Tonad postalveolär frikativ

Den här artikeln handlar om den palato-alveolära konsonanten. För retroflexkonsonanten, se Tonad retroflexfrikativ . För alveolo-palatal konsonant, se Tonad alveolo-palatal frikativ .

En tonande postalveolär frikativ är en typ av konsonantal ljud som används i vissa talade språk . International Phonetic Association använder termen tonande postalveolär frikativ endast för ljudet [ʒ] , men den beskriver också den tonande postalveolära non-sibilant frikativ [ɹ̠˔] , för vilken det finns betydande perceptuella skillnader.

Röstade palato-alveolär frikativ

Tonad postalveolär frikativ
ʒ
IPA-nummer 135
Ljudexempelkälla
Kodning
Entitet (decimal) ʒ
Unicode (hex) U+0292
X-SAMPA Z
Punktskriftsbild ⠮ (braille pattern dots-2346)

Den tonande palato-alveolära frikativen eller den tonande kupolformade postalveolära frikativen är en typ av konsonantalljud , som används i vissa talade språk .

Transkription

Symbolen i det internationella fonetiska alfabetet som representerar detta ljud är den gemena formen av bokstaven Ezh ⟨Ʒ ʒ⟩ ( / ɛ ʒ / ), och motsvarande X-SAMPA- symbol är Z . En alternativ symbol som används i en del äldre och amerikansk språklitteratur är ⟨ž⟩ , ett z med en caron . I vissa transkriptioner av alfabet som det kyrilliska , representeras ljudet av digrafen ⟨zh⟩ .

palato-alveolär frikativ [ʃ, ʒ]

Även om det finns på engelska, representeras ljudet inte av en specifik bokstav eller digraf, utan bildas av yod-sammansmältning av [z] och [j] i ord som mea su re. Det förekommer också i några lånord, främst från franska (alltså skrivet med ⟨g⟩ och ⟨j⟩ ).

Ljudet förekommer på många språk och, som på engelska och franska , kan det ha samtidig läppavrundning ( [ʒʷ] ), även om detta sällan anges i transkription.

Funktioner

Funktioner hos den tonande palato-alveolära frikativen:

Förekomst

Språk Ord IPA Menande Anteckningar
Adyghe ж акӀэ   [ʒaːtʃʼa] ( hjälp · info ) 'skägg'
albanska zh urmë [ʒuɾm] 'ljud'
arabiska Maghrebi زوج [zuʒ] 'Make' Se arabisk fonologi
armeniska Östra ժ ամ   [ʒɑm] ( hjälp · info ) 'timme'
assyriska ܐܘܪܡܓ̰ܢܝܐ Ūrmı ǰ naya [urmɪʒnaɪja] 'Assyrier från Urmia'
Avar ж акъа [ˈʒaqʼːa] 'i dag'
azerbajdzjanska j alüz [ʒalyz] 'persienner'
Berta [ŋɔ̀nʒɔ̀ʔ] 'honung'
bulgariska мъ ж ът [mɐˈʒɤ̞t̪] 'mannen' Se Bulgarisk fonologi
katalanska östra katalanska gel [ˈʒel] 'is'
Tjetjenien жий / ƶ iy [ʒiː] 'får'
kinesiska Quzhou dialekt 床 [ʒɑ̃] 'säng'
Fuzhou dialekt 只隻 [tsi˥˥ ʒieʔ˨˦] 'den här'
korsikanska ghje sg ia [ˈɟeːʒa] 'kyrka' Även på Gallurese
tjeckiska mu ž i [ˈmuʒɪ] 'män' Se Tjeckisk fonologi
holländska gara g e [ɣäˈräːʒə] 'garage' Se holländsk fonologi
Emilian Bolognese chè ṡ [ˈkɛːð̠] 'fall' Apikal; inte labialiserad; kan vara [ z̺ʲ ] eller [ ʐ ] istället.
engelsk vi si på [ˈvɪʒən] 'syn' Se engelsk fonologi
esperanto manĝa ĵ o [mänˈd͡ʒäʒo̞] 'mat' Se Esperantos fonologi
franska j vår [ʒuʁ] 'dag' Se fransk fonologi
tysk Standard Gara g e [ɡaˈʁaːʒʷə] 'garage' Laminal eller apiko-laminal och starkt labialiserad. Vissa högtalare kan slå ihop det med /ʃ/ . Se tysk standardfonologi
georgiska ჟ ურნალი [ʒuɾnali] 'tidskrift'
Goemai zh iem [ʒiem] 'skära'
grekisk Cypriot γαλά ζ̌ ο [ɣ̞ɐˈlɐʒːo̞] 'himmelsblå'
Gwich'in zh òh [ʒôh] 'Varg'
Hän zh ùr [ʒûr] 'Varg'
hebreiska ז׳ אנר [ʒaneʁ] 'genre' Fonemen förekommer endast i lånord. Se Modern hebreisk fonologi
hindi अ झ़ दहा [əʒd̪əhaː] 'drake' Se Hindi–urdu fonologi
ungerska ró zs a [ˈr̪oːʒɒ] 'reste sig' Se Ungersk fonologi
Ingush ж ий / ž ii [ʒiː] 'får'
italienska Toscana pi gi är [piˈʒäːre] 'Tryck' Se italiensk fonologi
judisk-spanska mu j er [muˈʒɛr] 'kvinna'
Juǀ'hoan j u [ʒu] 'person'
Kabardisk ж ыг [ʒəɣʲ] 'träd'
Kabyle j eddi [ʒəddi] 'min farfar'
Kasjubiska kò ż di rôz [kʷʒdi rɞz] 'ständigt'
Kazakiska ж еті/ j eti [ʒeti] 'sju'
lettiska ž āvēt [ˈʒäːveːt̪] 'att torka' Se lettisk fonologi
Liguriska lü x e ['ly:ʒe] 'ljus'
Limburgska Maastrichtian zj uweleer [ʒy̠β̞əˈleːʀ̝̊] 'juvelerare' Laminal postalveolär med en oklar mängd palatalisering.
litauiska ž mona [ʒmoːˈn̪ɐ] 'fru' Se litauisk fonologi
Livonian kū ž [kuːʒ] 'sex'
Lombard Västra re sgi ôra [reˈʒu(ː)ra] 'matriark'
makedonska ж aбa [ˈʒaba] 'padda' Se makedonsk fonologi
Megrelian ჟ ირი [ʒiɾi] 'två'
Navajo łi zh [ɬiʒ] 'urin'
napolitansk s smet [ˈʒbαttərə] 'att smälla'
Ngas zh aam [ʒaːm] 'haka'
Ngwe Mmockngie-dialekt [ʒíá] 'att dela'
occitanska Auvergnat ar g ent [aʀʒẽ] 'pengar' Sydliga dialekter
Gascon [arʒen]
Pashto ژول [ʒowul] 'Tugga'
persiska مژه [moʒe] 'ögonhår' Se persisk fonologi
putsa Gmina Istebna zi elony [ʒɛˈlɔn̪ɘ] 'grön' /ʐ/ och /ʑ/ smälter samman till [ʒ] på dessa dialekter. På standardpolska används /ʒ/ vanligen för att transkribera vad som faktiskt är en laminal tonande retroflexsibilant .
Lubawa-dialekt
Malbork-dialekt
Ostróda-dialekt
Warmia-dialekt
portugisiska lo j a [ˈlɔʒɐ] 'affär' Beskrivs även som alveolo-palatal [ ʑ ] . Se portugisisk fonologi
Romani [ʒanel] 'att veta'
rumänska j ar [ʒär] 'glöd' Se rumänsk fonologi
serbokroatiska ж ут / ž ut [ʒûːt̪] 'gul' Kan vara laminal retroflex istället, beroende på dialekt. Se serbokroatisk fonologi
Schlesiska Gmina Istebna [ exempel behövs ] Dessa dialekter smälter samman /ʐ/ och /ʑ/ till [ʒ] .
Jablunkov [ exempel behövs ]
Sioux Lakota waŋ ž i [wãˈʒi] 'ett'
slovenska ž ito [ˈʒìːtɔ] 'flingor' Se slovensk fonologi
spanska Rioplatense y o [ʒo̞] 'jag' De flesta dialekter. Se spansk fonologi och yeísmo
Ecuadoriansk Andinspanska e ll os [eʒos] 'de' Se spansk fonologi och yeísmo
Tadaksahak [ˈʒɐwɐb] 'att svara'
Tagish [ʒé] 'Vad'
turkiska j ale [ʒäːˈlɛ] 'dagg' Se turkisk fonologi
turkmeniska ž iraf [ʒiraf] 'giraff'
Tutchone Nordlig zh i [ʒi] 'Vad'
Sydlig zh ǜr [ʒɨ̂r] 'bär'
ukrainska ж aбa [ˈʒɑbɐ] 'groda' Se ukrainsk fonologi
Urdu ا ژ دہا [əʒd̪ahaː] 'drake' Se Hindi–urdu fonologi
Veps vī ž [viːʒ] 'fem'
Welayta [aʒa] 'buske'
västfrisiska bagaa zj e [bɑˈɡaʒə] 'bagage' Se västfrisisk fonologi
jiddisch אָראַנ זש [ɔʀanʒ] 'orange' Se jiddisch fonologi
Zapotec Tilquiapan ll an [ʒaŋ] 'ilska'

