Slavisk kalender

Medan många slaviska språk officiellt använder latinska härledda namn för årets månader i den gregorianska kalendern , finns det också en uppsättning äldre namn för de tolv månaderna som skiljer sig från de latinska månadsnamnen, eftersom de är av slaviskt ursprung. På vissa språk, som det serbiska språket, har dessa traditionella namn sedan dess blivit arkaiserade och används därför sällan.

De ursprungliga namnen på årets månader på de slaviska språken följer nära naturliga händelser som vädermönster och förhållanden som är vanliga för den perioden, såväl som jordbruksaktiviteter.

Många månader har flera alternativa namn i olika regioner; omvänt kan ett enda "slaviskt namn" motsvara olika "romerska namn" (för olika månader, vanligtvis efter varandra) på olika språk.

Jämförelsetabell

Månadernas slaviska namn har bevarats av ett antal slaviska människor på en mängd olika språk. De konventionella månadsnamnen på vissa av dessa språk är blandade, inklusive namn som visar inflytande från den germanska kalendern (särskilt slovenska, sorbiska och polabiska) eller namn som är lånade från den gregorianska kalendern (särskilt polska och kasjubiska), men de har har ändå tagits med här.

På det litauiska språket finns månadernas baltiska namn bevarade, som delvis sammanfaller med de slaviska, vilket antyder att några av dessa namn kan datera tillbaka till tiden för den baltoslaviska enheten. Litauiska namn visas också i denna tabell för jämförelse.

Jämförelse av de traditionella namnen för de tolv månaderna på olika slaviska språk
Språk januari februari Mars april Maj juni juli augusti september oktober november december
vitryska
студзень studzen′
люты ljuty
сакавік sakavik
красавік krasavik
травень traven′
чэрвень čèrven′
ліпень lipen′
жнівень žniven′
верасень verasen′
кастрычнік kastryčnik
лістапад listapad
снежань snežan′
ukrainska
січень sičen′
лютий ljutyj
березень berezen′
квітень kviten′
червень červen′
липень lypen′
серпень serpen′
вересень veresen′
жовтень žovten′
листопад lystopad
грудень hruden′
Rusyn
лютый ljutyj
цвітень cviten′
жолтень žolten′
ryska (åldriga)
сечень sečenʹ
березозол berezozol
цветень cvetenʹ
липец lipec
листопад listopad
грудень grudenʹ
студень studenʹ
Gamla kyrkoslaviska
просиньць prosinĭcĭ
сѣчьнъ sěčĭnŭ
соухъ suhŭ
брѣзьнъ brězĭnŭ
трѣвьнъ trěvĭnŭ
изокъ izokŭ
чръвлѥнꙑи črŭvljenyi
заревъ zarevŭ
роуинъ ruinŭ
листопадъ listopadŭ
гроудьнъ grudĭnŭ
стоуденъ studenŭ
bulgariska (åldrande)
сечен sečen
люти ljuti
сухи suhi
брезен brezen
тревен treven
изок izok
червен červen
зарев zarev
руен ruen
листопад listopad
груден gruden
просинец prosinec
makedonska (åldriga)
коложег koložeg
сечко sečko
цутар cutar
тревен treven
косар kosar
жетвар žetvar
златец zlatec
житар žitar
гроздобер grozdober
студен studen
снежник snežnik
serbiska (åldriga)
дерикожа derikoža
лажитрава lažitrava
цветањ cvetanj
трешњар trešnjar
жетвар žetvar
гумник gumnik
коледар koledar
Kroatisk siječanj veljača ožujak travanj svibanj lipanj srpanj kolovoz rujan listopad studeni prosinac
slovenska (åldriga) prosinec svečan sušec mali traven veliki traven rožnik mali srpan veliki srpan kimavec vinotok listopad gruden
slovakiska (åldriga) veľký sečeň malý sečeň brezen duben kveten lipen červenec klasen malý rujen veľký rujen prosinec
tjeckiska leden únor březen květen červen srpen září říjen
putsa styczeń luty marzec * kwiecień maj * czerwiec lipiec sierpień wrzesień październik grudzień
brzezień (åldriga) trawień (åldriga)
łżykwiat (åldriga)
Kasjubiska stëcznik gromicznik strëmiannik łżëkwiat môj * czerwińc lëpińc zélnik séwnik rujan lëstopadnik gòdnik
luti kviecéń gòran miodownik serzpiéń wrzeseń pazdzérznik grëdzéń
lägre sorbiska (arkaisk) wezymski swěckowny pózymski jatšownik rozhelony smažki žnjojski jacmjeński požnjenc winski młośny zymski
övre sorbiska (arkaisk) wulki róžk mały róžk nalětnik jutrownik róžownik pražnik žnjenc winowc nazymnik hodownik
Polabian (utdöd) ledemån rüzac zürmån chåidemån laisemån pąťustemån zeminik haimån jisinmån vaińamån zaimamån trübnemån
litauiska (icke-slaviska) sausis vasaris kovas balandis gegužė birželis liepa rugpjūtis rugsėjis spalis lapkritis gruodis

