Pe̍h-ōe-jī

Den här artikeln handlar om Hokkiens romaniseringssystem. För annan användning av dessa hanzi, se 白話字 .

Pe̍h-ōe-jī Kyrkoromanisering
Ett exempel på pe̍h-ōe-jī text
Skripttyp	Alfabet
Skapare	Walter Henry Medhurst Elihu Doty John Van Nest Talmage
Tidsperiod	sedan 1830-talet
språk	Southern Min Amoy taiwanesiska
Relaterade skript
Föräldrasystem	Egyptiska hieroglyfer Proto-sinaitiska feniciska alfabetet grekiska alfabetet latinska skriften Pe̍h-ōe-jī
Barnsystem	TLPA taiwanesiskt romaniseringssystem

  Pe̍h-ōe-jī ( taiwanesiska Hokkien: [pe˩ ˀo̯e̞˩ d͡ʑi˧] ( lyssna ) ; POJ ; bokstavligen 'vernacular writing'), även ibland känd som kyrkans romanisering , är en ortografi som används för att skriva varianter av sydminkinesiska , särskilt taiwanesiska och Amoy Hokkien .

Utvecklad av västerländska missionärer som arbetade bland den kinesiska diasporan i Sydostasien på 1800-talet och förfinad av missionärer som arbetade i Xiamen och Tainan , använder den ett modifierat latinskt alfabet och några diakritiska tecken för att representera det talade språket. Efter den första framgången i Fujian blev POJ mest utbredd i Taiwan och i mitten av 1900-talet fanns det över 100 000 personer som kunde läsa POJ. En stor mängd tryckt material, religiöst och sekulärt, har producerats i manuset, inklusive Taiwans första tidning, Taiwan Church News .

Under Taiwan under japanskt styre (1895–1945 ) undertrycktes användningen av pe̍h-ōe-jī och taiwanesisk kana uppmuntrades; det stod inför ytterligare undertryckande under Kuomintangs krigslagsperiod (1947–1987). I Fujian minskade användningen efter etableringen av Folkrepubliken Kina (1949) och i början av 2000-talet var systemet inte i allmänt bruk där. Emellertid är taiwanesiska kristna , icke-infödda elever från Southern Min och infödda entusiaster i Taiwan bland dem som fortsätter att använda pe̍h-ōe-jī . Fullständigt datorstöd uppnåddes 2004 med lanseringen av Unicode 4.1.0, och POJ är nu implementerat i många typsnitt , inmatningsmetoder och används i omfattande onlineordböcker.

Versioner av pe̍h-ōe-jī har utarbetats för andra sydkinesiska varianter , inklusive Hakka och Teochew Southern Min . Andra relaterade manus inkluderar Pha̍k-oa-chhi för Gan , Pha̍k-fa-sṳ för Hakka , Bǽh-oe-tu för hainanesiska , Bàng-uâ-cê för Fuzhou , Pe̍h-ūe-jī för Teochew , Gṳ̿ing-nǎing-nǎing -cī för Northern Min , och Hing-hua̍ báⁿ-uā-ci̍ för Pu-Xian Min .

2006 släpptes det taiwanesiska romaniseringssystemet ( Tâi-lô ), en regeringssponsrad efterträdare baserad på pe̍h-ōe-jī . Trots detta har modersmålsundervisning och skrivsystem för taiwanesiska förblivit ett hårt debatterat ämne i Taiwan.

namn

Pe̍h-ōe-jī
Traditionell kinesiska	白話字
Förenklad kinesiska	白话字
Hokkien POJ	Pe̍h-ōe-jī
Bokstavlig mening	Folkspråksskrift
Transkriptioner Standard Mandarin Hanyu Pinyin Báihuà zì Wu Romanisering Poe 平 ho 入 zî 平 Gan Romanisering Pha̍k-oa-chhi Hakka Romanisering Pha̍k-fa-sṳ Yue: Kantonesiska Yale romanisering baahk wá jih Jyutping baak 6 waa 2 zi 6 Södra Min Hokkien POJ Pe̍h-ōe-jī Tâi-lô Pe̍h-uē-jī Bbánlám Pìngyīm Béhwêzzî Teochew Peng'im Bêh 8 uê 7 ri 7 Hainanesisk romanisering Bǽh-oe-tu Östra Min Fuzhou BUC Bàh-uâ-cê

Namnet pe̍h-ōe-jī ( kinesiska : 白話字 ; pinyin : Báihuà zì ) betyder "vernacular skrift", skrivna tecken som representerar vardagligt talat språk. Namnet vernacular skrift skulle kunna appliceras på många typer av skrift, romaniserad och karaktärsbaserad, men termen pe̍h-ōe-jī är vanligtvis begränsad till Southern Min -romaniseringssystemet som utvecklades av presbyterianska missionärer på 1800-talet.

Missionärerna som uppfann och förfinade systemet använde, istället för namnet pe̍h-ōe-jī , olika andra termer, såsom "Romanized Amoy Vernacular" och "Romanized Amoy Colloquial." Ursprunget till systemet och dess omfattande användning i det kristna samfundet har lett till att det av vissa moderna författare är känt som "kyrkoromanisering" ( 教會羅馬字 ; Kàu-hōe Lô-má-jī ; Jiàohuì Luōmǎzì ) och förkortas ofta på POJ sig till Kàu-lô . ( 教羅 ; Jiàoluō ) Det finns en viss debatt om huruvida " pe̍h-ōe-jī " eller "Church Romanization" är det mer passande namnet.

Invändningar mot " pe̍h-ōe-jī " är att det kan hänvisa till mer än ett system och att både litterära och vardagliga register Southern Min förekommer i systemet och att beskriva det som "vernacular" skrift kan vara felaktigt. Invändningar mot "kyrkoromanisering" är att vissa icke-kristna och vissa sekulära skrifter använder den. POJ är idag till stor del avskild från sitt tidigare religiösa syfte. Termen "romanisering" ogillas också av vissa, som ser det som att förringa statusen för pe̍h-ōe-jī genom att identifiera det som ett kompletterande fonetiskt system istället för en fristående ortografi.

Historia

Pe̍h-ōe-jī inskription vid en kyrka i Tainan ( Tâi-lâm ) till minne av Thomas Barclay

Pe̍h-ōe-jīs historia har starkt påverkats av officiella attityder gentemot Southern Min folkspråk och de kristna organisationer som propagerade den. Tidiga dokument pekar på syftet med skapandet av POJ som en pedagogisk karaktär, nära förbunden med att utbilda kristna konvertiter .

Tidig utveckling

De första som använde ett romaniserat manus för att skriva Southern Min var spanska missionärer i Manila på 1500-talet. Emellertid användes den främst som ett läromedel för spanska elever från Southern Min, och verkar inte ha haft något inflytande på utvecklingen av pe̍h-ōe-jī . I början av 1800-talet var Kina stängt för kristna missionärer , som istället proselytiserade till utländska kinesiska samhällen i Sydostasien . Det tidigaste ursprunget till systemet finns i ett litet ordförråd som först trycktes 1820 av Walter Henry Medhurst , som fortsatte med att publicera Dictionary of the Hok-këèn Dialect of the Chinese Language, Enligt läsningen och vardagsspråket 1832.

Denna ordbok representerar det första stora referensverket i POJ, även om romaniseringen inom var ganska annorlunda från det moderna systemet, och har kallats Early Church Romanization av en forskare i ämnet. Medhurst, som var stationerad i Malacka , påverkades av Robert Morrisons romanisering av mandarinkinesiska , men var tvungen att förnya sig på flera områden för att spegla stora skillnader mellan Mandarin och Southern Min. Flera viktiga utvecklingar inträffade i Medhursts arbete, särskilt tillämpningen av konsekventa tonmarkeringar (påverkat av samtida språkstudier av sanskrit , som höll på att bli av mer mainstream-intresse för västerländska forskare). Medhurst var övertygad om att korrekt representation och återgivning av den tonala strukturen i Southern Min var avgörande för förståelsen:

Med respekt för dessa toner av det kinesiska språket, har vissa meningsskiljaktigheter erhållits, och medan vissa har ansett dem vara av största vikt, har andra betalat dem liten eller ingen avsikt. Författaren lutar bestämt till den förra åsikten; efter att ha funnit, av enhetlig erfarenhet, att utan strikt uppmärksamhet på toner är det omöjligt för en person att göra sig förstådd i Hok-këèn .

