Tagalog språk

Ej att förväxla med det australiska språket Tagalaka (Tagalag) .
Den här artikeln handlar om Filippinernas nationella språk. För en översikt över alla språk som talas i Filippinerna, se Filippinernas språk .

Tagalog

Wikang Tagalog ᜏᜒᜃᜅ᜔ ᜆᜄᜎᜓᜄ᜔
Uttal [tɐˈɡaːloɡ]
Infödd till Filippinerna
Område Katagalugan; Metro Manila , delar av centrala Luzon , Calabarzon och delar av Mimaropa
Etnicitet Tagalog
Modersmålstalare
28 miljoner (2022) 82 miljoner talare totalt (2022)
Tidiga former
Standardformulär
Dialekter
  • Bataan
  • Batangas
  • Bulacan
  • Lubang
  • Manila
  • Marinduque
  • Tanay–Paete (Östra Rizal-Norra Laguna)
  • Tayabas (Aurora-Quezon)


Latin ( Tagalog ), Filippinsk punktskrift Historiskt Baybayin
Officiell status
Officiellt språk på
Filippinerna (som filippinska) ASEAN (som filippinska)

Erkänt minoritetsspråk i
Filippinerna (som ett regionalt språk; bortsett från nationell standard för filippinska)
Regleras av Komisyon sa Wikang filippinska
Språkkoder
ISO 639-1
ISO 639-2
ISO 639-3 tgl
Glottolog
taga1280 Tagalogic taga1269 Tagalog-Filipino
Linguasfären 31-CKA
Idioma tagalo.png
Övervägande tagalogtalande regioner i Filippinerna.
Tagalosphere.png
 Länder med fler än 500 000 talare
 Länder med mellan 100 000–500 000 talare
 Länder där det talas av mindre samhällen

Tagalog ( / t ə ˈ ɡ ɑː l ɒ ɡ / , tə- GAH -log ; [tɐˈɡaːloɡ] ; Baybayin : ᜆᜄᜎᜓᜄ᜔ ) är ett austronesiskt språk som talas av ett folk i ethnic , som är det första språket i ethnic. i Filippinerna , och som andraspråk av majoriteten. Dess standardiserade form, officiellt namngiven filippinska , är Filippinernas nationella språk och är ett av två officiella språk , vid sidan av engelska .

Tagalog är nära besläktat med andra filippinska språk , såsom bikolspråken , bisayanspråken , ilocano , kapampangan och pangasinan , och mer avlägset till andra austronesiska språk, såsom de formosanska språken i Taiwan , indonesiska , malaysiska , hawaiiska , maori , Madagaskar och många fler.

En halvtimmes intervju i Tagalog
Med Madam Jusay, 2014
Problem med att spela upp den här filen? Se mediahjälp .

Klassificering

Tagalog är ett centralt filippinskt språk inom den austronesiska språkfamiljen. Eftersom det är malayo-polynesiska , är det släkt med andra austronesiska språk, såsom malagasiska , javanesiska , indonesiska , malajiska , tetum (av Timor) och Yami (av Taiwan). Det är nära besläktat med språken som talas i Bicol-regionen och Visayas -öarna, såsom Bikol-gruppen och Visayan-gruppen , inklusive Waray-Waray , Hiligaynon och Cebuano .

Tagalog skiljer sig från sina centrala filippinska motsvarigheter med sin behandling av den proto-filippinska schwa -vokalen *ə . I de flesta Bikol- och Visayan -språken smälte detta ljud samman med /u/ och [o] . I Tagalog har den slagits samman med /i/ . Till exempel är proto-filippinsk *dəkət (häfta, fastna) Tagalog dikít och Visayan & Bikol dukot .

Proto-filippinska *r , *j och *z slogs samman med /d/ men är /l/ mellan vokaler. Proto-filippinska *ŋajan (namn) och *hajək (kyss) blev tagalog ngalan och halík .

Proto-Philippine *R slogs samman med /ɡ/ . *tubiR (vatten) och *zuRuʔ (blod) blev Tagalog tubig och dugô .

Historia

Huvudartikel: Old Tagalog
Baskonsonanterna och vokalerna i Baybayin -skriften, Tagalogs ursprungliga skriftsystem

Ordet Tagalog kommer från endonymen taga -ilog ("flodboende"), sammansatt av tagá- ("infödd i" eller "från") och ilog ("flod"). Språkvetare som David Zorc och Robert Blust spekulerar i att tagalogerna och andra centrala filippinska etno-lingvistiska grupper har sitt ursprung i nordöstra Mindanao eller östra Visayas .

Möjliga ord av gammalt tagalogiskt ursprung intygas i Laguna kopparpläteringsinskription från 1000-talet, som till stor del är skriven på gammalmalajiska . Den första kända fullständiga boken som har skrivits på tagalog är Doctrina Christiana (kristen lära), tryckt 1593. Doctrina skrevs på spanska och två transkriptioner av tagalog; den ena i den gamla, då nuvarande Baybayin -skriften och den andra i ett tidigt spanskt försök till en latinsk ortografi för språket.

Vocabulario de la lengua tagala , 1794.

Under de 333 åren av spanskt styre skrevs olika grammatiker och ordböcker av spanska präster. År 1610 publicerade den dominikanske prästen Francisco Blancas de San Jose Arte y reglas de la lengua tagala (som därefter reviderades med två upplagor 1752 och 1832) i Bataan. År 1613 publicerade den franciskanske prästen Pedro de San Buenaventura den första tagalogiska ordboken, hans Vocabulario de la lengua tagala i Pila, Laguna .

Den första betydande ordboken över tagalogspråket skrevs av den tjeckiske jesuitmissionären Pablo Clain i början av 1700-talet . Clain talade tagalog och använde det aktivt i flera av sina böcker. Han förberedde ordboken, som han senare lämnade över till Francisco Jansens och José Hernandez. Ytterligare sammanställning av hans omfattande arbete förbereddes av P. Juan de Noceda och P. Pedro de Sanlucar och publicerades som Vocabulario de la lengua tagala i Manila 1754 och omredigerades sedan upprepade gånger, med den sista upplagan 2013 i Manila.

Bland annat Arte de la lengua tagala y manual tagalog para la administración de los Santos Sacramentos (1850) utöver tidiga studier av språket.

Den inhemska poeten Francisco Balagtas (1788–1862) är känd som den främste tagalogförfattaren, hans mest anmärkningsvärda verk är 1800- talseposet Florante at Laura .

Officiell status

Huvudartikel: Filippinskt språk
Diariong Tagalog (Tagalog Newspaper), den första tvåspråkiga tidningen i Filippinerna grundad 1882 skriven på både tagalog och spanska .

Tagalog förklarades som det officiella språket genom den första revolutionära konstitutionen i Filippinerna, Biak-na-Batos konstitution 1897.

År 1935 utsåg den filippinska konstitutionen engelska och spanska som officiella språk, men mandaterade utvecklingen och antagandet av ett gemensamt nationalspråk baserat på ett av de befintliga modersmålen. Efter studier och överläggningar valde National Language Institute, en kommitté bestående av sju medlemmar som representerade olika regioner i Filippinerna, tagalog som grund för utvecklingen och antagandet av Filippinernas nationella språk. President Manuel L. Quezon proklamerade sedan den 30 december 1937 valet av tagalogspråket som skulle användas som grund för utvecklingen och antagandet av Filippinernas nationella språk. 1939 döpte president Quezon om det föreslagna Tagalog-baserade nationella språket till Wikang Pambansâ (nationellt språk). Quezon själv är tagalog som modersmål, född och uppvuxen i Baler, Aurora . Under den japanska marionettregeringen under andra världskriget främjades tagalog som nationellt språk starkt; 1943 års konstitution som specificerar: Regeringen ska vidta åtgärder för att utveckla och sprida tagalog som nationellt språk."

1959 döptes språket ytterligare om till "Pilipino". Tillsammans med engelska har det nationella språket haft officiell status under 1973 års konstitution (som "pilipinsk") och nuvarande konstitution från 1987 (som filippinsk).

Kontrovers

Antagandet av tagalog 1937 som grund för ett nationalspråk är inte utan sina egna kontroverser. Istället för att specificera tagalog, utsågs det nationella språket till Wikang Pambansâ ("National Language") 1939. [ bättre källa behövs ] Tjugo år senare, 1959, döptes det om av dåvarande utbildningsminister José Romero till Pilipino för att ge det är en nationell snarare än etnisk etikett och konnotation. Ändringen av namnet resulterade dock inte i acceptans bland icke- tagaloger , särskilt Cebuanos som inte hade accepterat urvalet.

