2022 danska Europeiska unionens folkomröstning om opt-out

Danska EU-omröstningen om opt-out

1 juni 2022 ( 2022-06-01 )
Röstar du ja eller nej till att Danmark ska kunna delta i det europeiska försvars- och säkerhetssamarbetet genom att avskaffa EU:s försvarsopt-out?
Resultat
Val Röster % Ja 1,848,242 66,87 % Nej 915,717 33,13 % Giltiga röster 2,763,959 98,62 % Ogiltiga eller tomma röster 38,558 1,38 % Totalt antal röster 2,802,517 100,00 % Registrerade väljare/valdeltagande 4,260,944 65,77 %
Resultat av folkomröstningen Ja :      50–55 %      55–60 %      60–65 %      65–70      % 70–75 %      75–80 %      80 %+ Nej :      50–55 %      55–60 %      60–65 %

En folkomröstning om avskaffandet av försvarsopt -out , ett av landets undantag från EU, hölls i Danmark den 1 juni 2022. Folkomröstningen tillkännagavs den 6 mars 2022 efter en bred försvarsöverenskommelse med flera partier. under den ryska invasionen av Ukraina 2022 . Folkomröstningen resulterade i att "Ja"-sidan vann med cirka två tredjedelar av rösterna.

Bakgrund

Maastrichtfördraget förkastades i folkomröstningen 1992 nåddes Edinburghöverenskommelsen, som gav Danmark fyra undantag i Europeiska unionen (EU), varav ett i försvarsfrågor . Maastrichtfördraget ratificerades därefter 1993 . Försvarsopt-out innebar att Danmark inte deltog i den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken eller EU:s militära operationer . Dessutom innebar undantaget att Danmark inte deltog i beslutsprocesserna i EU relaterade till militära operationer.

Detta är den tredje folkomröstningen som hålls i förhållande till landets undantag. År 2000 avvisade de danska väljarna införandet av euron som nationell valuta, och 2015 avvisades också ett förslag om att ändra rättsväsendet. För att en folkomröstning ska förkastas måste en majoritet av de deltagande väljarna rösta emot, och väljarna som röstar emot måste representera minst 30 % av väljarna; partierna bakom försvarsavtalet har dock kommit överens om att resultatet av folkomröstningen ska stå fast oavsett valdeltagande.

Kampanj

Försvarsöverenskommelsen undertecknades och presenterades av ledarna för Socialdemokraterna , Venstre , Socialistiska Folkpartiet , Socialliberala partiet och Konservativa Folkpartiet . Parterna ställde sig bakom avtalet, som även innehöll ökade försvarsutgifter och målet att få ett slut på landets beroende av rysk gas. Liberal Alliance och Kristdemokraterna har också ställt sig bakom alternativet "Ja", medan Independent Greens röstade "Ja" men inte rekommenderade väljarna vad de skulle rösta. Dansk Folkeparti , Nyt Höger , Unga Konservativa och Röd-Gröna Alliansen har motsatt sig avskaffandet av undantaget och rekommenderat att väljarna röstar "Nej".

Den 30 mars släppte det danska utrikesministeriet två lagförslag (lagförslag) för att organisera folkomröstningen och ansluta sig till den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Efter detta kritiserades formuleringen i folkomröstningsfrågan, som inte nämnde EU eller undantaget, av Dansk Folkeparti och Röd-Gröna Alliansen. Jeppe Kofod , Danmarks utrikesminister , försvarade formuleringen och betonade att omröstningen handlade om att ansluta sig till de andra 26 EU-medlemsländerna . Efter kritiken meddelade Kofod den 7 april en ändring av formuleringen som lyder: "Röstar du för eller emot Danmarks deltagande i det europeiska försvars- och säkerhetssamarbetet genom att avskaffa EU:s försvarsopt-out?"

Det väcktes oro för att eliminering av opt-out och deltagande i GSFP så småningom skulle kunna leda till att Danmark måste gå med i en europeisk armé om en sådan skulle skapas i framtiden. Utrikesminister Kofod åtog sig att varje sådan förändring skulle kräva fördragsrevideringar, som skulle läggas fram för det danska folket för godkännande i en ny folkomröstning.

TV-debatter

hölls med partiledare för partier representerade i Folketinget .

