Ok språk

Ok

Geografisk fördelning 		Nya Guinea
Språklig klassificering Trans–Nya Guinea
Proto-språk Proto-Ok
Glottolog okok1235
Ok languages.svg
Karta: Oksapmin-språken på Nya Guinea
 Oksapmin-språken
 Andra trans-Nya Guinea-språk
 Andra papuanska språk
 austronesiska språk
 Obebodd

Ok -språken är en familj med omkring ett dussin besläktade trans-Nya Guinea-språk som talas i ett sammanhängande område av östra Irian Jaya och västra Papua Nya Guinea . Det mest talrika språket är Ngalum, med cirka 20 000 talare; den mest kända är nog Telefol.

Ok-språken har dyadiska släktskapstermer .

Klassificeringens historia

Ok-språken är tydligt relaterade. Alan Healey identifierade dem som en familj 1962. Han noterade senare kopplingar till Asmat-språken och Awyu-Dumut -familjerna (Healey 1970).

Voorhoeve utvecklade detta till ett förslag till centrala och södra Nya Guinea (CSNG). Som en del av CSNG utgör Ok-språken en del av det ursprungliga förslaget för Trans-New Guinea, en position som preliminärt upprätthålls av Malcolm Ross , fastän reducerad nästan till Healeys ursprungliga uppfattning. Ross säger att han inte kan säga om likheterna i CSNG är delade innovationer eller retentioner från proto -TNG. Voorhoeve argumenterar specifikt för ett Awyu-Ok-förhållande, och Foley tror att dessa två familjer kan vara närmast Asmat bland TNG-språken.

Loughnane och Fedden (2011) hävdar att de har visat att det dåvarande TNG-isolatet Oksapmin är relaterat till Ok-familjen. Detta har dock inte varit allmänt accepterat eftersom lån från Mountain Ok inte har redovisats.

Van den Heuvel & Fedden (2014) menar att Greater Awyu och Greater Ok inte är genetiskt relaterade, utan att deras likheter beror på intensiv kontakt.

språk

Språken är:

Ok

Rekonstruktion

Proto-Ok
Rekonstruktion av Ok språk

Rekonstruerade förfäder

Fonologi

Följande är konsonanter av Proto-Ok:

Konsonanter
*m *n
*sid *t *s *k *kʷ
*mb *nd *ndz *ŋɡ *ŋɡʷ
*w *ɾ *j

Vokaler kan vara /*i: *ʉ *u: *e *a *o/, men denna rekonstruktion kan vara partisk mot Telefol.

Pronomen

Healey & Ross rekonstruerar pronomenen för proto-Ok är som följer: [ citat behövs ]

m.sg f.sg pl
1 *na- *nu[b], *ni[b]
2 *ka-b- *ku-b- *ki[b]
3 *jaha *ju *[y]i

Usher (2020) rekonstruerar de oberoende pronomenen som,

m.sg f.sg pl
1ex *nej *nu
1 tum *nu-sid
2 *ke-sid *ku-s *slaf
3 *e *u *i [3pl.in *ip]

och ämnet suffixar som,

m.sg f.sg pl
1 *-i *-upp
2 *-ep *-ip
3 *-e/*-o *-u

Evolution

Se även: Telefol-språk § Evolution

Proto-Mountain Ok-reflexer av proto-Trans-New Guinea (pTNG) etyma, som citeras av Pawley & Hammarström (2018) från Healey (1964):

  • *beːn 'arm' < *mbena
  • *mburuŋ 'fingernagel' < *mb(i,u)t(i,u)C
  • *katuun 'knä' < *(ng,k)atVk
  • *maŋkat 'mun' < *maŋgat[a]
  • *gitak 'neck' < *k(a,e)ndak
  • *kum 'sida av halsen' < *kuma(n,ŋ)
  • *mutuum 'näsa' < *mundu
  • *falaŋ 'tunga' < *mbilaŋ
  • *kaliim 'måne' < *kal(a,i)m

Lexikon

Usher (2020)

Några lexikaliska rekonstruktioner av Usher (2020) är:

glans Proto-Ok Proto-West Ok Ngalum Proto-Central Ok Proto-Lowland Ok Proto-Mountain Ok
huvud *ambo[t] *amb[o/u][t] *ambo *ŋgambɔːm
hår/fjäder *kam[y][ː]R *kamu kamil *behåll *kami ? *karíːm (metates)
öra *kindoːŋg *kireŋg siroŋ *kiroŋg *kende *kìroːŋ
öga *kiː[n/nd][i] *k[i]ri herr *utrustning *släkt (-jop) *släkt
näsa *mitoR *utmäta misol *m[i]t[o] *mitu *mít
tand *niːŋgiR niŋil *niŋgi *niŋgi *níːŋg
tunga *poːŋg; *pir[a/o]ŋg *[p]iraŋg aploŋ *poŋg *poŋg *póːŋg; *piráŋg
fot/ben *j[aː/oː]n *jan jon *jon *jon *jàːn
blodröd *r[aː/eː]m lam *sylt *rèːm
ben *kundo[ː]R *kuro kulol *koro *kondo *kún
hud *kaːnd *kat kal *kat *kar *kàːr
bröst *muːk *muk muk *muk *muk *múːk
lus *kuwimb *k[uwi]s smutta *kuwip *kuwim *kìm
hund *ano[ː]n *anan anon *anon *anon *majaːn
gris *kowaŋg *kuwoŋg kaŋ *koŋg *kowaŋg *k[àː/òː]ŋg
fågel *n[a/o][ː]r[t] *nej[r]t nal *nej *på *awɔːn
ägg *vindigt *vinna wirin *wirin *vind *vinna
träd/eld *andz *a a *a *ar (? *andz) *som
man *ka-tup
kvinna *wVnVŋg wanaŋ *kur 'kvinna/fru' *w[o]noŋg *wàn[é/á]ŋg
Sol *at[aː/oː]n *en bränna vid på *vid [a/o]n *vid på *en bränna
måne *wakor *ukot ukol *ukoe *w[o]kor *wàkár
vatten *ok *ok ok *ok *ok *ok
eld/gnista *asi[n/ŋg] *som i asiŋg *asi[n/ŋg] *hoppa *viⁱŋg "eldar"
sten *tuːm *tum tum *tum *tum *túːm
väg *[nd/j][y]jip *ɾeⁱs
namn *[a]niŋg[o]R; *wini *iniŋg niŋil *wini *[a]niŋgo *vinna
äta *sv- 'ät/dricka' *an- *wan 'äta/dricka'
ett *muwim 'en/alla' *mowim
två *pajop, *[p]aɾop *asʉ; *aɾe̞ːp