Nationella språkfrågan återupplivades ännu en gång under 1971 års konstitutionella konvent . Majoriteten av delegaterna var till och med för att avskaffa idén om ett "nationellt språk" helt och hållet. En kompromisslösning utarbetades - en "universalistisk" inställning till det nationella språket, att kallas filippinska snarare än pilipinsk . Konstitutionen från 1973 nämner inget om Tagalog. När en ny konstitution utarbetades 1987 utsåg den filippinska till nationellt språk. Konstitutionen specificerade att allt eftersom det filippinska språket utvecklas, ska det vidareutvecklas och berikas på grundval av befintliga filippinska och andra språk. Men mer än två decennier efter att det "universalistiska" tillvägagångssättet infördes, verkar det vara liten om någon skillnad mellan tagalog och filippinska. [ citat behövs ]

Många av den äldre generationen i Filippinerna känner att ersättningen av engelska med tagalog i de populära visuella medierna har haft fruktansvärda ekonomiska effekter när det gäller Filippinernas konkurrenskraft i handel och utländska överföringar.

Använd i utbildning

Vid utfärdandet av verkställande order nr 134 förklarades tagalog vara grunden för det nationella språket. Den 12 april 1940 utfärdades verkställande nr 263 som beordrade undervisning i det nationella språket i alla offentliga och privata skolor i landet.

Artikel XIV, avsnitt 6 i Filippinernas konstitution från 1987 specificerar delvis:

Med förbehåll för bestämmelser i lag och som kongressen finner lämpligt, ska regeringen vidta åtgärder för att initiera och upprätthålla användningen av filippinska som ett medium för officiell kommunikation och som undervisningsspråk i utbildningssystemet.

Enligt avsnitt 7, dock:

De regionala språken är de officiella hjälpspråken i regionerna och ska fungera som hjälpmedel för undervisning i dessa.

Under 2009 offentliggjorde utbildningsdepartementet en order som institutionaliserar ett system för modersmålsbaserad flerspråkig utbildning ("MLE"), där undervisningen huvudsakligen bedrivs på en elevs modersmål (ett av de olika regionala filippinska språken) fram till minst årskurs tre , med ytterligare språk som filippinska och engelska som introduceras som separata ämnen tidigast i årskurs två. I gymnasieskolan blir filippinska och engelska de primära undervisningsspråken, där elevens förstaspråk tar på sig en hjälproll. Efter pilottester i utvalda skolor genomfördes MLE-programmet rikstäckande från och med läsåret (SY) 2012–2013.

Filippinernas befolkning (särskilt i centrala och södra Luzon) och det andra språket för majoriteten.

Omfattning av användning

I Filippinerna

Ingen dumpningsskylt längs motorvägen i Laguna-provinsen , Filippinerna.
En skylt för jordskred och bergskred vid Indang , Cavite .
Välkommen till Palayan , Nueva Ecija .

Enligt Philippine Statistics Authority , från och med 2014, bodde det 100 miljoner människor i Filippinerna, där de allra flesta har en viss grundläggande nivå av förståelse av språket. Tagalogs hemland, Kataglugan , täcker ungefär en stor del av de centrala till södra delarna av ön Luzon - särskilt i Aurora , Bataan , Batangas , Bulacan , Cavite , Laguna , Metro Manila , Nueva Ecija , Quezon och Rizal . Tagalog talas också infödd av invånare som bor på öarna Marinduque och Mindoro , samt Palawan i mindre utsträckning. Betydande minoriteter finns i de andra centrala Luzon-provinserna Pampanga och Tarlac , Ambos Camarines i Bicol-regionen och Cordillera -staden Baguio . Tagalog är också det dominerande språket i Cotabato City i Mindanao , vilket gör det till den enda platsen utanför Luzon med en infödd tagalog-talande majoritet.

Vid Filippinernas folkräkning 2000 talas det av cirka 57,3 miljoner filippiner, 96 % av hushållsbefolkningen som kunde gå i skolan; drygt 22 miljoner, eller 28 % av den totala filippinska befolkningen, talar det som modersmål.

Följande regioner och provinser i Filippinerna är majoriteten tagalogtalande (från norr till söder):

Tagalog-talare finns också i andra delar av Filippinerna och genom sin standardiserade form av filippinska tjänar språket landets nationella lingua franca .

Utanför Filippinerna

Tagalog-bildtexten (nederst till vänster) om gift vid California Academy of Sciences i San Francisco innehåller ord som ovanligt används i Metro Manila som "hungkag" (ihålig), "sinisila" (byte), "mapanila" (rovdjur) , "tibò" (stinger) och "kabatiran" (ledtråd/kunskap/urskiljning).

Tagalog fungerar som det gemensamma språket bland utländska filippinare , även om dess användning utomlands vanligtvis är begränsad till kommunikation mellan filippinska etniska grupper . Den största koncentrationen av tagalogtalare utanför Filippinerna finns i USA , där 2013 rapporterade United States Census Bureau (baserat på data som samlades in 2011) att det var det fjärde mest talade icke-engelska språket hemma med nästan 1,6 miljoner talare, bakom spanska , franska (inklusive Patois, Cajun, kreol) och kinesiska (med siffror för kantonesiska och mandarin kombinerade). I stadsområden rankades Tagalog som det tredje mest talade icke-engelska språket, efter spanska och kinesiska varianter men före franska.

En studie baserad på data från United States Census Bureaus American Consumer Survey 2015 visar att tagalog är det mest talade icke-engelska språket efter spanska i delstaterna Kalifornien , Nevada och Washington .

Tagalog är ett av tre erkända språk i San Francisco , Kalifornien, tillsammans med spanska och kinesiska, vilket gör att alla viktiga stadstjänster kommuniceras med dessa språk tillsammans med engelska. Samtidigt är Tagalog och Ilocano (som främst talas i norra Filippinerna) bland de icke-officiella språken på Hawaii som dess statliga kontor och statligt finansierade enheter är skyldiga att tillhandahålla muntliga och skriftliga översättningar till sina invånare. Valsedlar i Nevada innehåller instruktioner skrivna på Tagalog, som först introducerades i USA:s presidentval 2020 .

Andra länder med betydande koncentrationer av utomeuropeiska filippinare och tagalogtalare inkluderar Saudiarabien med 938 490, Kanada med 676 775, Japan med 313 588, Förenade Arabemiraten med 541 593, Kuwait med 187 067 och Malaysia med 620 043.

Dialekter

Distribution av tagalogdialekter i Filippinerna. Färgschemana representerar språkets fyra dialektzoner: Northern, Central, Southern och Marinduque . Medan majoriteten av invånarna i Camarines Norte och Camarines Sur traditionellt talar Bikol som sitt första språk, har dessa provinser ändå betydande tagalogiska minoriteter. Dessutom används tagalog som andraspråk i hela landet.

För närvarande har ingen heltäckande dialektologi gjorts i de tagalogtalande regionerna, även om det har funnits beskrivningar i form av ordböcker och grammatiker av olika tagalogiska dialekter. Ethnologue listar Manila, Lubang, Marinduque , Bataan (västra centrala Luzon), Batangas , Bulacan (östra centrala Luzon), Tanay-Paete (Rizal-Laguna) och Tayabas (Quezon och Aurora) som dialekter av tagalog; dock verkar det finnas fyra huvuddialekter, av vilka de ovan nämnda är en del: nordlig (exempelvis Bulacan -dialekten), central (inklusive Manila), sydlig (exempelvis Batangas) och marinduque.

Några exempel på dialektala skillnader är:

  • Många tagalog-dialekter, särskilt de i söder, bevarar det glottalstopp som finns efter konsonanter och före vokaler. Detta har gått förlorat i Standard Tagalog. Till exempel, standard Tagalog ngayón (nu, idag), sinigáng (buljonggryta), gabí (natt), matamís (söt), uttalas och skrivs ngay-on , sinig-ang , gab-i och matam-is i andra dialekter.
  • I Teresian - Morong Tagalog är [ɾ] vanligtvis att föredra framför [d] . Till exempel, bundók (berg), dagat (hav), dingdíng (vägg), isdâ (fisk) och litid (fogar) blir bunrók , ragat , ringríng , isrâ och litir , t.ex. "sandók sa dingdíng" ("slev på en vägg" eller "slev på väggen", beroende på meningen) blir "sanrók sa ringríng".
  • I många sydliga dialekter är det progressiva aspektinfixet av -um- verb na- . Till exempel är standard Tagalog kumakain (äta) nákáin i Aurora, Quezon och Batangas Tagalog. Detta är baken på några skämt av andra tagalog-talare, för borde en sydlig tagalog fråga nákáin ka ba ng patíng? ("Äter du haj?"), skulle han förstås som att han sa "Har en haj ätit upp dig?" av talare av Manila-dialekten.
  • Vissa dialekter har interjektioner som anses vara ett regionalt varumärke. Till exempel interjektionen ala e! brukar identifiera någon från Batangas liksom hane?! i provinserna Rizal och Quezon.

