Europa Europa

Europa Europa
Europa Europa french poster.jpg
Fransk biopremiäraffisch
Regisserad av Agnieszka Holland
Manus av Agnieszka Holland
Baserat på
I Was Hitler Youth Salomon av Solomon Perel
Producerad av
Artur Brauner Margaret Ménégoz
Medverkande
Filmkonst Jacek Petrycki
Redigerad av
  • Isabelle Lorente
  • Ewa Smal
Musik av Zbigniew Preisner
Levererad av Orion Pictures (USA)
Lanseringsdatum
  • 14 november 1990 ( 1990-11-14 ) (Frankrike)
  • 28 juni 1991 ( 28-06-1991 ) (USA)
Körtid
 112 minuter
Länder
  • Tyskland
  • Polen
  • Frankrike
språk



Tyska ryska polska hebreiska jiddisch
Biljettkassan 5 575 738 $ (inrikes)

Europa Europa ( tyska : Hitlerjunge Salomon , lit. "Hitler Youth Salomon") är en historisk krigsdramafilm från 1990 i regi av Agnieszka Holland och med Marco Hofschneider , Julie Delpy , Hanns Zischler och André Wilms i huvudrollerna . Den är baserad på 1989 års självbiografi om Solomon Perel , en tysk judisk pojke som flydde från Förintelsen genom att maskera sig som en nazitysk och gå med i Hitlerjugend . Perel själv framträder kort som sig själv i filmens final. Filmens titel hänvisar till andra världskrigets uppdelning av det kontinentala Europa , vilket resulterar i en konstant nationell förändring av lojaliteter, identiteter och frontlinjer . Filmen är en internationell samproduktion mellan det tyska företaget CCC Film och företag i Frankrike och Polen .

Filmen ska inte förväxlas med Lars von Trier -filmen Europa från 1991 , som släpptes som Zentropa i USA. Europa Europa vann Golden Globe Award för bästa utländska film och fick en Oscarsnominering för bästa anpassade manus 1992.

Komplott

I Tyskland 1938 tar trettonårige Solomon "Solek" Perel ett bad på tröskeln till sin bar mitzva när Kristallnatten inträffar. Solek undviker nazisterna, men återvänder hem och ser att hans syster Berta har dödats. Hans far bestämmer att familjen Perel ska flytta till hans födelseort Łódź i centrala Polen , eftersom han tror att det kommer att bli säkrare där. Mindre än ett år senare börjar andra världskriget med den tyska invasionen av Polen . Soleks familj beslutar att han och hans bror Isaak ska fly till Östeuropa . Isaak och Solek beger sig mot Polens östra gräns, bara för att finna att sovjeterna har invaderat . Bröderna separeras och Solek hamnar på ett sovjetiskt barnhem i Grodno tillsammans med andra polska flyktingbarn.

Solek bor på barnhemmet i två år, där han går med i Komsomol , får kommunistisk utbildning och lär sig ryska . Han intresserar sig romantiskt för Inna, en ung och attraktiv instruktör som försvarar honom när myndigheterna i skolan upptäcker att Soleks klass ursprung är borgerligt . Zenek, en polsk katolsk pojke vars far tillfångatogs av sovjeterna, antagoniserar Solek för att vara jude och anklagar honom för att vara stalinist . Solek får ett brev från sina föräldrar som informerar honom om deras fängelse i Łódź-gettot .

Solek blir tillfångatagen av tyska soldater under den tyska invasionen av Sovjetunionen och befinner sig bland en grupp sovjetiska fångar. När de tyska soldaterna pekar ut judarna och kommissarierna för avrättning, döljer Solek sina identitetspapper och berättar för tyskarna att han är "Josef Peters", en Volksdeutscher från en baltisk tysk familj i Lettland . Soldaterna drar slutsatsen att "Josef" var på barnhemmet eftersom hans föräldrar dödades av sovjeterna och lovar honom att hämnas. Enheten antar Solek som sin tolk på grund av hans flytande tyska och ryska.

Solek undviker all offentlig bad eller urinering, eftersom hans omskurna penis skulle avslöja honom som en jude. Robert, en av soldaterna, smyger sig in på Solek medan han badar. Robert avslöjar att han är homosexuell och lovar solidaritet till Solek, eftersom båda har hemligheter som nazisterna skulle döda dem för. Under strid dödas Robert och Solek, den ensamma överlevande från hans enhet, försöker nå de sovjetiska linjerna. När han korsar en bro, anfaller enheten bakom honom och de sovjetiska trupperna kapitulerar; Solek hyllas som en hjälte. Kompanichefen bestämmer sig för att adoptera Solek och skicka honom till eliten Hitlerjugendakademi i Braunschweig för att få en nazistisk utbildning.

