Rapa Nui språk
| Rapa Nui | |
|---|---|
| Vānaŋa Rapa Nui | |
| Uttal | [ˈɾapa ˈnu.i] |
| Infödd till | Chile |
| Område | Påskön |
| Etnicitet | Rapa Nui |
Modersmålstalare |
1 000 (2016) |
| Latinsk skrift , möjligen tidigare rongorongo | |
| Officiell status | |
Officiellt språk på |
 Påskön ( Chile ) |
| Språkkoder | |
| ISO 639-2 | |
| ISO 639-3 | rap |
| Glottolog | rapa1244 |
| ELP | Rapa Nui |
 Rapa Nui klassificeras som allvarligt hotad av UNESCO: s Atlas över världens språk i fara. | |
Rapa Nui eller Rapanui ( engelska: / ˌ r æ p ə ˈ n uː i / , Rapa Nui: [ˈɾapa ˈnu.i] , spanska: [ˈrapa ˈnu.i] ), även känd som Pascuan ( / ˈ p æ s k j u ə n / ) eller Pascuense , är ett östpolynesiskt språk i den austronesiska språkfamiljen . Det talas på ön Rapa Nui , även känd som Påskön .
Ön är hem för en befolkning på knappt 6 000 och är ett speciellt territorium i Chile . Enligt folkräkningsdata finns det 9 399 personer (på både ön och det chilenska fastlandet) som identifierar sig som etniskt Rapa Nui. Folkräkningsdata finns inte om de primära kända och talade språken bland dessa människor. Under 2008 rapporterades antalet flytande talare så lågt som 800. Rapa Nui är ett minoritetsspråk och många av dess vuxna talare talar också spanska . De flesta Rapa Nui-barn växer nu upp och talar spanska och de som lär sig Rapa Nui börjar lära sig det senare i livet.
Historia
Rapa Nui-språket är isolerat inom östpolynesiska, som också inkluderar de markisiska och tahitiska språken . Inom östpolynesiska är det morfologiskt närmast Marquesan, även om dess fonologi har mer gemensamt med nyzeeländsk maori, eftersom båda språken är relativt konservativa när det gäller att behålla konsonanter förlorade i andra östpolynesiska språk.
Liksom alla polynesiska språk har Rapa Nui relativt få konsonanter. Rapa Nui är unikt för ett östpolynesiskt språk och har bevarat det ursprungliga glottalstoppet för protopolynesiska. Det är, eller var tills nyligen, ett verb-initialspråk .
En av de viktigaste nya böckerna som skrivits om Rapa Nuis språk är Verónica du Feus Rapanui (Beskrivande grammatik) ( ISBN 0-415-00011-4 ).
Mycket lite är känt om Rapa Nui-språket före europeisk kontakt. Majoriteten av Rapa Nuis ordförråd ärvs direkt från proto-östpolynesiska. På grund av omfattande lån från tahitiska finns det nu ofta två former för det som var samma ord i det tidiga språket. Till exempel har Rapa Nui tahitiska ʻite tillsammans med original tikeꞌa för 'att se', båda härledda från proto-östpolynesiska *kiteʻa. Det finns också hybridiserade former av ord som hakaꞌite 'att undervisa', från infödd haka (orsaksprefix) och tahitiska ʻite .
Enligt arkeologen José Miguel Ramírez "har mer än ett dussin Mapuche - Rapa Nui besläktade beskrivits", främst av Sebastian Englert . Bland dessa finns Mapuche/Rapa Nui-orden toki / toki (yxa), kuri / uri (svart) och piti / iti (liten).
Språkanteckningar från 1770 och 1774
Spanska anteckningar från ett besök på ön 1770 innehåller 94 ord och termer. Många är tydligt polynesiska, men flera är inte lätta att känna igen. Till exempel, siffrorna från ett till tio verkar inte ha någon relation till något känt språk. De jämförs med samtida Rapa Nui-ord, inom parentes:
- cojàna ( ka tahi )
- corena ( ka rua )
- cogojù ( ka toru )
- quirote ( ka hā )
- majanà ( ka rima )
- teùto ( ka ono )
- tejèa ( ka hitu )
- moroqui ( ka vaꞌu )
- vijoviri ( ka iva )
- queromata-paùpaca quacaxixiva ( ka ꞌaŋahuru )
Det kan vara så att listan är ett missförstånd och att orden inte alls är relaterade till siffror. Spanjorerna kan ha visat arabiska siffror för öborna som inte förstod deras innebörd och liknade dem vid någon annan abstraktion. Till exempel skulle "moroqui" för nummer åtta faktiskt ha varit moroki , en liten fisk som används som bete, eftersom "8" kan se ut som en enkel teckning av en fisk.
Kapten James Cook besökte ön fyra år senare och hade en tahitisk tolk med sig, som, samtidigt som han kände igen några polynesiska ord (upp till 17 skrevs ner), inte kunde samtala med öborna i allmänhet. Britterna försökte också spela in siffrorna och kunde spela in de korrekta polynesiska orden.
Post-peruansk förslavning
På 1860-talet började de peruanska slavräderna, eftersom peruaner upplevde brist på arbetskraft och kom att betrakta Stilla havet som en stor källa till gratis arbetskraft. Slaver plundrade öar så långt bort som Mikronesien, men Rapa Nui var mycket närmare och blev ett främsta mål.