— WH Medhurst

Frontispice av Doty's Anglo Chinese Manual of the Amoy Dialect (1853)

Det system som Medhurst förklarade påverkade senare ordbokskompilatorer med avseende på tonal notation och initialer, men både hans komplicerade vokalsystem och hans betoning på det litterära registret i Southern Min släpptes av senare författare. Efter Medhursts arbete Samuel Wells Williams den främste förespråkaren för stora förändringar i ortografin som utformats av Morrison och anpassad av Medhurst. Genom personlig kommunikation och brev och artiklar tryckta i The Chinese Repository nåddes en konsensus för den nya versionen av POJ, även om Williams förslag i stort sett inte följdes.

Det första större verket som representerade denna nya ortografi var Elihu Dotys anglo -kinesiska handbok med romaniserad talspråk i Amoy-dialekten, publicerad 1853. Manualen kan därför betraktas som den första presentationen av en förmodern POJ, ett viktigt steg framåt från Medhursts ortografi och skiljer sig från dagens system i endast några få detaljer. Från denna tidpunkt har olika författare justerat några av konsonanterna och vokalerna, men systemet med tonmärken från Doty's Manual överlever intakt i modern POJ. John Van Nest Talmage har traditionellt sett betraktats som grundaren av POJ bland samhället som använder ortografin, även om det nu verkar som att han var en tidig promotor av systemet snarare än dess uppfinnare.

År 1842 slöts Nankingfördraget , som bland sina bestämmelser inkluderade skapandet av fördragshamnar där kristna missionärer skulle vara fria att predika. Xiamen (då känd som Amoy) var en av dessa fördragshamnar, och brittiska, kanadensiska och amerikanska missionärer flyttade in för att börja predika för de lokala invånarna. Dessa missionärer, inhysta i kantonen Gulangyu , skapade uppslagsverk och religiösa traktater, inklusive en bibelöversättning . Naturligtvis baserade de uttalet av sin romanisering på Xiamens tal, som blev de facto-standarden när de så småningom flyttade till andra områden i Hokkien Sprachraum , framför allt Taiwan. 1858 års fördrag i Tianjin öppnade officiellt Taiwan för västerländska missionärer, och missionärssällskap var snabba med att skicka män att arbeta på fältet, vanligtvis efter en vistelse i Xiamen för att skaffa sig grunderna i språket.

Mognad

Khó-sioh lín pún-kok ê jī chin oh, chió chió lâng khòaⁿ ē hiáu-tit. Só͘-í góan ū siat pa̍t-mih ê hoat-tō͘, ēng pe̍h-ōe-jī lâi ìn-chheh, hō͘ lín chèng-lâng khòaⁿ khah khòai bat... i Lâng m̄-ōnpha bat... -chú-jī só͘-í m̄-bián o̍h chit-hō ê jī; iā m̄-thang khòaⁿ-khin i, kóng sī gín-á só͘-tha̍k--ê.

Eftersom karaktärerna i ditt land är så svåra är bara ett fåtal personer läskunniga. Därför har vi strävat efter att trycka böcker i pe̍h-ōe-jī för att hjälpa dig att läsa... tro inte att om du kan kinesiska tecken behöver du inte lära dig det här manuset, och du ska inte heller betrakta det som en barnslig sak.

Thomas Barclay, Tâi-oân-hú-siâⁿ Kàu-hōe-pò , nummer 1

Quanzhou och Zhangzhou är två stora varianter av Southern Min, och i Xiamen kombinerades de för att bilda något "inte Quan, inte Zhang" – dvs inte det ena eller det andra, utan snarare en fusion, som blev känd som Amoy Dialect eller Amoy Chinese . I Taiwan, med sin blandning av migranter från både Quanzhou och Zhangzhou, var den språkliga situationen liknande; även om den resulterande blandningen i den södra staden Tainan skiljde sig från Xiamen-blandningen, var den tillräckligt nära för att missionärerna kunde ignorera skillnaderna och importera sina system i grossistledet.

Det faktum att religiösa traktater, ordböcker och undervisningsguider redan fanns på Xiamen-språket innebar att missionärerna i Taiwan kunde börja proselytisera omedelbart, utan den mellanliggande tid som behövdes för att skriva detta material. Missionära åsikter var delade om huruvida POJ var önskvärt som ett mål i sig som en fullfjädrad ortografi, eller som ett medel till läskunnighet i kinesiska tecken . William Campbell beskrev POJ som ett steg på vägen mot att läsa och skriva karaktärerna, och hävdade att att främja det som ett oberoende skriftsystem skulle väcka nationalistiska passioner i Kina, där karaktärer ansågs vara en helig del av den kinesiska kulturen. På andra sidan Thomas Barclay att läskunnighet i POJ borde vara ett mål snarare än en waypoint :

Strax efter min ankomst till Formosa blev jag fast övertygad om tre saker, och mer än femtio års erfarenhet har stärkt min övertygelse. Den första var att om man ska ha en sund, levande kyrka är det nödvändigt att alla medlemmar, män och kvinnor, läser skrifterna själva; för det andra att detta mål aldrig kan uppnås genom att använda den kinesiska karaktären; för det tredje att det kan uppnås genom att använda den alfabetiska skriften, detta romaniserade folkspråk.

— Thomas Barclay

En stor välsignelse för främjandet av POJ i Taiwan kom 1880 när James Laidlaw Maxwell , en medicinsk missionär baserad i Tainan , donerade en liten tryckpress till den lokala kyrkan, som Thomas Barclay lärde sig att driva 1881 innan han grundade Presbyterian Church Press 1884. Därefter blev Taiwan Prefectural City Church News , som först dök upp 1885 och producerades av Barclay's Presbyterian Church of Taiwan Press, den första tryckta tidningen i Taiwan.

När andra författare gjorde sina egna ändringar av de konventioner som fastställts av Medhurst och Doty, utvecklades pe̍h-ōe-jī och så småningom etablerade sig i sin nuvarande form. Ernest Tipsons fickordbok från 1934 var det första referensverket som återspeglade denna moderna stavning. Mellan Medhursts ordbok från 1832 och standardiseringen av POJ på Tipsons tid publicerades ett antal verk, som kan användas för att kartlägga förändringen över tiden av pe̍h-ōe-jī :

Evolution of pe̍h-ōe-jī , 1832–1934

År	Författare	Pe̍h-ōe-jī stavningsjämförelse									Källa
		[ tɕ ]	[ ts ]	[ ŋ ] [ŋ]	[ɪɛn] / [ɛn]	[iɛt̚]	[ɪk]	[i]	[ ɔ ]	[ ◌ʰ ]
1832	Medhurst	kap		gn	ëen	ëet	ek	eng	oe	'h
1853	Doty	kap		ng	ian	jag på	iek	ieng	o	'
1869	MacGowan	ts		ng	ien	iet	ek	eng	o	h
1873	Douglas	kap	ts	ng	ien	iet	ek	eng	ɵ͘	h
1894	Van Nest Talmage	kap		ng	ian	jag på	ek	eng	o	h
1911	Warnshuis & de Pree	kap		ng	ian	jag på	ek	eng	o	h
1913	Campbell	kap	ts	ng	ian	jag på	ek	eng	o	h
1923	Barclay	kap	ts	ng	ian	iet	ek	eng	o	h
1934	Tipson	kap		ng	ian	jag på	ek	eng	o	h

Taiwanesiska kana används som rubintecken

Tävling om POJ introducerades under den japanska eran i Taiwan (1895–1945) i form av taiwanesiska kana , ett system utformat som ett läromedel och uttalsguide, snarare än en oberoende ortografi som POJ. Från 1930-talet och framåt, med den ökande militariseringen av Japan och Kōminka -rörelsen som uppmuntrade taiwaneserna att " japanisera ", vidtogs en mängd åtgärder mot modersmål, inklusive taiwanesiska. Även om dessa drag resulterade i ett undertryckande av POJ, var de "en logisk konsekvens av att öka mängden utbildning i japanska, snarare än ett uttryckligt försök att förbjuda en viss taiwanesisk ortografi till förmån för taiwanesisk kana " .

