Ukrainsk ortografi från 1928
Den ukrainska ortografin från 1928 ( ukrainska : Український правопис 1928 року , romaniserad : Ukrainskyi pravopys 1928 roku ), även ortografi av Charkiv ( ukrainska : Хавкипий : Хавкипий : Хавкипий Хавкипивсьсьп , arkiv : pravopys ) är den ukrainska ortografin för det ukrainska språket , antagen 1927 genom omröstning vid den helukrainska stavningskonferensen, som ägde rum i den dåvarande huvudstaden i den ukrainska SSR , i staden Charkiv , med deltagande av representanter för ukrainska länder, som då var en del av olika stater.
Mykola Skrypnyk , folkkommissarien för utbildning, godkände officiellt den ukrainska ortografin 1928 den 6 september 1928, varför denna ortografi också kallas romaniserad : ukrainska Orthography of Skrypnyk ( ukrainska : Право́пис Скри́пника ) , Skrypnykska ( ukrainska , : ukrainska Скрипникі́вка ). Den huvudsakliga lingvist-ideologen för denna ortografi var Hryhorii Holoskevych, som sammanställde och publicerade 1929 Orthography Dictionary, som i praktiken visade alla innovationer i den nya ortografin från 1928, så denna ortografi kallas ibland Holoskevychs ortografi ( ukrainska : пилсравГП , romaniserad : Pravopys Holoskevycha ). Redan den 31 mars 1929 godkändes den av den ukrainska vetenskapsakademin och den 29 maj av Shevchenko Scientific Society i Lviv , Polen . Sammanställarna av den ukrainska ortografin 1928 var välkända ukrainska lingvister , av vilka de flesta senare förtrycktes och deras karriärer förstördes av den stalinistiska regimen, såsom Ahatanhel Krymskyi , Leonid Bulakhovskyi, Olena Kurylo , Oleksa Syniavskyi, Yevhen Tymcheni, Mykola Hymcheni, Vsevolod Hantsov, Mykola Nakonechnyi , Hryhorii Holoskevych, Borys Tkachenko och andra. Medlemmar av stavningskommissionen var sådana ukrainska författare som Maik Yohansen , Serhii Yefremov , Mykola Khvyliovyi , Mykhailo Yalovyi och andra.
Idag används den ukrainska ortografin från 1928 av den ukrainska diasporan i en stor del av dess publikationer, varav den mest kända är den äldsta ukrainskspråkiga tidskriften Svoboda som fortfarande ges ut. Det har använts av några moderna ukrainska författare, litterära redaktörer och ukrainska lingvister, inklusive Iryna Farion , Sviatoslav Karavanskyi, Oleksandr Ponomariv och Mykola Zubkov, som är de ivrigaste försvararna och propagandisterna av Charkivs ortografi.
Från 2000 till 2013 använde det ukrainska kommersiella tv-nätverket STB TV vissa regler för denna stavning tillsammans med utkastet till ukrainsk ortografi från 1999 i nyhetsprogrammet "Vikna".
Presstjänsten för den all-ukrainska unionen "Frihet" använder reglerna för ukrainsk ortografi från 1928.
Historia
År 1926 publicerades utkastet till den ukrainska ortografin för diskussion ( Український правопис (Проєкт). — Харків: ДВУ, 1926 ) . I förordet stod det:
Den 23 juli 1925 beslutade rådet för folkkommissarier i den ukrainska SSR:
"1. För att utveckla regler för stavning av det ukrainska språket, organisera en statlig kommission under folkkommissariatet under ordförandeskap av folkkommissarien för utbildning O. Shumskyi från följande personer: kamrat P. Solodub, M. Yavorskyi, A. Krymskyi, O. Syniavskyi, S. Pylypenko, O. Kurylova (Kurylo), Ye. Tymchenko, H. Holoskevych, M. Yohansen, E. Kasianenko, A. Richytskyi, N. Kaliuzhnyi, M. Yalovyi, O. Popov, M. Hrunskyi , V. Hantsov, M. Sulyma, V. Butvyn, V. Koriak, M. Khvyliovyi, S. Yefremov, T. Sekunda, S. Kyrychenko, I. Sokolianskyi och O. Skrypnyk 2. I sitt arbete måste kommissionen utgå från det moderna litterära språket, som är en syntes av grundläggande folkliga dialekter, baserat på "The main rules of Ukrainian staving of the All-Ukrainian Academy of Sciences", godkänd av NGO för den ukrainska SSR 1921. 3. För att locka ett brett spektrum av vetenskapliga och litterära krafter att delta i utvecklingen av stavningsregler för det ukrainska språket, för att instruera folkkommissarien att sammankalla en särskild konferens för att diskutera utkastet till ortografiregler som utvecklats av kommissionen."
Den 1 augusti samma år sammankallade folkkommissarien ett organisationsmöte i kommissionen, i vilket kamraterna O. Shumskyi, V. Butvyn, M. Yohansen, N. Kaliuzhny, Ye deltog. Kasianenko, O. Popiv, A. Richytskyi, O. Syniavskyi, P. Solodub, M. Yalovyi. P. Diatliv och från Kiev — S. Yefremiv, V. Hantsov, H. Holoskevych, T. Sekunda.
Efter att ha övervägt frågan ingående, erkände kommissionen enhälligt att den stod inför en bredare uppgift än att effektivisera själva stavningen, 4 än i allmänhet det moderna litterära ukrainska språket, som en stat. och offentliga institutioner, skolor och vetenskap, behöver lite mer "stabilisering", mer enhetlighet än vad språket skulle kunna förvärva under villkoren för den förrevolutionära tillvaron.
Sålunda beslutades vid organisationsmötet att i planen för arbetet inkludera inte bara rena stavningsfrågor, utan även andra frågor om normalisering av litterärt språk, nämligen det planeras att utarbeta:
- Ortografi av den invarianta delen av ordet (rot, suffix, prefix).
- Slutet på variabla ord.
- Ortografi av andras ord.