De kanske mest divergerande tagalogdialekterna är de som talas i Marinduque. Språkvetaren Rosa Soberano identifierar två dialekter, västerländska och östliga, där den förra är närmare de tagalogiska dialekterna som talas i provinserna Batangas och Quezon.

Ett exempel är verbets paradigm. Medan några av affixen är olika, bevarar Marinduque också imperativaffixen, som också finns på Visayan- och Bikol-språken, som för det mesta har försvunnit från de flesta tagalogiska tidiga 1900-talet; de har sedan smält samman med infinitiv.

Manila Tagalog Marinduqueño Tagalog engelsk
Susulat siná María på Esperanza kay Juan. Másúlat da María på Esperanza kay Juan. "María och Esperanza kommer att skriva till Juan."
Mag-aaral siya sa Maynilà. Gaaral siya sa Maynilà. "[Han/hon] kommer att studera i Manila."
Maglutò ka na. Paglutò. "Lock nu."
Kainin mo iyán. Kaina yaan. "Ät det."
Tinatawag tayo ni Tatay. Inatawag nganì kitá ni Tatay. "Far kallar oss."
Är du redo för Hilario? Kan du hitta Hilario? "Ska Hilario hjälpa dig?"

Nordliga och centrala dialekter utgör grunden för riksspråket.

Fonologi

Huvudartikel: Tagalog fonologi
Den här artikeln innehåller fonetiska transkriptioner i International Phonetic Alphabet (IPA) . För en introduktionsguide om IPA-symboler, se Hjälp:IPA . För skillnaden mellan [ ] , / / ​​och   ⟨ ⟩ , se IPA § parenteser och transkriptionsavgränsare .

Tagalog har 21 fonem : 16 av dem är konsonanter och 5 är vokaler . Infödda tagalogord följer CV(C) stavelsestruktur , även om komplexa konsonantkluster är tillåtna i lånord.

Vokaler

Tagalog har fem vokaler och fyra diftonger. Tagalog hade ursprungligen tre vokalfonem: /a/ , /i/ och /u/ . Tagalog anses nu ha fem vokalfonem efter införandet av två marginalfonem från spanska, /o/ och /e/.

Tabell över de fem allmänna Tagalog-vokalfonem
Främre Central Tillbaka
Stänga   jag ⟨ jag⟩   u ⟨u⟩
Mitten   ɛ ⟨e⟩   o̞ ⟨o⟩
Öppen   en ⟨a⟩

Ändå kommer förenkling av paren [o ~ u] och [ɛ ~ i] sannolikt att äga rum, särskilt i vissa tagalog som andraspråk, avlägsen plats och arbetarklassregister.

De fyra diftongerna är /aj/ , /uj/ , /aw/ och /iw/ . Långa vokaler skrivs inte bortsett från pedagogiska texter, där en akut accent används: á é í ó ú.

Tabell över alla möjliga realiseringar av Tagalog-vokaler
Främre Central Tillbaka
Stänga   jag ⟨ jag⟩   u ⟨u⟩
Nära-nära   ɪ ⟨i⟩   ʊ ⟨u⟩
Nära-mitt   e ⟨e/i⟩   o ⟨o/u⟩
Mitten   ɛ̝ ⟨e⟩   o̞ ⟨o⟩
Öppen-mitt   ɛ ⟨e⟩   ɔ ⟨o⟩
Nästan öppen   ɐ ⟨a⟩
Öppen   en ⟨a⟩   ä ⟨a⟩

Tabellen ovan visar alla möjliga realiseringar för vart och ett av de fem vokalljuden beroende på talarens ursprung eller skicklighet. De fem allmänna vokalerna är i fetstil .

Konsonanter

Nedan finns ett diagram över tagalogkonsonanter. Alla hållplatser är oaspirerade. Velarnäsan förekommer i alla positioner inklusive i början av ett ord . Låneordsvarianter som använder dessa fonem är kursiverade inom vinkelparenteserna.

Tagalog konsonantfonem
Bilabial Alv. / Dental
Post-alv. / Palatal 		Velar Glottal
Nasal m n ŋ ⟨ng⟩
Sluta tonlös sid t k ʔ
tonande b d ɡ
Affricate tonlös ( ts ) ( tʃ ) ⟨ts, tiy, ty, ç ⟩
tonande ( dz ) ( dʒ ) ⟨dz, diy, dy, c ⟩
Frikativa s ( ʃ ) ⟨siy, sy, sh ⟩ h ⟨h, j ⟩
Ungefär l j ⟨y⟩ w
Rhotic ɾ ⟨r⟩
  • /k/ mellan vokaler har en tendens att bli [x] som i loch , tyska Bach , medan det i utgångsläget har en tendens att bli [kx] , särskilt i Manila-dialekten.
  • Intervokaliska /ɡ/ och /k/ tenderar att bli [ɰ] , som i spanska agua , särskilt på Manila-dialekten.
  • /ɾ/ och /d/ var en gång allofoner, och de varierar fortfarande grammatiskt, med initial /d/ som blir intervokalisk /ɾ/ i många ord.
  • Ett glottal stopp som inträffar i pausa (före en paus) utelämnas när det är mitt i en fras, särskilt i Metro Manila-området. Vokalen den följer förlängs sedan. Den finns dock bevarad i många andra dialekter.
  • /ɾ/ -fonem är en alveolär rhotic som har en fri variation mellan en triller, en flik och en approximant ( [r~ɾ~ɹ] ) .
  • /dʒ/ -fonem kan bli ett konsonantkluster [dd͡ʒ] mellan vokaler som sadyâ [sɐdˈd͡ʒäʔ] .

Glottal stopp är inte indikerat. Glottal stopp är mest sannolikt att inträffa när:

  • ordet börjar med en vokal, som en so (hund)
  • ordet innehåller ett streck följt av en vokal, som mag- a ral (studie)
  • ordet har två vokaler bredvid varandra, som pa ett nej (hur)
  • ordet börjar med ett prefix följt av ett verb som börjar med en vokal, som mag-aayos ([kommer] att fixa)

Stress och sista glottalstopp

Stress är ett utmärkande drag i tagalog. Primär betoning förekommer på antingen den sista eller den näst sista stavelsen i ett ord. Vokalförlängning följer med primär eller sekundär betoning utom när betoning inträffar i slutet av ett ord.

Tagalog-ord särskiljs ofta från varandra genom stresspositionen och/eller närvaron av ett slutligt glottalt stopp. I formella eller akademiska miljöer indikeras stressplacering och glottalstopp med en diakritisk ( tuldík ) ovanför slutvokalen. Den näst sista primära stresspositionen ( malumay ) är standardbelastningstypen och lämnas därför oskriven förutom i ordböcker.

Fonetisk jämförelse av Tagalog-homografer baserad på stress och slutligt glottalstopp
Vanlig stavning
Betonad icke-slutstavelse ingen diakritisk
Betonad yttersta stavelse akut accent (´)
Obetonad slutstavelse med glottal stoppgravaccent (`)
Betonad ultimat stavelse med glottal stop circumflex accent (^)
baka [ˈbaka] baka ('ko') [bɐˈka] baká ('möjligt')
pito [ˈpito] pito ('vissla') [pɪˈto] pitó ('sju')
bayaran [bɐˈjaran] bayaran ('betala [imperativ]') [bɐjɐˈran] bayarán ('att hyra')
bata [ˈbata] bata ('badrock') [bɐˈta] batá ('håll ut') [ˈbataʔ] batà ('barn')
sala [ˈsala] sala ('vardagsrum') [ˈsalaʔ] salà ('synd') [sɐˈlaʔ] salâ ('filtrerad')
baba [ˈbaba] baba ('far') [baˈba] babá ('piggy back') [ˈbabaʔ] babà ('haka') [bɐˈbaʔ] babâ ('nedstiga [imperativ]')
labi [ˈlabɛʔ] / [ˈlabiʔ] labì ('läppar') [lɐˈbɛʔ] / [lɐˈbiʔ] labî ('remains')

Grammatik

Huvudartiklar: Tagalog grammatik och austronesisk anpassning

Skrivsystem

Se även: Filippinsk ortografi
Den här artikeln innehåller Baybayin- skriptet. Utan korrekt renderingsstöd kan du se frågetecken, rutor eller andra symboler istället för Baybayin-tecken.

