2 Esdras
 | |||||
| Tanakh (judendom) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
|
|
|||||
| Gamla testamentet (kristendomen) | |||||
|
|
|||||
| Bibelns portal | |||||
| Kristen eskatologi |
|---|
| Kristendomens portal |
2 Esdras (även kallad 4 Esdras , Latin Esdras eller Latin Ezra ) är en apokalyptisk bok i vissa engelska versioner av Bibeln . Traditionen tillskriver det Ezra , en skriftlärde och präst från det femte århundradet f.Kr. , men lärdomar placerar dess sammansättning mellan 70 och 218 e.Kr.
Den räknas bland apokryferna av romersk-katoliker , protestanter och de flesta östortodoxa kristna . 2 Esdras uteslöts av Hieronymus från sin Vulgataversion av Gamla testamentet , men från 800-talet och framåt återfinns den latinska texten sporadiskt som en appendix till Vulgata, och inkluderingen blev mer allmän efter 1200-talet.
Namnkonventioner
Precis som med 1 Esdras råder viss förvirring om numreringen av denna bok. Vulgata av Hieronymus innehåller bara en enda bok av Ezra , men i Clementine Vulgata 1, 2, 3 och 4 är Esdras separata böcker. Protestantiska författare, efter Genèvebibeln , kallade 1 och 2 Esdras of the Vulgate, Ezra och Nehemia ; och kallade 3 och 4 Esdras of the Vulgate, 1 Esdras respektive 2 Esdras. Dessa blev sedan de vanliga namnen på dessa böcker i engelska biblar.
Medeltida latinska manuskript betecknade det 4 Esdras, vilket till denna dag är det namn som används för kapitel 3–14 i moderna kritiska utgåvor, som vanligtvis är på latin , språket för dess mest kompletta exemplar.
Den förekommer i bilagan till Gamla testamentet i den slaviska bibeln , där den kallas 3 Esdras, och den georgisk-ortodoxa bibeln numrerar den till 3 Ezra. Denna text är ibland också känd som Apocalypse of Ezra (kapitel 3–14 känd som den judiska Apocalypse of Ezra eller 4 Ezra. I moderna kritiska utgåvor kallas kapitel 1–2 som 5 Ezra, och kapitel 15–16 som 6 Ezra) . Bogaert spekulerar i att den "fjärde boken av Esra" som hänvisas till av Hieronymus med största sannolikhet motsvarar modern 5 Ezra och 6 Ezra kombinerat – och noterar ett antal latinska manuskript där dessa kapitel är tillsammans i en appendix.
Innehåll
5 Ezra
De två första kapitlen av 2 Esdras finns endast i den latinska versionen av boken, och kallas 5 Ezra av forskare. De anses av de flesta forskare vara kristna till sitt ursprung; de hävdar Guds förkastande av judarna och beskriver en vision av Guds Son . Dessa anses i allmänhet vara sena tillägg (möjligen tredje århundradet) till verket.
4 Ezra
Kapitel 3–14, eller den stora delen av 2 Esdras, är en judisk apokalyps , även känd som 4 Ezra eller den judiska apokalypsen av Ezra. Det senare namnet ska inte förväxlas med ett senare verk som kallas den grekiska Apokalypsen av Ezra .
Den etiopiska kyrkan anser att 4 Ezra är kanoniskt , skrivet under den babyloniska fångenskapen , och kallar det Izra Sutuel (ዕዝራ ሱቱኤል). Det citerades också ofta av kyrkofäderna . I den östarmeniska traditionen kallas det 3 Ezra. Den skrevs i slutet av det första århundradet efter att det andra templet förstördes .
Bland de grekiska kyrkans fäder citeras 4 Ezra allmänt som Προφήτης Ἔσδρας Prophetes Esdras ("Profeten Ezra") eller Ἀποκάλυψις ἁσδας ἁσδAlupsical av Epopokaς av Esdras. De flesta forskare är överens om att 4 Ezra komponerades på hebreiska, som översattes till grekiska, och sedan till latin, armeniska, etiopiska och georgiska, men de hebreiska och grekiska utgåvorna har gått förlorade.
Lite olika latinska, syriska , arabiska , etiopiska , georgiska och armeniska översättningar har överlevt; den grekiska versionen kan rekonstrueras, dock utan absolut säkerhet, från dessa olika översättningar, medan den hebreiska texten förblir mer svårfångad. Den moderna slaviska versionen är översatt från latin.
4 Esra består av sju syner av den skriftlärde Esra . Den första synen äger rum när Ezra fortfarande är i Babylon . Han frågar Gud hur Israel kan hållas i misär om Gud är rättvis. Ärkeängeln Uriel skickas för att svara på frågan och svara att Guds vägar inte kan förstås av det mänskliga sinnet . Snart skulle emellertid slutet komma, och Guds rättvisa skulle uppenbaras. På liknande sätt frågar Esra i den andra synen varför Israel överlämnades till babylonierna och får återigen höra att människan inte kan förstå detta och att slutet är nära. I den tredje synen frågar Esra varför Israel inte äger världen. Uriel svarar att det nuvarande tillståndet är en övergångsperiod. Här följer en beskrivning av ondskefullares och de rättfärdigas öde. Ezra frågar om de rättfärdiga får gå i förbön för de orättfärdiga på domedagen , men får veta att "domedagen är slutgiltig".