- Riktiga namn.
- Skiljetecken.
- Grammatisk terminologi.
Dessutom beslutades att organisera det ukrainska alfabetet och sammanställa en ordbok med svåra stavningsord.
Enskilda referenter – ledamöter av kommissionen – fick i uppdrag att förbereda alla dessa avsnitt och granska dem i särskilda underutskott, varvid flera nya medlemmar adjungerades till dessa underutskott och ville bjuda in företrädare för västra Ukraina till kommissionen: Acad. S. Smal-Stotskyi, acad. V. Hnatyuk och Dr V. Simovych.
Slutligen valdes kommissionens presidium bestående av O. Shumskyi, P. Solodub, A. Krymskyi och O. Syniavskyi. P. Diatlov utsågs till kommissionens sekreterare.
Från 11 till 21 november 1925 ägde en kongress av kommissionen (1:a plenum) rum i Charkiv och övervägde projekt: V. Hantsova — Orthography of the invariant del av ordet, O. Syniansky — The ending of distinctive words and interpunctuation, O. Kurylova — Ortografi av andras ord, M. Sulima och M. Nakonechnyi — Egennamn. Han granskade också ett projekt med elementär ukrainsk grammatisk terminologi, sammansatt av flera projekt – M. Yohansen, L. Bulakhovskyi, Kievkommissionen vid Institutet för vetenskapligt språk och M. Hrunskyi.
Alla delar av ortografin vid detta plenum av statskommissionen har genomgått betydande förändringar, ändringar och tillägg.
I sitt arbete utgick kommissionen från principerna för ortografi och språkstandardisering och möjlig förenkling av ortografi, så det finns inga radikala förändringar i schemat (alfabet och andra tecken), inte stavas. Kommissionen försökte bara att exakt formulera reglerna för stavning och språk för att eliminera den diskrepans som uppstår som ett resultat av kampen i det ukrainska litterära språket av olika dialekter, influenser, vanor.
Grunden för standardisering och förenkling var praxis och karaktär av det ukrainska språket: genom att upprätta en regel för stavning och språk, försökte kommissionen att inte utan yttersta nödvändighet bryta mot den etablerade traditionen, den vanliga normen, även om, naturligtvis, hela tiden såg ut på det levande språket i dess olika dialekter och dess historia.
Efter att ha övervägt allt material instruerade kommissionens plenum att det skulle redigeras av den utvalda redaktionstrion – A. Krymskyi, V. Hantsov och O. Syniavskyi.
O. Syniavskyi sammanfattade kommissionens material, kodifierade det, bifogade det i en fortlöpande rådgivare, och sedan (7 februari-13 februari 1926 vid 12 möten i Kiev) en redaktion bestående av de ovan nämnda tre personerna och med- valde att H. Holoskevych (som fick i uppdrag att sammanställa en ortografiordbok för rådgivaren vid plenum) granskade det förberedda utkastet och gjorde redaktionella ändringar och nödvändiga tillägg i plenumbeslutens anda.
Slutligen reviderades utkastet senast vid kommissionens 2:a plenum i Charkiv den 5–8 april 1926, där vissa ändringar och tillägg återigen gjordes i utkastet i riktning mot att förenkla ortografin. Detta plenum leddes av Folkets. Provision. Utbildning av O. Shumsky med deltagande av följande utsedda och adjungerade ledamöter av kommissionen: A. Krymskyi, S. Yefremov, O. Syniavskyi, V. Hantsov. H. Holoskevych, M. Yohansen, M. Sulyma, E. Kasianenko, A. Richntskyi, M. Yalovyi. O. Popov, V. Butvin, M. Khvylovyi, S. Pylypenko, S. Kyrychenko, I. Sokolianskyi, T. Sekunda, N. Kaliuzhnyi, K. Nimchynov, M. Nakonechnyi; L. Bulakhovskyi, F. Kalynovych, V. Demianchuk, B. Tkachenko, M. Hladky, S. Vikul.
Detta projekt publiceras för att göra ett brett spektrum av människor bekanta - både filologer och ordarbetare, såsom författare, redaktörer och särskilt lärare-utövare.
Kommissionen begär att redaktionen uppmärksammas. av tidningen "Visty" (Kharkiv, K. Liebknecht Street, 11), där de kommer att tryckas 6 i en särskild bilaga, eller till kommissionens adress (Kharkiv, Artema Street, 29, rum 25).
Efter 2-3 månaders diskussion kommer kommissionens tredje plenum (konferens) att sammanträda för slutlig granskning och godkännande av utkastet.
April 1926 Bland deltagarna i den all-ukrainska stavningskonferensen som hölls i Charkiv 1927 fanns fyra högt uppsatta tjänstemän från folkkommissariatet, 5 akademiker, 28 universitetsprofessorer i lingvistik och filologi, 8 lärare, 7 journalister och 8 författare. Tre representanter för västra Ukraina deltog också: Kyrylo Studynskyi , Ilarion Svientsitskyi, Vasyl Simovych.
Konferensen godkände en ny stavningskod, med undantag för ett fåtal regler: detta gällde framför allt de diskutabla reglerna för att skriva bokstäver för att representera fonemen / l /- / lʲ / och / ɦ / - / ɡ / , eftersom det var runt dem att den största kontroversen uppstod. Konferensen valde presidiet för stavningskommissionen bestående av 5 personer, som 1928 antog ett kompromissbeslut om diskussionsreglerna: de galiciska och dnepriska traditionerna för det ukrainska språket togs i beaktande. Detta beslut godkändes dock inte entydigt av ortograferna. I synnerhet Ahatangel Krymskyi ansåg eftergifter till den galiciska ortografin vara spekulationer och politisk flirt mellan Skrypnyk och galicierna, och själva galiciska ortografin var föråldrad.
Ortografin trycktes och distribuerades 1929 - sedan dess var alla skolor och förlag i den ukrainska SSR skyldiga att följa den. För det ukrainska litterära språkets enhets skull beslutade ledningen för Shevchenko Scientific Society i Lviv att följa normerna för den nya stavningen i Galicien .
