existerar, är nu ett fullbordat faktum'". Fortescue (1910).
^ De vocabuli origine variæ sunt Scriptorum sententiæ. Hanc enim quidam, ut idem Baronius, ab Hebræo Missah, id est, oblatio, arcessunt : alii a mittendo, quod nos mittat ad Deum, ut est apud Alcuinum de Divinis offic. Honorium Augustod. lib. 1. cap. 2. Rupertum lib. 2. cap. 23. etc. Du Cange, et al., Glossarium mediae et infimae latinitatis , ed. augm., Niort : L. Favre, 1883-1887, t. 5, kol. 412b, sv 4. missa .
^ "Ordets ursprung och första innebörd, som en gång diskuterats mycket, är egentligen inte tveksamt. Vi kan genast avfärda sådana fantasifulla förklaringar som att missa är den hebreiska missah ("oblation" - alltså Reuchlin och Luther), eller den grekiska myesis ("initiering"), eller den tyska mässan ("församling", "marknad"). Inte heller är det particip femininum av mittere , med ett substantiv som förstås ("oblatio missa ad Deum", "congregatio missa", d.v.s. dimissa — så Diez, "Etymol. Wörterbuch der roman. Sprachen", 212, och andra).
^ "När bönen [efter nattvarden] är över, att en av diakonerna som utsetts av ärkediakonen ser mot påven för att ta emot ett tecken från honom och säger sedan till folket: Ite missa est . De svarar: Deo gratias " ( Ordo I , ed. Atchley, London, 1905, s. 144).
^ "Det är vår formel för det gamla avskedandet ( apolysis ) som fortfarande finns i alla liturgier. Det är utan tvekan en av de äldsta romerska formlerna, vilket kan ses av dess arkaiska och svåra form. Alla de tre äldsta romerska ordinerna innehåller den. " Fortescue (1910).
^ ZENIT Staff (14 oktober 2008). "Massan kan sluta med mer än "gå i fred" " . ZENIT . Hämtad 16 november 2019 .
^ "In festo majori duplici," Extracta ex Missali ecclesiae Aquiliensis, imponera anno 1519, i exemplum ritus ejusdem ecclesiae i JP Migne Patrologia Latina 99:627.
^ "In majoribus autem solemnitatibus beatae Mariae virginis," Extracta ex Missali ecclesiae Aquiliensis, impress anno 1519, in exemplum ritus ejusdem ecclesiae i JP Migne Patrologia Latina 99:627.
^ "Vatikāns apstiprinājis Svētās Mises noslēguma formulas" [Vatikanen har godkänt avslutande formler för den heliga mässan]. Katolis.lv (på lettiska) . Hämtad 16 november 2019 .
^ "Watykan: Nowe formuły rozesłania kończące Mszę św" [Vatikanen: Nya sändningsformler som avslutar mässan]. Liturgia.pl (på polska). 22 oktober 2008 . Hämtad 16 november 2019 .
^ "Liturgická komisia KBS" . liturgia.kbs.sk . Hämtad 2022-03-18 .

externa länkar

Fortescue, A. (1910), Ite Missa Est , The Catholic Encyclopedia , New York: Robert Appleton Company.
Se Ite Missa Est i 1962 Missale Romanum med MP3-ljud

[1] så Friedrich Diez, Etymologisches Wörterbuch der roman. Sprachen (1887), sid. 212 , citerad av Fortescue (1910).

[2] "Det är en substantiv av en sen form för missio . Det finns många paralleller i medeltida latin, collecta, ingressa, confessa, accessa, ascensa - allt för former i -io. Det betyder inte ett offer ( mittere , i betydelsen av överlämnande till Gud), men avskedandet av folket, som i versiken: 'Ite missa est' (Gå, avskedandet sker)." Fortescue, A. (1910). Mässans liturgi . I The Catholic Encyclopedia. New York: Robert Appleton Company.

[3] Anscar J. Chupungco, handbok för liturgiska studier: Eukaristin , volym 3 av handbok för liturgiska studier , liturgisk press, 1999, s. 3 .

[4] ( Påve Benedikt XVI, Sacramentum caritatis , 51 )

[5] "Durandus (Rationale, IV, 57) föreslår flera tolkningar. Man har trott att ett ord har utelämnats: Ite, missa est finita ; eller est tas absolut, som betyder 'existerar, är nu ett fullbordat faktum'". Fortescue (1910).

[6] De vocabuli origine variæ sunt Scriptorum sententiæ. Hanc enim quidam, ut idem Baronius, ab Hebræo Missah, id est, oblatio, arcessunt : alii a mittendo, quod nos mittat ad Deum, ut est apud Alcuinum de Divinis offic. Honorium Augustod. lib. 1. cap. 2. Rupertum lib. 2. cap. 23. etc. Du Cange, et al., Glossarium mediae et infimae latinitatis , ed. augm., Niort : L. Favre, 1883-1887, t. 5, kol. 412b, sv 4. missa .