Tagalog, liksom andra filippinska språk idag, skrivs med det latinska alfabetet. Före spanjorernas ankomst 1521 och början av deras kolonisering 1565, skrevs Tagalog i en abugida – eller alphasyllabary – kallad Baybayin . Detta skriftsystem gav gradvis vika för användningen och spridningen av det latinska alfabetet som infördes av spanskan. När spanjorerna började spela in och skapa grammatiker och ordböcker för de olika språken i den filippinska skärgården, antog de skriftsystem som noga följde det spanska språkets ortografiska seder och förfinades under åren. Fram till första hälften av 1900-talet var de flesta filippinska språk skrivna på en mängd olika sätt baserat på spansk ortografi.

I slutet av 1800-talet började ett antal utbildade filippiner föreslå en revidering av stavningssystemet som användes för tagalog vid den tiden. År 1884 publicerade den filippinska doktorn och språkstudenten Trinidad Pardo de Tavera sin studie om det gamla tagalogiska manuset Contribucion para el Estudio de los Antiguos Alfabetos Filipinos och publicerade 1887 sin uppsats El Sanscrito en la lengua Tagalog som använde sig av en ny skrift system utvecklat av honom. Samtidigt började Jose Rizal, inspirerad av Pardo de Taveras arbete från 1884, också utveckla ett nytt ortografisystem (omedveten först om Pardo de Taveras egen ortografi). En stor märkbar förändring i dessa föreslagna ortografier var användningen av bokstaven ⟨k⟩ snarare än ⟨c⟩ och ⟨q⟩ för att representera fonemet / k/ .

År 1889 började den nya tvåspråkiga spanska-tagalogiska tidningen La España Oriental , som Isabelo de los Reyes var redaktör för, publicera med den nya ortografin där det stod i en fotnot att den skulle "använda ortografin som nyligen introducerades av ... lärde Orientalis" . Denna nya ortografi, samtidigt som den hade sina anhängare, accepterades inte heller från början av flera författare. Strax efter det första numret av La España började Pascual H. Pobletes Revista Católica de Filipina en serie artiklar som attackerade den nya ortografin och dess förespråkare . En annan författare, Pablo Tecson var också kritisk. Bland attackerna var användningen av bokstäverna "k" och "w" eftersom de ansågs vara av tyskt ursprung och därför ansågs dess förespråkare som "opatriotiska". Utgivarna av dessa två tidningar skulle så småningom gå samman som La Lectura Popular i januari 1890 och skulle så småningom använda båda stavningssystemen i sina artiklar. Pedro Laktaw, en lärare, publicerade den första spansk-tagalogiska ordboken med den nya ortografin 1890.

I april 1890 skrev Jose Rizal en artikel Sobre la Nueva Ortografia de la Lengua Tagalog i den Madrid-baserade tidskriften La Solidaridad . I den tog han upp kritiken av det nya skrivsystemet av författare som Pobrete och Tecson och enkelheten, enligt hans mening, i den nya ortografin. Rizal beskrev ortografin som främjades av Pardo de Tavera som "mer perfekt" än vad han själv hade utvecklat. Den nya ortografin antogs dock inte i stort sett från början och användes inkonsekvent i de tvåspråkiga tidskrifterna i Manila fram till början av 1900-talet. Det revolutionära samhället Kataás-taasan, Kagalang-galang Katipunan ng̃ mg̃á Anak ng̃ Bayan eller Katipunan använde sig av k-ortografin och bokstaven k var framträdande på många av dess flaggor och insignier.

1937 valdes tagalog till att fungera som grund för landets nationella språk . 1940 introducerade grammatikern Lope K. Santos Balarílà ng Wikang Pambansâ (engelska: Grammar of the National Language ) Abakada -alfabetet. Detta alfabet består av 20 bokstäver och blev standardalfabetet för det nationella språket. [ bättre källa behövs ] Ortografin som användes av Tagalog skulle så småningom påverka och spridas till de skriftsystem som användes av andra filippinska språk (som hade använt varianter av det spanska baserade skriftsystemet). 1987 lades ABAKADA bort och i dess ställe finns det utökade filippinska alfabetet.

Baybayin

Huvudartikel: Baybayin

Tagalog skrevs i en abugida ( alphasyllabary ) kallad Baybayin före den spanska kolonialtiden på Filippinerna, på 1500-talet. Detta speciella skriftsystem bestod av symboler som representerade tre vokaler och 14 konsonanter . Tillhör den brahmiska skriftfamiljen , den delar likheter med den gamla Kawi -skriften på Java och tros härstamma från skriften som användes av Bugis i Sulawesi .

Även om det åtnjöt en relativt hög nivå av läskunnighet, föll Baybayin gradvis i obruk till förmån för det latinska alfabetet som spanjorerna lärde ut under deras styre.

Det har förekommit förvirring om hur man använder Baybayin, som faktiskt är en abugida , eller en alphasyllabary , snarare än ett alfabet . Inte varje bokstav i det latinska alfabetet representeras med en av bokstäverna i Baybayin-alfasyllabariet. Istället för att bokstäver sätts ihop för att göra ljud som i västerländska språk, använder Baybayin symboler för att representera stavelser.

En "kudlit" som liknar en apostrof används ovanför eller under en symbol för att ändra vokalljudet efter dess konsonant. Om kudlit används ovan är vokalen ett "E"- eller "I"-ljud. Om kudlit används nedan är vokalen ett "O" eller "U" ljud. En speciell kudlit lades senare till av spanska missionärer där ett kors placerades under symbolen för att bli av med vokalljudet tillsammans, vilket lämnade en konsonant. Tidigare har konsonanten utan efterföljande vokal helt enkelt utelämnats (till exempel när bundok återges som budo ), vilket tvingade läsaren att använda kontext när han läser sådana ord.

Exempel:

Ba Be Bo B (in Baybayin)
vokaler
᜔
a ᜀ

jag e 		ᜁ

u o 		ᜂ
b
b ᜊ᜔
ba ᜊ

bi vara 		ᜊᜒ

bu bo 		ᜊᜓ
k
k ᜃ᜔
ka ᜃ

ki ke 		ᜃᜒ

ku ko 		ᜃᜓᜓ
d/r
d/r ᜇ᜔
da/ra ᜇ

di/ri de/re 		ᜇᜒ

du/ru do/ro 		ᜇᜓ
g
g ᜄ᜔
ga ᜄ

gi ge 		ᜄᜒ

gu gå 		ᜄᜓ
h
h ᜑ᜔
ha ᜑ

hej han 		ᜑᜒ

hu ho 		ᜑᜓ
l
l ᜎ᜔
la ᜎ

li le 		ᜎᜒ

lu lo 		ᜎᜓ
m
m ᜋ᜔
ma ᜋ

jag mig 		ᜋᜒ

mu mo 		ᜋᜓ
n
n ᜈ᜔
na ᜈ

ni ne 		ᜈᜒ

nu nej 		ᜈᜓ
ng
ng ᜅ᜔
nga ᜅ

ngi nge 		ᜅᜒ

ngu ngo 		ᜅᜓ
sid
sid ᜉ᜔
pa ᜉ

pi pe 		ᜉᜒ

pu po 		ᜉᜓ
s
s ᜐ᜔
sa ᜐ

si se 		ᜐᜒ

su så 		ᜐᜓ
t
t ᜆ᜔
ta ᜆ

ti te 		ᜆᜒ

du till 		ᜆᜓ
w
w ᜏ᜔
wa ᜏ

vi vi 		ᜏᜒ

wu wo 		ᜏᜓ
y
y ᜌ᜔
ja ᜌ

yi ni 		ᜌᜒ

yu yo 		ᜌᜓ

latinska alfabetet

Abecedario

Fram till första hälften av 1900-talet skrevs tagalog allmänt på en mängd olika sätt baserat på spansk ortografi bestående av 32 bokstäver kallade ' ABECEDARIO' ( spanska för "alfabet" ). De extra bokstäverna från det engelska alfabetet med 26 bokstäver är: ch, ll, ng, ñ, n͠g / ñg och rr.

Stor bokstav Mycket liten Stor bokstav Mycket liten
A a Ng ng
B b Ñ ñ
C c N͠g / Ñg n͠g / ñg
Ch kap O o
D d P sid
E e F q
F f R r
G g Rr rr
H h S s
jag i T t
J j U u
K k V v
L l W w
Ll ll X x
M m Y y
N n Z z

Abakada

Huvudartikel: Abakada-alfabetet

När det nationella språket baserades på tagalog introducerade grammatikern Lope K. Santos ett nytt alfabet bestående av 20 bokstäver som heter ABAKADA i skolans grammatikböcker som heter balarilà . [ fullständig hänvisning behövs ] Den enda bokstaven som inte finns i det engelska alfabetet är ng.