Datum	Arrangörer	Mötesplats	P Present S Surrogat NI Ej inbjuden I Invited
			Ja										Nej
			A	V	F	B	C	jag	F	Å	K	M	O	O	D
11 maj	DR1	Krigsmuseet , Köpenhamn	P Frederiksen	P Ellemann	P Olsen Dyhr	P Carsten Nielsen	P Pape	P Vanopslagh	P Siddique	P Rosenkilde	P Arendt	P Løkke	P Villadsen	P Messerschmidt	P Vermund
18 maj	TV 2 News	Dokk1 , Århus	S Bødskov	P Ellemann	P Olsen Dyhr	NI	NI	NI	NI	NI	NI	NI	P Villadsen	P Messerschmidt	NI
29 maj	TV2	Christiansborg , Köpenhamn	P Frederiksen	P Ellemann	P Olsen Dyhr	P Carsten Nielsen	P Pape	P Vanopslagh	P Siddique	P Rosenkilde	P Karlsmose	P Løkke	P Villadsen	P Messerschmidt	P Vermund
31 maj	DR1	DR Koncerthuset , Köpenhamn	P Frederiksen	P Ellemann	P Olsen Dyhr	P Carsten Nielsen	P Pape	P Vanopslagh	P Siddique	P Rosenkilde	P Karlsmose	P Løkke	P Villadsen	P Messerschmidt	P Vermund

Opinionsundersökningar

Datum	Röstningsbyrå	Prov	Ja	Nej	Obeslutsam	Leda
30 maj 2022	Epinion		44 %	28 %	19 %	16 %
27–30 maj 2022	Voxmeter	1 091	53 %	28 %	19 %	25 %
23–27 maj 2022	Voxmeter	2 008	51 %	27 %	22 %	24 %
16–22 maj 2022	Voxmeter		45,5 %	30 %	24,6 %	15,5 %
9 maj 2022	Epinion		38 %	27 %	35 %	11 %
6 maj 2022	Megafon	1 009	39 %	26 %	35 %	13 %
20–27 april 2022	Epinion	2 090	39 %	26 %	35 %	13 %
18–24 april 2022	Voxmeter		39,5 %	32,1 %	28,4 %	7,4 %
4–10 april 2022	Voxmeter/Ritzau		38,8 %	32,4 %	28,8 %	6,4 %
31 mars – 7 april 2022	Epinion	2,102	36 %	27 %	37 %	9 %
28 mars – 3 april 2022	Voxmeter/Ritzau	1 007	39,2 %	35,8 %	25 %	3,4 %
22–28 mars 2022	Voxmeter	1 000	40,3 %	35,4 %	24,3 %	4,9 %
14–20 mars 2022	Voxmeter	1 509	38,2 %	30,9 %	30,9 %	7,3 %
6–20 mars 2022	Wilke	1 000	42 %	30 %	28 %	12 %
8–15 mars 2022	Epinion	1 020	38 %	23 %	39 %	15 %
7–11 mars 2022	Voxmeter	1 509	44,2 %	28,7 %	27,1 %	15,5 %
7–8 mars 2022	Megafon	2 054	55 %	23 %	22 %	32 %
6 mars: Premiärminister Mette Frederiksens regering tillkännager en folkomröstning om det danska försvarsopt-out som ska hållas den 1 juni.
3–4 mars 2022	Megafon	1 092	49 %	27 %	23 %	22 %

Resultat

Resultatet innebar att 43,38 % av de registrerade väljarna hade röstat för förslaget och 21,49 % hade röstat emot.

Val		Röster	%
För		1,848,242	66,87
Mot		915,717	33.13
Total		2,763,959	100,00
Giltiga röster		2,763,959	98,62
Ogiltiga röster		5,819	0,21
Tomma röster		32,739	1.17
Totalt antal röster		2,802,517	100,00
Registrerade väljare/valdeltagande		4,260,944	65,77
Källa: Danmarks statistik

