Aromenska språket

Ej att förväxla med armeniska , rumänska eller romani .

Aromenska
armãneashti, armãneashte, armãneashci, armãneashce, rrãmãneshti
Infödd till	Grekland , Albanien , Nordmakedonien , Bulgarien , Rumänien , Serbien
Område	Balkan
Etnicitet	aromäner
Modersmålstalare	210 000 (2018)
Språkfamilj	Indoeuropeisk kursiv romantik östromantik Balkanromansk aromansk
Tidig form	Vanlig rumänska
Skrivsystem	latinska ( aromanska alfabetet )
Officiell status
Erkänt minoritetsspråk i	Albanien Nordmakedonien
Språkkoder
ISO 639-2
ISO 639-3	rup
Glottolog	arom1237
ELP	aromanska
Linguasfären	51-AAD-ba

Det aromanska språket ( armãneashti , armãneashte , armãneashci , armãneashce eller rrãmãneshti ), även känt som makedo - rumänska eller vlach , är ett östromanskt språk , liknande megleno - rumänska , estromänska och rumänska , talat i sydöstra Europa . Dess talare kallas Aromanians eller Vlachs (en bredare term och en exonym i utbredd användning för att definiera romanska samhällen på Balkan). Vissa forskare, mestadels rumänska , betraktar aromaniska som en dialekt av rumänska.

Aromanska delar många särdrag med modern rumänska , inklusive liknande morfologi och syntax, såväl som ett stort gemensamt ordförråd som ärvt från latin . En viktig källa till olikheter mellan rumänska och aromanska är adstratum -språken (yttre influenser); medan rumänska har influerats i större utsträckning av de slaviska språken , har aromanska varit mer influerat av grekiskan , som den har varit i nära kontakt med genom hela sin historia.

Geografisk spridning

Aromenska är infödd i Albanien , Bulgarien , Grekland , Nordmakedonien , Rumänien och Serbien . Under 2018 uppskattades det att aromanska hade 210 000 som modersmål, varav 50 000 i Albanien, 50 000 i Grekland, 50 000 i Rumänien, 32 000 i Serbien, 18 200 i Makedonien och 9 800 i Bulgarien.

Officiell status

Aromenska har en grad av officiellt erkännande i Nordmakedonien, där det undervisas som ett ämne i vissa grundskolor. I Nordmakedonien har aromansktalande också rätt att använda språket i domstolsförfaranden. Sedan 2006 har aromanska haft status som ett andra officiellt kommunalt språk i staden Kruševo , den enda platsen i världen där aromanska har någon form av officiell status förutom allmänt statligt erkännande.

Förutom i Nordmakedonien erkänns även aromanierna i Albanien som en nationell minoritet.

Historia

Ordbok över fyra Balkanspråk ( grekiska , aromanska, bulgariska och albanska ), av Daniel Moscopolites

Aromenska liknar rumänska; dess största skillnad ligger i ordförrådet. Det finns mycket färre slaviska ord (mestadels bulgariska, makedonska och serbiska) på aromanska än på rumänska, och många fler grekiska ord – en återspegling av den nära kontakten mellan aromanska och grekiska genom mycket av dess historia. Låneord av grekiskt ursprung fanns redan på vulgärt latin , innan det romerska riket expanderade till Balkanregionen. Även om det finns färre slaviska ord på aromaniska, är aromanerna fortfarande omgivna av slaviska talare i Bulgarien, Nordmakedonien och Serbien, och slaviska lånord ökar.

Det anses allmänt att för någon gång mellan 800 och 1 200 år sedan bröts vulgärlatin som talades i Balkanprovinserna i det romerska imperiet, som också är känd som Proto-Eastern Romance, upp i fyra språk: rumänska , aromanska, megleno-rumänska och Istro - rumänska . Ett möjligt ursprung för aromanska är att på samma sätt tros standardrumänska härstamma från det latin som talas av getae (dacier [ daco - thrakier ] och romerska nybyggare i det som nu är Rumänien), aromanska härstammar från latin som talas av thrakiska och illyriska folk som bor på södra Balkan (Epirus, Makedonien och Thrakien).