Det andra kinesisk-japanska kriget som började 1937 satte strängare åtgärder i kraft, och tillsammans med förbudet av romaniserade taiwaneser förbjöds olika publikationer och shobō i konfuciansk stil ( kinesiska : 書房 ; pinyin : shūfáng ; Pe̍h-ōe-jī : su- pâng ) – privatskolor som undervisade i klassisk kinesiska med litterärt Southern Min-uttal – lades ner 1939. De japanska myndigheterna kom att uppfatta POJ som ett hinder för japanisering och misstänkte också att POJ användes för att dölja "dolda koder och hemliga revolutionära meddelanden ". I klimatet av det pågående kriget förbjöd regeringen Taiwan Church News 1942 som det skrevs i POJ.

Efter andra världskriget

Ett dekret (1955) som förbjöd Pe̍h-ōe-jī .

Inledningsvis hade Kuomintang- regeringen i Taiwan en liberal inställning till "lokala dialekter" (dvs. icke-mandarinska varianter av kinesiska). Nationella språkkommittén producerade häften som beskriver versioner av Zhuyin fuhao för att skriva taiwanesiska, dessa är avsedda för nyanlända regeringstjänstemän från utanför Taiwan såväl som lokala taiwanesiska. Den första regeringens åtgärd mot inhemska språk kom 1953, då användningen av taiwanesiska eller japanska för undervisning var förbjuden. Nästa steg för att undertrycka rörelsen kom 1955, när användningen av POJ för proselytisering förbjöds. Vid den tidpunkten fanns det 115 000 människor läskunniga i POJ i Taiwan, Fujian och Sydostasien.

Två år senare förbjöds missionärer att använda romaniserade biblar, och användningen av "modersmål" (dvs. taiwanesiska Hokkien, Hakka och de icke-sinitiska formosanska språken ) i kyrkligt arbete blev olagligt. Förbudet mot POJ-biblar upphävdes 1959, men kyrkorna "uppmuntrades" att istället använda karaktärsbiblar. Regeringens aktiviteter mot POJ intensifierades i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet, när flera publikationer förbjöds eller beslagtogs i ett försök att förhindra spridningen av romaniseringen. 1964 förbjöds användning av taiwanesiska i skolor eller officiella miljöer, och överträdelser i skolor bestraffades med misshandel, böter och förnedring. Taiwan Church News (tryckt i POJ) förbjöds 1969 och fick återkomma först ett år senare när förlagen gick med på att skriva ut det med kinesiska tecken .

1974 förbjöd regeringens informationskontor A Dictionary of Southern Min , med en regeringstjänsteman som sa: "Vi har inga invändningar mot att ordboken används av utlänningar. De kunde använda den i mimeograferad form. Men vi vill inte att den publiceras som en bok och säljs offentligt på grund av romaniseringen den innehåller. Kineser bör inte lära sig kinesiska genom romanisering." Också på 1970-talet konfiskerades och förbjöds en POJ Nya Testamentets översättning känd som "Red Cover Bible" ( Âng-phoê Sèng-keng) av den nationalistiska regimen. Officiella drag mot inhemska språk fortsatte in på 1980-talet, utbildningsministeriet och inrikesministeriet beslutade 1984 att förbjuda missionärer att använda "lokala dialekter" och romaniseringar i sitt arbete.

När krigslagen upphörde 1987 hävdes begränsningarna för "lokala språk" tyst, vilket resulterade i ett växande intresse för taiwanesiskt skrivande under 1990-talet. För första gången sedan 1950-talet diskuterades och debatterades taiwanesiskt språk och litteratur öppet i tidningar och tidskrifter. Det fanns också stöd från det dåvarande oppositionspartiet, Demokratiska progressiva partiet , för att skriva på språket. Av totalt 26 dokumenterade ortografier för taiwanesiska 1987 (inklusive nedlagda system), uppfanns ytterligare 38 från 1987 till 1999, inklusive 30 olika romaniseringar, sex anpassningar av Bopomofo och två hangulliknande system . Vissa kommentatorer tror att Kuomintang, även om de undvek ett direkt förbud mot modersmålsrörelserna efter att krigslagen upphörde, tog en "dela och härska"-strategi genom att främja Taiwanesiska språkfonetiska alfabetet (TLPA), ett alternativ till POJ, som var på den tiden valet av majoriteten inom nativiseringsrörelsen.

Modersmålsundervisning har förblivit ett hårt omdebatterat ämne i Taiwan in på 2000-talet och är föremål för många politiska gräl.

Nuvarande systemet

Se även: Jämförelse av Hokkiens skriftsystem och Written Hokkien

Det nuvarande systemet med pe̍h-ōe-jī har varit stabilt sedan 1930-talet, med några få mindre undantag (detaljerad nedan). Det finns en ganska stor grad av likhet med det vietnamesiska alfabetet , inklusive distinktionen ⟨b/p/ph⟩ och användningen av ⟨ ơ ⟩ på vietnamesiska jämfört med ⟨ o͘ ⟩ i POJ. POJ använder följande bokstäver och kombinationer:

Stora bokstäver	A	B	CH	CHH	E	G	H	jag	J	K	KH	L	M	N	ᴺ	NG	O	O	P	PH	S	T	TH	U
Gemener	a	b	kap	chh	e	g	h	i	j	k	kh	l	m	n	ⁿ	ng	o	o	sid	ph	s	t	th	u
Bokstavsnamn	a	vara	che	chhe	e	ge	ha	i	ji̍t	ka	kha	e-luh	e-muh	e-nuh	iⁿ	ng	o	o	pe	phe	e-suh	te	de	u

Kinesisk fonologi delar traditionellt in stavelser på kinesiska i tre delar; dels initialen , en konsonant eller konsonantblandning som förekommer i början av stavelsen, dels finalen , bestående av en mediallvokal (valfritt), en kärnvokal och en valfri ändelse ; och slutligen tonen, som appliceras på hela stavelsen. När det gäller de icke-tonala (dvs. fonemiska) egenskaperna kärnvokalen den enda nödvändiga delen av en laglig stavelse i kinesiska varianter. Till skillnad från mandarin, men som andra sydliga varianter av kinesiska, har taiwanesiska konsonanter med slutstopp utan hörbar utlösning , en funktion som har bevarats från mellankinesiska . Det finns en viss debatt om huruvida dessa stopp är en tonal funktion eller en fonemisk sådan, med vissa auktoriteter som skiljer mellan ⟨-h⟩ som en tonal funktion, och ⟨-p⟩, ⟨-t⟩ och ⟨-k⟩ som fonemisk. Funktioner. Southern Min-dialekter har också en valfri nasal egenskap, som skrivs med en upphöjd ⟨ⁿ⟩ och vanligtvis identifieras som en del av vokalen. Vokalnasalisering förekommer också i ord som har nasala initialer (⟨m-⟩, ⟨n-⟩, ⟨ng-⟩), men i det här fallet skrivs inte upphöjd ⟨ⁿ⟩, t.ex. 卵 nūi ( [nuĩ] ). Bokstaven ⁿ visas i slutet av ett ord förutom i vissa interjektioner, som haⁿh ( [hãʔ] ), men mer konservativa användare av Pe̍h-ōe-jī skriver sådana ord som hahⁿ .

En legitim stavelse i Hokkien har formen (initial) + (medialvokal) + kärna + (stopp) + ton , där poster inom parentes indikerar valfria komponenter.

