Solar term
| (Tjugofyra) soltermer | |||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Traditionell kinesiska | (二十四)節氣 | ||||||||||||||||
| Förenklad kinesiska | (二十四)节气 | ||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||
| Termin | Longitud | Datum |
|---|---|---|
| Lichun | 315° | 4–5 februari |
| Yushui | 330° | 18–19 februari |
| Jingzhe | 345° | 5–6 mars |
| Chunfen | 0° | 20–21 mars |
| Qingming | 15° | 4–5 april |
| Guyu | 30° | 20–21 april |
| Lixia | 45° | 5–6 maj |
| Xiaoman | 60° | 21–22 maj |
| Mangzhong | 75° | 5–6 juni |
| Xiazhi | 90° | 21–22 juni |
| Xiaoshu | 105° | 7–8 juli |
| Dashu | 120° | 22–23 juli |
| Liqiu | 135° | 7–8 augusti |
| Chushu | 150° | 23–24 augusti |
| Bailu | 165° | 7–8 september |
| Qiufen | 180° | 23–24 september |
| Hanlu | 195° | 8–9 oktober |
| Shuangjiang | 210° | 23–24 oktober |
| Lidong | 225° | 7–8 november |
| Xiaoxue | 240° | 22–23 november |
| Daxue | 255° | 7–8 december |
| Dongzhi | 270° | 21–22 december |
| Xiaohan | 285° | 5–6 januari |
| Dahan | 300° | 20–21 januari |
En solterm (eller jieqi ) är någon av tjugofyra perioder i traditionella kinesiska lunisolära kalendrar som matchar en viss astronomisk händelse eller betecknar något naturfenomen. Punkterna är åtskilda 15° från varandra längs ekliptikan och används av lunisolära kalendrar för att hålla sig synkroniserade med årstiderna, vilket är avgörande för agrara samhällen. Soltermerna används också för att beräkna interkalärmånader ; vilken månad som upprepas beror på solens läge vid tillfället.
Enligt Book of Documents var den första bestämda termen Dongzhi (vintersolståndet) av Dan, hertigen av Zhou , medan han försökte lokalisera det geologiska centrumet för den västra Zhou -dynastin, genom att mäta längden av solens skugga på en uråldrig typ av solur som kallas tǔguī ( 土圭 ). Sedan sattes fyra terminer av säsonger, som snart utvecklades till åtta terminer; fram till 104 f.Kr. i boken Taichu-kalendern ingick hela tjugofyra soltermer officiellt i den kinesiska kalendern.
Eftersom solens hastighet längs ekliptikan varierar beroende på avståndet mellan jorden och solen, varierar antalet dagar som det tar för solen att färdas mellan varje par soltermer något under året. Varje solterm är uppdelad i tre pentads ( 候 ; hòu ), så det finns 72 pentads på ett år. Varje pentad består av fem, sällan sex, dagar, och är mestadels uppkallade efter fenologiska (biologiska eller botaniska) fenomen som motsvarar pentaden.
Soltermer har sitt ursprung i Kina och spred sig sedan till Korea , Vietnam och Japan , länder i den östasiatiska kultursfären . Även om varje term namngavs baserat på de säsongsbetonade klimatförändringarna i norra Kinaslätten , använder folk som bor i de olika klimaten den fortfarande utan förändringar. Detta visas av det faktum att traditionella kinesiska tecken för de flesta soltermer är identiska.
Den 1 december 2016 listades soltermerna av UNESCO som ett immateriellt kulturarv .
Numrering
De jämna soltermerna (markerade med "Z", för kinesiska : 中氣 ) anses vara de stora termerna, medan de udda soltermerna (markerade med "J", för kinesiska : 節氣 ) anses vara mindre. Året börjar med Lichun (J1) och slutar med Dahan (Z12).
