Staden Westminster
Westminster | |
---|---|
Westminster (stad) | |
Koordinater: Koordinater : | |
Självständig stat | Storbritannien |
Land | England |
Område | London |
Ceremoniellt län | Stor-London |
Skapad | 1 april 1965 |
Admin HQ | Stadshuset , Victoriagatan |
Regering | |
• Typ | London Borough Council |
• Kropp | Westminsters kommunfullmäktige |
• Ledarskap | Ledare och kabinett ( Labour ) |
• Överborgmästare | Hamza Taouzzale |
• Londonförsamlingen | Tony Devenish (konservativ) |
• Riksdagsledamöter |
|
Område | |
• Totalt | 8,29 sq mi (21,48 km 2 ) |
• Rang | 309 :e (av 309) |
Befolkning
(2021)
| |
• Totalt | 204,236 |
• Rang | 92 :a (av 309) |
• Densitet | 25 000/sq mi (9 500/km 2 ) |
Tidszon | UTC ( GMT ) |
• Sommar ( sommartid ) | UTC+1 ( BST ) |
Postnummer | |
Riktnummer | 020 |
ISO 3166-kod | GB-WSM |
ONS-kod | 00BK |
GSS-kod | E09000033 |
Polis | Storstadspolisen |
Hemsida | www.westminster.gov.uk |
Westminster är en stad och stadsdel i inre London . Det är platsen för Storbritanniens parlamentshus och mycket av den brittiska regeringen . Det upptar ett stort område i centrala Greater London , inklusive större delen av West End . Många i London finns i stadsdelen, inklusive Buckingham Palace , Westminster Abbey , Whitehall , Westminster Cathedral , 10 Downing Street och Trafalgar Square .
Westminster blev en stad 1540, och historiskt sett var det en del av det ceremoniella grevskapet Middlesex . Dess södra gräns är Themsen . Till City of Westminsters öster ligger City of London och i väster ligger Royal Borough of Kensington och Chelsea . I norr ligger London Borough of Camden .
Staden är uppdelad i ett antal lokaliteter inklusive det forntida politiska området Westminster ; shoppingområdena runt Oxford Street , Regent Street , Piccadilly och Bond Street ; och nattliga nöjesdistriktet Soho . Mycket av stadsdelen är bostäder, och 2019 beräknades den ha en befolkning på 261 000. Trots stora delar av parker och öppna ytor , inklusive Hyde Park och större delen av Regent's Park , är befolkningstätheten i området hög.
Londons stadsdel Westminster skapades med etableringen av Greater London 1965. Vid skapandet ärvde den den stadsstatus som tidigare innehafts av den dåvarande Metropolitan Borough of Westminster från 1900, som först tilldelades Westminster 1540. Det lokala statliga organet är Westminster City Council , och det har funnits en Lord Mayor i City of Westminster sedan 1966, medan området också är inom myndigheten av Londons borgmästare , ett kontor skapat 2000.
Vapen
Det nuvarande Westminster-vapnet gavs till staden genom ett officiellt anslag den 2 september 1964.
Westminster hade andra vapen tidigare, som hade en chef identisk med chefen i nuvarande vapen. Symbolerna i de nedre två tredjedelarna av skölden står för tidigare kommuner som nu slagits samman med staden Paddington och St Marylebone. De ursprungliga armarna hade en portcullis som huvudladdning, som nu bildar vapen .
Historia
Efter avfolkningen av det romerska London på 500-talet utvecklades troligen en anglosaxisk jordbruks- och handelsbosättning till dess väster, associerad med mellansaxarna , ibland kallad Lundenwic ("London village" eller London port"). Med tiden återbefolkades Lundenburh ('Londonfortet'), den tidigare romerska staden med dess fortfarande existerande romerska murar, och Lundenwic avföll, blev pastoral och delvis känd som Aldwych (Aldwic - 'gamla byn'), vars namn lever på för en del av Westminster.
Ursprunget till City of Westminster är före den normandiska erövringen av England. I mitten av 1000-talet påbörjade kung Edward Bekännaren byggandet av ett kloster i Westminster, vars grund bara finns kvar idag. Mellan klostret och floden byggde han ett palats, och garanterade därigenom att regeringens säte skulle fastställas i Westminster, och oundvikligen dra makt och rikedom västerut från den gamla staden London.