I december 1862 landsatte åtta peruanska fartyg sina besättningsmän och mellan mutor och rent våld fångade de cirka 1 000 Rapanui, inklusive kungen, hans son och rituella präster (en av anledningarna till så många luckor i kunskapen om de antika sätten). Det har uppskattats att 2 000 Rapanui fångades under en period av år. De som överlevde för att komma till Peru blev dåligt behandlade, överarbetade och utsatta för sjukdomar. Nittio procent av Rapa Nui dog inom ett eller två år efter fångst.
Så småningom orsakade biskopen av Tahiti ett offentligt ramaskri och ett generat Peru samlade de få överlevande för att lämna tillbaka dem. En skeppslast gick till Rapa Nui, men smittkoppor bröt ut på vägen och endast 15 anlände till ön. De sattes i land. Den resulterande smittkoppsepidemin utplånade nästan den återstående befolkningen.
I efterdyningarna av de peruanska slavdeportationerna på 1860-talet kom Rapa Nui under omfattande yttre inflytande från närliggande polynesiska språk som tahitiska. Medan majoriteten av befolkningen som togs för att arbeta som slavar i de peruanska gruvorna dog av sjukdomar och dålig behandling på 1860-talet, antog hundratals andra öbor som reste till Mangareva på 1870- och 1880-talen för att arbeta som tjänare eller arbetare den lokala formen av Tahitian-Pidgin. Fischer hävdar att denna pidgin blev grunden för det moderna Rapa Nui-språket när den överlevande delen av Rapa Nui-invandrarna på Mangareva återvände till sin nästan övergivna hemö. [ citat behövs ]
Språkanteckningar från 1886
William J. Thomson, betalmästare på USS Mohican , tillbringade tolv dagar på Rapa Nui från 19 till 30 december 1886. Bland uppgifterna som Thomson samlade in var Rapa Nui-kalendern .
Språkanteckningar från nittonhundratalet
Fader Sebastian Englert , en tysk missionär som bodde på Påskön under 1935–1969, publicerade en partiell Rapa Nui-spansk ordbok i sin La Tierra de Hotu Matuꞌa 1948, för att försöka rädda det som fanns kvar av det gamla språket. Trots de många typografiska felen är ordboken värdefull, eftersom den ger en mängd exempel som alla verkar hämtade från en verklig korpus, dels muntliga traditioner och legender, dels faktiska samtal.
Englert registrerade vokallängd , stress och glottal stopp, men var inte alltid konsekvent, eller kanske får feltrycken att verka så. Han angav vokallängden med en cirkumflex och stress med en akut accent , men bara när det inte inträffar där det förväntas. Det glottala stoppet /ʔ/ skrivs som en apostrof, men utelämnas ofta. Den velar nasala /ŋ/ transkriberas ibland med en ⟨g⟩, men ibland med en grekisk eta, ⟨η⟩, som en grafisk approximation av ⟨ ŋ ⟩.
Rongorongo
Det antas att rongorongo , ett möjligt okrypterat skript som en gång användes på Rapa Nui, transkriberar det gamla Rapa Nui-språket om det verkligen är ett sant skriftsystem.
Hispanisering
Ön är under Chiles jurisdiktion sedan 1888 och är nu hem för ett antal chilenska kontinenter. Det spanska språkets inflytande är märkbart i modernt Rapa Nui-tal. Eftersom färre barn lär sig tala Rapa Nui i tidig ålder, påverkar deras överlägsna kunskaper i spanska de "passiva kunskaper" de har om Rapa Nui. En version av Rapanui varvat med spanska substantiv, verb och adjektiv har blivit en populär form av tillfälligt tal. De mest välintegrerade lånen är de spanska konjunktionerna o (eller), pero (men) och y (och). Spanska ord som problema (problem), som en gång återgavs som poroporema , är nu ofta integrerade med minimal eller ingen förändring.
Spanska ord används fortfarande ofta inom Rapanui grammatiska regler, även om vissa ordföljdsförändringar sker och det hävdas att Rapanui kan genomgå en övergång från VSO till spanska SVO . Denna exempelsats spelades in först 1948 och igen 2001 och dess uttryck har ändrats från VSO till SVO.
- 'De båda lider och gråter'
- 1948 : he ꞌaroha, he tatagi ararua
- 2001 : ararua he ꞌaroha he tatagi
Rapa Nuis inhemska Rapanui- toponymi har överlevt med få spanska tillägg eller ersättningar, ett faktum som delvis har tillskrivits Rapa Nui-språkets överlevnad. Detta står i kontrast till toponymin för kontinentala Chile , som har förlorat många av sina inhemska namn. [ citat behövs ]
Fonologi
Rapa Nui har tio konsonanter och fem vokaler.
