Röst (grammatik)

I grammatik beskriver ett verbs röst förhållandet mellan handlingen (eller tillståndet) som verbet uttrycker och deltagarna som identifieras av dess argument (ämne, objekt, etc.). När subjektet är agenten eller utföraren av handlingen är verbet i den aktiva rösten . När subjektet är patienten, måltavlan eller genomgår handlingen, sägs verbet vara i den passiva rösten . När subjektet både utför och tar emot handlingen som uttrycks av verbet, är verbet i mellanrösten. Röst kallas ibland diates .

Följande exempel illustrerar kontrasten mellan aktiv och passiv röst på engelska. I mening (1) är verbformen åt i aktiv röst, men i mening (2) är verbformen åt i passiv röst. Oberoende av röst katten Agenten (göraren) för åtgärden att äta i båda meningarna.

Katten åt upp musen.
Musen blev uppäten av katten.

I en transformation från en aktiv röstsats till en likvärdig passiv röstkonstruktion byter subjektet och det direkta objektet grammatiska roller. Det direkta objektet flyttas upp till subjekt och subjektet degraderas till ett (valfritt) tillägg . I det första exemplet ovan musen som det direkta objektet i versionen med aktiv röst, men blir subjekt i den passiva versionen. Ämnet för versionen med aktiv röst, katten , blir en del av en prepositionsfras i den passiva versionen av meningen och kan utelämnas helt; Musen var uppäten .

Översikt

Historien om begreppet röst

I grammatiken i antikens grekiska kallades rösten διάθεσις ( diáthesis ) "arrangemang" eller "villkor", med tre underkategorier:

aktiv (ἐνέργεια [enérgeia])
passiv (πάθος [páthos])
mitten (μεσότης [mesótēs]).

På latin kändes två röster igen:

aktiv (latin: activum )
passiv (latin: passivum )

Röstkontraster

Aktiv röst

Den aktiva rösten är den vanligaste i många språk och representerar det "normala" fallet, där subjektet för verbet är agenten. I den aktiva rösten utför meningens subjekt handlingen eller orsakar den händelse som betecknas med verbet. Mening (1) är i aktiv röst, vilket indikeras av verbformen såg .

(1) Roger Bigod såg slotten.

Engelsk aktiv röst, anpassad från Zúñiga & Kittilä (2019)

Passiv form

Den passiva rösten används i en sats vars ämne uttrycker verbets tema eller patient . Det vill säga att den genomgår en handling eller har förändrats tillstånd. I den passiva rösten är verbets grammatiska subjekt mottagaren (inte utföraren) av handlingen som betecknas av verbet. På engelska har den en mängd olika funktioner, inklusive att fokusera på objektet, degradera motivet och hantera situationer där talaren antingen vill undertrycka information om vem som gör handlingen, eller i verkligheten inte känner till sin identitet, eller när den som gör handlingen. är antingen oviktigt eller sannolikt allmänt känt . Det finns syntaktiska, semantiska och pragmatiska motiv för att välja den passiva rösten istället för den aktiva. Vissa språk, som engelska och spanska , använder en perifrastisk passiv röst; det vill säga det är inte en enda ordform, utan snarare en konstruktion som använder andra ordformer. Specifikt består det av en form av hjälpverbet att vara och en particip av huvudverbet som bär det lexikala innehållet i predikatet. I andra språk, såsom latin , är den passiva rösten för vissa tider helt enkelt markerad på verbet genom böjning : librum legit "Han läser boken"; liber legitur "Boken är läst".

Passiv markerar även denna röst syntaktisk på engelska, vilket ofta involverar subjekt-objekt-inversion och användning av 'by'. Mening (2) är ett exempel på passiv röst, där något ( slotten ) har (föreställts) agerat av någon ( Roger Bigod ).

(2) Slotten sågs av Roger Bigod.

Engelsk passiv röst, anpassad från Zúñiga & Kittilä (2019)

Antipassiv röst

Den antipassiva rösten tar bort eller degraderar objektet för transitiva verb och främjar skådespelaren till ett intransitivt subjekt. Denna röst är mycket vanlig bland ergativ-absolutiva språk (som också kan innehålla passiva röster), men förekommer också bland nominativ-akkusativa språk .

Mellersta röst

Vissa språk (som albanska , bengali , fula , tamil , sanskrit , isländska , svenska och antikgrekiska ) har en mellanröst , som är en uppsättning böjningar eller konstruktioner som i viss mån skiljer sig från både de aktiva och passiva rösterna.

Ämnet för en sådan mellanröst är som ämnet för aktiv röst såväl som ämnet för passiv röst, genom att den utför en handling och också påverkas av den handlingen. En annan skillnad mellan mellanröst och de andra två grammatiska rösterna är att det finns mellanmarkerade verb för vilka det inte finns någon motsvarande aktiv verbform. I vissa fall är mellanrösten vilket grammatiskt alternativ som helst där ämnet för en materiell process inte kan kategoriseras som vare sig en aktör (någon som gör något) eller ett mål (det som skådespelaren riktar sitt arbete mot). Till exempel, medan den passiva rösten uttrycker ett medium (mål) som påverkas av en extern agent (aktör) som i mening (4), uttrycker mellanrösten ett medium som genomgår förändring utan någon extern agent som i mening (5). På engelska, även om böjningen för mellanröst och aktiv röst är densamma för dessa fall, skiljer de sig i huruvida de tillåter uttrycket av Agent-argumentet i en sned bifras PP: medan bifrasen är möjlig med passiv röst som i mening (6), det är inte möjligt med mellanröst, vilket framgår av den dåligt utformade meningen (7).

(4) Grytan tillagades i ugnen (passiv röst)

(5) Grytan tillagad i ugnen (mellanröst)

(6) Grytan tillagades i ugnen av Lucy (passiv röst)

(7) * Grytan som tillagas i ugnen av Lucy ( efter fras ogrammatisk när den används med mellanröst; asterisk (*) anger ogrammatiskhet)

I klassisk grekiska används mellanrösten ofta för materiella processer där subjektet är både skådespelaren (den som gör handlingen) och mediet (det som genomgår förändring) som i "mannen fick en rakning", mot båda aktiva. och passiva röster där mediet är målet som i "The Barber shaved the man" och "The man got shaved by the barber". Slutligen kan det ibland användas i en kausativ mening, som "Fadern låter sin son befrias", eller "Fadern löser sin son".