Initialerna är:

		Bilabial	Alveolär	Alveolo-palatal	Velar	Glottal
Nasal		m [m] ㄇ 毛 ( mo͘ )	n [n] ㄋ 耐 ( nāi )		ng [ŋ] ㄫ 雅 ( ngá )
Sluta	Oaspirerad	p [p] ㄅ 邊 ( pian )	t [t] ㄉ 地 ( tē )		k [k] ㄍ 求 ( kiû )
	Aspirerad	ph [pʰ] ㄆ 波 ( pho )	th [tʰ] ㄊ 他 ( thaⁿ )		kh [kʰ] ㄎ 去 ( khì )
	Tonande	b [b] ㆠ 文 ( bund )			g [ɡ] ㆣ 語 ( gí )
Affricate	Oaspirerad		ch [ts] ㄗ 曾 ( chan )	chi [tɕ] ㄐ 尖 ( chiam )
	Aspirerad		chh [tsʰ] ㄘ 出 ( chhut )	chhi [tɕʰ] ㄑ 手 ( chhiú )
	Tonande		j [dz] ㆡ 熱 ( joa̍h )	ji [dʑ] ㆢ 入 ( ji̍p )
Frikativa			s [s] ㄙ 衫 ( saⁿ )	si [ɕ] ㄒ 寫 ( siá )		h [h] ㄏ 喜 ( hí )
Lateral			l [ɭ/ɾ] ㄌ 柳 ( liú )

Vokaler:

Monoftonger Främre Central Tillbaka Enkel Nasal Enkel Nasal Stänga i [i] ㄧ 衣 ( i ) iⁿ [ĩ] ㆪ 圓 ( îⁿ ) u [u] ㄨ 污 ( u ) uⁿ [ũ] ㆫ 張 ( tiuⁿ ) Mitten e [e] ㆤ 禮 ( lé ) eⁿ [ẽ] ㆥ 生 ( seⁿ ) o [ə] ㄜ 高 (ko) o͘ [ɔ] ㆦ 烏 ( o͘ ) oⁿ [ɔ̃] ㆧ 翁 ( oⁿ ) Öppen a [a] ㄚ 查 ( cha ) aⁿ [ã] ㆩ 衫 ( saⁿ )

Diftonger och triftonger Diftonger ai [aɪ] ㄞ au [aʊ] ㄠ ia [ɪa] ㄧㄚ io [ɪo] ㄧㄜ iu [iu] ㄧㄨ oa [ua] ㄨㄚ oe [ue] ㄨㆤ ui [ui] ㄨㄧ Triftonger iau [ɪaʊ] ㄧㄠ oai [uai] ㄨㄞ

Coda-slut:

Bilabial Alveolär Velar Glottal Nasal konsonant -m [m] ㆬ -n [n] ㄣ -ng [ŋ] ㆭ Stoppa konsonant -p [p̚] ㆴ -t [t̚] ㆵ -k [k̚] ㆶ -h [ʔ] ㆷ

Syllabisk konsonant Bilabial Velar Nasal m [m̩] ㆬ 姆 ( ḿ ) ng [ŋ̍] ㆭ 酸 ( sng )

POJ har ett begränsat antal legitima stavelser, även om källor inte är överens om vissa specifika instanser av dessa stavelser. Följande tabell innehåller alla lagliga stavningar av POJ-stavelser, baserat på ett antal källor:

Tillåt POJ stavelser
∅ b kap chh g h j k kh l m n ng sid ph s t th a a ba cha chha ga ha ka kha la ma na nga pa pha sa ta tha a aⁿ aⁿ chaⁿ chhaⁿ haⁿ kaⁿ khaⁿ phaⁿ saⁿ taⁿ thaⁿ aⁿ ah ah bah chah chhah haha kah khah lah nä pah phah sah tah tjah ah ahⁿ hahⁿ sahⁿ ahⁿ ai ai bai chai chhai gai hej kai khai lai maj nai ngai pai Phai sai tai thai ai aiⁿ aiⁿ chaiⁿ hejⁿ kaiⁿ khaiⁿ Phaiⁿ taiⁿ aiⁿ ak ak bak chak chhak gak hak kak khak lak pak phak sak tak tack ak am am cham chham gam skinka kam kham lam sam tam tham am en en förbjuda chan chhan gan han kan khan lan panorera Phan san solbränna än en ang ang smäll ändra chhang gäng hänga kang khang lang styng phang sjöng tang thang ang ap ap kille kap hap kap khap knä sav knacka tapp ap på på fladdermus chatt chhat hatt kat khat lat klappa satt tat den där på au au bau chau chhau gau hau kau khau lau mau nau ngau pau pau sau tau thau au äh chhauh kauh lauh mauh naj fauh tauh äh e e vara che chhe ge han ke khe le mig ne nge pe phe se te de e eⁿ eⁿ cheⁿ chheⁿ hanⁿ keⁿ kheⁿ peⁿ pheⁿ seⁿ teⁿ denⁿ eⁿ va va hej cheh chheh heh keh kheh leh meh neh ngeh eh seh teh theh va ehⁿ hehⁿ khehⁿ ehⁿ ek ek bek chek chhek gek hek kek lek pek phek sek tek K: t ek eng eng beng cheng chheng geng heng keng kheng längd peng pheng seng teng sedan eng i i bi chi chhi gi Hej ji ki khi li mi ni pi phi si ti detta i iⁿ iⁿ chiⁿ chhiⁿ hejⁿ kiⁿ khiⁿ siⁿ tiⁿ det här iⁿ bl.a bl.a chia chhia gia hej jia kia khia mia nia ngia sia tia bl.a iaⁿ iaⁿ chiaⁿ chhiaⁿ hejⁿ kiaⁿ piaⁿ siaⁿ tiaⁿ thiaⁿ iaⁿ iah iah chiah chhiah giah hej kiah khiah liah piah phiah siah tiah thiah iah iahⁿ hejⁿ iahⁿ iak chhiak khiak piak phiak siak tiak iak jag är jag är chiam chhiam giam Hej är jam kiam khiam liam siam tiam thiam jag är ian ian bian chian chhian jätte hian jian kian khian lian pian phian sian tian thian ian iang iang chiang chhiang giang hiang jiang khiang liang piang phiang siang iang iap iap chiap chhiap giap hiap jiap kiap khiap liap siap tiap thiap iap jag på jag på bita chiat chhiat giat hiat jiat kiat khiat liat piat phiat siat tiat thiat jag på iau iau biau chiau chhiau giau hiau jiau kiau khiau liau miau niau ngiau piau phiau siau tiau thiau iau iauⁿ iauⁿ iauⁿ iauh hej khiauh ngiauh iauh ih bih chih chhih khih mih nih pih phih sih tih thih ih jag är jag är chim chhim gim honom jim kim khim lim sim tim detta jag är i i bin haka chhin gin hin jin släkt khin lin stift phin synd tenn tunn i io io bio chio chhio gio hej jio kio khio lio pio phio sio tio thio io ioh ioh chioh chhioh gioh hej kioh khioh lioh sioh tioh ioh iok iok chiok chhiok giok hiok jiok kiok khiok liok siok tiok thiok iok iong iong chiong chhiong giong hiong jiong kiong khiong liong sång tong thiong iong ip ip chip chip höft jipp slaf khip läpp smutta ip Det Det bit chit chhit träffa jit utrustning khit grop phit sitta mes Det iu iu biu chiu chhiu giu hej jiu kiu khiu liu miu niu piu siu tiu thiu iu iuⁿ iuⁿ chiuⁿ chhiuⁿ hejⁿ kiuⁿ khiuⁿ siuⁿ tiuⁿ iuⁿ iuhⁿ iuhⁿ hejⁿ iuhⁿ m m hm m mh hmh mh ng ng chng chhng hng kng khng mng nng png sng tng tng ng ngh chhngh hngh phngh sngh ngh o o bo cho chho gå ho ko kho lo po pho så till tho o oⁿ oⁿ hoⁿ koⁿ oⁿ o o bo͘ cho͘ chho͘ gå ho͘ ko͘ kho͘ lo͘ mo͘ Nej ngo͘ po͘ pho͘ så till tho͘ o oa oa boa choa chhoa goa hoa koa khoa loa moa Nej a poa phoa soa toa thoa oa oaⁿ oaⁿ chhoaⁿ hojⁿ koaⁿ khoaⁿ poaⁿ phoaⁿ soaⁿ toaⁿ thoaⁿ oaⁿ oj oj boah choah chhoah hej joah koah khoah loah poah phoah soah thoah oj oai oai hoai koai khoai soai oai oaiⁿ oaiⁿ choaiⁿ hoaiⁿ koaiⁿ soaiⁿ oaiⁿ oan oan boan choan chhoan goan hoan koan koan lån poan phoan soan till en thoan oan oang oang chhoang hoang oang havre havre båt choat get heta koat khoat mycket potat phoat sota toat halsen havre oe oe boe choe chhoe gå hacka joe koe khoe loe poe phoe alltså tå oe oeh oeh boeh goeh hurh koeh khoeh poeh phoeh alltså oeh åh åh choh chhoh hehe koh loh poh phoh soh till H toh åh åh mo͘h åh åhⁿ åhⁿ håhⁿ åhⁿ ok ok bok chok chhok gok hok kok khok lok pok phok sok tok thok ok om om som tom om ong ong bong chong chhong gong hong kong khong lång pong phong låt tång stringtrosa ong u u bu chu chhu gu hu ju ku khu lu pu phu su tu tors u eh eh chuh chhuh khuh puh puh duh sådär eh ui ui bui chui chhui gui hui kui khui lui mui pui phui sui tui thui ui fn fn bulle chun chhun pistol hun jun kun khun lun vits phon Sol tun thun fn ut ut men fälla chhut hydda kut khut lut sätta phut sut tut tut ut ∅ b kap chh g h j k kh l m n ng sid ph s t th
Källor: Campbell, Embree, Kì.