I århundraden var Westminster och City of London geografiskt ganska olika. Det var inte förrän på 1500-talet som hus började byggas över de angränsande fälten, och så småningom absorberade närliggande byar som Marylebone och Kensington och gradvis skapade det stora London som finns idag.
Henry VIII:s upplösning av klostren avskaffade klostret i Westminster, även om den tidigare klosterkyrkan fortfarande kallas Westminster Abbey . Kyrkan var kortvarigt katedralen för stiftet Westminster skapad från en del av Londons stift 1540, genom brevpatent som också gav stadsstatus till Westminster, en status som behölls efter att stiftet avskaffades 1550. Westminster Court of Burgesses var bildades 1585 för att styra Westminster-området, tidigare under klostrets kontroll. Staden och friheterna i Westminster definierades ytterligare av Letters Patent 1604, och domstolen för borgare och frihet fortsatte att existera till 1900, och skapandet av Metropolitan Borough of Westminster .
Dagens City of Westminster som administrativ enhet med sina nuvarande gränser härstammar från 1965, då City of Westminster skapades från det tidigare området med tre storstadsdistrikt: St Marylebone, Paddington och den mindre Metropolitan Borough of Westminster , som inkluderade Soho , Mayfair , St James's , Strand , Westminster , Pimlico , Belgravia och Hyde Park . Denna omstrukturering ägde rum enligt London Government Act 1963, som avsevärt minskade antalet lokala förvaltningsdistrikt i London, vilket resulterade i att lokala myndigheter ansvarade för större geografiska områden och större befolkningar.
Westminster Metropolitan Borough var i sig resultatet av en administrativ sammanslagning som ägde rum 1900. Sir John Hunt OBE var den första stadstjänstemannen i staden Westminster, 1900–1928.
Förutom City and Liberty of Westminster, före 1900, hade området ockuperat av vad som skulle bli Metropolitan Borough of Westminster administrerats av fem separata lokala organ: Vestry of St George Hanover Square, Vestry of St Martin i Fields, Strand District Board of Works , Westminster District Board of Works och Vestry of Westminster St James.
Gränserna för City of Westminster idag, såväl som för de andra stadsdelarna i London, har varit mer eller mindre oförändrade sedan lagen från 1963.
Demografi
År | Pop. | ±% |
---|---|---|
1801 | 220,188 | — |
1811 | 245,254 | +11,4 % |
1821 | 288,851 | +17,8 % |
1831 | 344 200 | +19,2 % |
1841 | 368,910 | +7,2 % |
1851 | 422 850 | +14,6 % |
1861 | 446,263 | +5,5 % |
1871 | 469,677 | +5,2 % |
1881 | 493 090 | +5,0 % |
1891 | 462,837 | −6,1 % |
1901 | 441,857 | −4,5 % |
1911 | 421,865 | −4,5 % |
1921 | 396,406 | −6,0 % |
1931 | 372,566 | −6,0 % |
1941 | 334,448 | −10,2 % |
1951 | 300,461 | −10,2 % |
1961 | 267,126 | −11,1 % |
1971 | 237,614 | −11,0 % |
1981 | 163,893 | −31,0 % |
1991 | 187,526 | +14,4 % |
2001 | 181 279 | −3,3 % |
2011 | 219,396 | +21,0 % |
Källa: A Vision of Britain through time, med hänvisning till Census population |
Etnicitet
Följande tabell visar den etniska gruppen svarande i folkräkningarna 1991 till 2021 i Westminster.