På skolan presenteras "Josef Peters" för de andra pojkarna som en heroisk stridsveteran. Solek lyckas undvika att blotta sig själv genom flera metoder och försöker dölja sin omskärelse med snöre och gummiband för att simulera en förhud. Under lektionen använder en nazistisk "expert" i rasvetenskap Solek som ett ämne för att fastställa hans antropometriska index , och förklarar honom vara av "ren arisk stam". Leni, en medlem av Bund Deutscher Mädel som serverar måltider på akademin, blir förälskad i Solek. Han ger tillbaka Lenis tillgivenhet, men fullbordar inte deras förhållande av rädsla för att avslöja sig själv. De två skiljer sig så småningom efter att Leni gjort en våldsam antisemitisk kommentar till Solek.

Under sin ledighet från akademin reser Solek till Łódź för att hitta sin familj; emellertid är gettot avspärrat och bevakat av Feldgendarmerie . Solek åker en spårvagn som färdas genom gettot och observerar fruktansvärda syner av torterade och svälta människor. Han ser en äldre kvinna som liknar hans mamma, men kan inte komma närmare kvinnan. Senare besöker Solek Lenis mamma, som inte sympatiserar med nazisterna. Hon berättar att Leni är gravid med Soleks rumskamrat, Gerd, och tänker ge upp barnet till Lebensborn- programmet. När Lenis mamma pressar Josef på hans identitet bryter han ihop och erkänner att han är jude; hon berättar för honom att hon hade misstänkt men lovar att inte förråda honom. Han ser inte Leni igen.

Solek kallas till Gestapos kontor och blir nästan avslöjad när han blir tillfrågad om sitt förmodade föräldraskap och ombeds visa ett intyg om rasrenhet. När Solek hävdar att certifikatet finns i Grodno, säger Gestapo-tjänstemannen att han kommer att skicka efter det och gnäller sedan om hur kriget kommer att vinnas av Hitlers Wunderwaffen . När Solek lämnar för att träffa Gerd, förstörs byggnaden av allierade bomber; Soleks lättnad dämpas av Gerds död i bombningen.

När sovjetiska trupper närmar sig Berlin , skickas Hitlerjugend till frontlinjerna. Solek överger sin enhet och kapitulerar till sovjeterna. Hans fångare är initialt tveksamma till att Solek är jude och anklagar honom för att vara en förrädare. När en sovjetisk officer argt visar Solek foton av mördade judar från dödsläger de befriade, förklarar Solek att han inte var medveten om omfattningen av dödslägren. De är på väg att få Solek skjuten av en äldre kommunistisk politisk fånge när Soleks bror Isaak, precis frisläppt från ett koncentrationsläger, känner igen Solek. Isaak avslöjar för Solek att deras föräldrar dödades år tidigare när Łódź-gettot "likviderades " . Innan han lämnar lägret säger Isaak till Solek att aldrig avslöja sin historia för någon, och säger att den aldrig skulle bli trodd. Kort därefter emigrerar Solek till det brittiska mandatet Palestina . Filmen avslutas med att den verklige Solomon Perel, som en äldre man, sjunger en judisk folksång hämtad ur Psalmboken (" Hine Ma Tov ," Psalm 133 :1).

Kasta

  • Marco Hofschneider som Solomon "Solek" Perel
  • Julie Delpy som Leni
  • Hanns Zischler som Hauptmann
  • René Hofschneider som Isaak
  • Piotr Kozlowski som David
  • André Wilms som Robert Kellerman, soldat
  • Ashley Wanninger som Gerd
  • Halina Łabonarska som Lenis mamma
  • Klaus Abramowsky som Salomons far
  • Michèle Gleizer som Solomons mamma
  • Marta Sandrowicz som Berta
  • Nathalie Schmidt som Basia
  • Delphine Forest som Inna
  • Martin Maria Blau som Ulmayer
  • Andrzej Mastalerz som Zenek
  • Solomon Perel som sig själv

Släpp

Biljettkassan

Filmen gavs en begränsad premiär i USA den 28 juni 1991 och samlade in 31 433 $ under öppningshelgen på två biografer. Dess slutliga internationella brutto var 5 575 738 USD .

