Norra ndebelespråket

Den här artikeln handlar om Ndebele-språket som talas i Zimbabwe. För Ndebele-språket som talas i Sydafrika, se Södra Ndebele-språket .
Norra Ndebele
Mthwakazi Ndebele
isiNdebele
Område [Limpopp]], Matabeleland South i Zimbabwe; Nordöstra distriktet i Botswana
Modersmålstalare
 3,9 miljoner (2022)
latinsk skrift
Officiell status
Officiellt språk på
  Zimbabwe
Språkkoder
ISO 639-1 – Norra Ndebele
ISO 639-2 – Norra Ndebele
ISO 639-3 nde – Norra Ndebele
Glottolog nort2795
S.44
Linguasfären

99-AUT-fk inkl. sorter 99-AUT-fka till 99-AUT-fkd
Den här artikeln innehåller IPA fonetiska symboler. Utan korrekt renderingsstöd kan du se frågetecken, rutor eller andra symboler istället för Unicode- tecken. För en introduktionsguide om IPA-symboler, se Hjälp:IPA .
Ndebele-språket
Person iNdebele
människor amaNdebele (föregående Matabele)
Språk isiNdebele
isiNdebele ordbok, 1910

Northern Ndebele ( engelska: / ɛ n d ə ˈb iː l iː / Zimbabwean ) , även kallad Ndebele , isiNdebele saseNyakatho , Ndebele eller North Ndebele , förknippad med termen Matabele , är ett bantuspråk som talas av nordndebelefolket som tillhör Nguni - gruppen av språk.

Som en början och för att ge lite sammanhang är Ndebele en term som används för att referera till en samling av många olika afrikanska kulturer i Zimbabwe . Det kanske som standard blev ett "språk" (i brist på bättre ord) som främst talades av Mzilikazis ättlingar . Som språk liknar det inte på något sätt det ndebelespråk som talas i kwaNdebele i Sydafrika , även om vissa ord kommer att delas, precis som många Nguni-dialekter. Många av de infödda som koloniserades av Matabele assimilerades i Mzilikazis kungarike för att skapa en version av isiZulu. Matebele-folket i Zimbabwe härstammar från anhängare av zululedaren Mzilikazi (en av zulukungen Shakas generaler ), som lämnade Zuluriket i början av 1800-talet, under Mfecane , och anlände till dagens Zimbabwe 1839.

Även om det finns vissa skillnader i grammatik, lexikon och intonation mellan zulu och norra Ndebele, delar de två språken mer än 85 % av deras lexikon. För framstående Nguni-lingvister som Anthony Trevor Cope och Cyril Nyembezi är norra Ndebele en dialekt av zulu. För andra som Langa Khumalo är det ett språk. Att skilja mellan ett språk och en dialekt för språkvarieteter som är mycket lika är svårt, och beslutet baseras ofta inte på språkliga utan på politiska kriterier.

Northern Ndebele och Southern Ndebele (eller Transvaal Ndebele), som talas i Sydafrika, är separata men besläktade språk med en viss grad av ömsesidig förståelse , även om det förra är närmare besläktat med Zulu. Södra Ndebele har behållit sina Nguni-rötter, men har påverkats av Sotho-språken .