Konsonanter
| Labial | Alveolär | Velar | Glottal | |
|---|---|---|---|---|
| Nasal | m ⟨m⟩ | n ⟨n⟩ | ŋ ⟨ŋ⟩ | |
| Sluta | p ⟨p⟩ | t ⟨t⟩ | k ⟨k⟩ | ʔ ⟨ꞌ⟩ |
| Frikativa | v ⟨v⟩ | h ⟨h⟩ | ||
| Flaxa | ɾ ⟨r⟩ |
Eftersom nuvarande generation Rapa Nui talar spanska som sitt första språk under yngre år och lär sig Rapa Nui senare i livet, kan flap / ɾ / i ordets initiala position uttalas alveolär trill [ r ] .
Vokaler
Alla vokaler kan vara antingen långa eller korta och är alltid långa när de är betonade i den slutliga positionen av ett ord. De flesta vokalsekvenser finns, med undantag för *uo . Den enda sekvensen av tre identiska vokaler är eee , även stavat ꞌēē ('ja').
Ortografi
Skriftlig Rapanui använder det latinska skriptet . Det latinska alfabetet för Rapanui består av 20 bokstäver:
- A, Ā, E, Ē, H, I, Ī, K, M, N, Ŋ, O, Ō, P, R, T, U, Ū, V, ꞌ
Den nasala velarkonsonanten /ŋ/ skrivs vanligtvis med den latinska bokstaven ⟨g⟩, men ibland som ⟨ng⟩. I elektroniska texter kan glottal plosiv /ʔ/ skrivas med en (alltid gemener) saltillo ⟨ꞌ⟩ för att undvika problemen med att använda skiljetecken ⟨'⟩. En speciell bokstav, ⟨ġ⟩, används ibland för att skilja spanskan /ɡ/ , som förekommer i introducerade termer, från Rapa Nui /ŋ/ . På liknande sätt /ŋ/ skrivits ⟨g̈⟩ för att skilja det från spanska g . IPA-brevet ⟨ŋ⟩ tas nu också i bruk.
Morfologi
Stavelsestruktur
Stavelser i Rapa Nui är CV (konsonant-vokal) eller V (vokal). Det finns inga konsonantkluster eller ordslutkonsonanter.
Reduplikation
Redupliceringen av hela substantiv eller stavelsedelar utför en mängd olika funktioner inom Rapa Nui . För att beskriva färger för vilka det inte finns ett fördefinierat ord, dupliceras substantivet för ett objekt med samma färg för att bilda ett adjektiv. Till exempel:
Förutom att bilda adjektiv från substantiv, kan reduplicering av hela ord indikera en multipel eller intensifierad handling. Till exempel:
Det finns några uppenbara dubbletter av formulär där originalformuläret har gått förlorat. Till exempel:
- rohirohi (trött)
Redupliceringen av den initiala stavelsen i verb kan indikera pluralitet av subjekt eller objekt. I det här exemplet representerar den fetstilta sektionen redupliceringen av en stavelse som indikerar mångfalden av subjektet för ett transitivt verb:
-
ꞌori (dans):
- E ꞌori ro ꞌa (han/hon/de dansar)
- E ꞌoꞌori ro ꞌa (alla dansar)
Redupliceringen av de två sista stavelserna i ett verb indikerar pluralitet eller intensitet. I det här exemplet representerar den fetstilta sektionen redupliceringen av två slutliga stavelser, vilket indikerar intensitet eller betoning:
-
hāꞌaki (berätta):
- Ka haꞌaki (Berätta historien)
- Ka haꞌakiꞌaki (Berätta hela historien)
Lånade ord
Rapa Nui innehåller ett antal lånade ord där konstruktioner som konsonantkluster eller ordslutkonsonanter förekommer, även om de inte förekommer naturligt i språket. Historiskt sett var praxis att translitterera obekanta konsonanter, infoga vokaler mellan klustrade konsonanter och lägga till ordslutvokaler där så var nödvändigt.
- t.ex.: Storbritannien (engelsk lånord) → Peretane (Rapa Nui-rendering)
På senare tid behåller lånord – som i första hand kommer från spanska – sina konsonantkluster. Till exempel " litro " (liter).
Ordklasser
Rapa Nui kan sägas ha en grundläggande tvåvägsskillnad i sina ord, ungefär som andra polynesiska språk. Det är mellan hela ord och partiklar. Fullständiga ord förekommer i huvudet av frasen och är oftast öppna klasser (undantag som lokaliseringar finns). Partiklar förekommer i fasta positioner före eller efter huvudet, och har en hög frekvens. Det finns också en mellankategori, Pro-Forms, som förekommer i huvudet på en fras, och som kan föregås eller följas av en partikel. Till skillnad från hela ord har de ingen lexikal betydelse och bildar liksom partiklar en sluten klass. Pro-former inkluderar personliga, possessiva och välgörande pronomen, såväl som frågeord. Dessutom är två andra mellankategorier negatorn ( ꞌina ) och siffrorna. Medan de båda bildar en sluten klass kan de fungera som fraskärnor.
Demonstrationer
Rapa Nui har inte en klass av demonstrativa, istället har den fyra klasser av partiklar med demonstrativa funktioner. Varje klass består av tre partiklar med olika grader av avstånd; proximalt, medialt eller distalt. Detta är en trevägsskillnad, liknande samoanska och maori , två närbesläktade språk från samma språkfamilj. Tongan har däremot en tvåvägskontrast.