Tonmarkeringar

Nej.	Diakritiskt tecken	kinesisk ton	Exempel   lyssna
1	ingen	陰平 ( yīnpíng ) mörkernivå	kha 跤 fot; ben
2	akut	上聲 ( shǎngshēng ) stiger	chúi 水 vatten
3	grav	陰去 ( yīnqù ) mörkt avgår	kàu 到 anländer
4	ingen	陰入 ( yīnrù ) mörkt på väg in	bah 肉 kött
5	cirkumflex	陽平 ( yángpíng ) ljusnivå	ông 王 king
7	makron	陽去 ( yángqù ) ljus avgår	tiōng 重 tung
8	vertikal linje ovanför	陽入 ( yángrù ) ljus kommer in	joa̍h 熱 het

De fem tonmarkeringarna som används i pe̍h-ōe-jī , representerar tonerna 2, 3, 5, 7 och 8

I standard Amoy eller taiwanesiska Hokkien finns det sju distinkta toner , som enligt konventionen är numrerade 1–8, med nummer 6 utelämnat (ton 6 brukade vara en distinkt ton, men har för länge sedan gått samman med ton 7 eller 2 beroende på lexikalregister) . Tonerna 1 och 4 representeras båda utan en diakritisk , och kan särskiljas från varandra genom stavelseändelsen, som är en vokal, ⟨-n⟩, ⟨-m⟩ eller ⟨-ng⟩ för ton 1 och ⟨- h⟩, ⟨-k⟩, ⟨-p⟩ och ⟨-t⟩ för ton 4.

Southern Min-dialekter genomgår avsevärd ton sandhi , dvs. förändringar av tonen beroende på stavelsens position i en given mening eller ett uttalande. Men precis som pinyin för mandarinkinesiska markerar POJ alltid citattonen (dvs. originaltonen före sandhi) snarare än tonen som faktiskt talas. Detta innebär att läsaren vid högläsning måste justera tonmarkeringarna på sidan för att ta hänsyn till sandhi. Vissa läroböcker för elever i Southern Min markerar både citattonen och sandhi-tonen för att hjälpa eleven.

Det finns en viss debatt om den korrekta placeringen av tonmärken när det gäller diftonger och triftonger , särskilt de som inkluderar ⟨oa⟩ och ⟨oe⟩. De flesta moderna författare följer sex regler:

1. Om stavelsen har en vokal, bör den vokalen vara tonmarkerad; nämligen. ⟨tī⟩, ⟨láng⟩, ⟨chhu̍t⟩
2. Om en diftong innehåller ⟨i⟩ eller ⟨u⟩ går tonmärket över den andra vokalen; nämligen. ⟨ia̍h⟩, ⟨kiò⟩, ⟨táu⟩
3. Om en diftong innehåller både ⟨i⟩ och ⟨u⟩, markera ⟨u⟩; nämligen. ⟨iû⟩, ⟨ùi⟩
4. Om finalen består av tre eller fler bokstäver, markera den andra vokalen (förutom när reglerna 2 och 3 gäller); nämligen. ⟨goán⟩, ⟨oāi⟩, ⟨khiáu⟩
5. Om ⟨o⟩ förekommer med ⟨a⟩ eller ⟨e⟩, markera ⟨o⟩ (förutom när regel 4 gäller); nämligen. ⟨òa⟩, ⟨thóe⟩
6. Om stavelsen inte har någon vokal, markera näskonsonanten; nämligen. ⟨m̄⟩, ⟨ǹg⟩, ⟨mn̂g⟩

Bindestreck

Ett enda bindestreck används för att indikera en förening. Vad som utgör en sammansättning är kontroversiellt, med vissa författare likställer det med ett "ord" på engelska, och andra är inte villiga att begränsa det till det engelska begreppet ett ord. Exempel från POJ inkluderar ⟨sì-cha̍p⟩ "fyrtio", ⟨bé-hì-thôan⟩ "cirkus" och ⟨hôe-ho̍k⟩ "återhämta sig (från sjukdom)". Det regelbaserade sandhi-beteendet hos toner i sammansättningar har ännu inte definierats klart av lingvister. Ett dubbelt bindestreck ⟨--⟩ används när POJ används som en ortografi (snarare än som ett transkriptionssystem) för att indikera att följande stavelse ska uttalas i den neutrala tonen. Det markerar också för läsaren att den föregående stavelsen inte genomgår ton sandhi, som den skulle vara följande stavelse icke-neutral. Morfem efter ett dubbelt bindestreck är ofta (men inte alltid) grammatiska funktionsord.

Ljudexempel

POJ	Översättning	Ljudfil
Sian-siⁿ kóng, ha̍k-seng tiām-tiām thiaⁿ.	En lärare/mästare talar, eleverna lyssnar tyst.	lyssna
Kin-á-jit hit-ê cha-bó͘ gín-á lâi góan tau khòaⁿ góa.	Idag kom den där tjejen hem till mig för att träffa mig.	lyssna
Thài-khong pêng-iú, lín-hó. Lín chia̍h-pá--bē? Ū-êng, to̍h lâi gún chia chē--ô͘!	Rymdvänner, hur mår ni? Har du ätit än? När du har tid, kom över för att äta.	Lyssna (från NASA Voyager Golden Record )

Regionala skillnader

Utöver standardstavelserna som beskrivs ovan finns det flera regionala varianter av Hokkien som kan representeras med icke-standardiserade eller semi-standardiserade stavningar. I Zhangzhou -typ, som talas i Zhangzhou , delar av Taiwan (särskilt den nordöstra kusten runt Yilan City ), och delar av Malaysia (särskilt i Penang ), finns det en sista ⟨-uiⁿ⟩, till exempel i "ägg" ⟨ nūi⟩ och "kokt ris" ⟨pūiⁿ⟩, som har gått samman med ⟨-ng⟩ på mainstream taiwanesiska. Varieteter av Zhangzhou-typ kan också ha vokalen / ɛ /, skriven som ⟨ɛ⟩ eller ⟨e͘ ⟩ (med en prick ovanför höger, i analogi med ⟨o͘ ⟩), som har slagits samman med ⟨e⟩ på taiwanesiska.

Texter

Goân-khí-thâu Siōng-tè chhòng-chō thiⁿ kap tōe. Tōe sī khang-khang hūn-tūn; chhim-ian ê bin-chiūⁿ o͘-àm; Siōng-tè ê Sîn ūn-tōng tī chúi-bīn. Siōng-tè kóng, Tio̍h ū kng, chiū ū kng. Siōng-tè khòaⁿ kng, sī hó; Siōng-tè chiong kng àm pun-khui. Siōng-tè kiò träffade ê kng chòe Ji̍t, kiò àm chòe Mî. Ū ê-hng ū chá-khí sī thâu chi̍t-ji̍t.

Första Moseboken 1:1–5

På grund av POJs ursprung i kyrkan är mycket av materialet i manuset religiöst till sin natur, inklusive flera bibelöversättningar, psalmböcker och guider till moral. Tainan Church Press, som grundades 1884, har tryckt POJ-material ända sedan dess, med perioder av tystnad när POJ undertrycktes i början av 1940-talet och från omkring 1955 till 1987. Under perioden fram till 1955 fanns över 2,3 miljoner volymer POJ-böcker tryckt, och en studie 2002 katalogiserade 840 olika POJ-texter som existerade. Förutom en Southern Min-version av Wikipedia i ortografin finns det läromedel, religiösa texter och böcker om lingvistik, medicin och geografi.