Stor bokstav Mycket liten Stor bokstav Mycket liten
A a N n
B b Ng ng
K k O o
D d P sid
E e R r
G g S s
H h T t
jag i U u
L l W w
M m Y y

Reviderat alfabet

Huvudartikel: Filippinskt alfabet

1987 utfärdade Department of Education, Culture and Sports ett memo där det stod att det filippinska alfabetet hade ändrats från Pilipino-Tagalog Abakada-versionen till ett nytt alfabet med 28 bokstäver för att göra plats för lån, särskilt efternamn från spanska och engelska. De extra bokstäverna från det engelska alfabetet med 26 bokstäver är: ñ, ng.

Stor bokstav Mycket liten Stor bokstav Mycket liten
A a Ñ ñ
B b Ng ng
C c O o
D d P sid
E e F q
F f R r
G g S s
H h T t
jag i U u
J j V v
K k W w
L l X x
M m Y y
N n Z z

ng och mga

Se även: ng (digraph)

Genitivmarkören ng och pluralmarkören mga ( t.ex. Iyan ang mga damit ko. ( Det är mina kläder ) ) är förkortningar som uttalas nang [naŋ] och mangá [mɐˈŋa] . Ng översätts i de flesta fall ungefär till "av" (ex. Siya ay kapatid ng nanay ko. Hon är min mors syskon ) medan nang vanligtvis betyder "när" eller kan beskriva hur något görs eller i vilken utsträckning (motsvarande till suffixet -ly i engelska adverb), bland annat.

  • Nang si Hudas ay nadulás. – När Judas halkade.
  • Gumising siya nang maaga . – Han vaknade tidigt .
  • Gumalíng nang todo si Juan dahil nag-ensayo siya. – Juan förbättrades avsevärt eftersom han tränade.

I det första exemplet används nang i stället för ordet noong (när; Noong si Hudas ay madulas ) . I den andra nang att personen vaknade ( gumising ) tidigt ( maaga ); gumising nang maaga . I den tredje nang i vilken utsträckning Juan förbättrades ( gumaling ), vilket är "mycket" ( nang todo ). I de två senare exemplen kan ligaturen na och dess varianter -ng och -g också användas ( Gumising na maaga/Maaga ng gumising ; Gumaling na todo/Todo ng gumaling ).

Den längre nang kan också ha andra användningsområden, till exempel en ligatur som förenar ett upprepat ord:

  • Naghintáy sila nang naghintáy. —De fortsatte att vänta" (en närmare beskrivning: "De väntade och väntade.")

pô/hô och opò/ohò

Orden pô/hô härstammar från ordet "Panginoon." och "Poon." ("Herre."). När de kombineras med det grundläggande jakande Oo "ja" (från Proto-Malayo-Polynesian *heqe), är de resulterande formerna opò och ohò .

"Pô" och "opò" används specifikt för att beteckna en hög nivå av respekt när man vänder sig till äldre personer med nära anknytning som föräldrar, släktingar, lärare och familjevänner. "Hô" och "ohò" används i allmänhet för att artigt tilltala äldre grannar, främlingar, offentliga tjänstemän, chefer och barnskötare, och kan antyda ett avstånd i sociala relationer och respekt som bestäms av adressatens sociala rang och inte deras ålder. Men "pô" och "opò" kan användas i alla fall för att uttrycka en höjning av respekt.

  • Exempel: " Pakitapon naman pô/hô yung basura. " ("Vänligen släng soporna.")

Används jakande:

  • Ex: " Gutóm ka na ba?" " Opò/Ohò ". ("Är du hungrig ännu?" "Ja.")

Pô/Hô kan också användas i negation.

  • Ex: " Hindi ko pô/hô alam 'yan. " ("Det vet jag inte.")

Ordförråd och lånade ord

Se även: Lista över lånord i tagalog

Tagalogs ordförråd är mestadels av inhemskt austronesiskt eller tagalogiskt ursprung, till exempel de flesta ord som slutar med diftongen -iw , (t.ex. giliw) och ord som uppvisar reduplicering (t.ex. halo-halo, patpat, etc.). Förutom ärvda kognater, står detta också för innovationer i tagalogs ordförråd, särskilt traditionella inom dess dialekter. Tagalog har också införlivat många spanska och engelska lånord; vars nödvändighet ökar i mer tekniskt språkbruk.

Under förkoloniala tider var Trade Malay allmänt känt och talat i hela det maritima Sydostasien , vilket bidrog med ett betydande antal malaysiska ordförråd till tagalogspråket. Malajiska lånord, identifierbara eller ej, kan ofta anses vara inhemska eftersom dessa har funnits i språket före koloniseringen.

Tagalog inkluderar också lånord från indiska språk ( sanskrit och tamil , mestadels genom malajiska), kinesiska språk (mest Hokkien , följt av kantonesiska , mandarin , etc.), japanska , arabiska och persiska .

Engelska har lånat några ord från tagalog, som abaca, barong, balisong , boondocks , jeepney , Manila-hampa, pancit , ylang-ylang och yaya. Några av dessa lånord används oftare på filippinsk engelska .

Andra exempel på tagalogord som används på engelska
Exempel Definition
boondocks som betyder "landsbygd" eller "bakland", lånat genom amerikanska soldater stationerade på Filippinerna i det filippinska–amerikanska kriget som en korruption av det tagalogiska ordet bundok , som betyder "berg"
cogon en typ av gräs, som användes för halmtak, kom från det tagalogiska ordet kugon (en art av högt gräs)
ylang ylang ett träd vars doftande blommor används i parfymer
abacá en typ av hampafiber gjord av en växt i bananfamiljen, kom från det tagalogiska ordet abaká
Manila hampa ett ljusbrunt kartongmaterial som används för mappar och papper, vanligtvis tillverkat av abacahampa, från Manila , Filippinernas huvudstad
capiz en typ av marina blötdjur även känd som "fönsterglasostron" som används för att göra fönster

Tagalog har bidragit med flera ord till filippinsk spanska , som barangay (från balan͠gay, som betyder barrio ), abacá , cogon , palay , dalaga etc.

Tagalogord av utländskt ursprung

Huvudartikel: Lista över lånord i Tagalog

Taglish (englog)

Huvudartikel: Taglish
Se även: Singlish och Spanglish

Taglish och Englog är namn som ges till en blandning av engelska och tagalog. Mängden engelska vs. Tagalog varierar från tillfällig användning av engelska lånord till att byta språk i mitten av meningen. Sådan kodväxling är utbredd över hela Filippinerna och på flera andra språk i Filippinerna än tagalog.

Kodblandning innebär också användning av främmande ord som är "filipiniserade" genom att reformera dem med hjälp av filippinska regler, såsom verbkonjugationer. Användare använder vanligtvis filippinska eller engelska ord, beroende på vad som kommer att tänka på först eller vilket som är lättare att använda.

Stadsbor är mer benägna att göra detta.

Detta är vanligt i TV, radio och tryckta medier. Annonser från företag som Wells Fargo , Wal-Mart , Albertsons , McDonald's och Western Union har innehållit Taglish.

Besläktad med andra filippinska språk

Tagalog ord Menande Besläktat språk Stavning
baki't varför (från bakin + at ) Kapampangan obakit
akyat klättra/steg upp Kapampangan ukyát/mukyat
bundok fjäll Kapampangan bunduk
på och
Kapampangan Pangasinan
vid solbränna
också hund
Kapampangan Pangasinan
asu också
huwag gör det inte Pangasinan ag
tayo vi (inkl.) Pangasinan sikatayo
ito, nito detta, dess Ilocano till
ng av



Cebuano Hiligaynon Waray Kapampangan Pangasinan



sa sjöng han ning na
araw Sol; dag


Visayan språk Kapampangan Pangasinan Bicolano


adlaw aldo agew aldaw
ang bestämd artikel
Visayan språk Bicolano
ang an

Austronesiskt jämförelsediagram

Nedan är ett diagram över tagalog och ett antal andra austronesiska språk som jämför tretton ord.