Rapa Nui-talare skiljer därför mellan enheter som är nära talaren (proximalt), något på medelavstånd eller nära höraren (medialt), och något långt borta, avlägsnat från både talaren och lyssnaren (distal). Detta kallas ett personorienterat system, där en av demonstranterna betecknar en referent i närheten av åhöraren. För Rapa Nui-talare är det den mediala distinktionen, nei / ena / era . Detta system av rumsliga kontraster och riktningar är känt som spatial deixis , och Rapa Nui är fullt av sätt att uttrycka detta, vare sig det är genom lokalisering, postverbala eller postnominala demonstrationer eller riktningar.
Dessa fyra klasser som fungerar som demonstrativa är lika i form, men skiljer sig i syntaktisk status och har vissa skillnader i funktioner.
| Avstånd\Demonstrerande | Demonstrativa bestämningsfaktorer | Postnukleära demonstrationer | Deictic Locationals | Demonstrativa pronomen |
|---|---|---|---|---|
| Proximal | nej, nī | nej | nej | nej |
| Medial | nā | ena | nā | nā |
| Distalt | rā | epok | rā | rā |
| Neutral | tau/tou/tū, hū | ira |
Postnominella demonstrationer
De postnominella demonstrativen används för att indikera olika grader av avstånd. De förekommer alltid i den högra periferin av substantivfrasen.
Postnominala demonstrationer är obligatoriska när man följer en t-demonstrativ ( tau/tou/tū ) om inte substantivfrasen innehåller identitetsmarkören ꞌā/ ꞌana . De kan också förekomma tillsammans med andra bestämningsfaktorer, som artiklar i det här exemplet:
te
KONST
kona
plats
hare
hus
epok
DIST
"hemma" [210,021 kr]
Postnominella demonstrationer kan användas deiktiskt eller anaforiskt. Som deiktiska markörer används de för att peka på något synligt, medan de som anaforiska markörer refererar till entiteter i diskurssammanhang (entiteter som har diskuterats tidigare eller är kända på annat sätt). I praktiken är den anaforiska användningen mycket vanligare.
Distal/neutral era
era används deiktiskt för att peka på något på avstånd från både talare och hörare.
Han
WH . F
te
KONST
haraoa
bröd
o
av
te
KONST
poki
barn
epok?
DIST
"Var är det där barnets bröd (där)?" från [R245.041]
Det är dock vanligare att se eran användas anaforiskt, som ett allmänt demonstrativt syfte. era uppträder ofta samtidigt med den neutrala t-demonstrativa bestämmaren, som den allmänna formen tau/tou/tū (N) era , och denna kombination fungerar som en vanlig strategi för att referera till en deltagare som nämnts tidigare i diskursen. Så vanligt att den eran är det sjunde vanligaste ordet totalt i textkorpusen.
Till exempel kallas de två huvudkaraktärerna i denna berättelse helt enkelt som tau taŋata-eran "den mannen" och tau vi ꞌe-eran " den kvinnan".
han
NTR
moe
ligg ner
rō
EMPH
ꞌavai
säkert
tau
DEM
taŋata
man
epok.
DIST
han
NTR
koromaki
Fröken
ki
till
tau
DEM
viꞌe
kvinna
epok
DIST
till o
ta
epok
DIST
e
AG
tōꞌona
POSS . 3SG . INAL
matuꞌa.
förälder
"Mannen sov. Han längtade efter kvinnan som hade tagits tillbaka av hennes far." [Mtx-5-02.057-060]
era används också i kombination anaforiskt med te , en mer konventionell bestämningsfaktor istället för en demonstrativ bestämningsfaktor. Rapa Nui använder denna kombination för att referera till något som är känt för både talare och åhörare, oavsett om det har nämnts i diskursen. Detta betyder att " te N-eran "-konstruktionen (där N är ett substantiv), indikerar definiteness , vilket gör den till den närmaste motsvarigheten till engelsk (eller spansk) bestämd artikel, snarare än en demonstrativ.
Te N eran kan också användas för att hänvisa till enheter som är allmänt kända eller antas vara närvarande i sitt sammanhang. I exemplet hänvisar klipporna till klipporna i allmänhet, som kan antas vara kända av alla Rapa Nui-talare på Rapa Nui med kustlinjen som ett välbekant inslag. Ingen specifik klippa är avsedd.
jag
PFV
naꞌa
Dölj
epok
DIST
a
STÖTTA
ꞌOho Takatore
Oho Takatore
i
ACC
tū
DEM
kūpeŋa
netto
epok,
DIST
han
NTR
oho
gå
maj
hit
ki
till
te
KONST
kona
plats
ꞌōpata
klippa
epok.
DIST
"När Oho Takatore hade gömt det nätet, gick han till klipporna (lit. klippplatsen)." [R304.110]
Deictic Locationals
Deiktiska lokaliseringar använder samma form som demonstrativa bestämningsfaktorer ( nei, nā och rā ). De kan vara huvudet på en fras eftersom de är lokaliseringsbeteckningar, och liksom andra lokaliseringar kan de föregås av en preposition, men inte av en bestämningsfaktor. De indikerar avstånd med avseende på origo , som antingen är talarens eller diskurssituationen.