• Lán ê Kiù-chú Iâ-so͘ Ki-tok ê Sin-iok (1873 översättning av Nya testamentet )
• Lāi-goā-kho Khàn-hō͘-ha̍k , av George Gushue-Taylor, 1917
• Kinesisk-engelsk ordbok över Amoys folkliga eller talade språk, av Carstairs Douglas , 1873
• Lear Ông , översättning av King Lear av Tē Hūi-hun

Datoranvändning

POJ stöddes till en början inte väl av ordbehandlingsprogram på grund av de speciella diakritiska tecken som behövdes för att skriva den. Supporten har nu förbättrats och det finns nu tillräckliga resurser för att både ange och visa POJ korrekt. flera inmatningsmetoder för att ange Unicode- kompatibel POJ, inklusive OpenVanilla ( macOS och Microsoft Windows ), den plattformsoberoende Tai-lo-inmatningsmetoden som släppts av det taiwanesiska utbildningsministeriet och Firefox -tillägget Transliterator, som tillåter in-webbläsare POJ-ingång. När POJ först användes i ordbehandlingsprogram stöddes det inte fullt ut av Unicode-standarden, vilket krävde lösningar. En anställd kodade de nödvändiga tecknen i avsnittet "Privat användning" i Unicode, men detta krävde att både författaren och läsaren hade rätt anpassat typsnitt installerat. En annan lösning var att ersätta besvärliga tecken med nästan ekvivalenter, till exempel att ersätta ⟨ā⟩ med ⟨ā⟩ eller använda en standard ⟨o⟩ följt av en interpunt för att representera ⟨ o͘ ⟩. Med introduktionen i Unicode 4.1.0 av det kombinerande tecknet U+0358 ◌͘ COMBINING DOT OVEN HÖGER 2004, fanns alla nödvändiga tecken för att skriva vanliga POJ utan behov av lösningar. Men även efter tillägg av dessa tecken finns det fortfarande relativt få typsnitt som kan rendera skriptet korrekt, inklusive de kombinerade tecknen.

Unicode-kodpunkter

Följande är tontecken och deras respektive Unicode-kodpunkter som används i POJ. Tonerna som används av POJ bör använda Combining Diacritical Marks istället för Spacing Modifier Letters som används av bopomofo . Eftersom POJ inte är kodad i Big5 , den vanligaste kodningen som används i traditionell kinesiska, är vissa POJ-bokstäver inte direkt kodade i Unicode, utan bör istället skrivas med att kombinera diakritiska tecken officiellt.

POJ ton tecken

Grundbokstav/ton 1		Ton 2	Ton 3	Ton 4	Ton 5	Ton 7	Ton 8	Variant
Kombinationsmärke		́ (U+0301)	̀ (U+0300)	h	̂ (U+0302)	̄ (U+0304)	̍h (U+030D)	˘ (U+0306)
Ett märke
Versal	A	Á (U+00C1)	À (U+00C0)	AH	Â (U+00C2)	Â (U+0100)	A̍H (U+0041 U+030D)	Ă (U+0102)
	E	É (U+00C9)	È (U+00C8)	VA	Ê (U+00CA)	Ē (U+0112)	E̍H (U+0045 U+030D)	Ĕ (U+0114)
	jag	Í (U+00CD)	Ì (U+00CC)	IH	Î (U+00CE)	Ī (U+012A)	I̍H (U+0049 U+030D)	Ĭ (U+012C)
	O	Ó (U+00D3)	Ò (U+00D2)	ÅH	Ô (U+00D4)	Ō (U+014C)	O̍H (U+004F U+030D)	Ŏ (U+014E)
	U	Ú (U+00DA)	Ù (U+00D9)	UH	Û (U+00DB)	Ū (U+016A)	U̍H (U+0055 U+030D)	Ŭ (U+016C)
	M	Ḿ (U+1E3E)	M̀ (U+004D U+0300)	MH	M̂ (U+004D U+0302)	M̄ (U+004D U+0304)	M̍H (U+004D U+030D)	M̆ (U+004D U+0306)
	N	Ń (U+0143)	Ǹ (U+01F8)	NH	N̂ (U+004E U+0302)	N̄ (U+004E U+0304)	N̍H (U+004E U+030D)	N̆ (U+004E U+0306)
Små bokstäver	a	á (U+00E1)	à (U+00E0)	ah	â (U+00E2)	à (U+0101)	a̍h (U+0061 U+030D)	ă (U+0103)
	e	é (U+00E9)	è (U+00E8)	va	ê (U+00EA)	ē (U+0113)	e̍h (U+0065 U+030D)	ĕ (U+0115)
	i	í (U+00ED)	ì (U+00EC)	ih	î (U+00EE)	ī (U+012B)	i̍h (U+0069 U+030D)	ĭ (U+012D)
	o	ó (U+00F3)	ò (U+00F2)	åh	ô (U+00F4)	ō (U+014D)	o̍h (U+006F U+030D)	ŏ (U+014F)
	u	ú (U+00FA)	ù (U+00F9)	eh	û (U+00FB)	ū (U+016B)	u̍h (U+0075 U+030D)	ŭ (U+016D)
	m	ḿ (U+1E3F)	m̀ (U+006D U+0300)	mh	m̂ (U+006D U+0302)	m̄ (U+006D U+0304)	m̍h (U+006D U+030D)	m̆ (U+006D U+0306)
	n	ń (U+0144)	ǹ (U+01F9)	nh	n̂ (U+006E U+0302)	n̄ (U+006E U+0304)	n̍h (U+006E U+030D)	n̆ (U+006E U+0306)
Två toner
Versal	O͘ (U+004F U+0358)	O	O	ÅH	O	O	ÅH	O
Små bokstäver	o͘ (U+006F U+0358)	o	o	åh	o	o	åh	o
Noteringar 1. ^ Gula celler indikerar att det inte finns ett enda Unicode-tecken för den bokstaven; tecknet som visas här använder kombinerade diakritiska tecken för att visa bokstaven. 2. ^ O͘-serien kan skrivas med 3 olika permutationer: bokstaven O + höger punkt (˙, U+0358) + toner; bokstaven O + toner + höger punkt (˙, U+0358); bokstaven O med kombinerade toner + höger punkt (˙, U+0358). Unicode-kombinationerna utelämnas här.

Upphöjd n krävs också för att POJ ska indikera nasalisering:

POJ upphöjd

Karaktär	Unicode-kodpunkt
ⁿ	U+207F
ᴺ	U+1D3A

Tecken som inte är direkt kodade i Unicode (särskilt O͘-serien som har 3 olika permutationer) kräver förgjorda glyfer i teckensnitt för att applikationer ska visa tecknen korrekt.

Stöd för teckensnitt

Teckensnitt som för närvarande stöder POJ inkluderar:

• Charis SIL
• Deja vu
• Doulos SIL
• Linux Libertine
• Taigi Unicode
• Källa Sans Pro
• I.Ming (8.00 och framåt) från Ichiten Font Project
• Typsnitt gjorda av justfont gjuteri
• Teckensnitt modifierade och släpper i GitHub-arkivet POJFonts : POJ Phiaute, Gochi Hand POJ, Nunito POJ, POJ Vibes och POJ Garamond.
• Typsnitt modifierade och släppta av But Ko baserat på källa Han Sans : Genyog , Genseki , Gensen ; baserat på Källa Han Serif : Genyo , Genwan , Genryu .