På engelska finns det ingen verbform för mellanröst, även om vissa användningsområden kan klassificeras av traditionella grammatiker som mellanröst, ofta löst via ett reflexivt pronomen , som i "Fred shaved", som kan utökas till "Fred shaved yourself" – kontrast med aktiv "Fred shaved John" eller passiv "John rakades av Fred". Detta behöver inte vara reflexivt, som i "Mina kläder blötlagda i tvättmedel över natten.". På engelska är det omöjligt att utifrån morfologin avgöra om verbet i sats (8) är ett aktiv röst icke-ackusativt verb eller ett medelröst anticausativt verb med aktiv morfologi. Eftersom mellanröstreflexiva och dispositionella medel finns på engelska med aktiv morfologi genom att titta på Mening (9), kan vi anta att åtminstone några medelröstmotverkande medel med aktiv morfologi också existerar.

(8) Fönstret gick sönder av trycket/av sig själv.

(9) Den här boken säljer bra.

Engelsk mellanröst, anpassad från Alexiadou & Doron (2011)

Engelska brukade ha en distinkt form, kallad den passiva , som fördrevs under det tidiga 1800-talet av den progressiva passiva och inte längre används på engelska. I passivalen kan man säga "Huset byggs.", vilket i dag istället kan återges med "Huset byggs." Likaså "Måltiden äter.", som nu är "Måltiden äts." Observera att liknande "Fred rakar sig" och "Måltiden lagas" förblir grammatiska. Det antyds att den progressiva passiven populariserades av de romantiska poeterna och är kopplad till Bristol -bruket.

Många deponentverb på latin (dvs. verb som är passiva till formen men aktiva i betydelsen) är överlevnaderna av den proto-indoeuropeiska mellanrösten.

Andra röstkontraster

Vissa språk har ännu mer grammatiska röster. Till exempel klassisk mongoliska fem röster: aktiv, passiv, kausativ, ömsesidig och kooperativ.

Det finns också konstruktioner på vissa språk som verkar ändra valensen för ett verb, men som faktiskt inte gör det. Så kallade hierarkiska eller inversionsspråk är av detta slag. Deras avtalssystem kommer att vara känsligt för en extern person eller animationshierarki (eller en kombination av båda): 1 > 2 > 3 eller Anim > Inan och så vidare. T.ex. i Meskwaki (ett algonquianskt språk) böjs verb för både subjekt och objekt, men överensstämmelsemarkörer har inga inneboende värden för dessa. Snarare indikerar en tredje markör, den direkta eller inversa markören, den korrekta tolkningen: ne-wa:pam-e:-wa [1-look.at-DIR-3-3Sg] "Jag tittar på honom", men ne -wa:pam-ekw-wa [1-look.at-INV-3-3Sg] "Han tittar på mig". Vissa forskare (särskilt Rhodos) har analyserat detta som ett slags obligatorisk passivisering beroende av animation, medan andra har hävdat att det inte är en röst alls, utan snarare ser inversion som en annan typ av anpassning, parallell med nominativ-ackusativ , ergativ - absolutiv , split-S och fluid-S- inriktningar.

Röster på ämnesframträdande språk

kinesiska

I allmänhet delar grammatiken för standardkinesiska (både inklusive mandarin och kantonesiska) många funktioner med andra varianter av kinesiska. Det finns dock fortfarande vissa skillnader mellan de olika sorterna.

Mandarin

Aktiv röst på mandarin

Mandarin aktiva röstmeningar har samma verbfrasstruktur som engelska aktiva röstmeningar. Det finns en vanlig aktiv konstruktion på mandarin som kallas Ba(把)-konstruktion:

"Ba" är ett verb, inte en preposition. Det är ett predikat på tre ställen som subkategoriserar för ett ämne, ett objekt och ett VP-komplement.

a)

他

ta

han

把

ba

SPELA TEATER

橘子

juzi

orange

剥了

bo-le

skalad- PRF

皮.

pi.

skal

Han skalade apelsinskalet. '

Mandarin aktiv mening a)

Denna Ba-konstruktion är också en direkt motsats till aktiv röst i passiv röst på mandarin (dvs Ba-konstruktion (= aktiv röst) vs Bei-konstruktion (= passiv röst)).

Följande mening b) står i motsats till mening a).

b)

橘子

Juzi

Orange

被

bei

PASSERA

（他）

(ta)

(han)

剥了

bo-le

skalad- PRF

皮.

pi.

skal

"Apelsinen skalades (av honom)."

Mandarin aktiv mening b)

(Notera: både a) och b) är anpassade från Her, O. (2009))

Passiv röst på mandarin

Ämnesframträdande språk som mandarin tenderar att inte använda den passiva rösten lika ofta. I allmänhet analyserades mandarin bäst med mellanröst, men mandarin-talande kan konstruera en passiv röst genom att använda coverb 被 ( bèi ) och ordna om den vanliga ordordningen. Till exempel, den här meningen med aktiv röst:

(Obs: den första raden är på traditionell kinesiska medan den andra är förenklad kinesiska)

一條

一条

Yī-tiáo

Α

狗

gǒu

hund

咬了

yǎo-le

bita- PRF

這個

这个

zhège

detta

男人.

nánrén.

man

"En hund har bitit den här mannen."

motsvarar följande mening med passiv röst. Observera att agentfrasen är valfri.

這個

这个

Zhège

Detta

男人

nánrén

man

被

bèi

PASSERA

(狗)

(gǒu)

(hund)

咬了.

yǎo-le.

bita- PRF

"Den här mannen har blivit biten (av en hund)."

Dessutom, genom tillägget av hjälpverbet "att vara" 是 ( shì ) används den passiva rösten ofta för att betona skådespelarens identitet. Det här exemplet lägger tonvikten på hunden , förmodligen i motsats till något annat djur:

這個

这个

Zhège

Detta

男人

nánrén

man

是

shì

att vara

被

bèi

PASSERA

狗

gǒu

hund

咬

yǎo

bita

的.

de.

(ändelse)

"Den här mannen har blivit biten av en hund ."

Mandarin har också en passiv för objektbehållande som innehåller både objektet och ämnet (mest innehavaren av objektet):

他

tā

han

被

bèi

PASSERA

小偷

xiǎotou

tjuv

偷了

tōu-le

stjäla- PRF

錢包.

钱包.

qiánbāo.

plånbok

"Hans plånbok stals av en tjuv."