De följande tre visionerna är mer symboliska till sin natur. Den fjärde är av en kvinna som sörjer sin ende son. Hon förvandlas till en stad när hon hör talas om Sions ödeläggelse. Uriel säger att kvinnan är en symbol för Sion. Den femte synen gäller en örn med tre huvuden och 20 vingar (12 stora vingar och åtta mindre vingar "över mot dem"). Örnen tillrättavisas av ett lejon och bränns sedan. Förklaringen till denna syn är att örnen hänvisar till det fjärde riket i Daniels syn , med vingarna och huvudena som härskare. Den sista scenen är Messias triumf över imperiet. Den sjätte synen är av en man, som representerar Messias, som andas eld mot en folkmassa som attackerar honom. Denna man vänder sig sedan till en annan fridfull skara, som accepterar honom.
Slutligen är en vision av skriftens återställelse relaterad. Gud visar sig för Esra i en buske och befaller honom att återställa lagen . Esra samlar fem skriftlärda och börjar diktera. Tanakhs 24 böcker och 70 hemliga verk:
Gör offentliga de 24 böckerna som du skrev först, och låt de värdiga och de ovärdiga läsa dem; men behåll de 70 som är skrivna sist, för att ge dem till de visa bland ditt folk." (2 Esdras 14:45–46 RSV; 4 Esra 12:45–46)
De "sjuttio" kan syfta på Septuaginta , de flesta apokryferna eller de förlorade böckerna som beskrivs i Bibeln . Men det är mer troligt att siffran bara är symbolisk.
Nästan alla latinska utgåvor av texten har en stor lucka på 70 verser mellan 7:35 och 7:36 som saknas eftersom de spårar sitt gemensamma ursprung till ett tidigt manuskript, Codex Sangermanensis I , från vilket en hel sida hade klippts ut mycket tidigt i dess historia. 1875 Robert Lubbock Bensly de förlorade verserna och 1895 övervakade MR James en kritisk utgåva från Benslys anteckningar som återställde de förlorade verserna från den fullständiga texten som finns i Codex Colbertinus ; denna utgåva används i Stuttgart-utgåvan av Vulgata . De återställda verserna är numrerade 7:35 till 7:105, med de tidigare verserna 7:36–7:70 omnumrerade till 7:106–7:140. För mer information, se artikeln Codex Sangermanensis I .
Andra Esdras vänder sig om en radikal andlig omvändelse av Ezra i en vision, där han stannar för att trösta en snyftande kvinna som omedelbart förvandlas till en stor stad (2 Esd. 10:25–27). Om denna avgörande händelse skriver en forskare att Ezra:
är illa rädd, han tappar medvetandet och efterlyser sin änglaguide. Den upplevelse som beskrivs är unik, inte bara i 4 Ezra, utan i hela den judiska apokalyptiska litteraturen. Dess intensitet kompletterar trycket av olindrad stress som är uppenbart i den första delen av visionen, och den liknar den huvudsakliga personlighetsorienteringen som vanligtvis är kopplad till religiös omvändelse .
Följande verser (10:28–59) avslöjar att Esra hade en syn av det himmelska Jerusalem, den sanna staden Sion, som Herrens ängel inbjuder honom att utforska. Som ängeln säger till Ezra i slutet av kapitel 10 i den auktoriserade versionen :
Och frukta därför inte, låt inte ditt hjärta bli förskräckt, utan gå in och se byggnadens skönhet och storhet, så mycket som dina ögon kan se; och då skall du höra så mycket som dina öron kan fatta. Ty du är välsignad över många andra och är kallad med den Högste, och det är bara få.
Men imorgon på natten skall du stanna här och så skall den Högste visa dig syner om de höga ting som den Högste kommer att göra med dem som bor på jorden i de sista dagarna . Så jag sov den natten och en annan som han befallde mig (2 Esd. 10:55–59).
6 Ezra
De två sista kapitlen, även kallade 6 Ezra av forskare, och som finns på latin, men inte i de österländska texterna, förutsäger krig och tillrättavisar syndare. Många antar att de troligen härstammar från en mycket senare period (kanske sent tredje århundradet) och kan vara kristna till sitt ursprung; även om de inte är säkra, tillkom de möjligen samtidigt som de två första kapitlen i den latinska versionen. De är sannolikt judiskt ursprung, dock; 15:57–59 har hittats på grekiska, vilket de flesta forskare är överens om var översatt från ett hebreiskt original.