Han-romanisering blandat manus

翻 tńg 工，我 koh hap i tī Hotel ê 餐廳食西式 ê chái 起，我講 beh tò 去稅厝 ê 所在１，，５在．缌， ，mā 無 beh hō͘ i 知我 ê 地址、電話番，講若有緣就會 koh 再相會。Jag 講人海茫茫，我若無 tī träffade 間跳舞、唱歌－唱歌－唱歌－ 唱歌－ 唱歌－e 「就是 án-ni m̄-chiah 講是緣」，我嘴是 án-ni 應，心肝內知影 kap i 自細漢到這時 ê 牽連、綿纏無 hiah 簡單就煞。

Exempel på blandad ortografisk text

Ett av de mest populära moderna sätten att skriva taiwanesiska är att använda en blandad ortografi som kallas Hàn-lô ( förenklad kinesiska : 汉罗 ; traditionell kinesiska : 漢羅 ; pinyin : Hàn-Luó ; bokstavligen kinesisk-romersk ), och ibland han-romanisering blandat manus , en stil som inte liknar skriven japanska eller (historiskt) koreanska . Faktum är att termen Hàn-lô inte beskriver ett specifikt system, utan täcker alla typer av skrift i Southern Min som innehåller både kinesiska tecken och romanisering. Den romaniseringen är vanligtvis POJ, även om vissa texter nyligen har börjat dyka upp med taiwanesiska romaniseringssystem (Tâi-lô) stavningar också. Problemet med att endast använda kinesiska tecken för att skriva Southern Min är att det finns många morfem (uppskattningsvis cirka 15 procent av löpande text) som inte är definitivt förknippade med en viss karaktär. Olika strategier har utvecklats för att hantera problemet, inklusive att skapa nya tecken, allokera kinesiska tecken som används i skrivet mandarin med liknande betydelser (men olika etymologi) för att representera de saknade tecknen, eller använda romanisering för de "saknade 15%". Det finns två skäl för att använda blandad ortografisk skrift, med två olika syften. Den första är att tillåta modersmålstalare (som nästan alla redan kan skriva kinesiska tecken) att använda sina kunskaper om tecken, samtidigt som de saknade 15 % ersätts med romanisering. Den andra är att avvänja karaktärskunniga från att använda dem gradvis, för att så småningom ersättas av helt romaniserad text. Exempel på moderna texter i Hàn-lô inkluderar religiösa, pedagogiska, vetenskapliga och litterära verk, såsom:

• Chang Yu-hong. Principer för POJ .
• Babuja A. Sidaia. A-Chhûn .

Anpassningar för andra kinesiska sorter

POJ har anpassats för flera andra varianter av kinesiska , med varierande grad av framgång. För Hakka har missionärer och andra tagit fram en bibelöversättning, psalmbok, läroböcker och ordböcker. Material som produceras i ortografin, kallat Pha̍k-fa-sṳ , inkluderar:

• Hak-ngi Sṳn-kin, Sin-yuk lau Sṳ-phien: Hien-thoi Thoi-van Hak-ngi Yit-pun (Hakka Bible, New Testament and Psalms: Today's Taiwan Hakka Version) . Bibelsällskapet. 1993.
•   Phang Tet-siu (1994). Thai-ka Loi Hok Hak-fa (Alla lär sig Hakka) . Taipei: Southern Materials Center. ISBN 957-638-017-0 .
•   Phang Tet-siu (1996). Hak-ka-fa Fat-yim Sṳ-tien (Hakka Pronunciation Dictionary) . Taipei: Southern Materials Center. ISBN 957-638-359-5 .
•   Hak-ka Sṳn-sṳ (Hakka Hymns) . Tainan: PCT Press. 1999. ISBN 957-8349-75-0 .

En modifierad version av POJ har också skapats för Teochew .

Nuvarande status

Vissa böcker som använder pe̍h-ōe-jī , inklusive läroböcker, ordböcker, en bibel, poesi och akademiska verk

De flesta infödda Southern Min-talare i Taiwan är obekanta med POJ eller något annat skriftsystem, och hävdar vanligtvis att "taiwanesiska inte har någon skrift", eller, om de blir medvetna om POJ, betraktar romanisering som den "låga" formen av skrift, i motsats till detta. med den "höga" formen (kinesiska tecken). För dem som introduceras till POJ vid sidan av Hàn-lô och helt kinesiska teckenbaserade system, har en tydlig preferens visat sig för system med alla tecken, med allromaniseringssystem längst ner på preferenslistan, troligen på grund av den redan existerande förtrogenhet av läsare med kinesiska tecken.

POJ förblir den taiwanesiska ortografin "med det rikaste inventariet av skriftligt arbete, inklusive ordböcker, läroböcker, litteratur [...] och andra publikationer inom många områden". En uppskattning från 1999 angav antalet läskunniga POJ-användare till cirka 100 000, och sekulära organisationer har bildats för att främja användningen av romanisering bland taiwanesisktalande.

Utanför Taiwan används POJ sällan. Till exempel i Fujian Xiamen University en romanisering känd som Bbánlám pìngyīm , baserad på Pinyin . I andra områden där Hokkien talas, som Singapore , pågår Speak Mandarin-kampanjen för att aktivt avskräcka människor från att prata Hokkien eller andra icke-mandarinska varianter till förmån för att istället byta till mandarin .

2006 valde Taiwans utbildningsministerium en officiell romanisering för användning i undervisningen i Southern Min i det statliga skolsystemet. POJ var ett av kandidatsystemen, tillsammans med Daī-ghî tōng-iōng pīng-im , men ett kompromisssystem, det taiwanesiska romaniseringssystemet eller Tâi-lô , valdes till slut. Tâi-Lô behåller de flesta ortografiska standarder för POJ, inklusive tonmärkena, samtidigt som det besvärliga ⟨o͘⟩-tecknet ändras mot ⟨oo⟩, byter ut ⟨ts⟩ mot ⟨ch⟩ och ersätter ⟨o⟩ med ⟨u . . Anhängare av taiwanesisk skrift är i allmänhet djupt misstänksamma mot regeringens inblandning, med tanke på historien om officiellt undertryckande av modersmål, vilket gör det oklart om Tâi-lô eller POJ kommer att bli det dominerande systemet i framtiden.