Etnisk grupp | 1991 | 2001 | 2011 | 2021 | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
siffra | % | siffra | % | siffra | % | siffra | % | |
Vit : Totalt | 137,375 | 78,5 % | 132,715 | 73,12 % | 135 330 | 61,68 % | 112,732 | 55,1 % |
Vit: Brittisk | – | – | 87,938 | 48,51 % | 77,334 | 35,25 % | 57,162 | 28,0 % |
Vit: irländsk | – | – | 6,574 | 3,63 % | 4 960 | 2,26 % | 3,742 | 1,8 % |
Vit: Gypsy eller Irish Traveler | – | – | – | 76 | 0,03 % | 49 | 0,0 % | |
Vit: Roma | 1 503 | 0,7 % | ||||||
Vit: Annat | – | – | 38,203 | 21,07 % | 52,960 | 24,14 % | 50,276 | 24,6 % |
Asiatisk eller asiatisk brittisk : Totalt | 16,421 | 9,4 % | 20,184 | 11,13 % | 31,862 | 14,52 % | 34,242 | 16,7 % |
Asiatisk eller asiatisk brittisk: indisk | 3410 | 5,665 | 3,12 % | 7,213 | 3,29 % | 7 965 | 3,9 % | |
Asiatisk eller asiatisk brittisk: pakistansk | 1173 | 1,828 | 1,01 % | 2,328 | 1,06 % | 2,461 | 1,2 % | |
Asiatisk eller asiatisk brittisk: Bangladesh | 3997 | 5 000 | 2,76 % | 6 299 | 2,87 % | 7,533 | 3,7 % | |
Asiatisk eller asiatisk brittisk: kinesiska | 2831 | 4 077 | 2,25 % | 5,917 | 2,70 % | 6,625 | 3,2 % | |
Asiatisk eller asiatisk brittisk: Annan asiatisk | 5010 | 3,614 | 1,99 % | 10 105 | 4,61 % | 9,658 | 4,7 % | |
Svart eller svart brittisk : Totalt | 13,475 | 7,7 % | 13,481 | 7,44 % | 16,472 | 7,51 % | 16 456 | 8 % |
Svart eller svart brittisk: afrikansk | 4963 | 5,613 | 3,10 % | 4,449 | 2,03 % | 10 451 | 5,1 % | |
Svart eller svart brittisk: Karibien | 6535 | 6,678 | 3,68 % | 9,141 | 4,17 % | 4,307 | 2,1 % | |
Svart eller svart brittisk: Annat svart | 1977 | 1 190 | 0,66 % | 2,882 | 1,31 % | 1 698 | 0,8 % | |
Mixed eller British Mixed : Totalt | – | – | 7 480 | 4,13 % | 11 395 | 5,19 % | 13 335 | 6,5 % |
Blandat: White and Black Caribbean | – | – | 1,382 | 0,76 % | 1 869 | 0,85 % | 2 061 | 1,0 % |
Blandat: Vit och svart afrikansk | – | – | 1 204 | 0,66 % | 1 927 | 0,89 % | 2 089 | 1,0 % |
Blandat: Vitt och asiatiskt | – | – | 2,436 | 1,34 % | 3,584 | 1,63 % | 3,718 | 1,8 % |
Blandat: Övrigt Blandat | – | – | 2,458 | 1,36 % | 4 015 | 1,83 % | 5,467 | 2,7 % |
Övrigt: Totalt | 7543 | 4,3 % | 7,426 | 4,10 % | 24,337 | 11,09 % | 27,471 | 13,5 % |
Övrigt: Arab | – | – | – | 15,724 | 7,17 % | 15439 | 7,6 % | |
Övrigt: Någon annan etnisk grupp | 7543 | 4,3 % | 8,613 | 3,93 % | 12032 | 5,9 % | ||
Etnisk minoritet: Totalt | 37,439 | 21,4 % | 48,571 | 26,79 % | 84 066 | 38,32 % | 91 504 | 44,9 % |
Total | 174,814 | 100 % | 181,286 | 100,00 % | 219,396 | 100,00 % | 204,236 | 100 % |
Religion
Religion | 2001 | 2011 | 2021 | |||
---|---|---|---|---|---|---|
siffra | Av totalt | siffra | Av totalt | siffra | Av totalt | |
Christian | 99,797 | 55,05 % | 97,877 | 44,61 % | 76,245 | 37,3 % |
Ingen religion | 29 300 | 16,16 % | 44,542 | 20,30 % | 52,936 | 25,9 % |
muslim | 21,346 | 11,77 % | 40 073 | 18,27 % | 40,873 | 20,0 % |
Religion ej angiven | 15,877 | 8,76 % | 20 519 | 9,35 % | 19,179 | 9,4 % |
judisk | 7,732 | 4,27 % | 7,237 | 3,30 % | 5,628 | 2,8 % |
hinduiskt | 3,497 | 1,93 % | 4,178 | 1,90 % | 4,457 | 2,2 % |
buddhist | 2,392 | 1,32 % | 3,194 | 1,46 % | 2,603 | 1,3 % |
Annan religion | 945 | 0,52 % | 1 280 | 0,58 % | 1,741 | 0,9 % |
Sikh | 400 | 0,22 % | 496 | 0,23 % | 573 | 0,3 % |
Total | 181,286 | 100,00 % | 219,396 | 100,00 % | 204 300 | 100,0 % |
Hus
Stadsdelen rankas högst på ett standardkriterie när det gäller att analysera bostadsutbud och efterfrågan, andelen privata hyresbostäder i förhållande till andra typer av bostäder i England.