Grekiska influenser är mycket starkare på aromanska än i andra östromanska språk, särskilt för att aromanska har använt grekiska ord för att mynta nya ord ( neologismer ), särskilt inom Grekland, medan rumänska har baserat de flesta av sina neologismer på franska . Men det har också funnits en ökande tendens för aromansktalande utanför Grekland att låna termer från rumänska, på grund av det delade alfabetet och kontakten med rumänska över Internet, där rumänskspråkigt material är mycket mer tillgängligt än det är på aromanska.

turkarnas ankomst till Balkan fick Aromanian också några turkiska ord. Ändå förblir den lexikala sammansättningen huvudsakligen romansk.

Några av de tidigaste kända dokumenten på aromanska är det aromanska missalet och Codex Dimonie.

Dialekter

Aromanska beskrivs allmänt som att ha tre huvuddialekter: Fãrshãrot, Grãmustean och Pindean.

Det har också flera regionala varianter, uppkallade efter platser som var hem för betydande populationer av aromaner (Vlachs); numera ligger i Albanien, Nordmakedonien och Grekland. Exempel är Moscopole-varianten (från Metropolis of Moscopole ); Muzachiar-varianten från Muzachia i centrala Albanien; varianten av Bitola; Pilister, Malovište ( aromanska : Mulovishti ) , Gopeš ( aromanska : Gopish ) , Övre Beala; Gorna Belica ( aromanska : Beala di Suprã ) nära Struga, Krusevo ( aromanska : Crushuva ) och varianten öster om floden Vardar i Nordmakedonien.

En Aromensk ordbok som för närvarande är under utveckling kan hittas på wiktionary .

Standardiseringsinsatser

Det aromanska språket är inte standardiserat . Det har dock gjorts vissa ansträngningar för att göra det. Anmärkningsvärda exempel inkluderar de av Matilda Caragiu Marioțeanu , Tiberius Cunia och Iancu Ballamaci.

Fonologi

Aromanska uppvisar flera skillnader från standard rumänska i sin fonologi, varav några troligen beror på inflytande från grekiska eller albanska. Den har spiranter som inte finns på rumänska, som /θ, ð, x, ɣ/ och som är ett grekiskt inflytande. Andra skillnader är ljudet /ts/ , som motsvarar rumänska /tʃ/ , och ljuden: /ʎ/ och /ɲ/ , som bara finns i lokala varianter på rumänska. Aromanska skrivs vanligtvis med en version av det latinska skriften med en ortografi som liknar både den för albanska (vid användningen av digrafer som dh , sh och th ) och italienska (i användningen av c och g ), tillsammans med bokstaven ã , används för de ljud som representeras på rumänska av ă och â/î . Det kan också skrivas med ett modifierat rumänskt alfabet som innehåller ytterligare två bokstäver, ń och ľ , och sällan med en version av den grekiska skriften .

Konsonanter

			Labial	Dental / Alveolär	Postalveolär _	Palatal	Velar	Glottal
Sluta		tonlös	sid	t		c	k
		tonande	b	d		ɟ	ɡ
Affricate		tonlös		t͡s	t͡ʃ
		tonande		d͡z	d͡ʒ
Frikativa	enkel	tonlös	f	θ		[ ç ]	x	( h )
		tonande	v	ð		[ ʝ ]	ɣ
	väsande	tonlös		s	ʃ
		tonande		z	ʒ
Nasal			m	n		ɲ
Drill				r
Ungefär		lateral		l		ʎ
		central				j	w

• Centrala approximanta konsonanter förekommer endast som ett resultat av en ordinitial eller intervokalisk [ i ] och [ u ] när de föregår en annan vokal.
• / x /, / ɣ / kan ha allofoner som [ ç ], [ ʝ ] vid föregående främre vokaler.
• / x /, / h / är i fri variation mellan olika dialekter.

Vokaler

	Främre	Central	Tillbaka
Stänga	i	ɨ	u
Mitten	e	ə	o
Öppen		a

• Två vokalljud / ɨ , ə / representeras båda av ett grafem; ã .

Ortografi

Det aromanska alfabetet består av 27 bokstäver och 9 digrafer .

