Jordiska grenar

Earthly Branches
Chinese Zodiac carvings on ceiling of Kushida Shrine, Fukuoka.jpg
En snidning av den kinesiska zodiaken i taket på porten till Kushida Shrine i Fukuoka , Japan
Kinesiskt namn
kinesiska 地支
koreanskt namn
Hangul 지지
Hanja 地支
japanskt namn
Kanji 地支
Hiragana ちし
12 grenar
kinesiska 十二 支

De tolv jordiska grenarna eller terrestriska grenarna är ett kinesiskt ordningssystem som används i hela Östasien i olika sammanhang, inklusive dess gamla dateringssystem , astrologiska traditioner , zodiaken och ordtalen .

Ursprung

Jupiters omloppsbana . Kinesiska astronomer delade in den himmelska cirkeln i 12 sektioner för att följa omloppsbanan för 歲星 Suìxīng (Jupiter, årsstjärnan). Astronomer rundade Suixings omloppsbana till 12 år (från 11.86). Suixing förknippades med 攝提 Shètí ( η Boötis ) och kallades ibland Sheti.

Jonathan Smith har föreslagit att de första betydelserna av de jordiska grenarna, som föregick Shang-dynastin , var månens faser , med de himmelska stjälkarna vid den punkten som hänvisade till ekliptikans delningar. Efter att ha antagits som en kalender skulle dessa ha förlorat sin tydliga månreferens, vilket tillåtit deras återanvändning för Jupiter-stationer.

Historia

   I korrelativt tänkande identifierar de 12 åren av Jupitercykeln också årets 12 månader, 12 djur ( mnemonics för systemet), kardinalriktningar , årstider och de 12 traditionella kinesiska tidsenheterna i form av tvåtimmarsperioder som varje dag var uppdelad i. I det här fallet kan en jordisk gren hänvisa till en hel tvåtimmarsperiod eller till den exakta tiden i dess centrum. Till exempel 午時 wǔshí kan betyda antingen 12.00 eller 11.00 – 13.00. ( Jiéqì -systemet gav enstaka timmar och 15-graders bågar i tid och rum.)

Kinesiska årstider är baserade på observationer av solen och stjärnorna. Många kinesiska kalendersystem har börjat det nya året på den andra nymånen efter vintersolståndet .

De jordiska grenarna används idag med de himmelska stammarna i den nuvarande versionen av den "traditionella kinesiska kalendern " och i taoismen . Kombinationen Ganzhi (Stam-Branch) är ett ganska nytt sätt att markera tid; under det andra årtusendet f.Kr., under Shang -eran, gav de 10 himmelska stammarna namnen på veckodagarna. Grenarna är lika gamla som stjälkarna (och enligt nyare arkeologi kan de faktiskt vara äldre), men stjälkarna var knutna till kinesiska kungars rituella kalendrar.

Tolv grenar

 
Jordisk gren 		kinesiska japanska Ryukyuan (Okinawan)
Koreanska ( RR ) 		mongoliska Manchu vietnamesiska
kinesiska zodiaken
Japansk zodiak 		Riktning Säsong Månvarv Dubbel timme

