Gwich'in språk

Gwich'in
Dinjii Zhu' Ginjik
Infödd till	Kanada, USA
Område	Kanada ( Northwest Territories , Yukon ), USA ( Alaska )
Etnicitet	3 000 Gwichʼin-människor (2007)
Modersmålstalare	ca. 560 (2007–2016)
Språkfamilj	Dené–jenisiska ? Na-Dené Athabaskan Norra Athabaskan Gwichʼin
Dialekter	Västra Östra
Skrivsystem	latinsk (norra Athabaskanska alfabetet)
Officiell status
Officiellt språk på	Kanada (Northwest Territories) USA (Alaska)
Språkkoder
ISO 639-2
ISO 639-3	gwi
Glottolog	gwic1235
ELP	Gwich'in
Gwich'in klassificeras som allvarligt hotad av Unescos atlas över världens språk i fara.

Allan Hayton reciterar berättelsen "Tǫǫ Oozhrii Zhìt Tsyaa Tsal Dhidii" (Pojke i månen) i Gwich'in.

En skylt i Fort McPherson identifierar staden med dess ursprungliga Gwich'in-namn, Teetl'it Zheh

Gwichʼin -språket ( Dinju Zhuh Kʼyuu ) tillhör språkfamiljen Athabaskan och talas av Gwich'in First Nation (Kanada) / Alaska Native People (USA). Det är också känt i äldre eller dialektspecifika publikationer som Kutchin , Takudh , Tukudh eller Loucheux . Gwich'in talas främst i städerna Inuvik , Aklavik , Fort McPherson och Tsiigehtchic (tidigare Arctic Red River), alla i Northwest Territories och Old Crow i Yukon i Kanada. I Alaska i USA talas Gwichʼin i Beaver , Circle , Fort Yukon , Chalkyitsik , Birch Creek , Arctic Village , Eagle och Venetie .

Ejektivet affrikat i namnet Gwichʼin skrivs vanligtvis med symbolen U+2019 ' HÖGER ENSTA CITATTECKN , även om det korrekta tecknet för denna användning (med förväntade glyph och typografiska egenskaper) är U+02BC ' MODIFIER BOKSTAV APOSTROF .

Skrivet Gwichʼin

Missionären Robert McDonald började först arbeta med den skriftliga representationen av Van Tat- och Dagoo-dialekterna Gwichʼin. Han producerade också en bibel och en psalmbok som skrevs i Gwich'in 1898. McDonald använde engelsk ortografi som modell när han representerade Gwich'in. Detta var ovanligt för missionärer på den tiden: andra missionärer översatte Bibeln från franska till språk som norra Slavey . Efter 1960 introducerade Wycliffe bibelöversättare Richard Mueller ett nytt modifierat stavningssystem. Syftet med hans skriftsystem var att bättre särskilja ljuden av Gwich'in-språket. Senare antogs Muellers skriftsystem officiellt av Yukon-territoriet . Det nya skriftsystemet bidrog till att bevara Gwichʼin-språket: tidigare hade unga människor svårt att förstå skrivet Gwichʼin.

Nuvarande status

Få Gwichʼin talar sitt arvspråk eftersom en majoritet av befolkningen går över till engelska. Enligt UNESCOs interaktiva atlas över världens språk i fara är Gwichʼin nu "allvarligt hotad". Det finns cirka 260 Gwichʼin-talare i Kanada av en total Gwichʼin-befolkning på 1 900. Cirka 300 av en total Alaska Gwichʼin-befolkning på 1 100 talar språket.

År 1988 utnämnde NWT Official Languages ​​Act Gwich'in till ett officiellt språk i Northwest Territories, och den officiella språken i Alaskas lagar som ändrades förklarade Gwich'in till ett erkänt språk 2014.

Gwich'in-språket lärs ut regelbundet på Chief Zzeh Gittlit School i Old Crow, Yukon.

Projekt pågår för att dokumentera språket och förbättra skriv- och översättningsförmågan hos yngre Gwich'in-talare. I ett projekt arbetar den ledande forskarassistenten och flytande talaren Gwich'in, äldste Kenneth Frank, med lingvister och unga Gwich'in-talare knutna till Alaska Native Language Center vid University of Alaska i Fairbanks för att dokumentera traditionell kunskap om caribous anatomi (Mishler och Frank 2020) .

Farande faktorer

Bostadsskolor

Gwich'in talas av många First Nations och bostadsskolor spelade en faktor i att skapa en kulturell störning och ett språkskifte. Under den tid som bostadsskolor var öppna var deras främsta mål att helt förändra hur ursprungsbefolkningen fungerade. Ett annat mål för bostadsskolorna var att utplåna den inhemska kulturen och ersätta den med den europeiska kulturen, vilket också fick de inhemska barnen att överge sitt arvsspråk. Denna process gjordes genom att ta bort barnen från sina familjer och placera dem i en skola. Lyckligtvis överlevde Gwich'in- och Dinjii Zhuh-kulturen bostadsskolorna. Bostadsskolor var en stor situation som hade och orsakar fortfarande kulturella störningar.