Brev	namn	Uttal ( IPA )	Anteckningar
A , a	a	/ a /	–
à , ã	ã	/ ə / , / ɨ /	För / ɨ / kan "â" användas
B , b	bã	/ b /	–
C , c	cã	/ k / , / tʃ / , / x /	/k/ när den följs av "a", "o", "u" eller en konsonant ( /x/ i vissa dialekter); /tʃ/ när den följs av "e" eller "i"
D , d	dã	/ d /	–
Dh , dh	dhã	/ ð /	Används endast för notation i speciella accenter där detta fonem finns, annars används "d".
Dz , dz	dzã	/ dz /	–
E , e	e	/ ɛ /	–
F , f	fa	/ f /	–
G , g	gã	/ ɡ / , / dʒ / , / ɣ /	/ɡ/ före "a", "o", "u" eller en konsonant ( /ɣ/ i vissa dialekter); /dʒ/ före "e" och "i"
H , h	ha	/ h /	–
Jag , jag	i	/ jag /	–
J , j	jã	/ ʒ /
K , k	ca	/ c /	endast före "e" eller "i".
L , l	la	/ l /	–
Lj , lj	lj	/ ʎ /	Finns i det makedonska latinska alfabetet
M , m	mã	/ m /	–
N , n	nã	/ n /	–
Nj , nj	nj	/ ɲ /	Finns i det makedonska latinska alfabetet
O , o	o	/ o /	–
P , sid	pã	/ p /	–
Q , q	kiu	/ k /	Används endast i främmande ord – "c" används normalt istället
R , r	rã	/ r /	–
Rr , rr	rrã	?	Används endast för notation i speciella accenter där detta fonem finns, annars används "r".
S , s	sã	/ s /	–
Sh , sh	shã	/ ʃ /	–
T , t	tã	/ t /	–
Th , th	thã	/ θ /	Används endast för notation i speciella accenter där detta fonem finns, annars används "t".
Ts , ts	tsã	/ ts /	–
U , u	u	/ u /	–
V , v	vã	/ v /	–
W , w	dublã vã	/ w /	Används endast i främmande ord
X , x	csã/gzã	/ks/ , /ɡz/	Samma uttal som finns på engelska
Y , y	jag greacã	/ j / , / ɣ /	/j/ före "e" och "i", /ɣ/ någon annanstans
Z , z	zã	/ z /	–

används digrafen "gj" ( / ɟ / före "e" och "i") också.

Grammatik

Mihail G. Boiagis Aromanian grammatikbok från 1813, "Romanic or Macedono-Vlach Grammar". Den är skriven på tyska och grekiska och innehåller aromatiska texter och introducerade det första skriftsystemet för aromanska i det latinska alfabetet.

Grammatiken och morfologin påminner mycket om andra romanska språk:

• Den har två grammatiska tal: singular och plural (ingen dubbel ).
• Det är ett språk med nollämne .
• Verb har många konjugationer , inklusive:
  • En presens , en preteritum , en imperfektum , en pluperfekt och en framtida tid i indikativ stämning, för faktapåståenden.
  • En imperativ stämning, för direkta kommandon.
  • Tre icke-finita former : infinitiv, gerund och particip.
  • Distinkta aktiva och passiva röster, samt en opersonlig passiv röst .

Det aromanska språket har några undantag från de romanska språken, av vilka några delas med rumänska : den bestämda artikeln är en klitisk partikel som läggs till i slutet av ordet, både de bestämda och obestämda artiklarna kan böjas och substantiven klassificeras i tre kön , med neutrum förutom maskulinum och femininum.

Verb

verbinfinitiv helt försvinner , ett särdrag i Balkansprachbund . Som sådana bildas de tider och stämningar som på rumänska använder infinitiv (som den framtida enkla tiden och den villkorliga stämningen ) på andra sätt på aromanska. Av samma anledning ges verbposter i ordböcker i deras indikativa humör, presens, första person-singularform.

Aromenska verb klassificeras i fyra konjugationer. Tabellen nedan ger några exempel och indikerar böjningen av motsvarande verb på rumänska.

Konjugation	Aromenska (ind. pres. 1:a sg.)	rumänska (ind. pres. 1:a sg.)	rumänska (infinitiv)	engelsk
jag	cãntu dau lucredzu	cânt dau lucrez	a cânta I a da I a lucra I	sjunga ge arbete
II	ved shed rrãmãn	văd șed rămân	a vedea II a ședea II a rămâne III (eller a rămânea II )	se sitta stanna
III	duc cunoscu ardu	duc cunosc ard	a duce III a cunoaște III a arde III	bära, leda vet bränna
IV	mor fug ndultsescu	mor fug îndulcesc	a muri IV a fugi IV a îndulci IV	dö springa iväg, fly söta

Futurum

Den framtida tiden bildas med hjälp av en oföränderlig hjälppartikel "u" ​​eller "va" och konjunktivstämningen .