engelsk ett två tre fyra person hus hund kokos dag ny vi (inklusive) Vad brand
Tagalog är en dalawa tatlo en klapp tao bahay också niyog araw bago tayo ett nej apoy
Tombulu ( Minahasa ) esa zua (rua) telu epat till dig walé asu po'po' endo weru kai, kita apa api
Centrala Bikol sarô duwa tulo en klapp tawo harong ayam niyog aldaw bâgo kita ett nej kalayo
Östra Miraya Bikol ə ledsen duwa tulo əpat taw balay ayam/ido nuyog aldaw bâgo kita unu/uno kalayō
Rinconada Bikol ə ledsen darwā tolō əpat tawō baləy ayam noyog aldəw bāgo kitā Åh nej kalayō
Waray usa duha tulo uppe vid tawo balay ayam/ido lubi adlaw bag-o kita anu/nano kalayo
Cebuano usa/isa duha tulo uppe vid tawo balay ir lubi adlaw bag-o kita unsa kalayo
Hiligaynon är en duha/dua tatlo en klapp tawo balay jag gör lubi adlaw bag-o kita ett nej kalayo
Aklanon isaea, sambilog daywa tatlo en klapp tawo baeay ayam niyog adlaw bag-o kita ett nej kaeayo
Kinaray-a sara darwa tatlo en klapp tawo balay ayam niyog adlaw bag-o kita ett nej kalayo
Tausug hambuuk duwa tu uppe vid tau bukt iru' niyug adlaw ba-gu kitaniyu unu kayu
Maguindanao är en dua telu klappa tau walay asu niyug Gay bagu tanu ngin apuy
Maranao är en dowa t'lo phat taw walay också neyog gawi'e bago tano tonaa apoy
Kapampangan metung adwa atlu en klapp tau bal asu ngungut aldo bayu ikatamu nanu api
Pangasinan sakey dua, duara talo, talora apat, apatira för abong också niyog ageo balo sikatayo anto slå samman
Ilocano majsa dua tallo uppat tao balay också niog aldaw baro datayo ania apoy
Ivatan som en dadowa tatdo en klapp tao vahay chito niyoy araw va-jo yaten ango apoy
Ibanag dagen dua tallu appa' att ligga balay kitu niuk aggaw bagu sittam anni afi
Yogad tata addu tallu appat att ligga binalay atu iyyog agaw bagu sikitam gani afuy
Gaddang antet addwa tallo appat att ligga balay atu ayog aw bawu ikkanetam sanenay afuy
Tboli sotu lewu tlu fett tau gunu ohu lefo kdaw lomi tekuy tedu ofih
Kadazan iso duvo tohu en klapp tuhun hamin tasu piasau tadau vagu tokou onu tapui
Malajiska / indonesiska satu dua tiga empat apelsin rumah anjing kelapa/nyiur hari baru/baharu kita apa api
javanesiska siji loro telu papat uwong omah asu klapa/kambi hari/dina/dinten anyar/enggal kita apa/anu geni
Acehnese sa duwa lhèë peuët ureuëng rumoh/balèë asèë u uroë barô (geu)tanyoë peuë apuy
Lampung sai khua telu pak jelema lamban asu nyiwi khani baru kham api apui
Buginesiska se'di dua tellu eppa' tau bola asu kaluku esso baru idi' aga api
Batak sada dua tolu opat halak jabu biang harambiri ari baru slå en a ha api
Minangkabau ciek duo tigo ampek urang rumah anjiang karambia ari baru kito apo api
Tetum ida rua tolu haat ema uma asu nuu loron funnen ita sa ahi
Māori tahi rua toru va tangata vart kuri kokonati ra hou taua a ha ahi
Tuvaluanska tasi lua tolu fa toko fale kuri moku också fou tāua ā afi
Hawaiian kahi lua kolu ha kanaka frisk 'īlio niu ao hou kākou a ha ahi
Banjarese som en dua talu ampat urang rumah hadupan kalapa hari hanyar kita apa api
Madagaskar är en roa telo efatra olona trano alika voanio andro vaovao isika inona afo
Dusun iso duo tolu en klapp tulun walai tasu piasau tadau wagu tokou onu/nu tapui
Iban sa/san duan dangku dangkan apelsin rumah ukui/uduk nyiur hari baru kitai nama api
Melanau satu dua telou empat apah lebok asou nyior lau baew teleu nama apui

Religiös litteratur

De tio budorden på tagalog.

Religiös litteratur är fortfarande en av de mest dynamiska komponenterna i tagaloglitteraturen . Den första Bibeln på tagalog, då kallad Ang Biblia ("Bibeln") och nu kallad Ang Dating Biblia ("den gamla bibeln"), publicerades 1905. 1970 översatte Filippinska Bibelsällskapet Bibeln till modern tagalog. Redan före andra Vatikankonciliet hade andaktsmaterial i Tagalog varit i omlopp. Det finns minst fyra cirkulerande tagalogöversättningar av Bibeln

När Andra Vatikankonciliet , (särskilt Sacrosanctum Concilium ) tillät att de universella bönerna översattes till folkliga språk , var den katolska biskopskonferensen i Filippinerna en av de första som översatte det romerska missalet till tagalog. The Roman Missal in Tagalog publicerades redan 1982.

Jehovas vittnen tryckte tagaloglitteratur åtminstone så tidigt som 1941 och Vakttornet (Jehovas vittnens främsta tidning) har publicerats på tagalog sedan åtminstone 1950-talet. Nya utgåvor släpps nu regelbundet samtidigt på ett antal språk, inklusive tagalog. Jehovas vittnens officiella webbplats har också några publikationer tillgängliga online på tagalog. Den reviderade bibelutgåvan , New World Translation of the Holy Scriptures, släpptes på Tagalog 2019 och den distribueras utan kostnad både tryckta och onlineversioner .

Tagalog är ett ganska stabilt språk, och mycket få revisioner har gjorts av katolska bibelöversättningar . Eftersom protestantismen i Filippinerna är relativt ung, liturgiska böner att vara mer ekumeniska .

Exempel

Herrens bön

På Tagalog är Herrens bön känd genom dess början Amá Namin (bokstavligen "Fader vår").














Amá namin, sumasalangit Ka, Sambahín ang ngalan Mo. Mapasaamin ang kaharián Mo. Sundín ang loób Mo, Dito sa lupà, gaya nang sa langit. Bigyán Mo kamí ngayón ng aming kakanin sa araw-araw, At patawarin Mo kamí sa aming mga salâ, Para nang pagpápatawad namin, Sa nagkakasalà sa amin; At huwág Mo kamíng ipahintulot sa tuksó, At iadyâ Mo kamí sa lahát ng masamâ. [Sapagkát sa Inyó ang kaharián, at ang kapangyarihan, At ang kaluwálhatian, ngayón, at magpakailanman.] Amen.

Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna

Detta är artikel 1 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna ( Pángkalahatáng Pagpapahayag ng Karapatáng Pantao )

Tal

Siffror ( mga bilang/mga numero ) i Tagalog följer två system. Det första består av inhemska tagalogord och det andra kommer från spanska. (Detta kan jämföras med andra östasiatiska språk, förutom med den andra uppsättningen siffror lånad från spanska istället för kinesiska.) Till exempel, när en person hänvisar till siffran "sju", kan det översättas till tagalog som " pito " eller " siyete " (spanska: siete ).