被 (bèi) som passiv markör är ett relativt nytt tillägg till språket, introducerat som en del av det tidiga 1900-talets språkreformer som också lade till könsspecifika pronomen som 他>她 och 你>妳 och kulminerade i försök att romanisera kinesiska helt. Det finns en typisk passiv konstruktion på mandarin, nämligen Bei-konstruktion. Det används ofta för att indikera resultat, riktning, plats, frekvens, varaktighet, sätt och utseende. I likhet med engelska kan Bei-konstruktion också analyseras med A-rörelse som är lokalt begränsad. Ämnet för Bei-satsen ingår i komplementsatsen där det "passiviserade" objektet styr verbet. Klassiskt sett markerade 被 en negativ stämning, vilket tydde på att något dåligt hade hänt. Även idag är följande mening helt acceptabel i tal:

蛋糕

dangao

kaka

吃了.

chi-le.

äta- PRF

"Tårtan var uppäten."

Senaste utvecklingen av Bei konstruktion

Nyligen undersökte fler syntakiker passiv röst på mandarin. De upptäckte att passiv röst på mandarin är starkt beroende av meningens sammanhang snarare än de grammatiska formerna. Därför kan passiv röst markeras (t.ex. med den mest använda passiva markören: Bei 被 [nämnt ovan]) eller omarkeras (se avsnittet "Notional Passive" nedan) i både tal och skrift. Dessa meningar har en passiv markör som kallas den långa passiva, medan de som inte kräver en passiv markör kallas kort passiv.

Här är exempel på lång passiv och kort passiv:

Den långa passiven: Bei NP-VP

a)

张三

Zhangsan

被

bei

PASSERA

李四

Lisi

打

da

träffa

了.

le.

PRF

"Zhangsan blev påkörd av Lisi."

Den korta passiven: Bei VP

b)

张三

Zhangsan

被

bei

PASSERA

打

da

träffa

了.

le.

PRF

'Zhangsan blev påkörd ∅.'

(Obs: båda exemplen är anpassade från Huang, CJ, & Liu, N. (2014))

Vi kan se från exemplen ovan, skillnaden mellan lång passiv och kort passiv beror på om agentfrasen presenteras eller inte.

Bei-konstruktion användes inte ofta på gammal kinesiska, men den används ofta på modern kinesiska. Utseendet på Bei-konstruktionen markerar att modern kinesiska genomgår en ny cykel av förändring. Gammalt kinesiskt var avsevärt syntetiskt och har gradvis ändrats till analyticitet. Senare nådde utvecklingen sin topp under Tang-Song-dynastierna. Nuförtiden, på modern kinesiska, är det huvudsakligen analytiskt men visar också en framåtgående tendens mot syntes. Här är några nya teorier som syntakiker har föreslagit.

Tings teori (1998)

Ting (1998) föreslog att Bei fungerar som ett verb och det är allmänt accepterat än så länge. Ting uppgav att Bei-konstruktion inte används enhetligt i alla passiva sammanhang på mandarin. Snarare måste tre typer av Bei-satser införas. Huvudskillnaden upptäcks i A-rörelse och lexikaliskt passivt sammansatt verb. Till viss del stöddes hans teori också av Yip et al. (2016), där de också föreslog tre olika former av passiv mandarin. Tings påståenden baserades på hans undersökning av post-verbalt öppet pronominellt objekt, valets lokalitet, förekomsten av partikeln suo(所) i Bei-konstruktionen och ingripandet av adverb inom Bei-V-sammansättningen (= samverb). Han trodde att Bei-konstruktion presenteras i tre typer, två av dem har olika urvalsegenskaper, och den andra är lexiskt härledd som Bei-V-förening.

Här är ett exempel på att visa en mening som har olika urvalsegenskaper i ämne och objekt:

李四

Lisi

被

bei

PASSERA

张三

Zhangsan

派

pai

skickas

我

wo

jag

抓走了.

zhua-zou-le.

fånga- PRF .

'Lisi (blev)påverkad(av) att Zhangsans skickade mig (för att)fånga(honom).'

[Lisi ₁ bei Zhangsan pai wo ₂ [CP [TP PRO ₂ zhua-zou-le [e] ₁ ]]]

(Detta exempel är anpassat från Ting, J. (1998))

Huang och Lius teori (2014)

Huang och Liu (2014) menade att Bei-konstruktion inte är en speciell konstruktion som involverar passivisering av intransitiva verb. De tror att det som passiviseras inte är själva VP (i Bei-VP-konstruktion), utan faktiskt ett noll-light verb med ett kausativt, förmodat eller aktivitetspredikat som tar VP som dess komplement eller adjunkt. I deras analys får VP-delen i Bei-VP-konstruktionen sin kategoriska särdrag genom en överensstämmelserelation med ett kategoriskapande lätt verb, och den tjänar som komplement eller adjunkt till det lätta verbet. Det som skiljer det från andra konstruktioner är att det inte har grammatiskt aktiva källor (observera: noll-light verbkonstruktioner är rikligt förekommande i gammal kinesiska). Huvudet för denna konstruktion är ett noll-ljusverb med semantiken CAUSE och DO, som hänvisar till flera kausativa eller verkställande händelser. Huang och Lius teori om Bei-konstruktion kan förklara användningen av Bei i både modern kinesiska och fornkinesiska.

Yips teori (2016)

Enligt Yip et al. (2016) finns det tre former i passiv röst beroende på ton och betoning. De är teoretiska passiva, formell passiva och lexikaliska passiva.

Notional passiv

Ingen formell passiv markör behövs och har en förklarande ton. Det är den vanligaste formen av passiv röst på mandarin och är extremt vardagligt. Passiv markör är utesluten i notional passiv eftersom meningen bygger på åhörarens sunt förnuft eller deras kunskap om världen. Således uttrycks denna passiva röst implicit. Dessutom kan teoretiska passiva meningar representera antingen positiva eller negativa betydelser.

Här är ett exempel på teoretisk passiv:

问题

Wenti

Problem

解决

jiejue

lösa

了.

le.

PRF .

"Problemet (har) lösts."

Mandarin teoretisk passiv

I andra röster på mandarin används vanligtvis konstruktionen "objekt + transitivt verb". Men "ämne + förklarande kommentar" är den vanliga strukturen för teoretisk passiv. Det finns ingen ytpassiv markör i meningen, men den underliggande betydelsen bär en passiv röst.

Negationen av teoretisk passiv liknar engelsk negation. Båda uppnås genom att lägga till negatorn "mei(you)没(有)" precis före det transitiva verbet. Faktum är att i negation är "le" inte längre nödvändigt i meningen.