Författare och kritik
Huvuddelen av boken verkar vara skriven för tröst i en period av stor nöd (en vetenskaplig hypotes är att den dateras till Titus förstörelse av det andra templet år 70 e.Kr. ). Författaren söker svar, liknande Jobs strävan efter att förstå innebörden av lidande, men författaren gillar eller önskar inte bara det svar som gavs till Job.
Kritiker ifrågasätter om även huvuddelen av boken, om man inte räknar de kapitel som bara finns i den latinska versionen och i grekiska fragment, har en enda författare. Kalisch, De Faye och Charles menar att inte mindre än fem personer arbetade med texten. Gunkel pekar dock på enheten i karaktären och menar att boken är skriven av en enda författare; författaren till 2 Esdras har också föreslagits att ha skrivit den syriska apokalypsen av Baruch . I vilket fall som helst kan de två texterna härröra från ungefär samma tid, och den ena beror nästan säkert på den andra.
Kritiker har brett debatterat bokens ursprung. Dold under två lager av översättning är det omöjligt att avgöra om författaren var romersk, Alexandrian eller palestinsk.
Den vetenskapliga tolkningen av att örnen är det romerska riket (örnen i den femte synen, vars huvuden kan vara Vespasianus , Titus och Domitianus om så är fallet) och förstörelsen av templet skulle indikera att det troliga datumet för sammansättningen ligger mot slutet av det första århundradet, kanske 90–96, även om vissa föreslår ett datum så sent som 218.
Användande
Boken finns i den ortodoxa slaviska bibeln ( Ostrog Bible , Elizabeth Bible , och senare följaktligen Russian Synodal Bible ). 2 Esdras finns i apokryferna i King James Version, och påven Clemens VIII placerade den i ett tillägg till Vulgata tillsammans med 3 Esdras och Manasses bön "att de inte förgår helt". Kapitlen som motsvarar 4 Ezra, dvs 2 Esdras 3–14, utgör boken II Izra , aka Izra Sutuel , kanonisk i den etiopiska ortodoxa kyrkan ; den citerades också allmänt av tidiga kyrkans fäder, särskilt Ambrosius av Milano , som "Esdras tredje bok". Jerome uppger att det är apokryfiskt. Det kan också finnas i många större engelska biblar som ingår som en del av de bibliska apokryferna , eftersom de finns i King James Version, Revised Version, Revised Standard Version och de tidigaste utgåvorna av den katolska Douay-Rheims Bible , bland andra .
Inledningen av den traditionella Requiem-mässan av den extraordinära formen av 1962 års missal i den katolska kyrkan är löst baserad på 2:34–35: "Evig vila skänk dem, o Herre, och låt evigt ljus lysa över dem. " Flera andra liturgiska böner är hämtade från boken. Samma kapitel, verserna 36 och 37, citeras i Introit of Pentecost Tuesday, " Accipite jucunditatem gloriae vestrae, alleluia: gratias agentes Deo, alleluia: qui vos ad caelestia regna vocavit, alleluia, alleluia, alleluia . Attendite, 77. Ps . popule meus, legem meam: böj aurem vestram in verba oris mei. Gloria Patri. Accipite . – Ta emot glädjen av din härlighet, alleluia, tacka Gud, alleluia, som har kallat er till de himmelska rikena, alleluia, alleluia, alleluia Psaltaren 77 Var akten, mitt folk, på min lag, böj dina öron till min muns ord. Ära vare, ta emot. ” Alleluia-versen Crastina dö för Julvakans mässa i det romerska missalet är hämtat från kapitel 16, vers 52.
Christopher Columbus citerade vers 6:42, som beskriver jorden som skapad med sex delar land och en del vatten, i sin vädjan till de katolska monarker om ekonomiskt stöd för hans första upptäcktsresa.
Boken är utsedd till skriftläsning i Ordinariatets Evensångsgudstjänst för Alla helgedagsafton.
Se även
Fotnoter
Källor
externa länkar
- Holy Bible, Douay-Rheims version, OT del 2 på Project Gutenberg . (Se i bilagan: The Fovrth Booke of Esdras i en översättning från 1610. Dessutom ingår Robert Lubbock Benslys översättning från 1874 av ett "återupptäckt" 70-versfragment (7:36–105) på en sida som utelämnades från 1610 översättning, men finns i alla tidigare versioner.)
- Reviderad standardversion (inkluderar den saknade sidan med 7:36–105)
- 2 Esdras på earlyjewishwritings.com
- Latinsk text av 2 (4) Esdras
- World Wide Study Bible: 2 Esdras
- Catholic Encyclopedia: Esdras: The Books of Esdras: IV Esdras
- Jewish Encyclopedia: Esdras, Books of: II Esdras
- . Encyclopædia Britannica (11:e upplagan). 1911.
- 2 Esdras 1 —NRSV
- King James version av 2 Esdras .
- Ezra/Esdras diagram
- 2 Ezra: 2012 Kritisk översättning med ljuddrama på biblicalaudio
| Allmän | |
|---|---|
| Nationalbibliotek | |
Kategorier