siffra Kardinal
Spanska härledd (original spanska) 		Ordinal
0 sero / walâ (lit. "null") sero (sero) –
1 är en uno (uno) una
2 dalawá [dalaua] dos (dos) pangalawá / ikalawá
3 tatló tres (tres) pangatló / ikatló
4 en klapp kuwatro (cuatro) pang-apat / ikaapat (I vanlig filippinsk ortografi avstavas aldrig "ika" och sifferordet.)
5 limá singko (cinco) panlimá / ikalimá
6 anim sais / seis (informell) (seis) pang-anim / ikaanim
7 pitó siyete / s'yete (siete) pampitó / ikapitó
8 waló otso / ocho (informell) (ocho) pangwaló / ikawaló
9 siyám / s'yam nyabe / n'webe (nueve) pansiyám / ikasiyám
10 sampû / pû (arkaisk) [sang puwo] diyés / d'yes (diez) pansampû / ikasampû (eller ikapû i vissa litterära kompositioner)
11 labíng-isá oss (en gång) panlabíng-isá / pang-onse / ikalabíng-isá
12 labíndalawá dos (doce) panlabíndalawá / pandose / ikalabíndalawá
13 labíntatló trese (trece) panlabíntatló / pantrese / ikalabíntatló
14 labíng-apat katorse (katorce) panlabíng-apat / pangkatorse / ikalabíng-apat
15 labínlimá kinse (kvitten) panlabínlimá / pangkinse / ikalabínlimá
16 labíng-anim disisais / diyesisais / d'yesisais (dieciséis) panlabíng-anim / pandyes-sais / ikalabíng-anim
17 labímpitó disis'yete / diyesisiyete / d'yesis'yete (diecisiete) panlabímpitó / pandyes-syete / ikalabímpitó
18 labíngwaló disiotso / diyesiotso / d'yesiotso (dieciocho) panlabíngwaló / pandyes-otso / ikalabíngwaló
19 labinsiyám / labins'yam / labing siyam disinuwebe / diyesinuwebe / d'yesinuwebe (diecinueve) panlabinsiyám / pandyes-nwebe / ikalabinsiyám
20 dalawampû bente / beynte (veinte) pandalawampû / ikadalawampû (sällsynt litterär variant: ikalawampû)
21 dalawampú't isá bente'y uno / bente y uno / bentiuno / bente-uno (veintiuno) pang-dalawampú't isá / ikalawamapú't isá
30 tatlumpû trenta / treynta (treinta) pantatlumpû / ikatatlumpû (sällsynt litterär variant: ikatlumpû)
40 apatnapû kuwarenta (cuarenta) pang-apatnapû / ikaapatnapû
50 limampû singkuwenta (cincuenta) panlimampû / ikalimampû
60 animnapû sesenta / sisenta (sesenta) pang-animnapû / ikaanimnapû
70 pitumpû setenta / sitenta (setenta) pampitumpû / ikapitumpû
80 walumpû otsenta / utsenta (ochenta) pangwalumpû / ikawalumpû
90 siyamnapû nobenta (noventa) pansiyamnapû / ikasiyamnapû
100 sándaán / daán siyento / s'yento / siyen (cien) pan(g)-(i)sándaán / ikasándaán (sällsynt litterär variant: ikaisándaán)
200 dalawandaán dos siyentos (doscientos) pandalawándaán / ikadalawandaan (sällsynt litterär variant: ikalawándaán)
300 tatlóndaán tres siyentos (trescientos) pantatlóndaán / ikatatlondaan (sällsynt litterär variant: ikatlóndaán)
400 apat na raán kuwatro siyentos (cuatrocientos) pang-apat na raán / ikaapat na raán
500 limándaán kinyentos (quinientos) panlimándaán / ikalimándaán
600 anim na raán sais siyentos (seiscientos) pang-anim na raán / ikaanim na raán
700 pitondaán siyete siyentos / setesiyentos (setecientos) pampitóndaán / ikapitóndaán (eller ikapitóng raán)
800 valóndaán otso siyentos (ochocientos) pangwalóndaán / ikawalóndaán (eller ikawalóng raán)
900 siyám na raán nyabe siyentos / nobesiyentos (novecientos) pansiyám na raán / ikasiyám na raán
1 000 sánlibo / libo mil / uno mil (mil) pan(g)-(i)sánlibo / ikasánlibo
2 000 dalawánlibo dos mil (dos mil) pangalawáng libo / ikalawánlibo
10 000 sánlaksâ / sampúng libo diyes mil (diez mil) pansampúng libo / ikasampúng libo
20 000 dalawanlaksâ / dalawampúng libo bente mil (veinte mil) pangalawampúng libo / ikalawampúng libo
100 000 sangyutá / sandaáng libo siyento mil (cien mil)
200 000 dalawangyutá / dalawandaáng libo dos siyento mil (doscientos mil)
1 000 000 sang-angaw / sangmilyón milyón (un millón)
2 000 000 dalawang-angaw / dalawang milyón dos milyón (dos millones)
10 000 000 sangkatì / sampung milyón d'yes milyón (diez millones)
100 000 000 sambahalà / sampúngkatì / sandaáng milyón s'yento milyón (cien millones)
1 000 000 000 sanggatós / sang-atós / sambilyón bilyón / mil milyón (un billón ( USA ), mil millones, millardo)
1 000 000 000 000 sang-ipaw [ citat behövs ] / santrilyón trilyón / bilyón (un trillón (USA), un billón)
siffra engelsk spanska Ordinal / bråkdel / kardinal
1:a först primer, primero, primera una / ikaisá
2:a andra segundo/a ikalawá
3:a tredje tercero/a ikatló
4:a fjärde cuarto/a ikaapat
5:a femte quinto/a ikalimá
6:a sjätte sexto/a ikaanim
7:a sjunde séptimo/a ikapitó
8:e åttonde oktavo/a ikawaló
9:e nionde noveno/a ikasiyam
10:e tionde décimo/a ikasampû
1⁄2 _ _ halv medio/a, mitad kalahatì
1⁄4 _ _ fjärdedel cuarto kapat
3⁄5 _ _ tre femtedelar tres quintas partes tatlóng-kalimá
2⁄3 _ _ två tredjedelar dos tercios dalawáng-katló
1 + 1 ⁄ 2 en och en halv uno y medio isá't kalahatì
2 + 2 ⁄ 3 två och två tredjedelar dos y dos tercios dalawá't dalawáng-katló
0,5 noll komma fem cero punto cinco, cero coma cinco, cero con cinco salapî / limá hinatì sa sampû
0,05 noll komma noll fem cero punto cero cinco, cero coma cero cinco, cero con cero cinco bagól / limá hinatì sa sandaán
0,005 noll punkt noll noll fem cero punto cero cero cinco, cero coma cero cero cinco, cero con cero cero cinco limá hinatì sa sanlibo
1,25 en komma två fem uno punto veinticinco, uno coma veinticinco, uno con veinticinco isá't dalawampú't limá hinatì sa sampû
2,025 två komma noll två fem dos punto cero veinticinco, dos coma cero veinticinco, dos con cero veinticinco dalawá't dalawampú't limá hinatì sa sanlibo
25 % tjugofem procent venticinco por ciento dalawampú't-limáng bahagdán
50 % femtio procent cincuenta por ciento limampúng bahagdán
75 % sjuttiofem procent setenta y cinco por ciento pitumpú't-limáng bahagdán

Månader och dagar

Månader och dagar i Tagalog är också lokaliserade former av spanska månader och dagar. "Månad" på tagalog är buwán (även ordet för måne ) och "dag" är araw (ordet betyder också sol ). Till skillnad från spanska är dock månader och dagar i Tagalog alltid versaler.

Månad Original spanska Tagalog (förkortning)
januari enero Enero (Ene.)
februari febrero Pebrero (Peb.)
Mars marzo Marso (mars.)
april abril Abríl (Abr.)
Maj majonnäs Mayo (Mayo)
juni junio Hunyo (hun.)
juli julio Hulyo (Hul.)
augusti agosto Agosto (Ago.)
september septiembre Setyembre (Set.)
oktober oktober Oktubre (okt.)
november noviembre Nobyembre (Nob.)
december diciembre Disyembre (Dis.)
Dag Original spanska Tagalog
söndag domingo Linggó
måndag lunes Lunes
tisdag martes Martes
onsdag miércoles Miyérkules / Myérkules
torsdag jueves Huwebes / Hwebes
fredag viernes Biyernes / Byernes
lördag sábado Sábado

Tid

Tidsuttryck i tagalog är också tagaliserade former av motsvarande spanska. "Tid" på tagalog är panahón eller oras .

Tid engelsk Original spanska Tagalog
1 timme en timme una hora Isang oras
2 min två minuter dos minutos Dalawang sandali/minuto
3 sek tre sekunder tres segundos Tatlong saglít/segundo
morgon mañana Umaga
eftermiddag tarde Hapon
kväll/natt noche Gabí
middag mediodía Tanghalì
midnatt medianoche Hatinggabí
01:00 en på morgonen una de la mañana Ika-isa ng umaga
19:00 sju på natten siete de la noche Ikapito ng gabí
1:15
kvart över ett ett-femton 		una y cuarto


Kapat makalipas ikaisa Labinlima makalipas ikaisa Apatnapu't-lima bago mag-ikalawa Tatlong-kapat bago mag-ikalawa
2:30

halv tre halv två halvvägs till/av tre 		dos y media


Kalahati makalipas ikalawa Tatlumpu makalipas ikalawa Kalahating daan bago mag-ikatlo Tatlumpu bago mag-ikatlo
3:45
tre-fyrtiofem kvart till/av fyra
tres y cuarenta y cinco cuatro menos cuarto


Tatlong-kapat makalipas ikatlo Apatnapu't-lima makalipas ikatlo Labinlima bago mag-ikaapat Kapat bago mag-ikaapat
4:25
fyra-tjugofem tjugofem över fyra 		cuatro y veinticinco
Dalawampu't-lima makalipas ikaapat Tatlumpu't-lima bago mag-ikaapat
5:35
fem-trettiofem tjugofem till/av sex
cinco y treinta y cinco seis menos veinticinco
Tatlumpu't-lima makalipas ikalima Dalawampu't-lima bago mag-ikaanim