Här är ett exempel på negation av teoretisk passiv:

问题

Wenti

Problem

还

hej

fortfarande

没

maj

inte

解决.

jiejue.

lösa.

'Problemet (har) inte (ännu) lösts.'

Mandarin negativ teoretisk passiv

(Obs: Båda exemplen är anpassade från Yip et al. (2016), kapitel 13)

De flesta objekt som finns i notional passiv är livlösa objekt eftersom tvetydighet kan uppstå om vi använder animerade objekt i dessa meningar. För att undvika detta problem kommer formella eller lexikaliska passiva markörer att introduceras i meningen.

Formell passiv

En formell passiv markör introduceras som "bei" och den är vanligtvis i berättande ton. Det används vanligtvis som en berättelse eller beskrivning av en händelse som redan har ägt rum. Dessutom kan formella passiva meningar bara representera negativa betydelser, annars är de ogrammatiska. Den kan användas i både informella och formella sammanhang.

Här är ett exempel på formell passiv:

问题

Wenti

Problem

终

zhong

till sist

被

bei

PASSERA

解决.

jiejue.

lösa.

"Problemet var äntligen löst."

Mandarin formell passiv

(Notera: exemplet är anpassat från Yip et al. (2016), kapitel 13)

Det finns ett slående drag hos formell passiv som skiljer den från andra former av passiver. Den formella passiven presenteras som att den inkluderar "bei" som ett biverb i meningen och fungerar som en formell passiv markör. "Bei" indikerar att ämnet för meningen är handlingsmottagaren. Initiativtagaren till denna åtgärd presenteras vanligtvis efter "bei". Men den här initiativtagaren kan vara öppen (ouppgiven), dold (avslöjad) eller vag.

Här är några exempel på att visa olika identiteter hos initiativtagare:

Identitet ouppgiven:

a)

那个

nage

Den där

警察

jingcha

polis

被

bei

PASSERA

打伤了.

dashang-le.

träffa-skad- PRF

"Den polismannen blev skadad."

Identitet vag:

b)

那个

nage

Den där

警察

jingcha

polis

被

bei

PASSERA

人

ren

någon

打伤了.

dashang-le.

träffa-skad- PRF

"Den där polismannen blev skadad (av någon)."

Initiativtagaren avslöjade:

c)

那个

nage

Den där

警察

jingcha

polis

被

bei

PASSERA

流氓

liumang

ligist

打伤了.

dashang-le.

träffa-skad- PRF

"Den där polisen blev skadad (av huliganer)."

(Obs: Dessa är anpassade från Yip et al. (2016) Kapitel 13, s. 253)

Även om den vanligaste formella passiva markören är "bei", kan den också ersättas med rang让, jiao教, gei给, etc. Initiatorns identitet är antingen öppen eller vag. "Bei" kan inte användas i imperativ, men andra formella passiva markörer kan användas i samtalsspråk.

Lexikaliskt passiv

Ingen formell passiv markör finns, men den passiva rösten introduceras av ett verb som anger subjektet som mottagare av handlingen, sedan följs verbet av ett objekt. Den litterära betydelsen är ganska lik engelska inverterade meningar. Det är vanligtvis en formell ton. Vanliga indikatorer är en uppsättning verb, som dedao得到, shoudao受到, zaodao遭到 (de tre vanligaste verben som används i lexikal passiv), etc.

Här är ett exempel på lexikalisk passiv:

问题

Wenti

Problem

得到

dedao

motta

了

le

PRF

解决.

jiejue.

lösning.

'Lösning (hittades) för problem.'

Mandarin lexcial passiv

(Notera: exemplet är anpassat från Yip et al. (2016), kapitel 13)

Den syntaktiska strukturen för lexikal passiv är SVO:

S = mottagare av handlingen
V = 'ta emot' verb
O = handling initierad av någon annan
Attributiv till O = initiator

Den semantiska formeln: mottagare + verb + initiator + nominerat verb. (Inget ytterligare komplement till det nominerade verbet är tillåtet.)

I nominella och formella passiver ligger fokus på handlingens utfall, men för lexikalpassiv har fokus flyttats för att betona graden av handlingen som har utförts. Fokus ligger med andra ord på initiatorn och det nominaliserade verbet.

Mellansöst på mandarin

I allmänhet använder kinesiska mellanröst. ^{[ bättre källa behövs ]} Det pågår fortfarande diskussioner om var det finns en distinkt klass för mellanröstverb. Chao menar att ergativt (= mellanröst) verb är en distinkt syntaktisk verbkategori. Med andra ord, det är inte rent transitivt eller intransitivt.

Emellertid har Li et al. (1981), när han argumenterade mot Chaos analys av mandarin, konstaterade att det finns en distinkt klass av mellanröstverb. De inser att mandarin (och kantonesiska) verb som helhet beter sig på samma sätt. Senare, Li et al. (1981) introducerade mellanröstsmeningar som exempel på ämnes-/kommentarkonstruktioner som saknar ett öppet ämne.

Här är ett exempel:

饭

fläkt

Ris

煮焦

zhujiao

laga (bränd)

了

le

PRF

一点.

yidian.

(lite.

'Riset (∅)brände (en)bit.'

(Notera: Anpassad från Li et al. (1981))

Vi kan se från detta exempel att egenskapen hos en ämnes-/kommentarkonstruktion i dess implikation av en tappad anafor indikerar en agent.

Medan Ting (2006) jämförde mellan mellan och Ba-konstruktioner (= aktiv röst) som involverade intransitiva V-de (得) resultativ. Han gjorde också jämförelser mellan medel och inchoativer. Han menar att vi kan behandla teoretiska passiver på mandarin som mellankonstruktioner. Dess underliggande grammatiska subjektsposition och avsaknaden av ett syntaktiskt aktivt logiskt subjekt förklaras bäst med ett presyntaktisk tillvägagångssätt. Men semantiskt kan kinesisk mellanröst tolkas som stativa eller verbala passiver.

Här är två exempel:

a)

*那本

naben

Den där

书

shu

bok

很

höna

mycket

喜欢.

xihuan.

tycka om.

"Den boken är omtyckt."

b)

那本

naben

Den där

书

shu

bok

喜欢得

xihuan-de

som-de

要命.

Yao Ming.

döende.

"Den boken är (extremt) omtyckt."