Reception

Europa Europa fick stor uppmärksamhet från kritiker. På Rotten Tomatoes har filmen en poäng på 95% baserat på 21 recensioner. Kritikern Michael Wilmington skrev för Los Angeles Times och lovade filmens mångfacetterade struktur och kallade Europa Europa "en spänd spänningshistoria , en ironisk romans och en verkligt svart komedi - allt på väg mot en mörk identitetskris". I en positiv recension Janet Maslin från The New York Times att den "uträttar vad varje film om Förintelsen strävar efter att uppnå: Den ger ny omedelbarhet till upprördheten genom att lokalisera specifika, pinsamma detaljer som överskrider klichéer".

Hal Hinson från The Washington Post berömde riktningen och sa "Holland är inte en sträng moralisk instruktör; hon är en ironiker med en skicklig förmåga att fånga de absurda aspekterna av sitt material och hålla dem i balans med det tragiska". Hinson berömde filmen för dess "[medvetenhet] om avgiften [Sollys] formskiftande kompromisser exakt". Desson Howe , också från The Post , var mer kritisk, med hänvisning till filmens "emotionella distans", och på samma sätt som Maslin, sa att filmen inte helt undersökte Sollys samvete.

Bästa utländska filmkontrovers

Eftersom den vann fyra stora "bästa utländska film"-priser från amerikanska kritikergrupper under prissäsongen 1991 , betraktades Europa Europa starkt som en utmanare till en Oscar för bästa utländska film för den 64:e Oscarsceremonin . Men den tyska exporten Film Union, som hade tillsyn över Oscarsuttagningskommittén för tyska filmer, avböjde att skicka in filmen för en nominering. Kommittén ansåg att filmen inte uppfyllde vissa behörighetskriterier, som att den inte kvalificerade sig som en tysk film. Men filmen var en co-film. -produktion mellan Tyskland , Polen och Frankrike , dessutom talas mycket av filmen på tyska, medan filmens producent och en stor del av skådespelarna och besättningen är tyska. Exportkommitténs medlemmar ska enligt uppgift kalla filmen "skräp" och "en pinsamhet ." Filmens okonventionella användning av svart komedi, i motsats till fullständig tragedi , i en förintelsefilm har spekulerats vara en huvudorsak till kommitténs utelämnande. Utelämnandet fick ledande tyska filmskapare att skriva ett offentligt stödbrev för filmen och dess direktör Agnieszka Holland . Brevundertecknarna var Werner Herzog , Wolfgang Petersen och Wim Wenders .

Trots filmens utelämnande fortsatte den att bli en kritisk och kommersiell framgång i USA där den blev den näst mest framgångsrika tyska filmen efter Das Boot från 1981 , och fick en Oscarsnominering för bästa anpassade manus .

Utmärkelser

Tilldela Kategori Nominerade(r) Resultat
20/20 Awards Bästa utländska film Nominerad
Oscarsgalan Bästa manus – baserat på material som tidigare producerats eller publicerats Agnieszka Holland Nominerad
Boston Society of Film Critics Awards Bästa utländska film Vann
British Academy Film Awards Bästa film inte på engelska Artur Brauner , Margaret Ménégoz och Agnieszka Holland Nominerad
Dallas–Fort Worth Film Critics Association Awards Bästa utländska film Nominerad
Golden Globe Awards Bästa utländska film Vann
Kansas City Film Critics Circle Awards Bästa utländska film Vann
Los Angeles Film Critics Association Awards Bästa utländska film Tvåan
Bästa musikpartitur Zbigniew Preisner Vann
Granskningsstyrelsens utmärkelser Bästa utländska filmer Vann
Bästa utländska film Vann
National Society of Film Critics Awards Bästa utländska film 3:e plats
Bästa manus Agnieszka Holland 3:e plats
New York Film Critics Circle Awards Bästa utländska film Vann
Priser för det politiska filmsamhället Mänskliga rättigheter Nominerad
Viareggio Europa Cinema Awards Bästa manus Agnieszka Holland Vann

Hemmedia

Filmen släpptes på DVD av MGM Home Entertainment den 4 mars 2003. The Criterion Collection släppte en specialutgåva av Blu-ray av filmen den 9 juli 2019.

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Europa_Europa&oldid=1127118198 "