Vanliga fraser

engelsk Tagalog (med uttal)
Filippinare Pilipino [pɪlɪˈpino]
engelsk engelska [ʔɪŋˈɡlɛs]
Tagalog Tagalog [tɐˈɡaloɡ]
spanska Espanyol/Español/Kastila [ʔɛspɐnˈjol]
Vad heter du? Anó ang pangálan ninyó/nila*? (plural eller artig) [ʔɐˈno: ʔaŋ pɐˈŋalan nɪnˈjo] , Anó ang pangálan mo? (singular) [ʔɐˈno: ʔaŋ pɐˈŋalan mo]
Hur mår du? Kumustá [kʊmʊsˈta] (modernt), Anó pô ang lagáy ninyó/nila? (gammal användning) [ʔɐˈno poː ʔɐŋ lɐˈgaɪ̯ nɪnˈjo]
Knack knack Táo pô [ˈtɐʔo poʔ]
God dag! Magandáng araaw! [mɐɡɐnˈdaŋ ˈʔɐɾaʊ̯]
God morgon! Magandáng umaga! [mɐɡɐnˈdaŋ ʔʊˈmaɡɐ]
God middag! (från 11.00 till 13.00) Magandáng tanghali! [mɐɡɐnˈdaŋ tɐŋˈhalɛ]
God eftermiddag! (från 13.00 till 18.00) Magandáng hapon! [mɐɡɐnˈdaŋ ˈhɐpon]
God kväll! Magandáng gabí! [mɐɡɐnˈdaŋ ɡɐˈbɛ]
Adjö Paálam [pɐˈʔalɐm]
Snälla du Beroende på verbets natur är antingen pakí- [pɐˈki] eller makí- [mɐˈki] fäst som ett prefix till ett verb. Ngâ [ŋaʔ] läggs eventuellt till efter verbet för att öka artigheten. (t.ex. Pakipasa ngâ ang tinapay. ("Kan du skicka brödet, tack?"))
Tack Salamat [sɐˈlamɐt]
Den här Ito [ʔɪˈto] , ibland uttalas [ʔɛˈto] (bokstavligen—"det", "det här")
Den (nära adressaten) Iyan [ʔɪˈjan]
Den där (långt ifrån talare och adressat) Iyon [ʔɪˈjon]
Här Dito ['dito] , heto ['hɛto] ("Här är den")
Precis där Diyan [dʒan] , hayan [hɐˈjan] ("Där är den")
Där borta Doon [doˈʔon]
Hur mycket? Magkano? [mɐɡˈkano]
Hur många? Ilan? [ʔɪˈlan]
Ja Oo [ˈʔoʔo]

Opò [ˈʔopoʔ] eller ohò [ˈʔohoʔ] (formell/artlig form)

Nej Hindî [hɪnˈdɛʔ] (i slutet av en paus eller mening), ofta förkortad till dî [dɛʔ]

Hindî pô [hɪnˈdiː poʔ] (formell/artlig form)

Jag vet inte Hindî ko alám [hɪnˈdiː ko ʔɐˈlam]

Mycket informellt: Ewan [ˈʔɛwɐn] , arkaisk aywan [ʔaɪ̯ˈwan] (närmast engelska motsvarighet: vardagligt avvisande 'Whatever' eller 'Dunno')

Förlåt Pasénsiyá pô [pɐˈsɛnʃɐ poʔ] (bokstavligen från ordet "patiens") eller paumanhín pô [pɐʔʊmɐnˈhin poʔ] , patawad pô [pɐˈtawɐd poʔ] (bokstavligen—"be din förlåtelse)
Därför att Kasí [kɐˈsɛ] eller dahil ['dɐhɪl]
Skynda! Dalí! [dɐˈli] , Bilís! [bɪˈlis]
Igen Mulî [mʊˈˈliʔ] , ulít [ʔʊˈlɛt]
Jag förstår inte Hindî ko naíintindihán [hɪnˈdiː ko nɐˌʔiʔɪntɪndɪˈhan] eller

Hindî ko naúunawáan [hɪnˈdiː ko nɐˌʔuʔʊnɐˈwaʔɐn]

Vad? Ett nej? [ʔɐˈnej]
Var? Saán? [sɐˈʔan] , Nasaán? [ˌnɐsɐˈʔan] (bokstavligen – "Var vid?")
Varför? Bakit? [ˈbɐkɪt]
När? Kailan? [kaɪ̯ˈlan] , [kɐʔɪˈlan] , eller [ˈkɛlɐn] (bokstavligen—"I vilken ordning?/"Vid vilken räkning?")
Hur? Paánó? [pɐˈʔano] (bokstavligen—"Med vad?")
Vart är badrummet? Hur är det? [ˌnɐsɐˈʔan ʔɐŋ ˈbanjo]
Generisk toast Mabuhay ! [mɐˈbuhaɪ̯] (bokstavligen—"länge leve")
Pratar du engelska? Marunong ka bang magsalitâ ng engelska? [mɐˈɾunoŋ kɐ baŋ mɐɡsɐlɪˈtaː nɐŋ ʔɪŋˈɡlɛs]



Marunong pô ba kayóng magsalitâ ng engelska? [mɐˈɾunoŋ poː ba kɐˈjoŋ mɐɡsɐlɪˈtaː nɐŋ ʔɪŋˈɡlɛs] (artlig version för äldre och främlingar) Marunong ka bang mag-Inglés? [mɐˈɾunoŋ kɐ baŋ mɐɡʔɪŋˈɡlɛs] (kort form) Marunong pô ba kayóng mag-Inglés? [mɐˈɾunoŋ poː ba kɐˈjoŋ mɐɡʔɪŋˈɡlɛs] (kort form, artig version för äldre och främlingar)

Det är roligt att leva. Masayá ang mabuhay! [mɐsɐˈja ʔɐŋ mɐˈbuhaɪ̯] eller Masaya'ng mabuhay (kontrakterad version)

*Pronomen som niyo (2:a person plural) och nila (3:e person plural) används på en enda 2:a person i artigt eller formellt språk. Se Tagalog grammatik .

Ordspråk

Ang hindî marunong lumingón sa pinánggalingan ay hindî makaráratíng sa paroroonan.

(— José Rizal )

En som inte vet hur han ska se tillbaka till varifrån han kom kommer aldrig att komma dit han är på väg.



Unang kagat, tinapay par rin. Första tuggan, fortfarande bröd. Helt ludd, ingen substans.



Tao ka nang humarap, bilang tao kitang haharapin. Du når mig som en människa, jag kommer att behandla dig som en människa och aldrig agera som en förrädare. (Ett ordspråk i södra Tagalog som har gjort människor medvetna om betydelsen av uppriktighet i tagalogsamhällen.)


Hulí man daw (rå) vid magalíng, nakáhahábol pa rin. Om man är efter men kapabel kommer man fortfarande att kunna komma ikapp.


Magbirô ka na sa lasíng, huwág lang sa bagong gising. Gör narr av någon berusad, om du måste, men aldrig en som precis har vaknat.


Är det något du vill ha? Vad tjänar gräset till om hästen redan är död?



Ang sakít ng kalingkingan, damdám ng buóng katawán. Smärtan i pinken känns av hela kroppen. I en grupp, om en går ner, följer resten efter.


Nasa hulí ang pagsisisi. Ånger är alltid i slutet.



Pagkáhabà-habà man ng prusisyón, sa simbahan pa rin ang tulóy. Kortegen kan sträcka sig fram och tillbaka, men den hamnar ändå vid kyrkan . (I romantik: hänvisar till hur vissa människor är förutbestämda att gifta sig. I allmänhet: hänvisar till hur vissa saker är oundvikliga, oavsett hur länge du försöker skjuta upp det.)



Kung 'dî mádaán sa santóng dasalan, daanin sa santóng paspasan. Om det inte kan uppnås genom helig bön, skaffa det genom välsignad kraft. (I romantik och uppvaktning: santóng paspasan betyder bokstavligen "helig fortkörning" och är en eufemism för sexuellt umgänge . Det hänvisar till de två stilarna av uppvaktning av filippinska pojkar: den ena är det traditionella, utdragna, återhållsamma sättet som gynnas av äldre generationer, som ofta innehöll serenader och kroppsarbete för flickans familj, den andra är förförelse i förväg, vilket kan leda till ett slag i ansiktet eller en graviditet utanför äktenskapet. Den andra slutsatsen är känd som pikot eller vad västerländska kulturer skulle kalla ett " hagelgevärsäktenskap " . . Detta ordspråk tillämpas också i termer av diplomati och förhandling.)

Se även

Vidare läsning

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Tagalog_language&oldid=1144817006 "