(Obs: Båda exemplen är anpassade från Ting (2006))

Ting hävdar att mening a) är ogrammatisk och omöjlig att skilja från ergativ, och att mening b) är grammatisk och han tror att den måste ha använt mellanröst på grund av deras funktion att defokusera ett agentsubjekt. Även om Bei-konstruktion i passiv röst kan uppnå samma syfte, finns det en möjlighet att associering med Bei-konstruktion kan vara olämpligt i många sammanhang. Därför är det bättre att använda mellanröst i det här fallet.

På grund av den pågående diskussionen har vi fortfarande ingen uniformerad teori i mellanröst på mandarin.

Kantonesiska

På kantonesiska är dessa funktioner ganska lika genom att använda coverb 俾 ( bei ² ), men agentfrasen är INTE valfri, ofta med en formell agent 人 ( ⁴ jan ):

個

Gå ³

De

男人

namn ⁴ jan ⁴

man

俾

vid ²

PASSERA

狗

gau ²

hund

咬咗喇.

ngaau ⁵ -zo ² -laa ³

bett- PFV - PRF

"Mannen har blivit biten av en hund."

佢

Keoi ⁵

3SG

俾

vid ²

PASSERA

人

⁴ jan

någon

食咗喇.

sik ⁶ -zo ² -laa ³

äta- PFV - PRF

"Han/hon/det har blivit uppätet (av någon)."

Men i vissa dialekter av Yue är en passiv röst med en valfri agentfras också tillgänglig:

Qinzhou ( Qin-Lian Yue ):

佢

Ki ³

3SG

著

sök ⁶

PASSERA

打喇.

daa ² -laa ³

slå- PRF

"Han/hon/det har blivit slagen."

I den skådespelare-betonande passiva rösten på kantonesiska, förutom tillägget av hjälpverbet "att vara" 係 ( hai ⁶ ), omvandlas perfektivhändelsen också till ett adjektivliknande predikativ med suffixet 嘅 ( ge ³ ) eller 㗎 ( gaa ³ ), som är en mer framhävd från kopplingen mellan 嘅 ( ge ³ ) och 啊 ( aa ³ ):

個

Gå ³

De

男人

namn ⁴ jan ⁴

man

係

hej ⁶

att vara

俾

vid ²

PASSERA

狗

gau ²

hund

咬

inte ⁵

bita

嘅.

ge ³

(ändelse)

"Mannen blev biten av en hund ."

japanska

Grammatisk röst på japanska innehåller bara en aktiv och passiv röst och har ingen mellanröst. ^{[ citat behövs ]}

Active Voice på japanska

Aktiv röst på japanska är den direkta oppositionen till direkt passiv röst på japanska. Detta liknar engelska som också har motsvarande aktiva och passiva meningar.

Detta är ett exempel på en motsvarande aktiv röst och direkt passiv röstsats.

Aktiv röst

Naomi

ga

NOM

Ken

o

ACC

nagut-ta.

hit- PST .

Naomi slog Ken.

Direkt passiv

Ken

ga

NOM

Naomi

ni

DAT

nagur-are-ta.

träff- PASS - PST .

Ken blev påkörd av Naomi.

(Obs: båda exemplen är anpassade från Shibatani et al. (2017))

Ordföljd på japanska är mer flexibel så aktiva röstmeningar kan vara både SOV (subjekt + objekt + verb) och OSV (objekt + subjekt + verb) ordning; men SOV används vanligtvis oftare.

Exempel på aktiv SOV-sats:

ボート

booto

båt

が

-ga

- NOM

漁師

ryoshi

fiskare

を

-o

- ACC

運んだ。

hakonda.

buren- ACT .

"Båten bar fiskaren."

Aktiv röst SOV-träd

Exempel på aktiv OSV-sats

漁師

ryoshi

fiskare

を

-o

- ACC

ボート

booto

båt

が

-ga

- NOM

運んだ。

hakonda.

buren- ACT .

"Fiskaren, båten bar."

Aktiv röst OSV-träd

(Obs: båda exemplen är anpassade från Tanaka et al. (2011))

Passiv röst på japanska

Även om det är ett ämnesframträdande språk, använder japanska den passiva rösten ganska ofta och har två typer av passiv röst, direkt röst som motsvarar den på engelska och en indirekt passiv som inte finns på engelska. Den passiva rösten på japanska är konstruerad med verbstammen följt av det passiva morfemet - ( r)are . Detta syntetiska passiva morfem kan fästa vid transitiva, ditransitiva och vissa intransitiva verb. Ordföljden på japanska är mer flexibel så passiva meningar kan vara både SOV (subjekt + objekt + verb) och OSV (objekt + subjekt + verb) ordning; men SOV används vanligtvis oftare. Dessutom finns det två teorier om passiv röst på japanska som kallas den enhetliga och icke-uniforma teorin. ^{[ citat behövs ]} Dessa två teorier diskuterar huruvida direkta och indirekta passiva ska behandlas lika eller om de ska behandlas olika. ^{[ citat behövs ]}

Exempel på passiv röst på japanska:

彼

Kare

han

は

wa

ÄMNE

泥棒

dorobō

tjuv

に

ni

OMBUD

財布

saifu

plånbok

を

o

OBJEKT

盗まれた.

nusumareta.

stjäla- PASSIVT - FÖRBUD

"Han fick sin plånbok stulen av en tjuv."

僕

Boku

jag

は

wa

ÄMNE

彼女

kanojo

henne

に

ni

OMBUD

嘘

uso

lögn

を

o

OBJEKT

つかれた.

tsukareta.

berätta- PASSIV - FÖRBUD .

"Jag fick höra en lögn av henne." (= "Hon ljög för mig.")

Direkt passiv

Japanska direkta passiver har motsvarande aktiva meningar som liknar engelska passiver genom att det logiska objektet framstår som det grammatiska subjektet.

Direkt passiva exempel:

1)

Ken

ga

NOM

Naomi

ni

DAT

nagur-are-ta.

träff- PASS - PST .

"Ken blev påkörd av Naomi."

Direkt passiv röstfrasstrukturträd

2)

Ken

ga

NOM

Naomi

ni

DAT

hem-sällsynt-ta.

beröm- PASS - PST .

"Ken fick beröm av Naomi."

3)

Yooko

Yoko

wa

TOPP

Hirosi

Hiroshi

ni

DAT

yasasiku

försiktigt

nagusame

trösta. IRR

-sällsynt

AUX / PASS

-ta.

PST .

"Yoko blev försiktigt tröstad av Hiroshi."