Alla ytterligare ändringar i den ukrainska ortografin utvecklades på uppdrag av regeringen av speciellt skapade ortografiska kommissioner. År 1933 omarbetade en ortografikommission under ledning av A. Khvylia (Olinter), som förstördes av den stalinistiska regimen 1938, den ukrainska stavningen och erkände normerna från 1927-1928 som "nationalistiska". Den 4 oktober 1937 dök en kritisk artikel upp i tidningen Pravda, enligt vilken det ukrainska språket skulle föras närmare ryska .
Därefter antog politbyrån för centralkommittén för CP (B) U en resolution enligt vilken:
«Anser att det är nödvändigt att publicera en detaljerad, detaljerad kritik av de förvrängningar och fel som görs i "Ordboken", i synnerhet när det gäller användningen av polska och andra främmande ord på det ukrainska språket, på sidorna av tidningen "Communist", samtidigt som beteckna nya begrepp är närmare och bekanta med ukrainska folk n ord. Uppdra åt kommissionen att överväga alla de korrigeringar som kommer att behöva göras i ordboken».
Men vissa normer som förkastades på grund av sin frånvaro i den ryska ortografin återfördes till den ukrainska ortografin 2019 .
Skillnader
Fonetik och stavning
| Ukrainsk ortografi från 1928 | Ukrainsk ortografi från 1933 | Ukrainsk ortografi 2019 |
| Alfabet | ||
|
Аа, Бб, Вв, Гг, Ґґ , Дд, Ее, Єє, Жж, Зз, Ии, Іі, Її, Йй, Кк, Лл, Мм, Нн, УспО, УспО, ТуспО, ф, Xх, Цц, Чч, Шш, Щщ, Юю, Яя, Ьь .
|
Аа, Бб, Вв, Гг, Дд, Ее, Єє, Жж, Зз, Ии, Іі, Її, Йй, Кк, Лл, Мм, Нн, Оо, Пп, Рус, Уп, Р Цц, Чч, Шш, Щщ, Юю, Яя, Ьь .
|
Аа, Бб, Вв, Гг, Ґґ , Дд, Ее, Єє, Жж, Зз, Ии, Іі, Її, Йй, Кк, Лл, Мм, Нн, УспО, УспО, ТуспО, ф, Xх, Цц, Чч, Шш, Щщ, ь , Юю, Яя.
|
| Substantiv på - т ь feminin III deklination i genitiv singular | ||
|
§ 25. -и har:
b) Feminina substantiv av tredje deklinationen som slutar med -ть efter den andra konsonanten: 'від ра́дости , зві́сти, до сме́рти, без чве́рти ... Även undantagsvis: 'до о́сени, без со́сени, без со́ли,л́ви,л́ви,л́ви,л́в .
|
§ 47. -и har: Generiska, dativfall har ändelser -і .
|
§ 95. Substantiv på - т ь efter konsonanten, samt ord кров , любо́в , о́сінь , сіль , Русь , Білору́сь i genitiv kasus singular kan förvärvas som en variant av ändelsen истогідн ,жогідн : ра́дости , сме́рти, че́сти, хоро́брости; кро́ви, любо́ви, о́сени, со́ли, Ру́си́ , Білору́си; |
| Användningen av bokstaven И i början av ukrainska specifika och behärskade ord före konsonanterna н och р | ||
|
И eller І § 3.
2. I början av ordet skrivs aldrig и , bara і : Іван, іти, іду, ім'я, імення, Ілля, інбар, інжир, і́скра, і́стик, існувати, ́ ішістити, ́ ін,́н, оді, і́нколи , і́ній, І́род , etc.
|
§ 3. Ordet skrivs alltid і i början: існувати, істина, інший, іноді, інколи, іній, ім'я, Іван, іти, іду, інжир, інстит, etc.
|
2 § . Vissa ord har varianter med vokal и : і́рій och и́рій, і́род och и́род ('mycket grym man'). И vi skriver i början av enskilda utrop ( ич! ), partiklar ( ич який хитрий ), verb и́кати och ett substantiv som härrör från i и́кання . И i början av ordet använder vi i några vanliga och egennamn härledda från turkiska och andra språk, enligt deras uttal på dessa språk: ийбе́н, ир, Ич-оба́ , Кім Чен Ин ; |
| Substantiv av det mellersta och feminina könet i genitivfallet av plural som slutar på - і в (- ї в) | ||
| Endast mellan- och feminina substantiv: без прислів'їв , подвір'їв , волів (від воло), багнів (і багон), полів (рідко пісіль), морів , чь морів , ч в (і облич), роздоріжж́ів (і роздоріж), стовпищів (i стовпищ ), питаннів (і питань), бабів , хатів (i хат), губів (від губа = labium), роздоріж аттів (і статтей), відповідів ( і відповідей ) , тварів (і тварей), etc. | Från parallella former бабів och баб, відповідів och відповідей, губів de och питанзьв ж , статтів губ , місців och місць, обличів облич, питаннив och питаннив och питаннив och och och статей , стовпищів och стовпищ , хатів och хат endast som ligger närmast den ryska versionen är vänster. | Бабів och баб, губів och губ används, men nämns inte direkt i stavningen. |
| Slutet - у , - ю i genitivfallet av stadsnamn | ||
|
§ 20. Ortografi av suffix
23) I suffixen -исько (-їсько) och -ище (-їще) skrivs det и (efter vokalerna ї ), och inte і , е : хлопчи́сько , огни́сько , огни́санкои , ́сьсстоканкои , ́ьс. овпи́ще , гори́ще , etc. |
20 §.