Inkomstojämlikhet
En studie från 2017 av Trust for London och The New Policy Institute fann att Westminster har den tredje högsta löneskillnaden av Londons 32 stadsdelar. Den har också den näst minst prisvärda privata hyran för låginkomsttagare i London, efter endast Kensington och Chelsea .
Utbildning
Inom utbildning har 82 % av de vuxna och 69 % av 19-åringarna nivå 3-kvalifikationer.
Styrning
Kommunerna
Staden är uppdelad i 18 avdelningar som var och en väljer tre rådsmedlemmar. Från och med 2022 består Westminsters kommunfullmäktige för närvarande av 31 arbetarpartifullmäktige och 23 konservativa partiråd.
En borgmästare väljs årligen för att fungera som officiell representant för staden under ett år. Se Lista över borgmästare i Westminster för en lista över tidigare borgmästare (1900–1965) och borgmästare (1965 till dags dato).
Storbritanniens parlament
1918 | 1950 | 1974 | 1983 | 1997 | 2010 |
---|---|---|---|---|---|
St Marylebone | Westminster North | Regent's Park och Kensington North | Westminster North | ||
Paddington North | Paddington | ||||
Paddington South | Städerna London och Westminster | ||||
Westminster St George's | Städerna London och Westminster | Städerna London och Westminster | |||
Westminster Abbey | |||||
City i London |
distrikt
City of Westminster täcker hela eller delar av följande områden i London :
- " Albertopolis " (delas med Royal Borough of Kensington och Chelsea )
- Bayswater
- Belgravia (delas med Royal Borough of Kensington och Chelsea )
- Covent Garden (delas med London Borough of Camden )
- Fitzrovia (delas med London Borough of Camden )
- Hyde Park
- Knightsbridge (delas med Royal Borough of Kensington och Chelsea )
- Lisson Grove
- Maida Vale
- Mayfair
- Marylebone
- Millbank
- Paddington
- Pimlico
- St James's
- St John's Wood
- Soho , inklusive Chinatown
- " Teaterland "
- Victoria
- Westbourne Green (delad med Royal Borough of Kensington och Chelsea )
- West End (delas med London Borough of Camden )
- Westminster City Center
Ekonomi
Många globala företag har sitt globala eller europeiska huvudkontor i City of Westminster. Mayfair och St James's inom City of Westminster har också en stor koncentration av hedgefonder och private equity-fonder. West End är känt som Theatre District och är hem för många av de ledande scenkonstföretagen. Soho och dess angränsande områden hyser en koncentration av media och kreativa företag. Oxford Street är ett livligt shoppingmål.
Landmärken
City of Westminster innehåller några av de mest kända platserna i London, inklusive Buckingham Palace , Westminster Abbey , Palace of Westminster (Houses of Parliament) och Big Ben .
Parker och öppna ytor
Dessa inkluderar Green Park , Hyde Park , Kensington Gardens , Regent's Park och St James's Park . Förutom parker och öppna ytor i stadsdelen äger och underhåller staden East Finchley Cemetery och krematorium i London Borough of Barnet .
Transport
Nationella järnvägsstationer
Fyra nationella järnvägsstationer trafikerar City of Westminster:
Londons tunnelbana
City of Westminster betjänas av 27 Londons tunnelbanestationer och 10 av de 11 linjerna.
Elektriska laddpunkter
År 2009 hade Westminster City Council laddningsställen för elfordon på 15 platser genom staden (13 parkeringar och två gatuplatser). Användare betalar en årlig avgift för att täcka administrationskostnader för att registrera och använda poängen. År 2018 fanns det 60 laddningsplatser för elfordon.