Flerspråkig lista
|
Solens ekliptiska longitud |
kinesiskt namn |
koreanskt namn |
vietnamesiskt namn |
japanskt namn |
Ryukyuan (Okinawan) namn |
engelska namn |
Engelskt namn ( officiell översättning av vinter-OS i Peking 2022) |
gregorianskt datum (± 1 dag) |
Referens för Month Intercalating |
Kinesisk zodiak & Månadens jordiska gren | Motsvarande västerländska astrologiska tecken |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 315° |
立春 lìchūn |
立春 (입춘/립춘) ipchun/ripchun |
Lập xuân (立春) |
立春（りっしゅん） risshun |
立春（りっしゅん） risshun |
Våren börjar | Början av våren | 4 feb | 1:a månaden initial |
Tiger ( 虎 ) Yín ( 寅 ) |
Vattumannen |
| 330° |
雨水 yǔshuǐ |
雨水 (우수) usu |
Vũ thủy (雨水) |
雨水（うすい） usui |
雨水（うしー） ushii |
Regnvatten | Regnvatten | 19 feb | 1:a månadens mittpunkt | Fiskarna | |
| 345° |
驚蟄 ( 惊蛰 ) jīngzhé |
驚蟄 (경칩) gyeongchip |
Kinh trập (驚蟄) |
啓蟄（けいちつ） keichitsu |
|
Insekter vaknar | Uppvaknande av insekter | 6 mars | 2:a månaden initial |
Kanin ( 兔 ) Mǎo ( 卯 ) |
|
| 0° |
春分 chūnfēn |
春分 (춘분) chunbun |
Xuân phân (春分) |
春分（しゅんぶん） shunbun |
春分（すんぶん） solbröd |
Vårdagjämning | Vårdagjämningen | 21 mars | 2:a månadens mittpunkt | Väduren | |
| 15° |
清明 qīngmíng |
淸明 (청명) cheongmyeong |
Thanh minh (清明) |
清明（せいめい） seimei |
清明（しーみー） shiimii |
Ljust och tydligt | Ren ljusstyrka | 5 apr | 3:e månaden initial |
Dragon ( 龍 ) Chén ( 辰 ) |
|
| 30° |
穀雨 ( 谷雨 ) gǔyǔ |
穀雨 (곡우) gogu |
Cốc vũ (穀雨) |
穀雨（こくう） kokuu |
穀雨（くくー） kukuu |
Majsregn | Kornregn | 20 april | 3:e månadens mittpunkt | Oxen | |
| 45° |
立夏 lìxià |
立夏 (입하/립하) ipha/ripha |
Lập hạ (立夏) |
立夏（りっか） rikka |
立夏（りっかー） rikkaa |
Sommaren börjar | Början av sommaren | 6 maj | 4:e månaden initial |
Snake ( 蛇 ) Sì ( 巳 ) |
|
| 60° |
小滿 ( 小满 ) xiǎomǎn |
小滿 (소만) soman |
Tiểu man (小滿) |
小満（しょうまん） shōman |
小満（すーまん） suuman |
Majs former | Spannmålsknoppar | 21 maj | 4:e månadens mittpunkt | Tvillingarna | |
| 75° |
芒種 ( 芒种 ) mángzhòng |
芒種 (망종) mangjong |
Mang chủng (芒種) |
芒種（ぼうしゅ） bōshu |
芒種（ぼーすー） boosuu |
Majs på örat | Korn i örat | 6 juni | 5:e månaden initial |
Häst ( 馬 ) Wǔ ( 午 ) |
|
| 90° |
夏至 xiàzhì |
夏至 (하지) haji |
Hạ chí (夏至) |
夏至（げし） geshi |
夏至（かーちー） kaachii |
Sommarsolstånd | Sommarsolstånd | 21 juni | 5:e månadens mittpunkt | Cancer | |
| 105° |
小暑 xiǎoshǔ |
小暑 (소서) soseo |
Tiểu thử (小暑) |
小暑（しょうしょ） shōsho |
小暑（くーあちさ） kuu'achisa |
Måttlig värme | Mindre värme | 7 juli | 6:e månaden initial |
Get ( 羊 ) Wèi ( 未 ) |
|
| 120° |
大暑 dàshǔ |
大暑 (대서) daeseo |
Đại thử (大暑) |
大暑（たいしょ） taisho |
大暑（うーあちさ） uu'achisa |
Stor värme | Stor värme | 23 juli | 6:e månadens mittpunkt | Leo | |
| 135° |
立秋 lìqiū |
立秋 (입추/립추) ipchu/ripchu |
Lập tor (立秋) |
立秋（りっしゅう） risshū |
立秋（りっすー） rissuu |
Hösten börjar | Början av hösten | 8 augusti | 7:e månaden initial |
Monkey ( 猴 ) Shēn ( 申 ) |
|
| 150° |
處暑 ( 处暑 ) chǔshǔ |
處暑 (처서) cheoseo |
Xử thử (處暑) |
処暑（しょしょ） shosho |
処暑（とぅくるあちさ） tukuru'achisa |
Slut på värme | Slut på värme | 23 aug | 7:e månadens mittpunkt | Jungfrun | |
| 165° |
白露 báilù |
白露 (백로) baekno/baekro |
Bạch lộ (白露) |
白露（はくろ） hakuro |
白露（ふぁくるー） fakuruu |
Vit dagg | Vit dagg | 8 sep | 8:e månaden initial |
Tupp ( 雞 ) Yǒu ( 酉 ) |
|
| 180° |
秋分 qiūfēn |
秋分 (추분) chubun |
Thu phân (秋分) |
秋分（しゅうぶん） shūbun |
秋分（すーぶん） suubun |
Höstdagjämning | Höstdagjämning | 23 september | 8:e månadens mittpunkt | Vågen | |
| 195° |
寒露 hánlù |
寒露 (한로) hanlo |
Hàn lộ (寒露) |