(Obs: exempel är anpassade från Shibatani et al. (2017))

I alla tre exemplen används hjälpverbet (ra)reru som suffix till verbets aktiva former för att visa innebörden av det direkta passiva.

Indirekt passiv

Indirekta passiver har två varianter, possessiva passiver och gapless passiver. I possessiva passiver står det grammatiska subjektet i en kanonisk possessiv relation till det direkta objektet och i gaplösa passiver verkar de sakna en aktiv motsvarighet och innehåller ett extra argument realiseras som det grammatiska subjektet som är olicensierat av huvudverbet. Indirekt passiv kan också användas när något oönskat händer talaren.

Indirekt (Possessive) Passiv

Subjektet i Possessive passives står i en kanonisk possessiv relation såsom släktskap, ägande etc. med det direkta objektet.

Ken

ga

NOM

sensei

lärare

ni

DAT

musuko

son

o

ACC

sikar-are-ta.

skäll- PASS - PST .

belyst. "Ken fick skäll på sin son av läraren." (jfr Kens son blev utskälld.)

Indirekt possessiv passiv frasstrukturträd

(Obs: detta exempel är anpassat från Shibatani et al. (2017))

I detta exempel på en possessiv passiv finns det ett släktskapsförhållande mellan det grammatiska subjektet som är 'Ken' och det direkta objektet som är 'musuko' (son).

Indirekt (Gapless) Passiv

Gapless passiver till skillnad från possessiva passiver saknar en aktiv motsvarighet och innehåller ett extra argument som är olicensierat av huvudverbet. Det extra argumentet realiseras också som det grammatiska ämnet.

Ken

ga

NOM

Naomi

ni

DAT

nige-sällsynt-ta.

flykt- PASS - PST .

belyst. "Ken rymdes av Naomi." (jfr Naomi rymde [från Ken].)

Indirekt gapfritt passivt frasstrukturträd

(Obs: båda exemplen är anpassade från Shibatani et al. (2017))

Ni-Yotte Passives

Ni-yotte passiver är en annan typ av japansk passiv som kontrasterar direkta och indirekta passiver som innehåller en dativ ni-fras. De liknar direkta passiver men istället för att det logiska subjektet realiseras som en ni-fras realiseras det som en ni-yotte-fras.

Ni-yotte passiva exempel:

1)

Kabin

vas

ga

NOM

(Ken

Ken

ni-yotte)

DAT- på grund

kowas-are-ta.

break- PASS - PST .

"Vasen var trasig (med hjälp av Ken)."

2)

Zyuutai

trafikstockning

wa

TOPP

ziko

olycka

ni-yotte

DAT- på grund

oki-ta.

inträffa- PST .

"Trafikstockningen uppstod på grund av en olycka."

(Obs: Detta exempel är anpassat från Shibatani et al. (2017))

Dessutom, som ses i exempel 2) kan ni-yotte också användas mer generellt för att introducera en orsak. Detta eftersom -yotte i ni-yotte är en form av verbet yor-u som betyder 'skyldig'.

Till skillnad från indirekt och direkt passiv med ni-fraser är ni-yotte-fraser inte inhemska för japanska och skapades som ett sätt att översätta moderna nederländska texter eftersom direkta översättningar inte fanns.

Uniform teori

Uniformsteorin utvecklades av Kuroda (1965, 1979, 1983) och Howard och Niyejawa-Howard (1976). Denna teori hävdar att både direkta och indirekta passiva på japanska bör behandlas som samma. I denna teori härleds både direkta och indirekta passiva från samma komplementstruktur med valfri kontroll. Det finns antagandet att -(r)are -morfem i direkta passiver är desamma som de som används i indirekta passiver, vilket innebär att de båda har en underliggande struktur som innehåller det passiva morfemet -( r)are . Ett problem med denna teori är att andra liknande språk som koreanska och kinesiska har possessiva och direkta passiver men inte har indirekta passiver vilket indikerar att possessiva passiver verkar bete sig som en naturlig klass ur ett typologiskt perspektiv. Denna teori är dock att föredra framför den icke-enhetliga teorin eftersom morfemet -(r) stavas lika för både direkta och indirekta passiver är en ohållbar slump.

1) Direkt passiv

1)

Paul-wa

Paul -FOC

George-ni

George-to

wagamama

självisk

datum

som

hinans-are-ta

kritik- PASS - PST

"Paul kritiserades för att vara självisk av George."

Intern direkt passiv mening:

[Paul ga [George ga Paul wo wagamama datum hinansuru] are ta]

2) Indirekt passiv

2)

Paul-wa

Paul -FOC

John-ni

John-to

shin-are-ta

die- PASS - PST

"Paul påverkades negativt av Johns död."

Intern indirekt passiv mening:

[Paul ga [George ga Paul wo wagamama datum hinansuru] are ta]

(Obs: Dessa exempel är anpassade från Toyota (2011).

I dessa exempel kan vi se att det passiva morfemet "-(r)are" är utanför den inbäddade meningen som visar att "-(r)are" är en del av den underliggande strukturen för både direkta och indirekta passiver.

Icke-uniform teori

Uniformsteorin har i första hand undersökts av McCrawley (1976) och Kuno (1973, 1978). Den icke-enhetliga teorin hävdar att direkta och indirekta passiva på japanska bör behandlas olika. Denna teori antar att direkta och indirekta passiver har separata underliggande strukturer som är skilda från varandra. Direkt passiva härleds från den transitiva underliggande strukturen och innehåller inte det passiva morfemet -(r)are i sin underliggande struktur medan den indirekta passiva innehåller -(r)are i sin underliggande struktur. ^{[ citat behövs ]} Den icke-enhetliga teorin hävdar att direkta och indirekta passiva på japanska bör behandlas olika. ^{[ citat behövs ]} Denna teori är inte att föredra jämfört med den enhetliga teorin eftersom morfemet -(r) stavas lika för både direkta och indirekta passiver är svårt att passera som bara en slump.

1) Direkt passiv

1)

George-ga

George- TOPP

gitaa-wo

gitarr- ACC

hik-u

spela- PRS

"George spelar gitarr."

I icke-uniform teori -(r)are finns inte i den underliggande strukturen så i denna mening är resultatet av en subjektobjektförskjutning.

2) Indirekt passiv

2)

Gitaa-ga

gitarr- TOPP

George-ni

George-by.means.

yotte

av

hik-are-ru

play- PASS - PRS

"Gitarren spelas av George."

För indirekta passiva meningar -(r)are finns i den underliggande strukturen (Obs: Detta exempel är anpassat från Toyota (2011).