Aromensk fãrshãrot/ grãmushtean	rumänska (arkaisk)	rumänska (vardagligt)	rumänska (modern)	engelsk
u s'cãntu / va s'cãntu	va să cânt	o să cânt	voi cânta	jag kommer sjunga
u s'cãnts / va s'cãnts	va să cânți	o să cânți	vei cânta	du ( sg. ) kommer att sjunga
u s'cãntã / va s'cãntã	va să cânte	o să cânte	va cânta	(s) han kommer att sjunga
u s'cãntãm / va s'cãntãm	va să cântăm	o să cântăm	vom cânta	vi kommer att sjunga
u s'cãntatsi / va s'cãntats	va să cântați	o să cântați	veți cânta	du ( pl. ) kommer att sjunga
u s'cãntã / va s'cãntã	va să cânte	o să cânte	vor cânta	de kommer att sjunga

Multiperfekt

Medan på rumänska pluperfekten (eftertid perfekt) bildas syntetiskt (som i litterär portugisiska ), använder aromanska en perifrastisk konstruktion med hjälpverbet am (ha) som imperfektum ( aviam ) och particip, som på spanska och franska , förutom att franskan ersätter avoir (ha) med être (be) för vissa intransitiva verb. Aromanska delar denna egenskap med meglenska såväl som andra språk i språkområdet på Balkan .

Endast hjälpverbet böjs efter antal och person ( aviam , aviai , avia , aviamu , aviatu , avia ), medan participet inte ändras.

Aromensk fãrshãrot/ grãmushtean	meglensk	rumänska	engelsk
avia mãcatã / avea mãcatã	vea mancat	mâncase	(han/hon) hade ätit
avia durnjitã / avea durnjitã	vea durmit	sovsal	(han/hon) hade sovit

Gerundium

Den aromanska gerunden tillämpas på vissa verb, men inte alla. Dessa verb är:

• 1:a konjugationen: acatsã (acãtsãnd) , portu , lucreadzã/lucreashce , adiljã/adiljeashce .
• 2:a konjugationen: armãnã , cade , poate , tatse , veade .
• 3:e konjugationen: arupã , dipune , dutse , dzãse , fatsi/featse , tradzi/tradze , scrie .
• 4:e konjugationen: apire , doarme , hivrie , aure , pate , avde .

Nuvarande situation

Media

Makedonska radiotelevisionen (makedonska: Македонска радиотелевизија, translitteration: Makedonska radiotelevizija) (MRT) producerar radio- och tv-sändningar på aromanska.

Radio Romania International har en aromansk tjänst som producerar radioprogram på aromanska.

Filmer producerade på det aromanska språket inkluderar Toma Enache s I'm Not Famous but I'm Aromanian (2013).

Situationen i Grekland

Rumänska skolor för aromaner och megleno-rumäner i det osmanska riket (1886)

Användning av det aromanska språket i Florina-prefekturen , Grekland

Redan innan införlivandet av olika aromansktalande territorier i den grekiska staten (1832, 1912), var språket underordnat grekiskan , traditionellt språket för utbildning och religion i Konstantinopel och andra välmående stadsstäder. De historiska studier som citeras nedan (främst Capidan ) visar att särskilt efter Moscopoles fall (1788) fick helleniseringsprocessen via utbildning och religion en stark drivkraft mestadels bland människor som gjorde affärer i städerna.

Den rumänska staten började öppna skolor för de rumänskt influerade Vlachs på 1860-talet, men detta initiativ betraktades med misstänksamhet av grekerna, som trodde att Rumänien försökte assimilera dem. 1800-talsresenärer på Balkan som WM Leake och Henry Fanshawe Tozer noterade att Vlachs i Pindus och Makedonien var tvåspråkiga och reserverade den latinska dialekten för inuti hemmet.