Ljudet på ryska betecknat med ⟨ж⟩ transkriberas vanligen som en palato-alveolär frikativ men är faktiskt en laminal retroflexfrikativ .

Tonad postalveolär icke-sibilant frikativ

Tonande postalveolär icke-sibilant frikativ
ɹ̠˔
ɹ̝˗
IPA-nummer 151 414 429
Ljudexempelkälla
Kodning
X-SAMPA r\_-_r

Den tonande postalveolära icke-sibilerande frikativen är ett konsonantljud. Eftersom det internationella fonetiska alfabetet inte har separata symboler för de postalveolära konsonanterna (samma symbol används för alla koronala artikulationsställen som inte är palataliserade ), transkriberas detta ljud vanligtvis ⟨ ɹ̠˔ ⟩ ( indragen sammandragen [ɹ] ). Den motsvarande X-SAMPA- symbolen är r\_-_r .

Funktioner

  • Dess artikulationssätt är frikativt , vilket innebär att det produceras genom att luftflödet begränsas genom en smal kanal på platsen för artikulationen, vilket orsakar turbulens . Den har dock inte den räfflade tungan och det riktade luftflödet, eller de höga frekvenserna, som en sibilant.
  • Dess artikulationsplats är postalveolär , vilket betyder att den är ledad med antingen spetsen eller tungans blad bakom den alveolära åsen.
  • Dess fonation är tonande, vilket innebär att stämbanden vibrerar under artikulationen.
  • Det är en oral konsonant , vilket betyder att luft endast tillåts strömma ut genom munnen.
  • Det är en central konsonant , vilket betyder att den produceras genom att rikta luftströmmen längs tungans mitt, snarare än åt sidorna.
  • Luftströmsmekanismen är pulmonisk , vilket innebär att den artikuleras genom att trycka luft enbart med de interkostala musklerna och diafragman , som i de flesta ljud.

Förekomst

Språk Ord IPA Menande Anteckningar
holländska mej r [meːɹ̠˔] 'sjö' En sällsynt postvokalisk allofon av /r/ . Realiseringen av /r/ varierar avsevärt mellan dialekter. Se holländsk fonologi
Manx mooa r [muːɹ̠˔] 'sjö' I fri variation med andra coda-allofoner av /r/ .

Se även

Anteckningar

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Voiced_postalveolar_fricative&oldid=1144226470 "