[7] "Ordets ursprung och första innebörd, som en gång diskuterats mycket, är egentligen inte tveksamt. Vi kan genast avfärda sådana fantasifulla förklaringar som att missa är den hebreiska missah ("oblation" - alltså Reuchlin och Luther), eller den grekiska myesis ("initiering"), eller den tyska mässan ("församling", "marknad"). Inte heller är det particip femininum av mittere , med ett substantiv som förstås ("oblatio missa ad Deum", "congregatio missa", d.v.s. dimissa — så Diez, "Etymol. Wörterbuch der roman. Sprachen", 212, och andra).

[8] "När bönen [efter nattvarden] är över, att en av diakonerna som utsetts av ärkediakonen ser mot påven för att ta emot ett tecken från honom och säger sedan till folket: Ite missa est . De svarar: Deo gratias " ( Ordo I , ed. Atchley, London, 1905, s. 144).

[9] "Det är vår formel för det gamla avskedandet ( apolysis ) som fortfarande finns i alla liturgier. Det är utan tvekan en av de äldsta romerska formlerna, vilket kan ses av dess arkaiska och svåra form. Alla de tre äldsta romerska ordinerna innehåller den. " Fortescue (1910).

[NULL_2008-10] ZENIT Staff (14 oktober 2008). "Massan kan sluta med mer än "gå i fred" " . ZENIT . Hämtad 16 november 2019 .

[11] "In festo majori duplici," Extracta ex Missali ecclesiae Aquiliensis, imponera anno 1519, i exemplum ritus ejusdem ecclesiae i JP Migne Patrologia Latina 99:627.

[12] "In majoribus autem solemnitatibus beatae Mariae virginis," Extracta ex Missali ecclesiae Aquiliensis, impress anno 1519, in exemplum ritus ejusdem ecclesiae i JP Migne Patrologia Latina 99:627.

[13] "Vatikāns apstiprinājis Svētās Mises noslēguma formulas" [Vatikanen har godkänt avslutande formler för den heliga mässan]. Katolis.lv (på lettiska) . Hämtad 16 november 2019 .

[14] "Watykan: Nowe formuły rozesłania kończące Mszę św" [Vatikanen: Nya sändningsformler som avslutar mässan]. Liturgia.pl (på polska). 22 oktober 2008 . Hämtad 16 november 2019 .

[15] "Liturgická komisia KBS" . liturgia.kbs.sk . Hämtad 2022-03-18 .