År 1948 hade den nya sovjetpåtvingade kommunistregimen i Rumänien stängt alla rumänskdrivna skolor utanför Rumänien och sedan stängningen har det inte funnits någon formell utbildning i aromanska och talare har uppmuntrats att lära sig och använda det grekiska språket. Detta har varit en process som uppmuntrats av samhället självt och är inte en uttalad statlig politik. Nedgången och isoleringen av de rumänskt orienterade grupperna hjälptes inte av det faktum att de öppet samarbetade med axelmakterna i Italien och Tyskland under ockupationen av Grekland under andra världskriget. Noterbart är att den stora majoriteten av Vlachs kämpade i det grekiska motståndet och ett antal av deras byar förstördes av tyskarna.

Frågan om aromanskspråkig utbildning är känslig, delvis på grund av motstånd inom den grekiska Vlachs-gemenskapen mot åtgärder som leder till införandet av språket i utbildningssystemet, och ser det som en artificiell skillnad mellan dem och andra greker. Till den tidigare utbildningsministern, Papandreou , ett negativt svar från grekisk-arumänska borgmästare och föreningar på hans förslag om provprogram för aromanskt språkutbildning. Panhellenic Federation of Cultural Associations of Vlachs uttryckte starkt motstånd mot Europarådets parlamentariska församlings rekommendation 1997 att undervisningen i aromanska skulle stödjas för att undvika att den utplånades. Denna rekommendation utfärdades efter påtryckningar från Unionen för aromaniskt språk och kultur i Tyskland . Vid ett besök i Metsovo , Epirus 1998, uppmanade den grekiske presidenten Konstantinos Stephanopoulos Vlachs att tala och lära ut deras språk, men dess nedgång fortsätter.

Ett färskt exempel på frågans känslighet var 2001 års fällande dom (som senare upphävdes i appellationsdomstolen) till 15 månaders fängelse av Sotiris Bletsas , en grekisk aroman som befanns skyldig till "spridning av falsk information" efter att han distribuerat informativt material om minoritetsspråk i Europa (som inkluderade information om minoritetsspråk i Grekland), producerad av Europeiska byrån för mindre använda språk och finansierad av Europeiska kommissionen . Hans övertygelse mötte brett fördömande i Grekland, där åtminstone en ledare jämförde situationen med förtrycket av kurdiska och andra minoritetsspråk i Turkiet och noterade ironin i att vissa åklagare faktiskt kom från icke-hellenofone familjer som en gång hade talat aromanska eller turkiska . Bletsas frikändes så småningom.

Språkprover

Fãrshãrot 1

Tatã a nostu tsi eshti tu tser, si ayisiascã numa a Ta, s'yinã amirãria a Ta, si facã vrearea a Ta, cum tu tser, ashã sh'pisti loc. Pãnia a nostã, atsa di cathi dzuã, dãnu sh'azã, sh' yiartãni amartiili a nosti, ashe cum li yiãrtãm sh'noi a amãrtor a noci, sh'nu ni du la pirazmo, ma viagljãni di atsel rãu. Cã a Ta esti amirãria sh'puteria, a Tatãlui shi Hiljãlui shi a Ayiului Spirit, tora, totãna sh'tu eta a etilor. Är i.

Fãrshãrot 2

Tati a nost tsi esht tu tser, s'ayiãsiaste numa a Ta, s'zine amirãria a Ta, si fache vrera a Ta, cum tu tser, ashe sh'pisti loc. Penia a noste, atsa di cathi dzue, denu sh'aze, sh' yiartãni amartiãli a nosti, ashe cum li yiãrtem sh'noi a amãrtor a noci, sh'nu ni du la pirazmo, ma viagãni di atsel reu. Che a Ta esti amirãria sh'putera, al Tati shi al Hiyiu shi al Ayiu Duh, tora, totãna sh'tu eta a etãlu. Är i.

Grãmushtean

Tatã a nostu, tsi eshtsã tu tseru, s'ayiseascã numa a Ta, s'yinã amirãriljea a Ta, si facã vrearea a Ta, cumu tu tseru, ashi sh'pisti locu. Pãnea a nostã atsea di cathi dzuã dãnãu sh'adzã sh'yiartãnã amãrtiile a noasti ashi cum ilj yirtãmu sh'noi a amãrtoshloru a noshtsã. Sh'nu nã du tu pirazmo, Sh'aveagljinã di atsel arãulu. Cã a Ta easti Amirãriljia sh'putearea a Tatãlui shi Hiljãlui sh a Ayiului Duhu, tora, totna sh tu eta a etilor. Amen.