20) I suffixen -исько (-їсько) och -ище (-їще) skrivs det и (efter vokalerna ї ), och inte і , е : хлопчи́сько , огни́сько , огни́санкои , ́ьсостоканкои , ́ьс. овпи́ще , гори́ще , etc.
|
§ 32. Ortografi av suffix
10) Med suffix -иськ-(о) (-їськ-(о), -ищ-(е) (-їщ-(е) bildade ord huvudsakligen med känslomässigt negativ färgning från substantiv av alla slag, och efter bokstaven för att beteckna konsonanten skriver vi и , och för att beteckna vokalen — ї : гної́сько, дівчи́сько , хлопчи́сько; во́гнище, побо́їще . |
| Substantiv på - т ь feminin III deklination i genitiv singular | ||
|
§ 81. -ське, -цьке
Stadsnamn slutar på -ське, -цьке (snarare än -ськ, -цьк ): Волочиське , Старобільське , Пинське , Зінов'ївське , Луцьке , etc.
|
Stadsnamn slutar på -ськ, -цьк : Волочиськ, Старобільськ, Пинськ, Зінов'ївськ, Луцьк , etc. | Stadsnamn slutar på -ськ, -цьк : Волочиськ, Старобільськ, Пинськ, Зінов'ївськ, Луцьк , etc. |
| Slutet - у , - ю i genitivfallet av stadsnamn | ||
|
§ 25. -а (-я) eller -у (-ю)
Substantiv-namn på platser, regioner, floder, städer etc. generisk singular används sedan med -у , -ю (oftare), och med -а , -я : з сте́пу , коло лі́су , без лу́гу , до горо́ду , край ста́ву , проти са́ду , майдан́ у я́ру коло , до кряжа́, біля горбаов зХа́ну , Черні́гова , Ки́єва слі́ду, Сибі́ру , Туркеста́ну , Кавка́зу , Кри́му , л́унУі , Дон Ло́ндону , Пари́жу , Ри́му , Нью -Йо́рку , Херсо́ну , men бе́рега , (städer på - ів ), Остра́, Кам'янця, Переми́шля , Жито́мира , Ві́дня . |
23 §.
Geografiska namn har för det mesta ändelser -а , -я : Харкова, Пскова , Саратова , Тетерева, Медецна, Тульчина, Козельци, Дінцона, Дінцина, Лсенип, Хентр нграда , Берліна , Лондона, Нью-Йорка, Парижа, Донбаса , Казакстана , Урала, Туркгстана , etc. Men Сибіру, Криму . |
§ 82. 2.1.2.
) Амстерда́му , Го́мелю , Ліверпу́лю , ,́ Мадри́ду , Пари́жу , Чорно́билю . Ädelsen -у (i hårda och blandade grupper), -ю (i mjuk grupp) i genitivfallet har namn på bosättningar (förutom de som anges i paragraf 2.1.1.2 k): Ändelsen -у , -ю finns i de sammansatta namnen på bosättningar, vars andra led är ett substantiv, som vanligtvis har ändelsen -у i genitivfallet: Дави́дового Бро́ду, Зеле́ного Га́ю , Криво́гос , ́гор, ́го́го ,́г Широ́кого Ла́ну , etc. |
| Fasta feminina substantiv med siffror : дві , обидві , три , чотири | ||
|
§ 30. 2. -і (efter vokaler och ' -ї)
Solida feminina substantiv med siffror дві, обидві, три, чотири kan ha ändelser -і (hur mjukt), vid vad г , ґ , к , х före -і ändras till з, ц, с, nödvändigtvis med en sådan betoning som i genitiv singular för det ordet: дві книзі, три вербі , хаті, руці, три квітці, пісні , чотири норі , etc. Men i stället för sådana former av fasta feminina substantiv brukar formerna c användas -и , särskilt efter г , ґ , к , х : дві кві́тки , три руки́ , кни́ги , чоти́ри бо́чки . |
Fasta feminina substantiv med siffrorna дві, обидві, три, чотири nämns inte i ortografin, dvs dualens former som tillval har tagits bort från ortografin. |
§ 88. Nominativ
I nominativfallet av plural har substantiven i den andra deklinationen ändelsen - и, -і (-ї), -а (-я) . Maskulina substantiv med siffror два, три, чотири har ändelsen -и, -і (-ї) : два хло́пці, три робітники́ , чотири слухачі́ . Fasta feminina substantiv med siffror дві, обидві, три, чотири i ortografin nämns dock inte igen. |
| Alternering av prefix (prepositioner) з — с före döva konsonanter | ||
|
§19. Prepositioner ändras aldrig i skrift före de döva konsonanterna i nästa ord: з по́ля, з ха́ти, із тобо́ю, без потре́би, etc. Suffixet з- före döva konsonanter к , п , т , х ändras till с - ( іс- ) : сказа́ти , спита́ти ( іспитат́и ), стули́ти , схил , схил , дисхо , etc. - ) gör inte ändra: зба́вити , зве́сти́ , зжа́литися , зчарува́ти , зціди́ти , зшива́ти , зсади́ти , зщу́литися , ́ор . |
Alternering av prefix (prepositioner) з — с före döva konsonanter к , п , т , х utökades till bokstaven ф: сфальшувати , сфотографувати |
§31. З- (ІЗ-, ЗІ-)
1. Prefixet з- före bokstäverna för att beteckna döva konsonanter к , к, п, т, х , к, п, т, х , к , п, т, х , к, п , т, х förvandlas till c- : сказа́ти , спалахну́ти , стовкти́ , сфотографува́ти, схили́ти. Före alla andra bokstäver skriver vi з (ibland із ): зба́вити, звести́, зжи́тися, ззирну́тися, зсади́ти, зціп́ити, зчепи́ти, зши́ти, зши́ти; ізжо́вкнути, ізно́в, ізсере́дини. |
| Translitteration av lånade ord | ||
| Translitteration av bokstäverna l , la, lo och lu | ||
|