Opersonlig passiv röst

Medan i vanlig passiv röst blir föremålet för handlingen föremålet för meningen, förblir det i opersonlig passiv röst det grammatiska objektet. Ämnet kan ersättas med ett opersonligt pronomen, som i franska On lit le journal eller German Man liest die Zeitung ("Tidningen (blir) läst"). Liknande konstruktioner används ibland på engelska, som i Man läser tidningen ; du och de kan också användas i opersonlig mening.

I andra språk utelämnas ämnet och en specifik opersonlig form av verbet används.

finska språk

Verb i de finska språken, som finska och estniska , har en opersonlig röst, ofta bara kallad passiv (finska: passiivi , estniska: umbisikuline tegumood ), som utelämnar subjektet och behåller objektets grammatiska roll. Den har också kallats "nollpersonen". På estniska:

Naised loevad ajalehte.

Kvinnor läser tidningen.

Ajalehte loetakse.

Tidningen (blir) läst.

På estniska kan agenten inkluderas genom att använda postposition poolt , även om att använda en sådan konstruktion istället för den aktiva rösten kritiseras som en utländskhet (influerad av tyska, ryska och engelska) och karakteristisk för officiell .

Ajalehte loetakse naiste poolt.

Tidningen läses av kvinnor.

På både finska och estniska innebär användningen av den opersonliga rösten i allmänhet att agenten är kapabel på eget initiativ [ ^{citat behövs ]} . Till exempel skulle finska Ikkuna hajotettiin ("Fönstret krossades") i allmänhet inte användas om fönstret krossades av vinden, snarare än en person. I det senare fallet skulle man istället kunna använda ett reflexivt ( antikausativt ) verb i den aktiva rösten, som Ikkuna hajosi ("Fönstret gick sönder").

keltiska språk

Keltiska språk har en böjning som vanligtvis kallas den "opersonliga" eller "autonoma" formen, av liknande ursprung [ ^{citat behövs ]} till latinets "passiv-opersonlig". Detta liknar en passiv konstruktion genom att agenten för verbet inte specificeras. Men dess syntax skiljer sig från prototypiska passiver, genom att föremålet för handlingen förblir i ackusativen.

Det liknar användningen av pronomenet "på" på franska (förutom där "på" istället används som ett alternativ till "vi" , vilket är mycket frekvent). Det motsvarar i allt högre grad det passiva i modern engelska, där det finns en trend mot att undvika användningen av det passiva om det inte är specifikt nödvändigt att utelämna ämnet. Det verkar också likna den "fjärde personen" som nämns i föregående stycke. Det som på iriska kallas briathar saor eller det fria verbet antyder dock inte passivitet utan en sorts generaliserad agency.

Konstruktionen har lika giltighet i transitiva och intransitiva satser, och den bästa översättningen till engelska är normalt genom att använda "dummy"-ämnena "de", "en" eller opersonligt "du". Till exempel har det vanliga tecknet mot tobakskonsumtion sin närmaste direkta översättning på engelska som "Rökning förbjuden":

Ná

Gör det inte

caitear

användning- IMPERSONLIG

tabac

tobak.

Ett exempel på dess användning som en intransitiv är:

Teathear

Gå- IMPERSONLIG

gå dtí

till

en sráidbhaile

byn

gå minic

ofta

Dé Sathairn

lördag

"Människor går ofta till byn på en lördag."

Skillnaden mellan den autonoma och en sann passiv är att medan den autonome fokuserar på handlingen och öppet undviker att nämna skådespelaren, finns det ändå en anonym agent som kan hänvisas till i meningen. Till exempel:

Théití

gå[ FÖRBUD . HAB . AUT ]

ag

äta

ithe

PROG

béile

måltid

le chéile

med varandra

"Folk brukade gå och äta en måltid tillsammans."

På engelska tillåter bildandet av passiv det valfria införandet av en agent i en prepositionsfras, "av mannen", etc. Där engelska skulle utelämna substantivfrasen, använder irländska den autonoma; där engelska inkluderar substantivfrasen, använder iriska dess perifrastiska passiv – vilket också kan utelämna substantivfrasen:

De

Bhí

Var

tobak

en

de

var

tabac

tobak

rökt

caite

förbrukad

(förbi

(ag

(förbi

de

en

de

man)

bhfear)

man)

De opersonliga ändelserna har analyserats om som en passiv röst på modern walesiska och agenten kan inkluderas efter prepositionen gan ( av ):

Darllenir y papur newydd.

Tidningen läses.

Cenir y gân gan y côr.

Sången sjungs av kören.

Dynamisk och statisk passiv

Vissa lingvister gör skillnad mellan statisk (eller stativ) passiv röst och dynamisk (eller eventiv) passiv röst i vissa språk. Exempel är engelska , tyska , svenska , spanska och italienska . "Statisk" betyder att en handling gjordes, är eller kommer att göras mot motivet vid en viss tidpunkt som gjorde, gör eller kommer att resultera i ett tillstånd i den tid som fokuseras på, medan "dynamisk" betyder att en handling var , är eller kommer att äga rum.

tysk

Statiskt passivt hjälpverb: sein
Dynamiskt passivt hjälpverb: werden

Der Rasen ist gemäht ("Gräsmattan klipps", statisk)

Der Rasen wird gemäht ("Gräsmattan klipps", bokstavligen "Gräsmattan blir klippad", dynamisk)

engelsk

Statiskt passivt hjälpverb: vara ("vara-passiv")
Dynamiskt passivt hjälpverb: få ("bli-passiv")

Observera att för vissa talare av engelska accepteras inte den dynamiska passiven konstruerad med get och anses vara vardaglig eller undermålig.

Gräset klipps (statiskt)

Gräset klipps eller Gräset klipps (dynamiskt)

svenska

Statiskt passivt hjälpverb: vara (är, var, varit)
Dynamiskt passivt hjälpverb: bli (blir, blev, blivit)

Dynamisk passiv på svenska uttrycks också ofta med s-ändelsen.

Dörren är öppnad. "Dörren har öppnats."

Dörren blir öppnad. "Dörren öppnas."

Vara passiv är ofta synonymt med, och ibland att föredra framför , att helt enkelt använda motsvarande adjektiv:

Dörren är öppen. "Dörren är öppen."