Herrens bön – källa

Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna

Dina Cuvata översatte artikel 1 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna på följande sätt:

Tuti iatsãli umineshtsã s'fac liberi shi egali la nãmuzea shi ndrepturli. Eali suntu hãrziti cu fichiri shi sinidisi shi lipseashti un cu alantu sh si poartã tu duhlu a frãtsãljiljei.

Jämförelse med rumänska

Följande text ges för jämförelse på aromanska och på rumänska , med en engelsk översättning. Stavningen av aromanska är den som beslutades vid Bitola-symposiet i augusti 1997. Ordvalet i den rumänska versionen var sådant att det stämmer överens med den aromanska texten, även om andra ord på modern rumänska kanske hade varit lämpligare. Den engelska översättningen tillhandahålls endast som en vägledning till innebörden, med ett försök att hålla ordföljden så nära originalet som möjligt.

aromanska	rumänska	engelsk
Vocala easti unã son dit zburãrea a omlui, faptu cu tritsearea sonorã, libirã sh'fãrã cheadicã, a vimtului prit canalu sonor (adrat di coardili vocali shi ntreaga gurã) icã un semnu grafic cari aspuni un ahtari.	Vocala este un sunet din vorbirea omului, făcut cu trecerea sonoră, liberă și fără piedică, aerului prin canalul sonor (compus din coardele vocale și întreaga gură) un sau unarezint grafic care rep.	Vokalen är ett ljud i mänskligt tal, framställt av den klangfulla, fria och obehindrade passagen av luften genom ljudkanalen (som består av stämbanden och hela munnen) eller en grafisk symbol som motsvarar det ljudet.
Ashi bunãoarã, avem shasili vocali tsi s'fac cu vimtul tsi treatsi prit gurã, iu limba poati si s'aflã tu un loc icã altu shi budzãli pot si sta dishcljisi unã soe icã altã.	Așa, avem șase vocale ce se fac cu aerul ce trece prin gură, unde limba poate să se afle într-un loc sau altul și buzele pot să stea deschise într-un soi sau altul.	På så sätt har vi sex vokaler som produceras av luften som passerar genom munnen, där tungan kan vara på ett eller annat ställe och läpparna kan öppnas på ett eller annat sätt.
Vocalili pot s'hibã pronuntsati singuri icã deadun cu semivocali i consoani.	Vocalele pot să fie pronunțate singure sau împreună cu semivocale sau consoane.	Vokalerna kan uttalas ensamma eller tillsammans med halvvokaler eller konsonanter.

Vanliga ord och fraser

engelsk	aromanska
Aromenska (person)	(m.) Armãn / rrãmãn , (f.) armãnã / rrãmãnã
Aromenska (språk)	Limba armãneascã / limba rrãmãneascã ; armãneashti / armãneashte / armãneashci / armãneashce / rrãmãneshti
God dag!	Bunã dzua!
Vad heter du?	Cum ti chiamã? (informell)
Hur gammal är du?	Di cãtsi anji est?
Hur mår du?	Cumu träffar? (formell) Cumu eshti? / Cumu eshci? (informell)
Vad gör du?	Tsi fetter? / Tsi adari? (populär)
Adjö!	S'nã videmu cu ghine! / Ghini s'ni videmu! / Ghini s'ni vãdem!
Hejdå!	S'nã avdzãmu ghiniatsa! / Sã s'avdzãm buniatsa!
Snälla du.	Vã plãcãrsescu. (formell) Ti plãcãrsescu. (informell)
Förlåt.	S'mi hãrãdzesht.
Tack.	Haristo.
Ja.	Du / E.
Nej.	Nu.
jag förstår inte.	Nu adukiescu / Nu akicãsescu .
jag vet inte.	Nu shtiu / Nu shciu.
Vart är badrummet?	Vad är du? / Yu easti toaletlu? / Yu easte tualetu?
Pratar du engelska?	Zburats / Grits - anglikiashti? / anglicheashce?
Jag är student.	Mini est / estu un student / Mine escu un student.
Jag är en bra människa.	Mini est / estu un om bun
Du är vacker.	Eshti mushat(ã) / Eshci mushat(ã) / Hej mushat(ã) / Esht mushat(e).