*Icke-slavisk

kroatiska månader

De kroatiska månaderna som används med den gregorianska kalendern av kroater skiljer sig från de ursprungliga latinska månadsnamnen:

Nej. latinskt namn engelskt namn kroatiska namn kroatisk betydelse
1 Ianuarius januari siječanj från att hugga eller hugga ved men det finns också dialektala termer 'svečan, svičen, sičan' som har betydelsen 'festlig', så det finns en möjlighet till betydelsen 'festlig månad' (eftersom det finns flera högtider som firas i januari)
2 Februari februari veljača månad då dagarna blir längre, oveljiti se = att bli större; eller att vältra sig, att rulla valjati , för att indikera instabilt väder
3 Martius Mars ožujak liggande månad (laž>ož; laž = en lögn), eftersom vädret växlar ofta
4 Aprilis april travanj från växande gräs, trava
5 Maius Maj svibanj från spirande Cornel tree svib
6 Iunius juni lipanj från lind , lipa
7 Iulius juli srpanj från att skörda med en skära, srp
8 Augustus augusti kolovoz från att köra vagn (för skörd) — hjul kolo + drive voz
9 september september rujan från ett ålderdomligt verb för rådjur som ryter eller från ett poetiskt ord för rodnande, rosa
10 oktober oktober listopad från fallande löv — lövlista + fallpadati
11 november november studeni från kyla, studen
12 december december prosinac början av solens skinande, att gry sinuti ; eller från sinji , gråblå färg

tjeckiska månader

Namnen på tjeckiska månader är, som på polska, kroatiska, ukrainska och vitryska, inte baserade på de latinska namn som används i de flesta europeiska språk. Suffixet -en läggs till i de flesta av månadernas namn .

Nej. latinskt namn engelskt namn tjeckiskt namn Menande
1. Ianuarius januari leden Från led , "is".
2. Februari februari únor Förmodligen från ordet rot -nor- , infinitivform nořit (se) , "att störta, att sväva", då isen svävar under sjöytan.
3. Martius Mars březen Antingen från bříza , "björk", eller av březí , "gravid, med ungar", eftersom skogsdjuren, främst harar och kaniner, är dräktiga vid den tiden.
4. Aprilis april duben Kommer från dub , "ek".
5. Maius Maj květen Av květ , "blomma". Ursprungligen máj , "maj". Ordet květen förekom först i Jungmanns översättning av Atala från 1805 som poetism och översättning för franska lune de fleurs ( blommornas månad), men fick snabbt acceptans. Jungmann var förmodligen också influerad av det polska ordet kwiecień ("april").
6. Iunius juni červen Antingen från červený , "röd", eller från červ , "mask", båda relaterade till frukt.
7. Iulius juli červenec Samma som červen med ett diminutivt suffix ec , lit. "liten červen".
8. Augustus augusti srpen Från srp , "sickle" - används för skörd.
9. september september září Från gammaltjeckiska zářij , från za říje . (Se říjen .) Folketymologin härleder det från zářit , "att flamma, glöda, stråla, lysa".
10. oktober oktober říjen Från říje , "brutting", den tid då de – främst rådjur – hanarna vill koppla sig.
11. november november listopad Bokstavligen "lövfall".
12. december december prosinec Antingen från prosit , "att be, tigga, att fråga, att vädja", möjligen relaterat till helgdagar vid denna tid, eller från prosinalý , "blek", från siný , djupblå, eftersom himlen vanligtvis är blek vid denna tid.