Fonologi

Konsonanter

Norra Ndebele-konsonanter
Bilabial
Labio- dental
Dental / alveolär 		Postalveolär
_ / Palatal
Velar Glottal
central lateral
Nasal enkel m ⟨m⟩ n ⟨n⟩ ɲ ⟨ny⟩ ŋ ⟨ngh⟩
deprimerad mʱ ⟨m⟩ nʱ ⟨n⟩ ɲʱ ⟨ny⟩ ŋʱ ⟨ngh⟩
Klusil ejektiv pʼ ⟨p⟩ tʼ ⟨t⟩ kʼ ⟨k⟩
tonande b ⟨bh⟩ d ⟨d⟩ ɡ ⟨ɡ⟩
aspirerade pʰ ⟨ph⟩ tʰ ⟨th⟩ kʰ ⟨kh⟩
prenasaliserade ᵐp ⟨mp⟩ ⁿt ⟨nt⟩ ᵑk ⟨nk⟩
prenasaliserad (vd.) ᵐb ⟨mb⟩ ⁿd ⟨nd⟩ ᵑɡ ⟨ng⟩
Affricate ejektiv tsʼ ⟨ts⟩ tʃʼ ⟨tj⟩ kxʼ ⟨kl⟩
aspirerade tsʰ ⟨tsh⟩ tʃʰ ⟨tjh⟩
tonande dʒ ⟨j⟩
prenasaliserat ejektiv ⁿtsʼ ⟨nts⟩ ᶮtʃʼ ⟨ntjh⟩ ᵑkxʼ ⟨nkl⟩
prenasaliserade tonande ᶮdʒ ⟨nj⟩
Frikativa enkel f ⟨f⟩ s ⟨s⟩ ɬ ⟨hl⟩ ʃ ⟨sh⟩ h ⟨h⟩
röstade (avskr.) βʱ ⟨b⟩ vʱ ⟨v⟩ zʱ ⟨z⟩ ʒʱ ⟨zh⟩ ( ɣʱ ⟨k⟩) ( ɦ ⟨h⟩)
röstade (icke-depr.) β ⟨b⟩ ɮ ⟨dl⟩ ( ɣ ⟨k⟩)
prenasaliserade ᶬf ⟨mf⟩ s ⟨ns⟩ ⁿɬ ⟨nhl⟩
prenasaliserad (vd.) ᶬv ⟨mv⟩ ⁿz ⟨nz⟩ ⁿɮ ⟨ndl⟩
Sonorant enkel w ⟨w⟩ r ⟨r⟩ l ⟨l⟩ j ⟨y⟩
deprimerad wʱ ⟨w⟩ lʱ ⟨l⟩ jʱ ⟨y⟩

Många konsonantljud kan resultera i nedtryckta (eller andas) allofoner. Alveolära konsonanter, t , d och n , kan ha dentaliserade allofoner av [t̪ʼ, d̪, n̪] . Konsonanter k och h kan resultera i allofoner av [ɣ, ɣʱ] och [ɦ] .

Ndebele /t͡ʃ/ motsvarar i allmänhet Zulu /ʃ/.

Klicka på konsonanter

Norra Ndebele klickar
Denti-alveolär Post-alveolär
central lateral
Klick tenuis kǀ ⟨c⟩ k! ⟨q⟩ kǁ ⟨x⟩
aspirerade kǀʰ ⟨ch⟩ k!ʰ ⟨qh⟩ kǁʰ ⟨xh⟩
deprimerad ɡǀʱ ⟨gc⟩ ɡ!ʱ ⟨gq⟩ ɡǁʱ ⟨gx⟩
nasaliserad ŋǀ ⟨nc⟩ ŋ! ⟨nq⟩ ŋǁ ⟨nx⟩
nasaliserad (depr.) ŋǀʱ ⟨ngc⟩ ŋ!ʱ ⟨ngq⟩ ŋǁʱ ⟨ngx⟩

I norra Ndebele finns det femton klickkonsonanter .

De fem klicken som stavas med ett c [ǀ] görs genom att tungspetsen placeras mot de främre övre tänderna och tandköttet, mitten av tungan trycks ner och tungspetsen dras bakåt. Det resulterande ljudet liknar det ljud som används på engelska för att uttrycka irritation. Några exempel är cina (slut), cela (fråga).

De fem klicken som stavas med en q [!] görs genom att höja baksidan av tungan för att röra vid den mjuka gommen och röra vid tandköttet med sidorna och tungspetsen. Mitten av tungan är nedtryckt och spetsen dras snabbt bort från tandköttet. Det resulterande ljudet är som det "popp" som hörs när man snabbt tar bort korken från en flaska. Några exempel är qalisa (start), qeda (slut).

De fem klicken som stavas med ett x [ǁ] görs genom att placera tungan så att baksidan av tungan nuddar den mjuka gommen och sidorna och tungspetsen vidrör tandköttet. Ena sidan av tungan dras snabbt bort från tandköttet. Några exempel är xoxa (diskutera), ixoxo (groda).

Vokaler

Det finns fem vokalfonem, skrivna med bokstäverna a , e , i , o , u .