Efter valkrets

Distrikt	För		Mot		Giltig	Tom	Ogiltig	Total
	Röster	%	Röster	%
Region Hovedstaden i Danmark	581,703	69,5 %	254,874	30,5 %	836,577	10 007	1,775	848,359
köpenhamn	235,847	69,4 %	104,221	30,6 %	340 068	5,108	827	346 003
1. Østerbro	27 096	74,1 %	9,467	25,9 %	36,563	510	82	37.155
2. Sundbyvester	21,591	69,7 %	9,395	30,3 %	30,986	428	90	31 504
3. Indre By	19,612	74,5 %	6,710	25,5 %	26,322	365	81	26,768
4. Sundbyøster	17.135	67,9 %	8 100	32,1 %	25 235	357	62	25 654
5. Nørrebro	22 004	65,3 %	11,672	34,7 %	33,676	715	87	34,478
6. Bispebjerg	12 065	60,5 %	7,885	39,5 %	19 950	400	60	20 410
7. Brønshøj	22,649	67,2 %	11 053	32,8 %	33,702	498	82	34,282
8. Valby	16,844	67,8 %	7 987	32,2 %	24,831	352	74	25 257
9. Vesterbro	22 042	69,6 %	9,614	30,4 %	31,656	570	78	32,304
10. Falkoner	20 180	76,7 %	6,126	23,3 %	26,306	344	39	26,689
11. Slots	17,313	72,1 %	6,684	27,9 %	23 997	327	52	24,376
12. Tårnby	17 316	64,5 %	9,528	35,5 %	26,844	242	40	27.126
Storköpenhamn	160,842	68,1 %	75 490	31,9 %	236,342	2,407	508	239,257
1. Gentofte	29,382	80,2 %	7,268	19,8 %	36 650	287	66	37 003
2. Lyngby	22 099	77,6 %	6,378	22,4 %	28,477	296	53	28,826
3. Gladsaxe	20,642	69,1 %	9,244	30,9 %	29,886	344	52	30,282
4. Rødovre	18 978	64,4 %	10 506	35,6 %	29,484	343	60	29,887
5. Hvidovre	14 015	62,9 %	8 260	37,1 %	22.275	242	24	22,541
6. Brøndby	16 091	60,0 %	10,738	40,0 %	26,829	233	81	27,143
7. Taastrup	18,831	61,8 %	11 625	38,2 %	30,456	292	74	30,822
8. Ballerup	20,814	64,5 %	11,471	35,5 %	32,285	370	98	32,753
Nordsjälland	172,177	71,8 %	67,611	28,2 %	239,788	2,176	396	242,360
1. Helsingör	21 396	69,3 %	9,488	30,7 %	30,884	290	64	31,238
2. Fredensborg	25,446	75,8 %	8,121	24,2 %	33,567	247	29	33,843
3. Hillerød	32,921	68,2 %	15,334	31,8 %	48 255	470	61	48,786
4. Frederikssund	24,668	63,4 %	14,262	36,6 %	38,930	404	91	39,425
5. Egedal	32,324	73,7 %	11 547	26,3 %	43,871	407	63	44,341
6. Rudersdal	35,422	80,0 %	8,859	20,0 %	44,281	358	88	44,727
Bornholm	12,827	62,9 %	7 552	37,1 %	20,379	316	44	20,739
1. Rønne	6 390	63,3 %	3 699	36,7 %	10 089	167	21	10,277
2. Aakirkeby	6,437	62,6 %	3,853	37,4 %	10 290	149	23	10,462
Region Själland & Region Syddanmark	646,102	64,6 %	354,611	35,4 %	1 000 713	11 340	2,183	1 014 236
Själland	265,947	64,0 %	149,567	36,0 %	415,514	4,428	837	420,779
1. Lolland	11 245	59,2 %	7,758	40,8 %	19 003	220	63	19,286
2. Guldborgsund	18 635	61,3 %	11,747	38,7 %	30,382	357	82	30,821
3. Vordingborg	14,973	62,8 %	8,879	37,2 %	23,852	270	38	24 160
4. Næstved	25,668	62,5 %	15 394	37,5 %	41 062	423	74	41 559
5. Faxe	18 740	61,7 %	11 640	38,3 %	30 380	287	89	30,756
6. Køge	29 952	66,6 %	15 042	33,4 %	44 994	537	72	45,603
7. Greve	23,601	67,7 %	11 240	32,3 %	34,841	283	55	35,179
8. Roskilde	32 809	72,0 %	12,767	28,0 %	45,576	521	79	46,176
9. Holbæk	22,771	64,2 %	12,704	35,8 %	35,475	380	76	35,931
10. Kalundborg	24,685	60,0 %	16 460	40,0 %	41,145	423	91	41 659
11. Ringsted	20,232	64,0 %	11 385	36,0 %	31,617	387	59	32.063
12. Slagelse	22,636	60,9 %	14 551	39,1 %	37,187	340	59	37,586
Fyn	165,365	67,3 %	80,211	32,7 %	245,576	3,166	576	249,318
1. Odense Øst	20,137	66,6 %	10 084	33,4 %	30,221	473	96	30 790
2. Odense Väst	19 795	68,4 %	9,162	31,6 %	28,957	381	71	29 409
3. Odense Syd	25,484	72,6 %	9 600	27,4 %	35 084	483	83	35 650
4. Assens	13 840	66,0 %	7,131	34,0 %	20,971	237	57	21 265
5. Middelfart	23,544	66,0 %	12 125	34,0 %	35,669	396	93	36,158