Bli - passiv är ofta synonymt med, och ibland att föredra framför, s-passiv:

Dörren öppnas. "Dörren öppnas."

spanska

Spanska har två verb som motsvarar engelska att vara : ser och estar . Ser används för att bilda den vanliga (dynamiska) passiva rösten:

La puerta es abierta. "Dörren [blir] öppnad [av någon]"

La puerta es cerrada. "Dörren [hålls] stängd [av någon]"

Denna konstruktion är dock mycket unidiomatisk. Den vanliga passiva rösten är se pasiva , där verbet är konjugerat i den aktiva rösten, men föregås av se- partikeln :

La puerta se abre .

La puerta se cierra .

Estar används för att bilda vad som kan kallas en statisk passiv röst (se inte som en passiv röst i traditionell spansk grammatik ):

La puerta está abierta. "Dörren är öppen", dvs den har öppnats.

La puerta está cerrada. "Dörren är stängd", dvs den har stängts.

I fallen ser och estar används verbets particip som komplement (som ibland är fallet på engelska).

italienska

Italienska använder två verb ( essere och venire ) för att översätta det statiska och det dynamiska passiva:

Dynamiskt passivt hjälpverb: essere och venire ( att vara och komma )

La porta è aperta. eller La porta viene aperta . "Dörren öppnas [av någon]" eller "Dörren öppnas [av någon]".

La porta è chiusa. eller La porta viene chiusa . "Dörren är stängd [av någon]" eller "Dörren stängs [av någon]".

Statiskt passivt hjälpverb: essere (att vara)

La porta è aperta . "Dörren är öppen", dvs den har öppnats.

La porta è chiusa. "Dörren är stängd", dvs den har stängts.

venetiansk

I venetianska (Vèneto) är skillnaden mellan dynamisk (sann) passiv och stativ (adjektivisk) passiv mer tydlig, med èser (att vara) endast för de statiska passiverna och vegner (att bli, att komma) endast för den dynamiska passiva:

Ła porta ła vien verta . "Dörren är öppen", dynamisk

Ła porta ła xè / l'è verta . "Dörren är öppen", statisk

Statiska former representerar mycket mer en egenskap eller ett allmänt tillstånd, medan den dynamiska formen är en verklig passiv handling som innebär "av någon":

èser proteto . "Att vara skyddad = att vara i ett säkert tillstånd", static

vegner proteto . "Att skyddas = att försvaras (av så)", dynamisk

èser considarà . "Att betraktas = att ha ett (gott) rykte", static

vegner considarà . "Att tas i beaktande (av människor, av så)", dynamisk

èser raprexentà (a l'ONU) . "Att vara representerad (vid FN) = att ha en representation", statisk

vegner raprexentà a l'ONU (da un dełegà) . "Att representeras i FN (av en delegat)", dynamisk

Lista över röster

Röster som finns på olika språk inkluderar:

Aktiv röst
Adjutativ röst
Antipassiv röst
Applicerande röst
Orsakande röst
Omständig röst
Opersonlig passiv röst
Mediopassiv röst
Medium röst = mellanröst
Neutral röst
Passiv form
Ömsesidig röst (subjekt och objekt utför den verbala handlingen till varandra, t.ex. Hon och jag klipper varandras hår )
Reflexiv röst (subjektet och objektet för verbet är samma, som i Jag ser mig själv (i spegeln) )

Ett visst språk kan använda samma konstruktion för flera röster, till exempel samma form för passiv och reflexiv.

Se även

Anteckningar

Alexiadou, A.; Doron, E. (2011). "Den syntaktiska konstruktionen av två icke-aktiva röster: Passiv och mellan". Journal of Linguistics . 48 (1): 1–34. doi : 10.1017/S0022226711000338 .
Baglini, R. (2007). Mellankonstruktionen på mandarinkinesiska (PDF) (Kandidatuppsats). Bryn Mawr College. hdl : 10066/10847 .
Crews, Frederick (1977), The Random House Handbook (2:a upplagan), New York: Random House , ISBN 0-394-31211-2
Hacker, Diana (1991), The Bedford Handbook for Writers (3:e upplagan), Boston: Bedford Books , ISBN 0-312-05599-4
Her, O. (2009). "Att förena det långa passiva och det korta passiva: Om Bei-konstruktionen i Taiwan Mandarin". Språk och lingvistik (Taipei) . 10 (3): 421–470.
Huang, CJ; Liu, N. (2014). "En ny passiv form på mandarin" . International Journal of Chinese Linguistics . 1 (1): 1–34. doi : 10.1075/ijchl.1.1.01hua . S2CID 62172760 .
Kaufmann, L. (2007). "Mellanröst". Lingua . 117 (10): 1677–1714. doi : 10.1016/j.lingua.2006.10.001 .
Kawamoto, Masayoshi; Miyagawa, Shigeru; Noda, Hisashi (2017). Handboken för japansk syntax . Vol. 4. De Gruyter Mouton. ISBN 978-1-61451-767-2 .
Li, Charles N.; Thompson, Sandra A. (1981). Mandarinkinesiska: En funktionell referensgrammatik . Berkeley: University of California Press. ISBN 0-520-06610-3 .
Sebranek, Patrick; Kemper, Dave; Meyer, Verne (2006), Writers Inc.: A Student Handbook for Writing and Learning , Wilmington: Houghton Mifflin Company , ISBN 978-0-669-52994-4
Tanaka, Mikihiro N.; Branigan, Holly P.; McLean, Janet F.; Pickering, Martin J. (2011). "Konceptuella influenser på ordföljd och röst i meningsproduktion: bevis från japanska". Tidskrift för minne och språk . 1 (65): 318–330. doi : 10.1016/j.jml.2011.04.009 .
Ting, J. (1998). "Härledning av bei-konstruktionen på mandarinkinesiska". Journal of East Asian Linguistics . 7 (4): 319–354. doi : 10.1023/A:1008340108602 . S2CID 118730851 .
Ting, J. (2006). "Mellankonstruktionen i mandarinkines och det presyntaktiska tillvägagångssättet" (PDF) . Concentric: Studies in Linguistics . 32 (1): 89–117.
Toyota, J. (2011). Grammatisk röst på japanska: ett typologiskt perspektiv . Cambridge Scholars Pub. ISBN 9781443833509 .
Yip, P., Rimmington, D., & Taylor & Francis (2016). Kinesiska: En omfattande grammatik (andra upplagan) . Routledge. doi : 10.4324/9781315732930 . ISBN 9781315732930 .
Zúñiga, F.; Kittilä, S. (2019). Grammatisk röst . Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 9781316671399 .