E
IPFV
vaꞌu
åtta
mahana
dag
i
PFV
nej
stanna kvar
ai
PVP
ꞌi
på
nej.
PROX
"Han stannade här (=på Rapa Nui) i åtta dagar." [374,005 R]
Pronomen
Pronomen markeras vanligtvis för tal: i Rapa Nui finns markörer för första, andra och tredje personliga singular och plural; dock finns det bara en markör för dubbel i första person. Första person dubbel och plural kan markera för exklusiv och inkluderande . Pronomenen är alltid före person singular (PRS) a och relationspartikel (RLT) i eller dativ (DAT) ki . Men i vissa exempel har de inte PRS, RLT och DAT.
Det finns bara ett paradigm av pronomen för Rapa Nui. De fungerar likadant i både subjekt- och objektfall.
Här är tabellen för pronomenformer i Rapa Nui:
| singularis | dubbel | flertal | ||
|---|---|---|---|---|
| 1:a person | exklusiv | au | maua | matou |
| inkluderande | taua | tatou | ||
| 2:a person | koe | korua | ||
| 3:e person | bl.a | raua | ||
Ko
PRF
au
1sg
e
STA
nej
stanna kvar
maj
BOGSERA
ena
PPD
hokotahi
ensam
Nej
LIM
"Jag bor här ensam"
han
SPELA TEATER
haka
ORSAK
ai
EXISTERA
i
RLT
a
PRS
bl.a
3sg
han
±SPE
superkao
guvernör
"De gjorde honom till guvernör"
Frågor
Ja/nej-frågor särskiljs från påståenden främst genom ett särskilt intonationsmönster. Där det inte finns någon förväntan på ett visst svar, förblir formen densamma som ett påstående. En fråga som förväntar sig ett avtal föregås av hoki .
Samband
Original Rapa Nui har inga konjunktiva partiklar. Kopulativa, negativa och disjunktiva föreställningar kommuniceras vanligtvis genom kontext eller klausulordning. Moderna Rapa Nui har nästan helt anammat spanska konjunktioner snarare än att förlita sig på detta.
Besittning
Främmande och omistligt innehav
I Rapa Nui finns det främmande och omistligt innehav. Lichtenberk [ definition behövs ] beskrev främmande ägande som att det besatta substantivet är förknippat med innehavaren, och å andra sidan omistligt ägande som att det besatta substantivet nödvändigtvis förknippas med innehavaren. Distinktionen markeras av ett possessivt suffix [ förtydligande behövs ] [ varför kommer det framför om det är ett suffix? ] infört före vederbörande pronomen. Besittande partiklar:
- a (alienable) uttrycker dominant besittning
Främmande innehav används för att hänvisa till en persons make, barn, mat, böcker, arbete, alla djur (utom hästar), alla verktyg och prylar (inklusive kylskåp) och vissa sjukdomar.
E
STA
tunu
kock
au
1sg
i
RLT
te
+SPE
kai
mat
mo
BEN
ꞌaku
POS . 1sg . UTOMJORDING
ga
GRP
poki
barn
ko
PRF
maruaki
hungrig
ꞌa
RES
"Jag måste laga middag till mina barn som är hungriga"
poki (barn) är en överlåtbar ägodel, därför används ꞌa för att indikera att i denna mening, därför används det possessiva pronomenet ꞌaꞌ [ förtydligande behövs ] [ originalet var inte möjligt Rapa Nui, men detta stämmer inte med exemplet ] istället för ꞌoꞌoku .
- o (oförsäljbar) uttrycker den underordnade besittningen
Det används med föräldrar, syskon, hus, möbler, transporter (inklusive vagnar, bilar, skotrar, båtar, flygplan), kläder, känsla, hemland, delar av kroppen (inklusive sinnet), hästar och deras träns.
han
STA
agi
Sann
na
LIM
boꞌi
EMP
han
-SPE
taina
syskon
ꞌoꞌoku
POS . 1sg . INAL .
"Det är tydligen sant, han är min bror."
Omistlig besittning o används i detta exempel, därför används ꞌoꞌoku istället för ꞌaꞌaku . Den talar om talarens bror, som är en omistlig relation.
Det finns inga markörer för att skilja mellan tillfälligt eller permanent innehav; arten av föremål som ägs; eller mellan tidigare, nuvarande eller framtida besittning.
A och O innehav
A- och O-innehav avser främmande och omistligt innehav i Rapa Nui. a märken för omistlig besittning och o märken för omistlig besittning. a och o är markerade som suffix till de possessiva pronomenen; dock markeras de bara när det possessiva pronomenet är i första, andra eller tredje person singular. I (2) ovan taina 'syskon' omistlig och innehavaren är första person singular ꞌoꞌoku 'my'. Men för alla andra situationer är a och o inte markerade som suffix för innehavaren.
han
SPELA TEATER
vanaga
prata
maua
1DU . EX
o
POS
te
+SPE
jag e
sak
epok
PPD
"Vi ska prata om de där frågorna."
I exemplet ovan är possessor meꞌe 'de' inte ett possessivt pronomen av första, andra eller tredje person singular. Därför markeras o inte som ett suffix av innehavaren utan ett separat ord i meningen.