makedonska månader

Huvudartikel: Makedonska månader

Det makedonska språket har två uppsättningar namn på månaderna i den gregorianska kalendern . Den vanligaste uppsättningen namn kommer från de latinska månadsnamnen och dessa används av den stora majoriteten av den makedonska befolkningen . Det finns dock också en uppsättning äldre namn för de tolv månaderna av slaviskt ursprung som skiljer sig från de latinska månadsnamnen, även om deras användning är arkaiserad och till stor del begränsad till folklitteratur och religiösa kalendrar utgivna av den makedonska ortodoxa kyrkan .

Ursprunget till de makedonska månadsnamnen är nära besläktat med de jordbruksaktiviteter som förekommer under motsvarande period, eller med väderförhållandena som är vanliga för den perioden. Vissa månader har alternativa namn i olika regioner. Användningen av moderna latinska månadsnamn bland makedonier började mot slutet av 1800-talet , som ett resultat av massutbildning.

Nej. latinskt namn engelskt namn makedonska kyrilliska makedonska latin Gammalt makedonskt namn Translitterering Menande
1. Ianuarius januari Јануари januari Коложег Koložeg Månad av brinnande trädstammar
2. Februari februari Февруари Fevruari Сечко Sečko Månad av is
3. Martius Mars Март Mart Цутар Cutar Månad av blomning
4. Aprilis april Април april Тревен Treven Månad av gräs
5. Maius Maj Мај Maj Косар Kosar Tid för blommande gräs och buskar
6. Iunius juni Јуни Juni Жетвар Žetvar Mognadstid för det första fruktavkastningen
7. Iulius juli Јули Juli Златец Zlatec Gyllene månad
8. Augustus augusti augusti Avgust Житар Žitar Månad av vete
9. september september September Septemvri Гроздобер Grozdober Månad av skörd av druvor
10. oktober oktober Октомври Oktomvri Листопад Listopad Månad av löv som faller
11. november november Ноември Noemvri Студен Studen Månad av kyla
12. december december Декември Dekemvri Снежник Snežnik Månad av snö

Slovenska månader

Huvudartikel: Slovenska månader

Många av namnen i den standardiserade uppsättningen av arkaiska slovenska månadsnamn förekommer först i Škofja Loka-manuskriptet, skrivet 1466 av Martin av Loka.

Nej. latinskt namn engelskt namn slovenskt namn slovenskt namn (åldrigt) Menande
1. Ianuarius januari januari prosinec '(sol) skiner igenom';
2. Februari februari februari svečan kanske 'torr' eller 'skuren' (påverkad av svečnica ' Kyndelmäss ');
3. Martius Mars marec sušec "(jord) torr (tillräckligt för odling)";
4. Aprilis april april mali traven 'litet gräs';
5. Maius Maj maj veliki traven 'stort gräs';
6. Iunius juni junij rožnik 'blommor' (en översättning av tyska Rosenmonat );
7. Iulius juli julij mali srpan 'liten skära' (dvs. skörda);
8. Augustus augusti avgust veliki srpan 'stor skära' (dvs. skörda);
9. september september september kimavec 'nicka (frukt)';
10. oktober oktober oktober vinotok 'vin flödar' (en översättning av tyska Weinmonat );
11. november november november listopad 'fallande löv';
12. december december december gruden 'bitande (kall)' eller 'klumpad (jord)';

Se även

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Slavic_calendar&oldid=1127805764 "