§54. Lånar L
1. a) I ord av grekiskt ursprung, så länge lånade från det mjuka / l /, brukar vi skriva ла , ло , лу , л , samt i gamla lån från andra språk. a) ла :Lista
Lista
Lista
Lista
Lista
Lista
а) I andra fall translittereras nyare lån från västeuropeiska språk till soft / lʲ /: a) ля :Lista
Lista
Lista
Lista
Lista
|
75 USD . Ord av utländskt ursprung med L sänds: 1. L unsoftened ( л , ла , ло , лу ): арсенал, артикул, бал (відзначення), іnтеграл, інтернаціонал, капітал, артикул, вулкал план, клас, блок, флот, велосипед, колонія, соціологія , metallurgi, Атлантичний океан, Ла-Манш, Лафарг, Гренландия, Лузітания. 2. L uppmjukad ( ль , ля , льо , лю ): автомобіль, асфальт, магістраль, астролябія, полярний, регулатор, ликляпис, пляѶис, плик алюміній, блюмінг, аншлюс, люфа, революція... Золя, Люксембрг, Фінляндія, Бельт, Тель-ман, Садуль, Базель... Digrafen sänds sekventiellt genom ле : білет , легенда, пленум, лекція, телеграф.., Палермо, Каледонія... I engelska ord i slutet och före konsonanter skrivs det л , förutom de ord som redan behärskas med l mjuk. Därför: Мелвілл, голкіпер... men: біль, бульдог, Вільсон , etc. |
121 § . Ljudet / l / i ord av utländskt ursprung överförs med hårda eller mjuka л , beroende på hur vanligt ett ord är på det ukrainska språket: 1) hård л ( л , ла , ло , лу ) i ord: арсена́л, бал, вулка́н, іnтегра́л, капіта́л, футбо́л, халва́; аеропла́н, бала́нс, галантний, глазу́р, клас, моле́кула, нове́ла, план, при́мула, фо́рмула; блок, велосипе́д, коло́нія, со́ло, соціоло́гія, флот; блу́за, лу́па, металу́ргія; Алба́нія, Атланти́чний океа́н, Гренландія, Ла-Ма́нш, Ло́ндон, О́сло, Тулу́ за; Вела́скес, Лама́рк, Флобе́р translittereras ljudet / l / som solid л ( ланч, сейл, табло́їд, файл, etc. ) ; 2) mjuk л ( ль , ля , льо , лю ) i ord: автомобі́ль, асфа́льт, бульдо́г, гі́льза, гольф, магістра́ль, педа́ль, та́ль; вакуо́ля, пілю́ля, пляж, поля́рний, регуля́тор; туберкульоз; алюмі́ній, блю́мінг, револю́ція; Аля́ска, Ба́зель, Лю́бек, О́льстер, Фінля́ндія, Ві́льсон, Лі́нкольн, Золя́ , Кро́мвель, Лю́тер, Рель,́тер, etc. |
| Translitteration av bokstäverna g och h | ||
| § 55. Lånat h translitterera med bokstaven г , som lånat g i nyare lån bör det translittereras genom ґ , i lån som behärskats tidigare, särskilt från grekiska språket, translitterera г : Англія , газ , газе́та , га́гяце , га́гя ́гія ( ло́гіка ...), генера́л , геній , геогра́фія ( грама́тика , програ́ма , грамофо́н , діягра́ма , грама́тика , програ́ма , грамофо́н , діягра́ма , грама́тика , грам ,́гал , грам ,́грам ігіє́на , гімна́зія , гіпс , гра́дус , граф , Гру́зія , гру́па , дифто́нг , егої́зм , організа́ція , педаго́г , Ри́га , траге́дія , фігу́ра , etc. Men аґе́нт , аґіта́ція , аґроіном , Араґів,́н , Араґо́н ґґе , Гамбурґ , Геґель, гіда́льґо , гуґено́ти , Гюґо́, ґарантія , Ґаро́нна , ґва́льґо , ґвае́рҐія , ́г е, Ґеттінґен , ґібелі́н , ґірля́нда , ґля́вберова сіль , ґлядія́тор , ґнайс , Ґо́льфштром , Ґрана́да , ґрандіо́зний , ҐріҐ , Ґрі иґе́нт , елеґа́нтний , інтеліґе́нт , лінґві́ст , міґра́ція , Чіка́ґо osv . |
§ 76. Främmande ljud h och g överförs lika (oavsett uttal) med tecknet г , exempel:
|
§ 122. Ljud / ɡ /, /h/
|
| Translitteration av bokstäverna β ("beta") och θ ("theta") från grekiska | ||
|
§ ( th ) genom 57. , антологія , антропологія , аптека , астма , аритметика і аритметика , залогіка , так metall _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ , ортоепія , ортодокс , ортопедія , патос , ритм , театр , теорія , теологія ; Атени , Атос , Бористен , Демостен , Етіопія , Корінт , Тессалія ; Агатангел , Амальтея , Вартоломій , Марта , Методій , Grekiska θ translittereras т : алгоритм , анатема Пітагор , Прометей , Тадей , Текля , Теод , etc. § 58. Grekiska β i de ord som sedan länge gått till oss direkt från Byzantimr , vi passerar genom в : Вавило́н , Васи́ль , Варва́ра , Візанті́я , Віфлеєті́я , Віфлеєті́я , Віфлеєті́я , Віфлеєті́я , Віфлеєті́я , Віфлеєєим (judiska, свидим , ми́х , свидим ) ́вол , амво́н ( och амбо́на) ; men de ord som har kommit till oss från väst skriver vi dem genom б : Ара́бія , базилі́ка , бі́блія , бібліоте́ка, база́льт , аляба́стер , Бакакх , ́акх , ́акх , ́акх , барбари́зм , ба́рбар , Те́би , Бетлеге́м (i USA ). |
§ 57. Med факт , форма , Фунт , фах , фабрика , фамелія , офіціальний , реферформіст , ... främmande ord skrivs ф (ej хв ):
Det står också skrivet: міф, орфографія, кафедра, логаpифм, ефір, пaфос at ортопедія, ортодокс, театр, теорія.
