Toba Batak språk

Toba Batak

Hata Batak Toba ᯂᯖ ᯅᯖᯂ᯲ ᯖᯬᯅ
Toba Bataknese script.svg
Batak skriven i Surat Batak ( Batak-manus )
Infödd till Indonesien
Område Samosir Island (2° 30′ N, 99°), och öster, söder och väster om Tobasjön på norra Sumatra.
Etnicitet
Modersmålstalare
 1 610 000 (folkräkning 2010)
Latinskt , Batak-alfabetet
Språkkoder
ISO 639-3 bbc
Glottolog bata1289
Fördelningen av Batak-språk i norra Sumatra. Toba Batak är majoritetsspråket i de blåfärgade områdena märkta med sin ISO 639-3-kod "bbc".
En Toba Batak-högtalare.

Toba Batak ( / ˈ t oʊ b ə ˈ b æ t ə k / ) är ett austronesiskt språk som talas i norra Sumatraprovinsen i Indonesien . Det är en del av en grupp språk som kallas Batak .

Det finns cirka 1 610 000 Toba Batak-högtalare som bor öster, väster och söder om Toba-sjön . Historiskt skrevs det med Batak-skrift , men det latinska skriptet används nu för det mesta.

Nomenklatur

Manuskript på Toba Batak-språk, centrala Sumatra, tidigt 1800-tal.

Namnet på detta språk kommer från en rik och komplex historia av etnisk identitet i det koloniala och postkoloniala Indonesien . Det är ett generiskt namn för det vanliga språket som används av folket i distrikten Toba, Uluan, Humbang, Habinsaran, Samosir och Silindung, centrerade på ön Sumatra ; närmare bestämt vid sjön Toba . Språkligt och kulturellt är dessa folkstammar nära besläktade. Andra närliggande samhällen som Silalahi och Tongging kan också klassificeras som talare av Toba Batak.

Termen Toba Batak är i sig en härledning av Toba Batak-språket. Som sådan används det både som substantiv och adjektiv, både för att beskriva ett språk och även för att beskriva människorna som talar språket.

Bland de tidigare nämnda distrikten är Toba det mest tätbefolkade och politiskt det mest framstående distriktet så att Toba Batak blev en etikett för alla samhällen som talar en dialekt som är nära besläktad med den dialekt som talas i Toba. I det samtida Indonesien benämns språket sällan som Toba Batak ( bahasa Batak Toba ), utan mer vanligt och enkelt som Batak ( bahasa Batak ). (Toba)-Batak refererar till det på sitt eget språk som Hata Batak . Detta "Batak"-språk skiljer sig från språken hos andra Batak-folk som kan delas in i att tala en nordlig Batak-dialekt ( Karo Batak och Pakpak-Dairi Batak – språkligt inkluderar denna dialektgrupp också de kulturellt mycket olika Alas-folket), en central Batak-dialekt ( Simalungun ) och närbesläktade andra sydliga Batak-dialekter som Angkola och Mandailing .

Bakgrund

Toba Batak huserar och invånare på ett fotografi av Christiaan Benjamin Nieuwenhuis .

Det finns flera ordböcker och grammatiker för var och en av de fem stora dialekterna i Batak (Angkola-Mandailing, Toba, Simalungun, Pakpak-Dairi och Karo). Specifikt för Toba Batak är de viktigaste ordböckerna Johannes Warneck (Toba-tyska) och Herman Neubronner van der Tuuk (Toba-nederländska). Den senare var också med och översatte den kristna bibeln till Toba Batak.

Fonologi

Denna beskrivning följer Nababan (1981).

Konsonanter

Toba Batak konsonanter
Labial
Dental / Alveolär 		( Alveolo -)
palatal 		Velar Glottal
Nasal m n ŋ

Plosiv / Affricate 		tonlös sid t t͡ɕ k
tonande b d d͡ʑ ɡ
Frikativa s h
Drill r
Ungefär w l j

Vokaler

Toba Batak vokaler
Främre Central Tillbaka
Stänga i u
Nära-mitt e ( ə ) o
Öppen-mitt ɛ ɔ
Öppen a

Notera:

  • /ə/ förekommer endast i lånord från indonesiska.

Påfrestning

Stress är fonemisk, t.ex. /'tibbo/ 'höjd' vs. /tib'bo/ 'hög'; /'itɔm/ 'svart färgämne' vs. /i'tɔm/ 'ditt syskon'.

Syntax

Toba Batak har verb-initial , VOS-ordföljd, som med många austronesiska språk . I (1) föregår verbet mangallang 'äta' objektet kue 'kaka', och verbfrasen föregår dakdanak i 'barnet'.

(1)

Mangallang

AT -ät

kue

kaka

dakdanak

barn

i.

de

Mangallang kue dakdanak i.

AT-äta tårta barn den

"Barnet äter en kaka." (Silitonga 1973:3)

SVO-ordföljd (som på engelska) är dock också mycket vanligt (Cole & Hermon 2008). I (2) föregår ämnet dakdanakon 'det här barnet' verbfrasen mangatuk biangi 'slå hunden'.

(2)

Dakdanak-på

barn-det här

mang-atuk

ACT -träff

biang-i.

hund- DEF

Dakdanak-on mang-atuk biang-i.

barn-denna ACT -hit dog- DEF

"Det här barnet slog hunden." (Cole & Hermon 2008)

Figur 1: VP-rörelse för att härleda VOS-ordföljd.

Cole och Hermon (2008) hävdar att VOS-order är resultatet av VP-höjning (specifikt av VoiceP) (Figur 1). Sedan kan ämnet eventuellt höja sig över verbfrasen på grund av informationsstrukturen. Denna analys ger en grund för att förstå austronesiska språk som mer fullständigt har blivit SVO (t.ex. indonesiska: Chung 2008; Jarai: Jensen 2014).

Liksom många austronesiska språk (t.ex. Tagalog ) är DP wh -rörelsen föremål för en extraktionsrestriktion (t.ex. Rackowski & Richards 2005). Verbet i (3a) måste överensstämma med aha 'vad' (i (3a): TT eller "tema-ämne") för att det ska extraheras framför verbet. Om verbet stämmer överens med ämnet, si John 'John' (i (3b): AT eller "aktör-ämne"), aha 'vad' kanske inte extraherar.

(3a)

A ha

Vad

diida

TT .se

si

PM

John?

John

Vad är det för John?

vad TT.se PM John

"Vad såg John?" (Cole & Hermon 2008) Okänd glossförkortning(er) ( hjälp );

(3b)

*A ha

Vad

mangida

AT .se

si

PM

John?

John

*Aha mangida si John?

vad AT.se PM John

Avsedd: 'Vad såg John?' (Schachter 1984:126) Okänd glossförkortning(er) ( hjälp );

TT:tema-ämne AT:skådespelare-ämne

Anteckningar

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Toba_Batak_language&oldid=1144086488 "