östarmeniska

Den här artikeln handlar om den armeniska dialekten. För den historiska regionen, se Östra Armenien .

östra armeniska
Արևելահայերեն
Infödd till	Armeniska höglandet , Armenien , Artsakh , Iran , Georgien , Ryssland , Ukraina , Centralasien
Modersmålstalare	3,8 miljoner (2013)
Språkfamilj	Moderna armeniska armeniska östra armeniska
Skrivsystem	Armeniska alfabetet (nästan alltid i den reformerade ortografin , utom i Iran)
Språkkoder
ISO 639-3	hej
Glottolog	nucl1235
Karta över de armeniska dialekterna i början av 1900-talet: -owm-dialekter, motsvarande östarmeniska, visas i grönt.

Östarmenisk översättning av Mormons bok

Östarmeniska ( armeniska : Արևելահայերեն , romaniserat : Arevelahayeren ) är en av de två standardiserade formerna av modern armeniska , den andra är västarmeniska . De två standarderna bildar ett pluricentriskt språk .

Östrameniska talas i Armenien , Artsakh , Ryssland , samt Georgien och av det armeniska samfundet i Iran . Även om den östarmeniska som talas av armenier i Armenien och iransk-armenier är lika, finns det uttalsskillnader med olika böjningar. Armenier från Iran har också några ord som är unika för dem. På grund av migrationer av talare från Armenien och Iran till den armeniska diasporan är dialekten nu mycket framträdande i länder och regioner där endast västarmeniska användes. Östra armeniskan är baserad på Jerevan-dialekten .

Officiell status och erkännande

Östarmeniska är till största delen ömsesidigt begriplig av utbildade eller läskunniga användare av västarmeniska – och vice versa. Omvänt kan semi-läskunniga eller analfabeter användare av lägre register av endera sorten ha svårt att förstå den andra.

Armeniens officiella språk är enligt lag en ospecificerad "armeniska". I praktiken är dock östarmeniska det de facto , dagliga vanliga språket i Armenien. Till exempel görs kommersiella översättningar i allmänhet på östarmeniska.

Fram till 2018 delade båda sorterna samma ISO 639-3 -kod: hye . Den 23 januari 2018 lades dock en kod specifikt för västarmeniska till i ISO 639-3: hyw . (Den tidigare koden under ISO 639-1 var hy .)

Den armeniska Wikipedia består till övervägande del av östarmeniskt innehåll. Som ett resultat av ändringen av ISO 639-3 har en kampanj för att skapa en separat Wikipedia för västarmeniska godkänts. Detta har resulterat i separata Wikipedia-sidor för östarmeniska och västarmeniska.

Fonologi

Vokaler

Monoftonger

Östra Armeniska har sex monoftong vokalljud.

	Främre	Central	Tillbaka
			Orundad	Avrundad
Stänga	jag ի i			u ու u
Mitten	ɛ ե , է e, ē	ə ը ë		ɔ ո , օ o, ò
Öppen			ɑ ա a

Konsonanter

Detta är det östarmeniska konsonantsystemet som använder symboler från det internationella fonetiska alfabetet (IPA), följt av motsvarande armeniska bokstav inom parentes.

		Bilabial	Labiodental	Alveolär	Postalveolär _	Palatal	Velar	Uvular	Glottal
Nasal		m (մ)		n (ն)			⟨ ŋ ⟩
Sluta	aspirerade	pʰ (փ)		tʰ (թ)			kʰ (ք)
	tonlös	p (պ)		t (տ)			k (կ)
	tonande	b (բ)		d (դ)			ɡ (գ)
Affricate	aspirerade			tsʰ (ց)	tʃʰ (չ)
	tonlös			ts (ծ)	tʃ (ճ)
	tonande			dz (ձ)	dʒ (ջ)
Frikativa	tonlös		f (ֆ)	s (ս)	ʃ (շ)			χ (խ)	h (հ, յ)
	tonande		v (վ, ւ, ու, ո)	z (զ)	ʒ (ժ)			ʁ (ղ)
Ungefär			⟨ ʋ ⟩	ɹ ~ ɾ (ր)		j (յ, ե, ի, է)
Knacka
Drill				r (ռ)
Lateral				l (լ)

• Vissa av dialekterna kan släppa de röstlösa hållplatserna och affrikaterna som utkast.

Anteckningar

Den östarmeniska fonologin bevarar den klassiska armeniska trevägsskillnaden i stopp och affrikater: en röstad, en röstlös och en aspirerad. Jämför detta med fonologin i det västarmeniska språket , som bara har haft en tvåvägsskillnad: en röstad och en aspirerad. (Se om skillnader i fonologi från klassisk armeniska i det västra armeniska språket för detaljer.)