Klassificerare
Det finns inga klassificerare på Rapa Nui-språket.
Utrop
Ko och ka är utropsindikatorer.
-
ko föreslår en personlig reaktion:
- Ko te aroha (stackars!)
-
ka föreslår bedömning av yttre händelser:
- Ka haꞌakiꞌaki (Berätta hela historien!)
Sammansatta ord
Termer som inte fanns i den ursprungliga Rapa Nui skapades via sammansättning:
- pātia ika = ('spjutfisk') = harpun
- pātia kai = ('spjutmat') = gaffel
- kiri vaꞌe = ('skinnfot') = sko
- manu pātia = ('fågelspjut') = geting
- pepe hoi = ('pall häst') = sadel
- pepe noho = ('pallstag') = stol
Negation
I Rapa Nui indikeras negation av fristående morfem. Rapa Nui har fyra huvudsakliga negatorer:
- ꞌina (neutral)
- kai (perfektiv)
- (e)ko (imperfektiv)
- taꞌe (konstituerande negator)
Dessutom finns det två ytterligare partiklar/morfem som också bidrar till negation i Rapa Nui:
- kore (Existential/substantiv negator)
- hia / ia (verbfraspartikel som förekommer i kombination med olika negatorer för att bilda betydelsen 'inte ännu')
Negation förekommer som preverbala partiklar i verbfrasen, där satsnegatorn kai och (e)ko förekommer i första positionen i verbalfrasen, medan den konstituerande negatorn ( taꞌe ) förekommer i andra positionen i verbalfrasen. Clausal negatorer förekommer i samma position som aspektmarkörer och underordnare – detta betyder att det är omöjligt för dessa element att förekomma samtidigt. Som ett resultat tenderar negativa klausuler att ha färre aspektuella distinktioner. Hia förekommer på åttonde plats som en postverbal markör. Verbala negatorer föregår adjektiv. Tabellen nedan visar ungefär negatorernas positioner i verbfrasen:
Position i verbfrasen
| 1 | 2 | VERB | 8 |
| NEG ( kai / eko ) | bestämmare | hej | |
| Aspektmarkör | CONNEG ( taꞌe ) | ||
| underordnad | siffra |
Klausulförnekare
ꞌIna
ꞌIna är den neutrala negatorn (avseende aspekt). Den har det bredaste användningsområdet i en mängd olika sammanhang. Det förekommer vanligtvis i imperfektiva sammanhang, såväl som vanemässiga satser och narrativa sammanhang, och används för att förneka handlingar och tillstånd. Det förekommer nästan alltid sats initialt och följs alltid av det neutrala aspektuella he + substantiv eller he + verb.
ꞌIna
NEG
han
PRED
maꞌeha
ljus
mo
för
uꞌi
ser
iga
NMLZ
i
ACC
te
KONST
kai
mat
"Det var inget ljus att se maten." [352,070 R]
I exemplet ovan följs ꞌina av kombinationen he + maꞌeha (substantiv)
ꞌIna
NEG
han
NTR
taꞌa
ser
rahi
många mycket
i
ACC
te
KONST
tagata
man
"Han såg inte många människor." [459 003 kr]
I det här exemplet följs ꞌina av he + takeꞌa (verb)
Förutom att förneka verbala och nominella klausuler, fungerar den också som termen ꞌnoꞌ som visas nedan:
¿ ꞌ Ina
NEG
han
PRED
pepp?...
stol...
"Det fanns inga stolar?..." [R413.635]
Till skillnad från de andra två klausalnektatorerna (som är preverbala partiklar), är ꞌina ett frashuvud , så det kan bilda en egen beståndsdel.
Kai
Kai förnekar klausuler med perfektiva aspekter.
kai
NEG . PFV
ꞌite
känna till
a
STÖTTA
au
1SG
ko
STUDENTBAL
ai
WHO
a
STÖTTA
bl.a
3SG
"Jag vet inte vem hon är." [R413.356]
Det används för att förneka tidigare händelser och narrativa händelser, och kombineras vanligtvis med ꞌina . Det används också för att förneka stativa verb, och en verbfras markerad med kai kan innehålla olika postverbala partiklar som kontinuitetsmarkören ꞌâ / ꞌana . Denna markör uppstår när satsen har perfekt aspekt (ofta obligatorisk med den perfekta markören ko ). När det kombineras med kai indikerar det att det negativa tillståndet fortsätter.
Kai
NEG . PFV
haꞌamata
Börja
a
STÖTTA
au
1SG
kai
NEG . PFV
paꞌo
hacka
ꞌā
FORTS
e
NUM
tahi
ett
miro
träd
"Jag har ännu inte börjat hugga ner ett träd." [R363.091]
(E)ko
(E)ko är den imperfektiva negatorn, som (liksom kai ) ersätter den aspektuella markören framför verbet, och som kan förekomma med negatorn ꞌina .
ꞌIna
NEG
e
IPFV
ko
NEG . IPFV
kai
äta
i
ACC
te
KONST
kahi
tonfisk
o
av
tôꞌona
POSS . 3SG . INAL
vaka
båt
'(Fiskaren) skulle inte äta låten (fångad med) hans båt.' [Ley-5-27.013]
Det markerar negativa kommandon i imperativ (vanligtvis med ꞌina ) med e ofta uteslutna i imperativ.