6. Nyborg	18 800	65,8 %	9,778	34,2 %	28,578	365	48	28 991
7. Svendborg	23,954	65,4 %	12 656	34,6 %	36,610	473	78	37,161
8. Faaborg	19,811	67,2 %	9,675	32,8 %	29,486	358	50	29,894
Sydjylland	214,790	63,2 %	124,833	36,8 %	339,623	3,746	770	344,139
1. Sønderborg	22,352	63,5 %	12.853	36,5 %	35 205	379	93	35,677
2. Aabenraa	16,458	61,3 %	10 410	38,7 %	26,868	277	56	27 201
3. Tønder	10 295	60,6 %	6 700	39,4 %	16 995	217	42	17 254
4. Esbjerg By	16 859	59,1 %	11 686	40,9 %	28,545	289	60	28,894
5. Esbjerg Omegn	16,651	63,8 %	9,432	36,2 %	26 083	258	44	26,385
6. Varde	14,852	63,1 %	8,698	36,9 %	23 550	268	64	23,882
7. Vejen	19,486	61,7 %	12.109	38,3 %	31 595	384	78	32 057
8. Vejle Nord	18 950	68,5 %	8,722	31,5 %	27,672	296	78	28 046
9. Vejle Syd	18,714	67,2 %	9,147	32,8 %	27,861	342	75	28,278
10. Fredericia	15,271	62,2 %	9,268	37,8 %	24,539	276	59	24,874
11. Kolding Nord	13,754	67,3 %	6,697	32,7 %	20,451	203	43	20 697
12. Kolding Syd	14,738	63,4 %	8 502	36,6 %	23 240	257	35	23,532
13. Haderslev	16 410	60,7 %	10 609	39,3 %	27 019	300	43	27,362
Regioner mellan Danmark och Norddanmark	620,437	67,0 %	306,232	33,0 %	926,669	11 392	1,861	939,922
Östjylland	274,182	69,5 %	120 265	30,5 %	394,447	5,175	837	400 459
1. Århus Syd	30,136	74,6 %	10,286	25,4 %	40,422	598	101	41,121
2. Århus Väst	26,101	69,6 %	11 390	30,4 %	37,491	528	95	38,114
3. Århus Nord	29,341	71,8 %	11 518	28,2 %	40 859	719	120	41 698
4. Århus Øst	40,275	77,0 %	12 063	23,0 %	52,338	862	132	53,332
5. Djurs	26 056	65,1 %	13 958	34,9 %	40 014	374	71	40 459
6. Randers Nord	13,466	61,5 %	8,435	38,5 %	21 901	225	46	22.172
7. Randers Syd	15 418	64,2 %	8,592	35,8 %	24 010	243	42	24 295
8. Favrskov	17.104	69,4 %	7,527	30,6 %	24,631	257	43	24,931
9. Skanderborg	34.031	72,0 %	13 214	28,0 %	47,245	576	53	47,874
10. Horsens	27 296	64,7 %	14,887	35,3 %	42,183	479	93	42,755
11. Hedensted	14 958	64,1 %	8 395	35,9 %	23,353	314	41	23,708
Västjylland	168,770	66,3 %	85,772	33,7 %	254,542	3 092	465	258 099
1. Struer	13 526	65,6 %	7,106	34,4 %	20,632	226	44	20 902
2. Skive	14.251	62,8 %	8,427	37,2 %	22,678	277	35	22 990
3. Viborg Väst	16 218	66,8 %	8 052	33,2 %	24,270	332	58	24,660
4. Viborg Øst	14,892	67,1 %	7 294	32,9 %	22,186	268	45	22 499
5. Silkeborg Nord	15 996	67,2 %	7,797	32,8 %	23,793	296	43	24,132
6. Silkeborg Syd	18 202	71,5 %	7,273	28,5 %	25,475	325	48	25,848
7. Ikast	11,781	63,2 %	6,866	36,8 %	18,647	214	29	18 890
8. Herning Syd	12,471	65,7 %	6,504	34,3 %	18 975	215	38	19 228
9. Herning Nord	15 293	66,7 %	7,638	33,3 %	22,931	270	23	23,224
10. Holstebro	18 529	66,1 %	9,482	33,9 %	28 011	341	51	28,403
11. Ringkøbing	17,611	65,4 %	9,333	34,6 %	26,944	328	51	27,323
Nordjylland	177,485	63,9 %	100 195	36,1 %	277,680	3,125	559	281,364
1. Frederikshavn	17 159	58,4 %	12 245	41,6 %	29,404	251	130	29,785
2. Hjørring	18 894	62,8 %	11 187	37,2 %	30 081	315	72	30,468
3. Brønderslev	22 239	62,3 %	13 450	37,7 %	35,689	421	53	36,163
4. Thisted	18,481	62,3 %	11.168	37,7 %	29,649	331	55	30 035
5. Himmerland	20,651	65,2 %	11 014	34,8 %	31,665	335	54	32 054
6. Mariagerfjord	12 339	61,9 %	7,579	38,1 %	19 918	197	42	20,157
7. Aalborg Øst	25,578	66,3 %	12 987	33,7 %	38,565	503	55	39,123
8. Aalborg Vest	21 855	69,0 %	9,801	31,0 %	31,656	401	41	32 098
9. Aalborg Nord	20 289	65,3 %	10,764	34,7 %	31 053	371	57	31,481
Danmark	1,848,242	66,9 %	915,717	33,1 %	2,763,959	32,739	5,819	2,802,517
Källa: Danmarks statistik