Resa till arbetet
I mars 2011 var de huvudsakliga transportformerna som invånarna använde för att resa till jobbet: tunnelbana, tunnelbana, spårväg, spårvagn, 21,0 % av alla invånare i åldern 16–74; till fots, 9,3 %; buss, minibuss eller buss, 9,3 %; köra bil eller skåpbil, 6,0 %; arbeta huvudsakligen hemma eller hemifrån, 5,5 %; cykel, 3,1%; tåg, 3,0 %.
Utbildning
Westminster Children's Services administrerar många grund- och gymnasieskolor. Dessutom finns det flera statligt finansierade trosskolor, främst Church of England (CE) och romersk-katolska (RC), men kristna icke-konfessionella (ND) skolor finns också i stadsdelen, och det finns flera ideella- gör junior- och seniorfriskolor .
Universitet och högskolor
- University of Westminster har sina tre campus i stadsdelen; 309 Regent Street (med 4–12/16 Little Titchfield Street och 32/38 Wells Street-byggnader som förenas under samma campus), 115 New Cavendish Street och 29/35 Marylebone Road .
- Strand campus vid King's College London ligger i distriktet .
- London Business School , i Regent's Park .
- London School of Economics , på Clare Market, nära Aldwych .
- Royal Academy of Music, på Marylebone Road .
- University of the Arts London har ingående högskolor i Millbank ( Chelsea College of Art and Design ) och Oxford Street ( London College of Fashion) .
- Courtauld Institute of Art , i Somerset House , Strand.
- Brigham Young University London Centre, på Palace Court.
- Den norra halvan av Imperial College Londons huvudsakliga South Kensington- campus ligger inom stadsdelen.
- City of Westminster College är en högskola för vidareutbildning med campus på Paddington Green och vid Queens Park . Det äger också Cockpit Theatre , som används som tränings- och föreställningslokal.
- Regent's College , vars campus ligger inom området Regent's Park, som inrymmer: European Business School London ; Regent's American College London ; Regent's Business School ; Skolan för psykoterapi och rådgivning; Webster Graduate School ; Internexus, en leverantör av engelska språkkurser.
- Westminster Kingsway College är en vidareutbildningsskola med centra i Soho och Victoria i Westminster. Det har också centra i Camden .
- Royal College of Art i Kensington Gore.
Folkbibliotek
London Library , ett oberoende utlåningsbibliotek, ligger på 14 St James Square.
Staden driver två referensbibliotek; Westminster Reference Library och Marylebone Information Service. Westminster Reference Library har flera specialsamlingar: varav Sherlock Holmes, Arts and Business-samlingarna är de mest omfattande. Utöver samlingarna i Westminster Reference Library har staden två specialbibliotek: Westminster Music Library, det största musikbiblioteket i Storbritannien och Westminster Chinese Library i Charing Cross Library.
Free City of Westminster drivs offentliga utlåningsbibliotek i Westminster inkluderar:
- Charing Cross bibliotek
- Kyrkgatans bibliotek
- Maida Vale-biblioteket
- Marylebone bibliotek
- Mayfair bibliotek
- Paddington bibliotek
- Pimlico bibliotek
- Queen's Park Library
- St John's Wood Library
- Victoria bibliotek
ambassader och högkommissioner
Många länders ambassader eller högkommissioner finns i Westminster.
Anmärkningsvärda människor
Stadens frihet
Följande personer och militära enheter har fått Freedom of the City of Westminster.
Individer
- Rt Hon. Sir Winston Churchill : 1946.
- Sir Robert Mark : 22 juni 1977.
- Rt Hon. Margaret Thatcher : 12 december 1990.
Militära enheter
- HMS Westminster , RN : 11 december 2005.
Se även
Anteckningar
- Gray, Robert, A History of London , Hutchinson & Co, London, 1978, ISBN 0-09-133140-4
externa länkar
- Staden Westminster
- Westminster , av Sir Walter Besant och Geraldine Edith Mitton och A. Murray Smith, 1902, från Project Gutenberg
- Westminster City Council YouTube- kanal
- West End Extra : En lokal tidning som täcker City of Westminster