ꞌIna
NEG
ko
NEG . IPFV
kai
äta
i
ACC
te
KONST
kai
mat
mata
rå
"Ät inte rå mat." (Weber 2003b:610)
I andra sammanhang, särskilt när ꞌina saknas, är e :et obligatoriskt.
¿ E
NEG . IPFV
ko
NEG . IPFV
haga
vilja
ꞌô
verkligen
koe
2SG
mo
för
ꞌori
dansa
o
av
Tâua?
1DU . INKL
"Vill du inte dansa med mig (lit. oss att dansa)?" [315,115 R]
Konstituerande negator
Taꞌe
Taꞌe är en konstituerande negator som används för att förneka allt annat än en huvudsats . Detta kan vara bisatser, prepositionsfraser, possessiva predikat och andra icke-verbala satser. Det förnekar också nominaliserade verb och underbeståndsdelar som adjektiv och kvantifierare. Det förnekar inte substantiv (detta görs av substantivet negator kore ). Det används också för att förneka lokativa fraser, skådespelarens betoningkonstruktioner och används också för att förstärka prepositionen mai .
ꞌI
IMM
au
1SG
han
NTR
oho
gå
rô
EMPH
ꞌai
SUBS
maj
från
taꞌe
CONNEG
pô
natt
"Jag går nu, innan det blir mörkt." [153,042 R]
Taꞌe är en indikator för underordnade satser, eftersom den också kan negera underordnade satser utan underordnade markörer (i vilket fall det vanligtvis förekommer med en aspektmarkör).
ꞌI
på
te
KONST
taꞌe
CONNEG
hakarogo,
lyssna
han
NTR
garo
förlorat
rô
EMPH
atu
bort
ꞌai
SUBS
"Eftersom (fåret) inte lyssnade, gick det vilse." [490,005 kr]
Det förekommer också i huvudsatser med huvudsats negatorer och aspektmarkörer i och e , när satsen har en egenskap av en underordnad sats såsom sneda beståndsdelar
Substantiv negator: kore
kore är ett verb som betyder "frånvaron eller bristen på något".
han
NTR
uꞌi
se
ku
PRF
kore
brist
ꞌâ
FORTS
te
KONST
tagi
gråta
'Han såg (på sin fru); gråten var över.' [Ley-9-55.076]
Det följer omedelbart efter substantivet i adjektivpositionen och används för att indikera att den enhet som uttrycks av substantivet eller substantivmodifieraren inte existerar eller saknas i det givna sammanhanget.
Te
KONST
ꞌati
problem
han
PRED
matariki
fil
kore
brist
mo
för
oro
galler
o
av
râ
DIST
hora
tid
"Problemet var bristen på filar att skärpa (fiskkrokarna) vid den tiden." [R539-1,335]
Hej / ia
Hia / ia är ett morfem som används omedelbart efter negerade verb och förekommer tillsammans med en negator för att indikera handlingar eller händelser som är avbrutna eller ännu inte ska hända.
kai
NEG . PFV
oromatuꞌa
präst
hej
än
i
PFV
oho
gå
rô
EMPH
maj
hit
epok
DIST
ki
till
nej
PROX
"När han ännu inte hade blivit präst kom han hit." [423,004 R]
Dubbel negation
I Rapa Nui är dubbel negation mer frekvent än enkel negation (med negatorn ꞌina förekommer ofta tillsammans med en annan sats negator för det mesta). Det används ofta som en lätt förstärkning eller betoning.
ꞌIna kan kombineras med negatorer kai och (e)ko - båda dessa är huvudsats negatorer.
¡ Ka
CNTG
rua
två
ꞌô
verkligen
mahana
dag
ꞌina
NEG
kai
NEG . PFV
tuꞌu
anlända
maj!
hit
"Hon har inte kommit på två dagar." [229,132 R]
I exemplet ovan ser vi negatorn ꞌina samspela med perfektiv negator kai .
När taꞌe förekommer i dubbel negation, om den andra negatorn är kai eller (e)ko , upphävs den negativa polariteten.
kai
NEG . PFV
taꞌe
CONNEG
haka
ORSAK
ꞌite
känna till
ko
STUDENTBAL
ai
WHO
a
STÖTTA
bl.a
3SG
hej
INS
jag e
sak
riviva
bra: REDUP
aga
do
'(Gud) misslyckades inte med att göra känt vem han är genom de goda saker han gjorde.' (Apostlagärningarna 14:17)
ꞌIna negerar bara huvudsatser så den kombineras aldrig med negatorn taꞌe , som är en underordnad sats negator. När det inträffar med ꞌina kan negation förstärkas.
....
ꞌina
NEG
e
IPFV
ko
NEG . IPFV
taꞌe
CONNEG
ravaꞌa
erhålla
te
KONST
ika
fisk
'(om mamman inte äter fisken som fångas av hennes förstfödde son), kommer han inte att misslyckas med att fånga fisk.' [Ley-5-27.008]
Dubbel negation förekommer mycket ofta i imperativ i synnerhet.