|
§ 123. Буквосполучення th у словах грецького походження
Diftongen th i ord av grekiskt ursprung överförs vanligtvis med bokstaven т : алгори́тм, антоло́гія, антрополо́гія, апте́ка, а́стма, бібліоте́ка, като́гія, антрополо́гія, апте́ка, а́стма, бібліоте́ка, като́гія, католи́ка, като́гія, д, ритм, теа́тр, теоло́гія, тео́рія, ортодо́кс, ортопе́дія, Амальте́я, Промете́й, Те́кля , Таї́сія, Теодо́р. I ord som är vanliga i det ukrainska språket med ф , är stavningsvariation tillåten, såsom: ана́фема och ана́тема , дифіра́мб och дитира́мб, ефі́р och ете́р, ка́федра och катемголари, те́голари, міфоло́гія och міт, мітоло́гія, Агатангел och Агафангел, Афі́ни och Ате́ни, Борисфе́н och Бористе́н, Демосфе́н och Демосте́н, Ма́рфа och Ма́рта, Фесса́лія och Тесса , etc.
|
| Translitteration av bokstaven w från engelska | ||
|
§ 60. Engelska W
Engelska w och före vokaler sänds genom в : Вайлд ( inte Уальд), Вайт ( inte Уайт), Велз ( inte Уельс), Вітман ( inte Уітман), Віклеф ( inte Уайт), Уіклеф ( inte Уїклест), Уелстеф ( inte Уїклест), Вітман ( Уіклеф ( inte Уітман), inte Уїкер), ), ват , кіловат , etc. |
 Det finns ingen norm.
|
§ 124. Bokstäver w, th i ord av engelskt ursprung
Engelska w för att beteckna ljud -spirit , / w / translitterera vanligtvis genom в : віке́нд , Вашингто́н , Ве́бстер , Веллінгто́н , Ві́льсон , Вінніпе́г , etc. etc.
|
| Translitteration av digrafer ia, dvs. iu, io | ||
|
§ 62. Upplåning і
b) Efter alla konsonanter före vokaler och й , vid det lånade ia translitterera genom ія , іе genom іє , iu genom ію ( матері я́ л , історія, копія , сопія , сопія , с спеці я́ льний, міні я тюрний, палі я тив, амоні я́ к , ді я лект i vanliga substantiv), men іо genom іо : , etc.; авдієнція , гіє́на , кліє́нт , пієтет , Тріє́ст , etc.; трі ю́ мф , трі ю мвірат , раді ю с , консилі ю м , меді ю м , men Кіу-Сіу , etc.; ембріо́н , геліотроп , біоскоп, соціологія , аксіо́ма , Онтаріо ; критерій , радій , etc. Men ibland förminskas bokstaven і före vokalerna: серйо́зний , курйо́з , бар'є́р , ар'єрґард , кар'є́мра , ' є́ре , ' прем са , Ф'ю́ме — se ännu § 68 |
79 §.
1. Det är alltid skrivet med främmande ord і : konsonanter матеpіал, соціалізм, діалектика, індустріалізація , ауді е нція, артериальний, артериальний, артериальний, артериальний, нт , тpіумф , радіус, соціологія, аксіома, партійний, професійний, радій före vokaler och й : ... (och det skrivs alltid іа , iе , iy , ea , förutom positionen i slutet av ordet, Азія , артерія , премія , партія , inдустрія , ідея ). Varning. Efter vokaler i främmande ord överförde jag genom і (och inte genom ї ): егоізм , Енеіда , прозаік, архаічний , теін , наівний , целулоідид ... Samma: ..., порт ... (efter suffixet). |
§ 129. Vokal /і/
I. І vi skriver: 2. Efter en konsonant före en vokal och bokstäver є , ї , й : артеріа́льний, геніа́льний, діа́лектика, індустріаліза́цаія, матеріа́льний, геніа́льний, діа́лектика, індустріаліза́цаія, матеріа́лний, ́д, соціаліз́м, фіа́лка; авдіє́нція, гіє́на, ріє́лтор, кліє́нт, пієте́т, тамплієр́; копії́ст, аксіо́ма, раціо́н, революціоне́р, соціоло́гія, фіоле́товий; ра́діус, тріу́мф; партій́ний, ра́дій; Біарри́ц, Фіу́ме; Віардо́ , Ігле́сіас, Марціа́л, Ліє́па, Оссіа́н, Сіа́м, Шантії́. I slutet av ordet främmande förs -іa vanligtvis genom -ія : арте́рія, мате́рія , інду́стрія, Іта́лія , Ґарсі́я , Га́ллія . |
| Translitteration av diftonger /au/ och /ou/ | ||
|
§ 70. Diftonger au, ou, eu.