Mandarin Zhuyin
Mandarin Pinyin
Kantonesiska Jyutping
Hokkien POJ
Mellankinesisk Baxter
on'yomi från Earthly Branch
kun'yomi av djur / stjärntecken
on'yomi från Earthly Branch
Japansk-baserad kun'yomi av djur / Zodiac 		infödda kunyomi av djur zodiaken
1 子 ㄗˇ zǐ zi2 chú tsi X し (shi) ね (ne) し にー (nii) えんちゅ (enchu) 자 (ja) ᠬᠤᠯᠤᠭᠠᠨ᠎ᠠ ᠰᡳᠩᡤᡝᡵᡳ tí ( SV : tử)
鼠 Råtta 		鼠 0° (nord) vinter Månad 11 23.00 till 01.00 (midnatt)
2 丑 ㄔㄡˇ chǒu cau2 thiú trhjuw X ちゅう (chū) うし (ushi) ちゅー うし (ushi) うし (ushi) 축 (chuk) ᠦᠬᠡᠷ ᡳᡥᠠᠨ sửu
牛 Ox
牛 Ko 		30° Månad 12 01.00 till 03.00
3 寅 ㄧㄣˊ yín 4 jan i yin いん (in) とら (tora) いん とぅら (tura) とぅら (tura) 인 (in) ᠪᠠᠷᠰ ᡨᠠᠰᡥᠠ dần
虎 Tiger 		虎 60° vår Månad 1 03:00 till 05:00
4 卯 ㄇㄠˇ mǎo maau5 báu maew X ぼう (bō) う (u) ぼー うー (uu) うさじ (usaji) 묘 (myo) ᠲᠠᠤᠯᠠᠢ ᡤᡡᠯᠮᠠᡥᡡᠨ mão (icke- SV : mẹo)
兔 Kanin 		兎 90° (öster) Månad 2 05:00 till 07:00
5 辰 ㄔㄣˊ chén san4 synd dzyin しん (shin) たつ (tatsu) しん たち (tachi) りゅー (ryuu) 진 (jin) ᠯᠤᠤ ᠮᡠᡩᡠᡵᡳ thìn ( SV : thần)
龙（龍） Drake 		竜 (龍) 120° Månad 3 07.00 till 9.00
6 巳 ㄙˋ si zi6 sū zi X し (shi) み (mi) し みー (mii) はぶ (habu) 사 (sa) ᠮᠣᠭᠠᠢ ᠮᡝᡳᡥᡝ tị
蛇 Orm 		蛇 150° sommar Månad 4 9.00 till 11.00
7 午 ㄨˇ wǔ ng5 ngó͘ ngu X ご (gå) うま (uma) ぐ うま (uma) んま ('nma) 오 (o) ᠮᠣᠷᠢ ᠮᠣᡵᡳᠨ ngọ
马（馬） Häst 		馬 180° (söder) Månad 5 11.00 till 13.00 (middag)
8 未 ㄨㄟˋ wèi maj 6 bi mjɨj H び (bi) ひつじ (hitsuji) び ふぃちじ (fichiji) ふぃーじゃー (fiijaa) 미 (mi) ᠬᠣᠨᠢ ᡥᠣᠨᡳᠨ mùi ( SV : vị)
羊 get
羊 Får 		210° Månad 6 13.00 till 15.00
9 申 ㄕㄣ shēn san1 synd syin しん (shin) さる (saru) しん さーるー (saaruu) さーるー (saaruu) 신 (synd) ᠪᠡᠴᠢᠨ ᠪᠣᠨᡳᠣ än
猴 Apa 		猿 240° höst Månad 7 15.00 till 17.00
10 酉 ㄧㄡˇ yǒu jau5 iú yuw X ゆう (yū) とり (tori) ゆー とぅい (tu'i) とぅい (tu'i) 유 (yu) ᠲᠠᠬᠢᠶ᠎ᠠ ᠴᠣᡴᠣ dậu
鸡（雞） Tupp
鶏 (鳥) Kyckling 		270° (väst) Månad 8 17.00 till 19.00
11 戌 ㄒㄩ xū seot1 sut växel じゅつ (jutsu) いぬ (inu) いん ('in) いん ('in) 술 (sul) ᠨᠣᠬᠠᠢ ᡳᠨᡩᠠᡥᡡᠨ tuất
狗 Hund 		犬 300° Månad 9 19.00 till 21.00
12 亥 ㄏㄞˋ hej hoi6 hai hoj X がい (gai) い (i) げー いー (yii) やましし (yamashishi) 해 (hae) ᠭᠠᠬᠠᠢ ᡠᠯᡤᡳᠶᠠᠨ hợi
猪（豬） Pig
猪 Vildsvin 		330° vinter Månad 10 21.00 till 23.00

Vissa kulturer tilldelar olika djur: Vietnam ersätter oxen och kaninen med vattenbuffeln respektive katten; Tibet ersätter tuppen med fågeln . I den traditionella kazakiska versionen av 12-åriga djurcykeln ( kazakiska : мүшел , müşel ), ersätts draken med en snigel ( kazakiska : ұлу , ulw ), och tigern framträder som en leopard ( kazakiska : барыс , barıs ).

Vägbeskrivning

De 24 kardinalriktningarna (forntida kinesisk konvention placerar söder (röd) överst).

Även om kinesiska har ord för de fyra kardinalriktningarna , föredrog kinesiska sjömän och astronomer / astrologer att använda de 12 riktningarna för de jordiska grenarna, vilket liknar den moderna praxisen hos engelsktalande piloter som använder klockan för vägbeskrivningar. Eftersom 12 poäng inte räckte för segling tillkom 12 mittpunkter. Istället för att kombinera två intilliggande riktningsnamn tilldelade de nya namn:

  • användes lämpliga trigramnamn för I Ching .
  • För resten användes de himmelska stammarna (1–4, 7–10). Enligt femelementteorin tilldelas öst till trä, och trästammarna är 甲 ( jiǎ ) och 乙 ( yǐ ). Således tilldelades de medurs till de två angränsande punkterna i öst.