Anteckningar

Bibliografi

•   Ang, Ui-jin (1992). Taiwan Fangyan zhi Lü (En resa genom taiwanesiskt regionalt tal) (på kinesiska). Taipei: Avanguard Publishing. ISBN 957-9512-31-0 .
•   Band, Edward (1936). Barclay från Formosa . Ginza, Tokyo: Christian Literature Society. OCLC 4386066 .
•   Baran, Dominika (2004). "Taiwanesiska har inga skrivna ord": Språkideologier och språkpraktik i en gymnasieskola i Taipei County . 2004 Internationell konferens om taiwanesisk romanisering. Vol. 2. OCLC 77082548 .
•   Barclay, Thomas; Lun, Un-jîn; Nĝ, Má-hūi; Lu, Iok-tia (1933). Sin-kū-iok ê Sèng-keng . OCLC 48696650 .
•   Campbell, William (1913). A Dictionary of the Amoy Vernacular som talas i prefekturerna Chin-chiu, Chiang-chiu och Formosa . Tainan: Taiwan Church Press. OCLC 867068660 .
•   Campbell, William (2006) [1913]. A Dictionary of the Amoy Vernacular . Tainan: PCT Press. ISBN 957-8959-92-3 .
•   Chang, Yu-hong (2001). Principer för POJ eller Taiwanesisk ortografi: En introduktion till dess ljudsymbolkorrespondenser och relaterade frågor . Taipei: Trana. ISBN 9789572053072 .
• Chiung, Wi-vun Taiffalo (2003). Inlärningseffektivitet för olika ortografier: En jämförande studie av Han-karaktärer och vietnamesisk romanisering.' (PhD-avhandling) . University of Texas i Arlington.
•   Chiung, Wi-vun Taiffalo (2005). Språk, identitet och avkolonisering . Tainan: National Cheng Kung University. ISBN 9789578845855 .
•   Chiung, Wi-vun Taiffalo (2007). Språk, litteratur och omarbetad taiwanesisk nation . Tainan: National Cheng Kung University. ISBN 9789860097467 .
•   Chiung, Wi-vun Taiffalo (2011). Nationer, modersmål och fonemisk skrift . Tainan: National Cheng Kung University. ISBN 978-986-02-7359-5 .
•    Chung, Raung-fu (1996). The Segmental Phonology of Southern Min i Taiwan . Taipei: Talade språktjänster. ISBN 9789579463461 . OCLC 36091818 .
•   Copper, John F. (2007). A Historical Dictionary of Taiwan (Republic of China) (2nd ed.). Lanham, MD: Scarecrow Press. ISBN 9780810856004 .
•   Doty, Elihu (1853). Anglo kinesisk manual för Amoy-dialekten . Guangzhou: Samuel Wells Williams. OCLC 20605114 .
•    Douglas, Carstairs (1873). Kinesisk–engelsk ordbok för Amoys folkspråk eller talade språk ( första upplagan). London: Trübner. hdl : 2027/mdp.39015083430507 . OCLC 4820970 . OL 24969218M .
  • Barclay, Thomas (1923). Tillägg till ordbok för Amoys folkspråk eller talade språk . Shanghai: Kommersiell press, begränsad. hdl : 2027/mdp.39015051950106 .
•   Embree, Bernard LM (1973). A Dictionary of Southern Min: baserad på nuvarande användning i Taiwan och kontrollerad mot tidigare verk av Carstairs Douglas, Thomas Barclay och Ernest Tipson . Hong Kong: Hong Kong Language Institute. OCLC 2491446 .
•   Heylen, Ann (2001). "Romanizing Taiwanese: Codification and Standardization of Dictionaries in Southern Min (1837–1923)". I Ku, Wei-ying; De Ridder, Koen (red.). Autentisk kinesisk kristendom, preludier till dess utveckling: nittonde och tjugonde århundraden . Leuven: Leuven University Press. ISBN 9789058671028 .
• Iûⁿ Ún-giân; Tiuⁿ Ha̍k-khiam (1999). 台灣福佬話非漢字拼音符號的回顧與分析[ Jämförelse och analys av icke-karaktärstranskriptionssystem för taiwanesiska holo] (på taiwanesiska holo). Tainan: National Cheng Kung University . Arkiverad från originalet den 16 november 2007 . Hämtad 2009-12-17 . {{ citera webben }} : CS1 underhåll: flera namn: lista över författare ( länk )
•   Iûⁿ, Ún-giân (2009). Bearbetningstekniker för skrivna taiwanesiska – Tone Sandhi och POS-taggning (doktorsavhandling) . National Taiwan University. OCLC 367595113 .
•   Kì, Bō͘-hô (2008). 台語教會羅馬字講義 [ Notes on Taiwanese Church Romanization ]. Tainan: PCT Press. ISBN 9789866947346 .
• Klöter, Henning (2002). "Historien om Peh-oe-ji". 2002台灣羅馬字教學KAP研究國際學術研討會論文集[ Proceedings of the 2002 International Conference on Taiwanese Romanization Research ] . Taipei: Taiwanesiska romaniseringsföreningen.
•   Klöter, Henning (2005). Skrivet taiwanesiska . Wiesbaden: Harrassowitz. ISBN 9783447050937 .
•   Lin, Alvin (1999). "Att skriva taiwanesiska: utvecklingen av modern skriven taiwanesisk" (PDF) . Sino-Platoniska papper (89). OCLC 41879041 . Arkiverad från originalet (PDF) 2011-07-19 . Hämtad 2010-04-10 .
•   MacGowan, John (1869). A Manual of the Amoy Colloquial . Hong Kong: de Souza & Co. OCLC 23927767 .
•   Maryknoll Fathers (1984). Taiwanesiska: Bok 1 . Taichung: Maryknoll. OCLC 44137703 . }
•   Medhurst, Walter Henry (1832). Ordbok över det kinesiska språkets Hok-këèn- dialekt, enligt läs- och vardagsspråk . Macau: East India Press. hdl : 2027/uc2.ark:/13960/t7pn9319x . OCLC 5314739 .
•   Norman, Jerry (1998). kinesiska . Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0521296536 .
•   Ong Iok-tek (2002). Taiwanyu Yanjiu Juan (på kinesiska). Taipei: Avanguard Publishing. ISBN 957-801-354-X .
•   Ota, Katsuhiro J. (2005). En undersökning av skriven taiwanesiska (PDF) (Master's). University of Hawaii i Manoa. OCLC 435500061 . Arkiverad från originalet (PDF) 2009-09-19 . Hämtad 2010-04-10 .
•   Ramsey, S. Robert (1987). Språken i Kina . Princeton: Princeton University Press. ISBN 9780691014685 .
•    Sandel, Todd L. (2003). "Språkligt huvudstad i Taiwan: KMT:s mandarinspråkpolitik och dess upplevda inverkan på språkpraxis för tvåspråkiga mandarin- och tai-gi-talare". Språk i samhället . Cambridge University Press. 32 (4): 523–551. doi : 10.1017/S0047404503324030 . JSTOR 4169285 . S2CID 145703339 .
•    Sidaia, Babuja A. (1998). A-Chhûn: Babuja A.Sidaia e短篇小說集 (på traditionell kinesiska). Taipei: Taili. ISBN 9789579886161 . OCLC 815099022 .
•   Tipson, Ernest (1934). A Pocket Dictionary of the Amoy Vernacular: Engelska-kinesiska . Singapore: Litografer. OCLC 504142973 .
•   Tiuⁿ, Ha̍k-khiam (2004). 白話字kap台語文的現代化 [ Pe̍h-ōe-jī and the modernization of Written Taiwanese ] . 2004 Internationell konferens om taiwanesisk romanisering (på kinesiska). Vol. 1. OCLC 77082548 .
•   Tseng, Rui-cheng (2009). Taiwan Minnanyu Luomazi Pinyin Fang'an Shiyong Shouce [ Praktisk handbok för Taiwan Southern Min Romanization System ] (PDF) (på kinesiska). ROC Utbildningsministeriet. ISBN 9789860166378 .
•   Van Nest Talmage, John (1894). Ny ordbok på Amoy-dialekten . OCLC 41548900 .
•   Warnshuis, A. Livingston; de Pree, HP (1911). Lektioner i Amoys folkspråk . Xiamen: Chui-keng-tông Press. OCLC 29903392 .
•   Wu, Chang-neng (2007). Taigi-litteraturdebatterna och relaterad utveckling (1987–1996) (Master's). Taipei: National Chengchi University. OCLC 642745725 . Arkiverad från originalet 2014-12-18 . Hämtad 2014-12-18 .
•   Wu, Guo-sheng; Chen, Yi-hsin (2004). 客家語羅馬字文獻的版本研究 [ Böcker skrivna i Hakka Romanization ]. 2004 Internationell konferens om taiwanesisk romanisering (på kinesiska). Vol. 2. OCLC 77082548 .

externa länkar

• Media relaterade till Pe̍h-ōe-jī på Wikimedia Commons

Allmän

• "Tai-gu Bang" . – Google-gruppen för taiwanesiska språkentusiaster – använder POJ och kinesiska tecken.
• " Pe̍h-ōe-jī Unicode-korrespondenstabell" (PDF) . Tailingua. 2009. – information om Unicode-kodningar för POJ-text
• "Taiwanesisk romaniseringsförening" . – grupp som ägnar sig åt att främja taiwanesisk och Hakka-romanisering

Inmatningsmetoder

• "Öppen Vanilj" . – inmatningsmetod med öppen källkod för både Windows och macOS .
• "Taigi-Hakka IME" . – Windows-baserad inmatningsmetod för både Hokkien (med både Pe̍h-ōe-jī och taiwanesiskt romaniseringssystem) och Hakka-varianter.
• "Tai-lo Input Method" (på kinesiska). – plattformsoberoende inmatningsmetod släppt av Taiwans utbildningsministerium.
• "Transliterator" . – tillägg för webbläsaren Firefox som tillåter POJ-inmatning i webbläsaren.

POJ-kompatibla typsnitt

• "Charis SIL" . SIL International . 2 oktober 2014. – serif -teckensnitt i vanlig, fetstil , kursiv och fet kursiv.
• "DejaVu" . Arkiverad från originalet 2009-12-13. – finns i serif, sans-serif och monospace .
• "Doulos SIL" . SIL International. 2 oktober 2014. – Times New Roman -stil serif.
• "Gentium" . SIL International. 2 oktober 2014. – öppen källkod serif.
• "Linux Libertine" . – GPL och OPL -licensierad serif.
• "Linux Libertine G" . – GPL och OPL -licensierad serif.
• "Taigi Unicode" . – serif-teckensnitt speciellt designat för POJ.

Texter och ordböcker

• Min Nan kinesisk utgåva av Wikipedia, den fria uppslagsboken
• "Taiwanesisk bibliografi" . Arkiverad från originalet 2006-08-18. – lista över böcker på taiwanesiska, inklusive de skrivna i POJ.
• "Memory of Written Taiwanese" . Arkiverad från originalet 2009-11-29. – samling av taiwanesiska texter i olika ortografier, inklusive många i POJ.
• "Tai-Hoa ordbok" . – ordbok som innehåller POJ, taiwanesiska med kinesiska tecken och mandarin. Vissa engelska definitioner finns också.
• Utställningar: Taiwanesisk romanisering Peh-oe-ji – exempelbilder av olika äldre POJ-texter.
• Kinesisk karaktär till Pe̍h-ōe-jī Online Transliterator , arkiverad från originalet 2017-05-11 - Translittererar Southern Min Characters och Mandarin Characters till POJ.