Reaktioner

Utgångsundersökningar som släpptes av de nationella programbolagen DR och TV 2 omedelbart efter vallokalernas stängning kl. 20:00 CEST (18:00 UTC ) visade att en stor majoritet av väljarna hade röstat "Ja". Detta var första gången som Danmark någonsin hade avskaffat ett av sina EU-opt-outs . Detta var den största andelen av rösterna som "Ja"-sidan någonsin fått i en EU-folkomröstning, och resultatet beskrevs av vissa som ett jordskred . Valdeltagandet på 65,8 % noterades som en av de lägsta av någon EU-folkomröstning, med endast den danska omröstningen om medlemskap i den enhetliga patentdomstolen 2014 som hade ett lägre valdeltagande. Valforskare uttryckte oro och tillskrev det låga valdeltagandet till att vissa partier var tveksamma till kampanj, liksom att opinionsundersökningarna före valet visade att ja-sidan hade ett stort försprång.

Premiärminister Mette Frederiksen kommenterade att hon var "mycket mycket glad" för resultatet och sa att Danmark hade skickat en mycket viktig signal till sina allierade och en tydlig signal till Vladimir Putin . Hon berömde också samarbetet med de andra partierna som hade förespråkat folkomröstningen. Frederiksen betonade att det inte fanns några planer på att avskaffa Danmarks återstående undantag och lovade att folkomröstningen hade handlat "om försvarsopt-out och inget annat". Venstres ledare Jakob Ellemann-Jensen sa att omröstningen skickade ett tydligt resultat att andra länder kan räkna med Danmark. Han fokuserade sedan på nästa danska riksdagsval och sa att landets högerorienterade borde arbeta tillsammans för att ge Danmark en ny regering.

Morten Messerschmidt kommenterade att resultatet visade att Dansk Folkeparti levde. Han sa att många människors röster "influerades av kriget i Ukraina ". Den politiska talespersonen för Red-Green Alliance, Mai Villadsen , sa att hon hade "mycket stor respekt" för resultatet av valet. Hon nämnde att många av partiets väljare hade röstat "Ja", och lovade att partiet skulle fortsätta engagera sig i försvarspolitiken.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen välkomnade resultatet och sa att Danmark och EU "skulle dra nytta av beslutet". Frankrikes president Emmanuel Macron sa att det var en "fantastisk nyhet för vårt Europa" och att "vi är starkare tillsammans". Efter folkomröstningen uppgav Danmarks utrikesministerium att man planerar att formellt ratificera beslutet och meddela EU om sitt deltagande i tid för att det ska träda i kraft den 1 juli.

Vidare läsning

•   Butler, Graham (2020). "The European Defence Union and Denmark's Defence Opt-out: A Legal Appraisal" . European Foreign Affairs Review . 25 (1): 117–150. doi : 10.54648/EERR2020008 . S2CID 216432180 .