Vi passerar diftongen au och ou genom ав ( яв ) och ов : Авґуст , австрія , авдит , авдиторія , авдієнція , автограф , аргонавт , автахавт , сіль , льока́вт , клявза , кльовн , бравнінґ, павперизм, равт , фавна , Фавст , Гавптман , Павлі, Павльсон , Штравс , Макс Нордав , Австерліц , Гавф , Ґавс , Кавтський , Бов . Vi passerar diftongen eu genom ев : неврастенія , неврологія , невтральний , невтралітет , etc. Men tyska eu genom ой : Нойман , Ойтін ґ , etc. also , etc. § 71. Tyska ei Den tyska (och holländska) diftongen ei lån Айнштайн , Айхенвальд , Вайнгольд , Гайне , ляйбґвардия , Лян , Л яйпціґ , Швайцарія , Штайнталь , Шляйхер , Фан Вайк, Фан Дайк , Райн , райнвайн, портвай́н i nya sänds genom ай , efter л — яй : , etc. |
82 USD. Diftongerna au och ou sänds genom ау , оу : аудиторія, аудієнція, гауптвахта, локаут, браунінг, пауперизм, фаунція, гауптвахта, локаут, браунінг, пауперизм, фауна, пауна... Макс Нордау, Джоуль ... Men augusti, österrikiska, autor ... § 83. Den tyska (och holländska) diftongen ei sänds genom ей : Ейнштейн, Ейхенвальд, Гейне, Лейпціг, Швейцаpiя, Рейн ... |
§ 131. Digraphs au, ou
Diftongerna au och ou överförs genom ау , оу : аутса́йдер , гауптва́хта, ма́узер; Ка́унас; Кла́ус, Кра́узе, Па́уль, Фа́уст . I ord som härrör från antikens grekiska och latin, överförs bokstaven au vanligen genom ав : автенти́чний, автобіогра́фія, автомобі́ль, а́втор, авторите́т, автохтовний, автобіогра́фія, автомобі́ль, а́втор, авторите́т, автохтовний, ́нія, Павло́ . I lån från det antika grekiska språket, som har en stark tradition av att överföra bokstavskombinationen au genom translitteration som ау , tillåts stavningsvarianter: аудіє́нція och авдіє́нція, аудито́рія och авдито́рія och авдитола́рія, теретола́рія, а och па́вза, фа́уна och фа́вна . § 136. Digrafer ei, eu i ord av tyskt ursprung. 1. Enligt uttalet skickar vi den tyska bokstavskombinationen еі på ukrainska till ай ( яй ): Айзена́х, Ва́йнрайх, Віттгеншта́йн, Ва́йзенборн, Ка́йзенборн, Ка́йзенборн, Ка́йзенборн, Ка́йзенборн, Ка́йзенборн, Ка́йзенборн, Ка́йзенборн, Ка́йзенборн, Ка́йзенборн, Ка́йзен, Майзер, М трой, Кляйн, Кляйнерт, Фляйшер; digraph eu genom ой : фро́йляйн, Нойбра́нденбург, Нойба́уер . Traditionellt, i äldre lån, överförs den tyska bokstavskombinationen ei i translittererad form genom ей : к ре́йда , кре́йцер , маркше́йдер , капельме́йстер , гросме́йстер , хре́йтер ,хе́йстер ,хе́йстер ,хе́й Ле́йпциг, Рейн, Швейца́рія. |
| Translitteration "tr" och "dr" | ||
|
§ 73. Slut på ord på -ТР, -ДР och –ТЕР, -ДЕР.
I slutet av utländska lånade ord skriver vi - тр , др барометр , гігрометр , гексаметр , діяметр , динаметр , терметр , терметр , с квестр , теа́тр , центр , пюпі́тр , - : ареометр , etc. Även om vissa ord (mest i äldre lån) med - тер , - дер : Олексан д́ер , бурміс т́ер , маґіс т́ер , мініс т́ер , цилін д́ер , etc. |
§ 84. I slutet av främmande ord skrivs -тр , -др : ареометр, барометр, діаметр, термометр, реєстр, теaтp, семестр, центр.
|
§ 127. Slutliga bokstavskombinationer -dr, -tr
Den sista - tr passeras genom bokstäverna - тр , den sista - dr genom - др : баро́метр, діа́метр, семе́стр, теа́тр, термо́метр, центр, циліндр . |
| Translitteration av initialen /h/ i lånade ord | ||
|
§ 74. Г перед голосними у початку слова
I början innan brukar vokaler i andras ord hålla det inspirerande еллада , г істерія , г істеричний , г омонім , г ієрогліф , гогіпох г , г , г істерія , гелоти, г агіографія , г алябарда , гебраїка , галло, Ганнібаль, Гамількар, Гадріян : г арфа , Г . Men: істо́рія , анга́р , ома́р . |
§ 85. H (andning) före vokaler i början, vanligtvis inte stavat: арфа (а не гарфа ), Еллада, істерія, іпoxондрія, історія .. vid готель, гумор, Ганн. |
Det finns ingen norm.
|
Lexikologi
| Ukrainsk ortografi från 1928 | Ukrainsk ortografi från 1933 | Ukrainsk ortografi 2019 |
| Geografiska namn | ||
| Басарабія , Берестя , Білгород , Бердянське , Букарешт , Єйське , Дín , Кахівка , Кремінчукг , Басарешт . , Новозибків , Озівське море _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ , Острогозьке , Пинське ; | Бессарабія, Брест, Бєлгород, Бердянськ, Бухарест, Єйськ, Дон, Каховка, Кременчук, Лугопанськ, Муганськ, Муганськ, качеве, Прилуки, Ровно, Ромни, Ростов, Севастополь, Симферополь, Сальськ, Таганрог, Тирасполь, Феодковиз, Азовиз, Азов , Острогозьк, Пінськ; | Бессарабія, Берестя, Бєлгород, Бердянськ, Бухарест, Єйськ, Дон, Каховка, Кременчук, Луганськ, Муганськ, укачево, Прилуки, Рівне, Ромен, Ростов, Севастополь, Сімферополь, Сальськ, Таганрог, Тирасполь, Феодісия /, Феодосия /, Азовське eller Озівське море, Острогозьк, Пінськ; |
| Etymologi för att skriva alternerande vokaler | ||
| Випроваджати, голодівка, манастир, мариво, салітра, соняшний, шаравари; | Випроводжати, голодовка, монастир, марево, селітра, сонячний, шаровари; | Випроводжати, голодовка, монастир, марево, селітра, сонячний, шаровари; |
| Terminologi inom kunskapsområdena | ||
| Великий Віз , городина , садовина , дієйменник , живе срібло , родзинки , стоп , риска ; |
Велика Ведмедиця, овочі, фрукти, іnфінітив, ртуть, ізюм, сплав, тир;
|
Велика Ведмедиця, овочі, фрукти, нфінітив eller дієйменник, ртуть, родзинки, сплав, тире eller риска; |
| Lånade ord | ||
| Генеза , криза , теза , амнестія , хемія , метода , роля , спираля , е внух , Е вропа , е пархя , л пархя , спархя улманин , носталгія , шелф , евфорія , невтральний , неврологія , авул , богдохан , вермічелі , данець och _ данський, маштаб , моххамеданин , претенсія , проєкт . | Генезис, кризис, тезис, амністія, хімія, метод, роль, спіраль, євнух, Европа, єпархія, Іанспания, мангина, , шельф, ейфорія, нейтральний, нейрологія, аул, богдихан, вермішель, датчанин och датський, масштаб , магометанин, претензія, проект. | Генезис eller генеза, криза, теза, амністія, хімія, метод, роль, спіраль, євнух, Європа, супархія, спани, спания, спания альгія, шельф, ейфорія, нейтральний, нейрологія, аул, богдихан, вермішель, данець och данський , масштаб, магометанин, претензія, проєкт. |
Pågång
Representanter för litteraturen från den " avrättade renässansen " och några av deras efterföljare använde den ukrainska ortografin från 1928 i sina verk. Som ett exempel kan vi citera ett utdrag ur en dikt av Oleh Olzhych "Заходить сонце. Кане тишина...":
Заходить сонце. Кане тишина.