ꞌIna
NEG
ko
NEG . IPFV
oho
gå
ki
till
te
KONST
têtahi
någon annan
kona
plats
"Gå inte till en annan plats." [161,027 R]
Siffror
Det finns ett system för siffrorna 1–10 i både Rapa Nui och Tahitian, som båda används, även om alla siffror högre än tio uttrycks på Tahitian. När man räknar föregås alla siffror oavsett om det är Tahitian eller Rapanui av ka . Detta används dock inte när man använder ett nummer i en mening.
| Kardinal | Räkning | |
|---|---|---|
| 1 | tahi | tahi tahi |
| 2 | rua | ka rua |
| 3 | toru | ka toru |
| 4 | ha | ka hā |
| 5 | rima | ka rima |
| 6 | Åh nej | ka ono |
| 7 | hitu | ka hitu |
| 8 | vaꞌu | ka vaꞌu |
| 9 | iva | ka iva |
| 10 | ꞌaŋahuru | ka ꞌaŋahuru |
Syntax
Ordföljd
Rapa Nui är ett VSO- språk (verb–subjekt–objekt). Förutom där sensingverb används , markeras objektet för ett verb av relationspartikeln i .
- t.ex.: He hakahu koe i te rama ( relationspartikeln och objektet är fetstilta )
- "Du tänder facklan"
När ett avkänningsverb används, markeras subjektet av den agentiva partikeln e .
- t.ex.: He tikea e au te poki ( den aktiva partikeln och subjektet är fetstilta )
- "Jag kan se barnet"
Vägbeskrivningar
Rumslig deiktik finns också i Rapa Nui, i form av två riktningar: mai och atu . De indikerar riktning med avseende på ett specifikt deiktiskt centrum eller lokus.
- mai indikerar rörelse mot det deiktiska centrumet, därav glansen hit .
- atu indikerar rörelse bort från det deiktiska centret, och är som sådan glansad som borta . De är båda reflexer av ett större system på protopolynesiska.
Postverbala demonstrationer
De postverbala demonstrativa (PVDs) har samma form som de postnominala demonstrativa, och de har samma betydelse:
- nei : närhet, nära talaren
- ena : medialt avstånd, nära höraren
- era : standard PVD; längre avstånd, bort från både talare och hörare.
Hur de skiljer sig från postnominella demonstrativa är deras funktion/var de kan dyka upp, eftersom det är ganska begränsat. De kan bara visas i vissa syntaktiska sammanhang, listade här:
- PVDs är vanliga efter imperfektiva e för att uttrycka en progressiv eller vanemässig handling.
- Den sammanhängande markören ka följs ofta av en PVD, både i huvudsatser och bisatser.
- Med den perfekta ko V ꞌā används eran ibland för att uttrycka en handling som är väl och verkligen avslutad.
- PVD:er förekommer också i relativa klausuler
Sammantaget är deras huvudsakliga funktion att ge nyans till den aspektuella markör de används tillsammans med.
- Andra fotnoter
Bibliografi
- Du Feu, Veronica (1996). Rapanui . London: Routledge.
- Fischer, SR (2008). "Återvända Hispanisation på Rapa Nui (Påskön)". I T. Stolz; D. Bakker; RS Palomo (red.). Hispanisering: Spanskans inverkan på lexikonet och grammatiken för de inhemska språken i Austronesien och Amerika . Berlin: Mouton de Gruyter. s. 149–165.
- Latorre, Guillermo (2001). "Chileansk toponymi: "den fjärran ägodelen" " . Estudios Filológicos (på spanska). Austral University of Chile . 36 : 129–142 . Hämtad 10 januari 2014 .
-
Kieviet, Paulus (2017). En grammatik av Rapa Nui . Studies in Diversity Linguistics 12. Berlin: Language Science Press. doi : 10.17169/langsci.b124.303 . ISBN 978-3-946234-75-3 . Texten kopierades från denna källa, som är tillgänglig under en Creative Commons Attribution 4.0 International License . - Makihara, Miki (2005a). "Rapa Nui sätt att tala spanska: Språkskifte och socialisering på Påskön". Språk i samhället . 34 (5): 727–762. doi : 10.1017/S004740450505027X .
- Makihara, Miki (2005b). "Att vara Rapa Nui, prata spanska: barns röster på Påskön". Antropologisk teori . 5 (2): 117–134. doi : 10.1177/1463499605053995 .
- Pagel, S., 2008. Det gamla, det nya, det däremellan: Jämförande aspekter av Hispanisering på Marianerna och Påskön (Rapa Nui). I T. Stolz, D. Bakker, RS Palomo (red) Hispanisation: The Impact of Spanish on the Lexicon and Grammar of the Indigenous Languages of Austronesia and the Americas . Berlin: Mouton de Gruyter, s. 167–201.
externa länkar
- Englerts Rapa Nui-ordbok : Internetarkivversion från 2007-10-16
- Spegel av Englerts Rapa Nui-ordbok
- Rapa Nui Swadesh ordlista (Wiktionary)
- Rapa Nui-ord från Austronesian Basic Vocabulary Database
- Miki Makihara (Queens College), har flera uppsatser om samtida Rapa Nui språk och språkåterupplivande ansträngningar
| Myndighetskontroll : Nationella bibliotek |
|---|