Några exceptionella östarmeniska ord innehåller tonande stoppbokstäver som uttalas som röstlösa aspirerade stopp, som västarmeniska . Till exempel թա գ ավոր (kung) [tʰɑkʰ ɑˈvɔɾ ] , inte [tʰɑ ɡ ɑˈvɔɾ] ; andra exempel är ձի գ , ձա գ , կար գ , դա դ ար , վարա գ ույր .

Ortografi

Det östarmeniska språket skrivs med antingen traditionell armenisk ortografi eller reformerad armenisk ortografi . Den kontroversiella reformerade ortografin utvecklades under 1920-talet i sovjetiska Armenien och är i utbredd användning idag av östarmeniska talare i Armenien och de i diasporan som är från Armenien. Östarmeniska talare i Iran fortsätter att använda den traditionella ortografin. Ändå är skrifter av endera formen ömsesidigt begripliga, eftersom skillnaden mellan de två ortografierna inte är stor.

Morfologi

Pronomen

Personliga pronomen
	singularis				flertal
	1:a person	2:a person	3:e person		1:a person	2:a person	3:e person
nominativ	ես (es)	դու (du)	նա (na)		մենք (menkʿ)	դուք (dukʿ)	նրանք (nrankʿ)
genitiv	իմ (im)	քո (kʿo)	նրա (nra)		մեր (mer)	ձեր (jer)	նրանց (nrancʿ)
dativ	ինձ (inj)	քեզ (kʿez)	նրան (nran)		մեզ (mez)	ձեզ (jez)	նրանց (nrancʿ)
ackusativ	ինձ (inj)	քեզ (kʿez)	նրան (nran)		մեզ (mez)	ձեզ (jez)	նրանց (nrancʿ)
ablativ	ինձնից (injnicʿ), ինձանից (injanicʿ)	քեզնից (kʿeznicʿ), քեզանից (kʿezanicʿ)	նրանից (nranicʿ)		մեզնից (meznicʿ), մեզանից (mezanicʿ)	ձեզնից (jeznicʿ), ձեզանից (jezanicʿ)	նրանցից (nrancʿicʿ)
instrumental	ինձնով (injnov), ինձանով (injanov)	քեզնով (kʿeznov), քեզանով (kʿezanov)	նրանով (nranov)		մեզնով (meznov), մեզանով (mezanov)	ձեզնով (jeznov), ձեզանով (jezanov)	նրանցով (nrancʿov)
lokaliserande	ինձնում (injnum), ինձանում (injanum)	քեզնում (kʿeznum), քեզանում (kʿezanum)	նրանում (nranum)		մեզնում (meznum), մեզանում (mezanum)	ձեզնում (jeznum), ձեզանում (jezanum)	նրանցում (nrancʿum)

Armeniska har TV-utmärkelse , med դու , քո , քեզ används informellt och versaler Դուք , Ձեր , Ձեզ som de artiga formerna.

Substantiv

Östarmeniska substantiv har sju kasus , en mer än västarmeniska. De är: nominativ (subjekt), ackusativ (direkt objekt), genitiv (besittning), dativ (indirekt objekt), ablativ (ursprung), instrumental (medel) och lokativ (position). Av de sju kasusen är nominativ och ackusativ, med undantag, desamma, och genitiv och dativ är samma, vilket betyder att substantiv har mestadels fem distinkta former för kasus. Substantiv på armeniska avtar också för tal (singular och plural), men avtar inte för kön (dvs. maskulinum eller femininum).

Deklination på armeniska baseras på hur genitiv bildas. Det finns flera deklinationer , men två är de mest använda (genitiv i i och genitiv i u ):

Ablativ	դաշտից /dɑʃˈt it͡sʰ /	դաշտերից /dɑʃtɛˈɾ it͡sʰ /	/ɡɑˈɾ ut͡sʰ /	/ɡɑɾinɛˈɾ it͡sʰ /
Instrumental	դաշտով /dɑʃˈt ɔv /	դաշտերով /dɑʃtɛˈɾ ɔv /	/ɡɑˈɾ ɔv /	/ɡɑɾinɛˈɾ ɔv /
Lokaliserad	դաշտում /dɑʃˈt um /	դաշտերում /dɑʃtɛˈɾ um /	/ɡɑˈɾ um /	/ɡɑɾinɛˈɾ um /

Två anteckningar: Lägg först märke till att den ablativa formen på östarmeniska är /-it͡s/ , där det är -ê på västarmeniska:

Abl.sg WA kar ê /EA /ɡɑɾ ut͡sʰ/

För det andra, lägg märke till att på västarmeniska följde pluralformerna u -deklinationen , medan pluralformerna på östarmeniska följer i -deklinationen :

Gen.pl WA kariner u /EA /ɡɑɾinɛˈɾi/

Artiklar

Liksom vissa andra språk som engelska, har armeniska bestämda och obestämda artiklar. Den obestämda artikeln på östarmeniska är /mi/ , som föregår substantivet:

mi ɡiɾkʰ ('en bok', Nom.sg), /mi ɡɾkʰi/ ('av en bok', Gen.sg)