Холоне ал я бастрова А те на.
Не повернула втомлена луна
Лжепатетичний оклик Демос т ена.
Vasyl Stus visade också ganska framgångsrikt i sina dikter de specifika egenskaperna hos det ukrainska språket:
На стільки кривд и стільки правд одного воротття замало буде. Чорний дріт вишивано ухрест. А вічність вічний творить мі т плачів, хоралів, мес.
Ф ія лка у степу росла і непомітна, і мала, але собою славна... Ой-йой! Надбігло вже дівча, фіялочки не поміча, її маленька ніжка стоптала ф ія лковий цвіт, аше віше віше стоптала.
Отам і здобувши останню покуту, Розпалим, як гроно, нагірний свій біль. О царство пів серць , пів надій , пів причалів , Пів замірів царство, пів змаг и пів душ .
Ген ія льний поет роздвоївся (på себе и страх!) Пів поета роздвоїлося (på чверть поета і страх). Чверть поета роздвоїлося (på осьмуху і страх). Осьмуха поета роздвоїлася (på понюху і страх).
Vissa funktioner i en liknande överföring av ukrainska fonem bevittnas i klassikerna från XIX-talet:
Ти, брате, любиш Русь, Як дім, воли, корови, Я ж не люблю її З надмірної любов и— Іван Якович Франко
Nuvarande tillstånd
I början av 1990-talet krävde några lingvister och politiker att åtminstone en del av Charkivs ortografi skulle återställas. För första gången publicerades många böcker om emigranter i Ukraina, och det var i ukrainsk ortografi från 1928. Flera ordböcker som använde denna stavning publicerades utan tillstånd. Av alla förslag accepterades dock bara återställandet av bokstaven " ґ ", som 1933 förklarades "nationalistisk" och togs bort utan någon diskussion. Under en tid sedan 2000 har den ukrainska ortografin från 1928 använts av Channels 1 +1 , ICTV och kanal 1 av den nationella radion, och sedan fram till 2013 använde STB separata regler för denna stavning tillsammans med "utkastet till ukrainsk ortografi från 1999" i nyhetsprogrammet "Vikna". Samtidigt arbetade Lviv-förlagen "Litopys", "Misioner", "Svichado", "Zhurnal fizychnykh doslidzhennia", såväl som Kievs "Sovremennost", "Krytyka" enligt nyckelnormerna för ukrainsk ortografi från 1928.
Från 2008 till 2020 svarade den ukrainske lingvisten professor Oleksandr Ponomariv på läsarnas frågor varje vecka, med hjälp av delar av den ukrainska ortografin från 1928.
År 2012 grundade det ryska sociala nätverket Vkontakte, som för närvarande är förbjudet i Ukraina, communityn " Klassisk ukrainsk stavning ", som aktivt kämpade för att specifika ukrainska normer skulle återkomma. År 2017 översatte gemenskapsgrundarna Andrii Bondar, Oleksii Deikun och Rostyslav Dziuba Vkontakte till den ukrainska ortografin 1928. På grund av återställandet av vissa normer för den ukrainska ortografin 1928 i den ukrainska ortografin 2019, döptes det ovannämnda samhället om. " Language in Time ", som nu är en populär sida med nyheter om det ukrainska språket, dess skydd och godkännande.
godkändes en ny version av den " ukrainska ortografin ", som returnerade några föremål från den ukrainska ortografin från 1928, varav de flesta är i en variant. Naturligtvis har den nya ortografin fördömts av några ukrainska lingvister som förespråkar ett officiellt icke godkänt utkast i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Enligt Iryna Farion är den närmast den ukrainska ortografin 1928.
Se även
Vidare läsning
- Український правопис / Народній комісаріят освіти. — Вид.1-е. — [Харків]: Держ. вид-во України, 1929. — [2], 103, [1] c.
- Голоскевич Г . Правописний словник (för normam правопису Всеукраїнської Академії Наук). — Харків, 1929.
- Німчук В. Проблеми українського правопису в XX ст.
- Огієнко І . Іstorія української літературної мови. Частина третя. Стан української літературної мови // XVIII. Іstorія українського правопису. — Київ, 2001.
- Підсумки правописної дискусії М. Скрипник // Вісті ВУЦВК. — 1927. — 19 червня.
- Порівняння правописів 1929 till 1993 років .
- Синявський О. Коротка istory «Українського правопису» // Культура українського слова. — Збірник І. — Харків — Київ, 1931. — С. 93—112. ( те ж саме ще й тут )
- Синявський О. Норми української літературної мови . — Київ, Львів, 1929–1940.
- Скрипниківський правопис: історія прийняття // UaModna. — 9 februari 2015.
- Українська мова у XX historiчі: історія лінгвоциду: Док. i materiali / Упоряд. Л. Масенко та іn. — К. : Вид. дім «Києво-Могилянська академія», 2005. — 399 с. — ISBN 966-518-314-1.
- Юрій Шевельов Про критерії в питаннях українського офіційного правопису / Ю. Шевельов. Вибрани праці: У 2 кн. — К., 2008. — Кн. 1. Мовознавство.
- Український правопис/ К: Фоліо, 2020 р. ISBN 9789660388734