De 24 vägbeskrivningarna är:

  Karaktär Mandarin namn Kantonesiskt namn Hokkien namn koreanskt namn japanskt namn Ryukyuan (Okinawan) vietnamesiskt namn Riktning
1 子 ㄗˇ zǐ zi2 chú 자 (ja) ね (ne) にー (nii) tí ( SV : tử) 0° (nord)
2 癸 ㄍㄨㄟˇ guǐ gwai3 kúi 계 (gye) ( SK : 규 (gyu)) みずのと (mizunoto) みんぬとぅ (minnutu) quý 15°
3 丑 ㄔㄡˇ chǒu cau2 thiú 축 (chuk) ( SK : 추 (chu)) うし (ushi) うし (ushi) sửu 30°
4 艮 ㄍㄣˋ gen gan3 kùn 간 (gan) うしとら (ushitora) うしとぅら (ushitura) burk 45° (nordost)
5 寅 ㄧㄣˊ yín 4 jan i 인 (in) とら (tora) とぅら (tura) dần 60°
6 甲 ㄐㄧㄚˇ jiǎ gaap3 kap / kah 갑 (gap) きのえ (kinoe) ちにー (chinii) giáp 75°
7 卯 ㄇㄠˇ mǎo maau5 báu 묘 (myo) う (u) う (u) mão (icke- SV : mẹo) 90° (öster)
8 乙 ㄧˇ yǐ jyut3 Det 을 (eul) きのと (kinoto) ちぬとぅ(chinutu) på 105°
9 辰 ㄔㄣˊ chén san4 synd 진 (jin) ( SK : 신 (sin)) たつ (tatsu) たち (tachi) thìn ( SV : thần) 120°
10 巽 ㄒㄩㄣˋ xùn säsong 3 Sol 손 (son) たつみ (tatsumi) たちみー (tachimii) ton 135° (sydost)
11 巳 ㄙˋ sì zi6 sū 사 (sa) み (mi) みー (mii) tị 150°
12 丙 ㄅㄧㄥˇ bǐng bing2 péng 병 (hejdå) ひのえ (hinoe) ふぃにー (finii) bính 165°
13 午 ㄨˇ wǔ ng5 ngó͘ 오 (o) うま (uma) うま (uma) ngọ 180° (söder)
14 丁 ㄉㄧㄥ dīng ding1 teng 정 (jeong) ひのと (hinoto) ふぃぬとぅ (finutu) đinh 195°
15 未 ㄨㄟˋ wèi maj 6 bi 미 (mi) ひつじ (hitsuji) ふぃちじ (fichiji) mùi ( SV : vị) 210°
16 坤 ㄎㄨㄣ kun kwan1 khun 곤 (gon) ひつじさる (hitsujisaru) ふぃちじさーるー (fichijisaaruu) khôn 225° (sydväst)
17 申 ㄕㄣ shēn san1 synd 신 (synd) さる (saru) さーるー (saaruu) än 240°
18 庚 ㄍㄥ gēng gäng1 keng 경 (gyeong) かのえ (kanot) かにー (kanii) canh 255°
19 酉 ㄧㄡˇ yǒu yau5 iú 유 (yu) とり (tori) とぅい (tu'i) dậu 270° (väst)
20 辛 ㄒㄧㄣ xīn san1 synd 신 (synd) かのと (kanoto) かぬとぅ (kanutu) solbränna 285°
21 戌 ㄒㄩ xū seot sut 술 (sul) いぬ (inu) いん (in) tuất 300°
22 乾 ㄑㄧㄢˊ qián kin4 khiân 건 (geon) いぬい (inui) いんいー (in'yii) kan ( SV : kiền) 315° (nordväst)
23 亥 ㄏㄞˋ hej hoi6 hai 해 (hae) い (i) いー (yii) hợi 330°
24 壬 ㄖㄣˊ rén sylt4 jîm 임 (im) みずのえ (mizunoe) みんにい (minnii) nhâm 345°

Avancerade sjömän som Zheng He använde 48-punktskompasser. En ytterligare mittpunkt anropades av en kombination av dess två närmaste grundriktningar, såsom 丙午 ( bǐngwǔ ) för riktningen 172,5°, mittpunkten mellan 丙 ( bǐng ), 165° och 午 ( wǔ ), 180°.

Nuvarande användning

De markbundna grenarna används fortfarande ofta i kinesiska räknesystem som liknar hur alfabetet används på engelska . Till exempel namn i juridiska dokument och kontrakt där engelsktalande skulle använda K, L, M, etc. Korea och Japan använder också markbundna grenar på juridiska dokument på detta sätt.

Eftersom de himmelska stjälkarna och markgrenarna tillsammans endast består av 22 tecken, kan de fyra sista bokstäverna – W, ​​X, Y och Z – inte representeras av någon av de himmelska stjälkarna och markgrenarna, och dessa fyra bokstäver representeras av '物', '天', '地' respektive '人' istället.

När det gäller stora bokstäver kan radikalen för '口' ( 'munradikalen') läggas till den motsvarande markbundna grenen eller någon av '物', '天', '地' och '人' för att beteckna en versal.

Se även

PDF: En studie av kardinalriktningsdiagrammet

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Earthly_Branches&oldid=1134901006 "