Katolska kyrkans tridentinska mässa
Typer	Kapitel och konventionellt Låg Deutsche Singmesse Dialog Fransk orgel Missa kantat Missa Sicca Ritual Kröning påve Requiem Bröllops Högtidlig påvlig påve Sine populo Votiv Röd
Beställa	Pre-Mass Uppfödningsböner Asperges me Vidi aquam in Eastertide Processional hymn Catechumens mässa Iudica me Confiteor mea culpa Introit Kyrie Gloria in excelsis Deo Collect Lection Gradvis Alleluia eller Tract Sequentia Evangelium Homily Mass of the Faithful Credo Niceno- Constantino français Hemligt Offer Förord Sursum corda Sanctus Hosanna romersk kanon oblation Epiklesis Institutionens ord Anamnes Elevation Doxologi Pater Noster Embolism Pax Agnus Dei Dona nobis pacem Bråk Nattvard Nattvard antifon Tvättning Postcommunio Avsked Ite missa est eller Benedicamus Domino Last Gospel , begravning Mass Dies irae Pie Iesu Libera Me Begärlig i takt Absolution of the Dead In paradisum De profundis p-Maray Recession Leonine - Maray
Deltagare	Acolyte altarserver biskop Båtpojke Kantor eller schola Korsdjur Diakon Lekmännen Lector Ceremonimästare Porter Präst Underdiakon
Altare	Altarkort Altarkrucifix Altarskenor Ambo Antependium Credence tabell Knäljare Lavabo Misericord Piscina Sakristia Tabernakel
Altardukar	Altarlinnen Antependium Burse Kalk slöja Korpral Bårtäcke Renare
Belysning	Altar (katolska kyrkan)#Ljus och ljusstakar Påskljus Sanctuary lampa Trippel ljusstake
Liturgiska föremål	Altarklocka Aspergillum Bägare Ciborium Samlingskorg Cruet Fistel Flabellum Funghellino vigvatten Användning av rökelse Manuterge Paten Processionskors Pyx Sakramental brödrån Sakramentalt vin (eller must ) Thurible
Litteratur	Cæremoniale Episcoporum Missale Romanum Pontificale Romanum Rituale Romanum
Kläder ( påvligt / påvligt )	Alba Amice Chasuble Cincture Klara Kryssare Dalmatisk Biskopshandskar Kyrklig ring Episkopala sandaler Falda Humeral slöja Mitra Pallium Påvlig fanon Påvlig tiara Bröstkors Stola Sub-cinctorium Superhumerale Surplice Tunika Vimpa
musik	Antifon Graduale Romanum gregoriansk sång Psalm Kyriale Romanum Liber Usualis Musik till Requiem-mässan Organ frivilligt Organum Polyfoni Recitera ton Accentus Recto tono Tra le sollecitudini Tonary Gregorian Antiphonary
Liturgisk årskalender ( 1954 / 1955 / 1960 )	första advent Jultid Epifanytid Septuagesima Fastan Passiontid Stilla veckan Paschal Triduum Påsktid Ascensiontide Efter pingst Helgonkalender Helig dag förpliktelse Rörlig fest Oktaver Rangordning av liturgiska dagar : Högtidlighet Minnesmärke Åminnelse Feria
Disciplin	Kyrkans etikett Sluten nattvard Canon 844 Canon 915 Kommunion och utvecklingsstörda Nattvard under båda slagen Eukaristisk fasta Första nattvarden Genufektion Huvudskydd Värdskande Spädbarnsgemenskap Reservat sakrament Korsets tecken Tacksägelse efter nattvarden Viaticum
Teologi	Välsignade sakramentet Kristi kropp och blod Corpus Christi (fest) Epiousion Eukaristiskt mirakel Grace ex opere operato I persona Christi Den katolska eukaristiska teologins historia Koinonia Liturgiska färger Ursprunget till nattvarden Nattvarden Jesu passion och dess frälsande natur Melkisedeks prästadöme Pro multis Verklig närvaro Transsubstantiation
Begrepp	Ad orientem Kanonisk lag Kod för rubriker Firande Kyrkligt latin Förbön av helgon Vanligt och ordentligt ( vanligt ) Söndag Herrens dag Text och rubriker för den romerska kanonen Vulgata ( Sexto-Clementine ) Latin Psalters
Relaterad	Agape fest Alternatim Anaphora Anima Christi Aspersion Katolsk liturgi Coetus Internationalis Patrum Gemenskaper som använder den tridentinska mässan Våldsam katolik traditionalistisk katolik Församling för gudstjänst rådet i Trent Eukaristisk tillbedjan och välsignelse Heliga timmen Fyrtio timmars andakt Lateranens fjärde råd Evangelium bok Den romerska kanonens historia Latinska liturgiska riter Lex orandi, lex credendi Litania Liturgisk rörelse Liturgiska reformer av påven Pius XII Liturgisk användning av latin Mässa av Paulus VI Missale Plenum överseende Påvliga kommissionen Ecclesia Dei Påven Pius V Preces Pre-tridentinsk mässa Quattuor abhinc annos Quo primum katolsk teologi Sakramentär Katolska kyrkans sakrament Summorum Pontificum Traditionis vårdnad Western Rite ortodoxi
Katolicismens portal

Gudstjänstens orden i lutherdomen
Förberedande tjänst	Ingångspsalm och treenighetsformel (känd som åkallan) Penitential Act inklusive Confiteor och Declaration of Grace (eller Asperges på påsk)
Ordets tjänst	Introit Gloria Patri Kýrie Gloria Dominus vobiscum Oremus Samla Gamla testamentets läsning gradvis (eller Responsorial Psalm ) Brev Alleluia ( kanal under fastan ) Evangelium Dagens psalm Homilia eller postil ( predikan ) Nicene trosbekännelse ( athanasiska trosbekännelsen på treenighetssöndagen ) Offertorium De trognas böner
Eukaristins tjänst	Förord ( Sursum corda / Sanctus / Hosianna ) Eukaristisk bön ( Epiklesis / Institutionens ord / Memorialacklamation ) Herrens bön Fredstecken / pax ( höjd ) Agnus Dei Distribution Nunc dimittis Efter nattvarden Benedicamus Domino Välsignelse Uppsägning Ite, missa est
Deltagare	Acolyte biskop kantor kör crucifer diakon äldre lekmännen lektor Pastor (eller präst ) vaktmästare
Delar av helgedomen	altare altarklocka altarkrucifix altarskenor knästående piscina processionskors tabernakel
Ljus	altarljus påskljus helgedomslampa votiv ljus
Liturgiska kärl	ciborium bägare cruet
Liturgiska föremål	insamlingskorg vigvatten rökelse ( användning ) paten sakramentsbröd ( rån ) sakramentalt vin törbar
Kläder	alba chasibel dalmatiska genève klänning överarmsslöja stola surplice tunika
Liturgiska böcker och psalmböcker	Kristen gudstjänst (1993) Common Service Book (1917) Evangelisk luthersk psalmbok (1912) Evangelisk luthersk psalm (1996) Evangelisk-luthersk gudstjänst (2006) Lutheran Book of Worship (1978) Den lutherska psalmboken (1941) Luthersk psalmbok med tillägg (1989) Luthersk tjänstebok (2006) Luthersk tillbedjan (1982) ReClaim Hymnal (2006) Servicebok och psalmbok (1958)