Loughnane och Fedden (2011)

Proto-Ok-Oksapmin-rekonstruktioner från Loughnane och Fedden (2011):

glans proto-Ok-Oksapmin
aptitretare *jag är i
piltyp *(w)Vn; *xanaat
aska *slaf
fråga *daxa
på (plats) *kal
och med *så o
bandicoot sort *kajaal
fladdermusvariant *jVwVm
vara, stanna *pi); *(i
paradisfågel *xoloom
fågelvariation *aleem; *ilnem
blod *xeim
trubbig (av t.ex. kniv) *fiim
bryta, förskjuta (ben) *doxo
bränna / tänd eld *xVl
casuarina träd *dVtVp
bröst (ben) *tVVb
kackerlacka *tanoom
kall *giil
nyckelben *släkt
smulor *bVVl
gurka *kimVd
klippa (hår), raka (hår) *pida-
smutsig (av vatten) *miim
gör *xV-
hund *mVjaan
tamgris *kVŋ
nedanför *daak
torr *xV(V)x
örn, örnsort *boxVl
emfatisk pronomen markör *-xVp
fiende *maxaw
tillräckligt *kii
träck *Vl
öga *kiin
ormbunke *abal
fisk *aniiŋ
groda sort *siilsiil
frukt *dVm
trädgård *(i)laŋ
girig, självisk *ilek
chef, ledare *kVmoxVm
hjärta *bVpVl
tung *iluum
näshornsfågel *xawel
huspost *(V)bVk
skal (av nöt) *(w)VVm
i, hål *tem
kliande *abaalabaal
njure *gV(V)l(V)(p)
knä *katVVn
kookaburra *k(V)lVx
lättvikt) *fVVŋ
lillfinger *xatxat
magi *kusem
molar/tand *aga(k)
måne *kajoop
mygga *gimgim
namn *vinna
nässlem *iin
hals, hals *gel
nål *sVl
nässlor sort *waan
näsa *(mu)duum
Nej! *bV(V)s(V)
gammal *pVsel
bukspottkörteln *kʷVVn
del av golvet *dixim
penis *eit
punkt, tips *puut
fattig *bVlVp
possum sort *sopim
gravid *gVpVn
spetsad fågelpil *geim
pus *isax
regnskur *sox
spolmask *kasen
salt (handlas från Oksapmin ) *eip
samma som, liksom *knacka
planta / planta / behållare *san
skarp *atVl
trött på *gaal
sitta med fötter och ben ihop *goptV(V)
litet däggdjur *nVVg
orm / orm sort *inap
trolldom *kimon
gnista *tVtup
squash *sof(l)it; *sVko
berättelse *saŋ
sockerrör *kʷeit
Sol *ataan
söt, välsmakande *xabaal
tabu *hemma
temporär *(ka)kuun
tunn *daŋ
tobak *suux
tunga *fV(lV)ŋ
topp / botten av taro *dVm
fälla *förmåga
själv, reflexiv *xol
urin *imaan
ven *mamel
kräkas *usaan
värma *mVmVn
geting *VVm
vit kakadua *namn
vildsvin *saamVVn
vind *inim
gul *xop; *kitax
barn *mVVn
far.1POSS1 *vid (umon)
far.3POSS *VVlap
svärförälder.1POSS *baad
mannens syster *bVVp
farbror.1POSS *mV(V)m(ein)
yngre bror *VnVVŋ
man och hustru *agam
mor och barn *Vbdil

Vidare läsning

  • Proto-Ok-Oksapmin . TransNewGuinea.org . Från Loughnane, R. & Fedden, S. 2011. Är Oksapmin Ok?—A Study of the Genetic Relationship between Oksapmin and the Ok Languages. Australian Journal of Linguistics 31:1, 1-42.
Citationskällor
  • Ross, Malcolm    "Pronomen som en preliminär diagnostik för att gruppera papuanska språk". I Andrew Pawley ; Robert Attenborough; Robin Hide; Jack Golson (red.). Papuanska förflutna: kulturella, språkliga och biologiska historier för papuansktalande folk . Canberra: Pacific Linguistics. s. 15–66. ISBN 0858835622 . OCLC 67292782 .
  • (2005)
.

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Ok_languages&oldid=1117278315 "