寒露（かんろ） kanro |
寒露（かんるー） kanruu |
Kall dagg | Kall dagg | 8 okt | 9:e månaden initial |
Hund ( 狗 ) Xū ( 戌 ) |
|
| 210° |
霜降 shuāngjiàng |
霜降 (상강) sanggang |
Sương giáng (霜降) |
霜降（そうこう） sōkō |
霜降（しむくだり） shimukudari |
Glasera | Frosts härkomst | 23 okt | 9:e månadens mittpunkt | Skorpionen | |
| 225° |
立冬 lìdōng |
立冬 (입동/립동) ipdong/ripdong |
Lập đông (立冬) |
立冬（りっとう） rittō |
立冬（りっとぅー） rittuu |
Vintern börjar | Början av vintern | 7 nov | 10:e månaden initial |
Gris ( 豬 ) Hài ( 亥 ) |
|
| 240° |
小雪 xiǎoxuě |
小雪 (소설) soseol |
Tiểu tuyết (小雪) |
小雪（しょうせつ） shōsetsu |
小雪（くーゆち） kuuyuchi |
Lätt snö | Mindre snö | 22 nov | 10:e månadens mittpunkt | Skytten | |
| 255° |
大雪 dàxuě |
大雪 (대설) daeseol |
Đại tuyết (大雪) |
大雪（たいせつ） taisetsu |
大雪（うーゆち） uuyuchi |
Tung snö | Major Snow | 7 dec | 11:e månaden initial |
Råtta ( 鼠 ) Zǐ ( 子 ) |
|
| 270° |
冬至 dōngzhì |
冬至 (동지) dongji |
Đông chí (冬至) |
冬至（とうじ） tōji |
冬至（とぅんじー） tunjii |
Vintersolståndet | Vintersolståndet | 22 dec | 11:e månadens mittpunkt | Stenbocken | |
| 285° |
小寒 xiǎohán |
小寒 (소한) sohan |
Tiểu han (小寒) |
小寒（しょうかん） shōkan |
小寒（すーかん） suukan |
Måttlig kyla | Mindre förkylning | 6 jan | 12:e månaden initial |
Ox ( 牛 ) Chǒu ( 丑 ) |
|
| 300° |
大寒 dàhán |
大寒 (대한) daehan |
Đại hàn (大寒) |
大寒（だいかん） daikan |
大寒（でーかん） deekan |
Svår kyla | Major Cold | 20 jan | 12:e månadens mittpunkt | Vattumannen |
Kinesisk mnemonisk sång
"Song of Solar Terms" ( förenklad kinesiska : 节气歌 ; traditionell kinesiska : 節氣歌 ; pinyin : jiéqìgē ) används för att underlätta memoreringen av jiéqì :
|
|
|
De första fyra raderna ger en kortfattad version av namnen på de 24 jieqi . De sista fyra raderna ger några tumregler om de gregorianska datumen för jieqi , nämligen:
- Två jieqi per månad;
- Gregorianska datum är avstängda med högst en eller två dagar;
- Under det första halvåret av året inträffar jieqi runt den 6:e och 21:e dagen i varje (gregoriansk) månad;
- Under andra halvan av året inträffar jieqi runt den 8:e och 23:e dagen i varje (gregoriansk) månad.
Bestämning
Den moderna definitionen som använder ekliptiska longituder, introducerad av Shixian-kalendern , är känd som 定气法 . Enligt denna metod liknar bestämningen av soltermer den astronomiska bestämningen av specialfallen av dagjämnings- och solståndsdatum , med olika ekliptiska longituder att lösa. Man kan börja med en approximation och sedan utföra en korrigering med hjälp av solens anomalier och medelrörelser . JPL Horizons On-Line Ephemeris System kan användas för att fråga efter exakta tider för soltermer.
Den äldre metoden är känd som 平气法 och delar helt enkelt det tropiska året i 24 lika delar.
Regional anmärkning
I Japan syftade termen Setsubun ( 節分 ) ursprungligen på risshunaftnarna ( 立春 , 315°, början av våren), Rikka ( 立夏 , 45°, början av sommaren), Risshū ( 立秋 , 135°, början av hösten), och Rittō ( 立冬 , 225°, början av vintern), men hänvisar för närvarande mest till dagen före Risshun . Namnet på varje solterm hänvisar också till tidsperioden mellan den dagen och nästa solterm, eller 1/24 av ett år.
Se även
externa länkar
- 24 Solar Terms-kalkylator
- 24 Solar Termer – Hong Kong Observatory
- Tjugofyra soltermer och deras seder i Kina
- Kinesisk kalender med kommande soltermer under innevarande år
- 24 Sekki – NAOJ > ECO > Ordlista >
- Tjugofyra soltermer och betydelse
- Datum och tid för Solar Terms
- De 24 solvillkoren