Den bestämda artikeln är ett suffix kopplat till substantivet och är en av två former, antingen /-ə/ eller /-n/ , beroende på om slutljudet är en vokal eller en konsonant, och om ett efterföljande ord börjar med en vokal eller konsonant:

/mɑɾdə/ ('mannen', Nom.sg) /ɡɑɾin/ ('kornet' Nom.sg) men: /sɑ mɑɾdn ɛ/ ('Detta är mannen') /sɑ ɡɑɾin ɛ/ ('Detta är korn')

Adjektiv

Adjektiv på armeniska avvisar inte för kasus eller tal, och föregår substantivet:

/lɑv ɡiɾkʰə/ ('den goda boken', Nom.sg) /lɑv ɡɾkʰi/ ('om den goda boken', Gen.sg)

Verb

Verb på armeniska är baserade på två grundläggande serier av former, en "nuvarande" form och en "imperfekt" form. Av detta bildas alla andra tider och stämningar med olika partiklar och konstruktioner. Det finns en tredje form, preteritum, som på armeniska är en tempus i sin egen rätt och inte tar några andra partiklar eller konstruktioner. (Se även armeniska verb och östarmeniska verbtabellen för mer detaljerad information.)

Nutid på östarmeniska är baserad på två konjugationer ( a, e ). På östarmeniska slogs de distinkta konjugationerna i e och i samman som e .

	/linɛl/ 'att vara'	/siɾ ɛl / 'att älska'	/kɑɾd ɑl / 'att läsa'
presens particip		/siɾ um /	/kɑɾd um /
/jɛs/ (I)	/ɛm/	/siɾ ɛm /	/kɑɾd ɑm /
/du/ (du. sg)	/ɛs/	/siɾ ɛs /	/kɑɾd ɑs /
/nɑ/ (han/hon/det)	/ɛ/	/siɾ i /	/kɑɾd ɑ /
/mɛnkʰ/ (vi)	/ɛnkʰ/	/siɾ ɛnkʰ /	/kɑɾd ɑnkʰ /
/dukʰ/ (you.pl)	/ɛkʰ/	/siɾ ɛkʰ /	/kɑɾd ɑkʰ /
/nɾɑnkʰ/ (de)	/ɛn/	/siɾ ɛn /	/kɑɾd ɑn /

Presensformen (som vi känner den på engelska) görs genom att lägga till presenstiden av linel efter verbets presens participform:

/jɛs kɑɾdum ɛm ɡiɾkʰə/ (jag läser boken) /jɛs siɾum ɛm ɑjd ɡiɾkʰə/ (jag älskar den boken)

Se även

• armeniska språket
• Armeniska verb
• Östra armeniska verbtabell
• Västarmeniska språket
• västra Armenien
• Östra Armenien
• Språkfamiljer och språk
• IETF-språktagg :hy

Bibliografi

•   Dora Sakayan . (2007) Östarmeniska för den engelsktalande världen. Ett kontrastrikt tillvägagångssätt (med CD-ROM) . Yerevan State University Press. ISBN 5808408903

externa länkar

• Arak29 östarmeniska
• Arak29 västra armeniska
• Arak29 on-line ordböcker

Östra Armeniska onlineordböcker

• Nayiri.com (Library of Armenian ordböcker):
  • Armenian Explanatory Dictionary (ՀԱՅԵՐԷՆ ԲԱՑԱՏՐԱԿԱՆ ԲԱՌԱՐԱՆ) av Stepan Malkhasiants (cirka 130 000 poster). Skrivet i traditionell armenisk ortografi. En av de definitiva armeniska ordböckerna.
  • Explanatory Dictionary of Contemporary Armenian (ԺԱՄԱՆԱԿԱԿԿԻՑ ՀԱՅՈՑ ԼԵԶՎԻ ԲԱՑԱՏՐԱԿԱՆ ԲԱՌԱՆԱԿԱԱԿԻՑ ՀԱՅՈՑ ԼԵԶՎԻ ԲԱՑԱՏՐԱԿԱՆ ԲԱՌԱՐԱՆ SR 6 utgiven av 9 Academy of the Armenian SR 6) mellan 9 och 9. Östra armeniska, reformerad ortografi (ca 125 000 sökord).
  • Modern Armenian Explanatory Dictionary (ԱՐԴԻ ՀԱՅԵՐԵՆԻ ԲԱՑԱՏՐԱԿԱՆ ԲԱՌԱՐԱՆ) av Edward Aghayan (cirka 135 600 sökord). I östarmenisk och sovjetisk armenisk ortografi.
  • Armenian Language Thesaurus (ՀԱՅՈՑ ԼԵԶՎԻ ՀՈՄԱՆԻՇՆԵՐԻ ԲԱՌԱՐԱՆ) av Ashot Sukiasyan (cirka 83 000 bidrag). I östarmenisk och sovjetisk armenisk ortografi.