Se även

• Aromenska alfabetet
• Vanlig rumänska
• substrat på rumänska
• Balkan sprachbund
• Rumänernas ursprung
• Thraco-romerska
• Daco-Roman
• östromanska språk
• Romanska språk
• Arvet från det romerska riket
• latinsk-grekisk koppling

Bibliografi

•   Bara, Mariana. Le lexique latin hérité en aroumain dans une perspective romane . München: Lincom Europa, 2004, 231 s.; ISBN 3-89586-980-5 .
•   Bara, Mariana. Limba armănească: Vocabular şi stil . Bukarest: Editura Cartea Universitară, 2007, ISBN 978-973-731-551-9 .
• Berciu-Drăghicescu, Adina; Petre, Maria. Şcoli şi Biserici româneşti din Peninsula Balcanică: Documente (1864–1948) . Bukarest: Editura Universităţii, 2004.
• Capidan, Theodor. Aromânii, dialectul Aromân . Academia Română , Studii şi Cercetări, XX 1932.
• Caragiu Marioțeanu, Matilda. Dicționar aromân (Macedo-vlah) . Bukarest: Editura Enciclopedică, 1997.
• Friedman, Victor A. "Vlah-minoriteten i Makedonien: språk, identitet, dialektologi och standardisering", i Selected Papers in Slavic, Balkan, and Balkan Studies, red. Juhani Nuoluoto, Martti Leiwo, & Jussi Halla-aho . Slavica Helsingiensa 21 . Helsingfors universitet, 2001. online
• Gołąb, Zbigniew. Den arumanska dialekten i Kruševo, SR Makedonien . Skopje: MANU, 1984.
• Kahl, Thede . "Aromaner i Grekland: minoritets- eller vlachtalande greker?" . Samhälle Farsharotu . Arkiverad från originalet 2007-08-08.
• Kahl, Thede. “Sprache und Intention der ersten aromunischen Textdokumente, 1731–1809”, i Festschrift für Gerhard Birkfellner zum 65. Geburtstag: Studia Philologica Slavica I/I , ed. Bernhard Symanzik. Münstersche Texte zur Slavistik, 2006, sid. 245–266.
• Marangozis, John. En introduktion till Vlach-grammatik . München: Lincom Europa, 2010.
• Markoviḱ, Marjan. Aromanskiot i makedonskiot govor od ohridsko-struškiot-regionen: vo balkanski kontekst [Aromanska och makedonska dialekter i Ohrid-Struga-regionen: i Balkansammanhang]. Skopje: Makedonska akademija na naukite i umetnostite, 2007.
• Pascu, Giorge. Dictionnaire étymologique macédoroumain , 2 vols. Iaşi: Cultura Naţionalâ, 1918.
• Rosetti, Alexandru. Istoria limbii române , 2 vol. Bukarest, 1965–1969.
•   "Den lille prinsen" av Antoine de Saint-Exupéry på aromanska. Njiclu amirārush. Översatt av Maria Bara och Thede Kahl, ISBN 978-3-937467-37-5 .
• Vrabie, Emil. En engelsk-aromansk (macedo-rumänsk) ordbok . universitet, fröken; Stratford, CT: Romance monographs, 2000.
• Weigand, Gustav. Die Sprache der Olympo-Wallachen, nebst einer Einleitung über Land und Leute . Leipzig: Johann Ambrosius Barth, 1888.

externa länkar

• "Ordbok på aromanska språket" .
• Aromenska språkets webbplats
• Στα Βλάχικα – In Vlach: En webbplats om vlach-språket i Grekland
• Aromanska Swadesh lista över grundläggande ordförråd (från Wiktionarys Swadesh lista bilaga )
• Aromanskt grundläggande lexikon vid Global Lexicostatistical Database
• Asterios Koukoudis: Studier om Vlachs
• Grekiska Helsingfors människorättsorganisation: aromaner (Vlachs) i Grekland
• Böjning av verb på aromanska och istro-rumänska Arkiverad 2008-12-19 på Wayback Machine
• rumänska och Balkan, med några hänvisningar till aromanska
• Grekiska Vlach hemsida
• Consiliul A Tinirlor Armanj – CTARM, webbsida om ungdomsaromaner och deras projekt
• Armans Association från Serbien
• Armans kulturförening från Rumänien
• Η βλαχική γλώσσα στο γλώσσες και αλφάβητα του κόσμου
• EVANGHELU PI DUPI LUKA (Evangeliet enligt Lukas på aromanska).