  • a uttalas [a] , ungefär som a i far; t.ex. abantwana (barn)
  • e uttalas [ɛ] eller [e] , ibland som e i sängen; t.ex. emoyeni (i luften)
  • i uttalas [i] , som ee i se; t.ex. siza (hjälp)
  • o uttalas [ɔ] eller [o] , ibland ungefär som o i ben; t.ex. okhokho (förfäder)
  • u uttalas [u] , som oo i snart; t.ex. umuntu (person)

Exempel

Månader i norra och södra Ndebele

engelsk Norra Ndebele (Zimbabwe) Södra Ndebele (Sydafrika) Zulu (Sydafrika)
januari uZibandlela uTjhirhweni uMasingane
februari uNhlolanja uMhlolanja uNhlolanja
Mars uMbimbitho uNtaka uNdasa
april uMabasa uSihlabantangana UMbasa
Maj uNkwenkwezi uMrhayili UNhlaba
juni uNhlangula uMgwengweni UNhlangulana
juli oNtulikazi uVelabahlinze oNtulikazi
augusti uNcwabakazi uRhoboyi UNcwaba
september uMpandula uKhukhulamungu uMandulo
oktober uMfumfu uSewula uMfumfu
november uLwezi uSinyikhaba uLwezi
december uMpalakazi uNobayeni uZibandlela

Grammatik

Ndebele-grammatik liknar Zulus , med några distinkta skillnader. Norra Ndebele är ett nguni-språk och är till viss del också ömsesidigt förståeligt med Swati och Xhosa , har flera klickljud som är typiska för sydafrikanska språk, det dominerande språket i Östra Kap.

Substantiv

Det norra Ndebele-substantivet består av två väsentliga delar, prefixet och stammen. Med hjälp av prefixen kan substantiv grupperas i substantivklasser, som numreras i följd, för att underlätta jämförelsen med andra bantuspråk .

Följande tabell ger en översikt över substantivklasser i norra Ndebele, ordnade enligt singular-plural-par.

Klass Singularis Flertal
1/2 um(u)- 1 aba-, abe-
1a/2a u- o-
3/4 um(u)- 1 imi-
5/6 jag-, ili- ama-
7/8 är jag)- iz(i)-
9/10 i- iziN-
11/10 u-, ulu-
14 ubu-, ub-, utsh-
15 uku-
17 uku-

1 umu- ersätter um- före enstaviga stammar, t.ex. umu ntu (person).

Verb

Verb är markerade med följande prefix i överensstämmelse med subjektets och objektets substantivklass:


Person/ Klass 		Ämnesmarkör Objektmarkör
1:a sjungningen. ngi- -ngi-
2:a sjunga. u- -wu-
1:a plur. si- -si-
2:a plur. li- -li-
1 u- -m(u)-
2 ba- -ba-
3 u- -m(u)-
4 jag- -yi-
5 li- -li-
6 en- -wa-
7 si- -si-
8 zi- -zi-
9 jag- -yi-
10 zi- -zi-
11 lu- -lu-
14 bu- -bu-
15 ku- -ku-
17 ku- -ku-
reflexiv -zi-

Medan subjekt-verb-överensstämmelse är obligatorisk, är objektmarkering inte, och visas endast när objektet ges i diskursen. Objektmarkören fäster närmare verbroten när den förekommer (med följande notationer: A - förstärk vokal; 1 - klass 1 nominellt prefix, etc; 1s - klass 1 ämnesöverenskommelse, etc; FUT - framtid; 1o - klass 1 objekt markör, etc):

ex:

U-Thabani

A - 1 Thabani

u -za- yi -pheka

1s - FUT - 9o -kock

i-nyama

A - 9 kött

U-Thabani u -za- yi -pheka i-nyama

A- 1 Thabani 1s -FUT- 9o -koka A- 9 kött

"Thabani kommer att laga köttet."

Det finns bevis från Zulu för att objektmarkörer är en utveckling av pronominal klitik till att vara överensstämmelsemarkörer, vilket också kan vara fallet för norra Ndebele, med tanke på den språkliga likheten mellan språken.

Se även

Vidare läsning

  •   Bowern, Claire; Lotridge, Victoria, red. (2002). Ndebele . München: LINCOM EUROPA. ISBN 3-89586-465-X .
  • Sibanda, Galen (2004). Verbal Phonology and Morphology of Ndebele (Ph.D.). University of California, Berkeley.
  • Hadebe, Samuelele (2002). Standardiseringen av ndebelespråket genom ordboksskapande . Universitetet i Zimbabwe - Universitetet i Oslo.
  • Skhosana, PB (2010). Det språkliga förhållandet mellan södra och norra Ndebele . University of Pretoria: DLitt avhandling.

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Northern_Ndebele_language&oldid=1140887216 "