Dialekter

Det finns två huvuddialekter av Gwichʼin, östlig och västlig, som är avgränsade ungefär vid gränsen mellan Kanada och USA . Det finns flera dialekter inom dessa undergrupper, inklusive Fort Yukon Gwichʼin, Arctic Village Gwichʼin, Western Canada Gwichʼin (Takudh, Tukudh, Loucheux) och Arctic Red River. Varje by har unika dialektskillnader, idiom och uttryck. Old Crow- folket i norra Yukon har ungefär samma dialekt som de band som bor i Venetie och Arctic Village, Alaska .

Gwich'in-högtalare i Old Crow talar flera dialekter inklusive Kâachik och Tâachik. De talas i byn Johnson Creek.

Fonologi

Konsonanter

Konsonanterna för Gwichʼin i standardortografin listas nedan (med IPA-notation inom parentes):

		Labial	Interdental _	Alveolär			Retroflex	Palatal	Velar		Glottal
				enkel	väsande	lateral			enkel	labial
Plosiv / Affricate	enkel	( p ⟨b⟩)	tθ ⟨ddh⟩	t ⟨d⟩	ts ⟨dz⟩	tɬ ⟨dl⟩	ʈʂ ⟨dr⟩	tʃ ⟨j⟩	k ⟨g⟩	kʷ ⟨gw⟩	ʔ ⟨ʼ⟩
	aspirerade		tθʰ ⟨tth⟩	tʰ ⟨t⟩	tsʰ ⟨ts⟩	tɬʰ ⟨tl⟩	ʈʂʰ ⟨tr⟩	tʃʰ ⟨ch⟩	kʰ ⟨k⟩	kʷʰ ⟨kw⟩
	ejektiv		tθʼ ⟨tthʼ⟩	tʼ ⟨tʼ⟩	tsʼ ⟨tsʼ⟩	tɬʼ ⟨tlʼ⟩	ʈʂʼ ⟨trʼ⟩	tʃʼ ⟨chʼ⟩	kʼ ⟨kʼ⟩
	prenasaliserade			ⁿd ⟨nd⟩				ⁿdʒ ⟨nj⟩
Frikativa	tonande	v ⟨v⟩	ð ⟨dh⟩		z ⟨z⟩		ʐ ⟨zhr⟩	ʒ ⟨zh⟩	ɣ ⟨gh⟩	ɣʷ ⟨ghw⟩
	tonlös	( f ⟨f⟩)	θ ⟨th⟩		s ⟨s⟩	ɬ ⟨ł⟩	ʂ ⟨shr⟩	ʃ ⟨sh⟩	x ⟨kh⟩	xʷ ⟨khw⟩	h ⟨h⟩
Sonorant	tonande	( m ⟨m⟩)		n ⟨n⟩		l ⟨l⟩	ɻ ⟨r⟩	j ⟨y⟩		w ⟨w⟩
	tonlös			n̥ ⟨nh⟩			ɻ̥ ⟨rh⟩

Vokaler

	Främre		Tillbaka
	kort	lång	kort	lång
Stänga	ɪ ⟨i⟩	iː ⟨ii⟩	ʊ ⟨u⟩	uː ⟨uu⟩
Mitten	ɛ ⟨e⟩	eː ⟨ee⟩	ɔ ⟨o⟩	oː ⟨oo⟩
Öppen	ə ⟨a⟩	aː ⟨aa⟩

• Nasala vokaler är markerade med en ogonek, t.ex. [ ± ]
• Låg ton markeras med en allvarlig accent, t.ex. [ à ]
• Hög ton markeras aldrig

Grammatik

Verbkonfiguration

Ett verb i Gwich'in innehåller mindre orddelar som går samman för att göra ett verb. Ett verb kan komponeras genom att använda en stam, som sedan åtföljs av mindre orddelar, alltså prefix. Ett prefix ger mycket information. Det informerar en individ om huruvida ordet är i dåtid eller nutid. Ett prefix kan också informera individen om antalet personer som deltar. Stammen kan hittas i slutet av ordet och prefixet följer precis bakom stammen när man läser ett verb läst från höger till vänster, så full förståelse erhålls.

I populärkulturen

• I PBS Kids tv-show Molly of Denali kommer huvudkaraktären Molly från en familj med Gwich'in-bakgrund och använder därför ord på Gwich'in-språket som "Mahsi' Choo" under hela showen.

Vidare läsning

• Firth, William G., et al. Gwìndòo Nànhʼ Kak Geenjit Gwichʼin Ginjik = Fler Gwichʼin-ord om landet . Inuvik, NWT: Gwichʼin Renewable Resource Board, 2001.
• Gwichʼin Renewable Resource Board. Nànhʼ Kak Geenjit Gwichʼin Ginjik = Gwichʼin ord om landet . Inuvik, NWT, Kanada: Gwichʼin Renewable Resource Board, 1997.
• McDonald. En grammatik av Tukudh-språket . Yellowknife, NWT: Curriculum Division, Dept. of Education, Government of the Northwest Territories, 1972.
• Mishler, Craig, red. Neerihiinjìk: Vi reste från plats till plats: The Gwich'in Stories of Johnny and Sarah Frank . 2:a uppl. Fairbanks: Alaska Native Language Center, 2001.
• Mishler, Craig och Kenneth Frank, red. Dinjii Vadzaih Dhidlit: Mannen som blev en caribou. 2:a uppl. Hanover, NH: IPI Press, 2020.
• Montgomery, Jane. Gwichʼin språklektioner Gammal kråkdialekt . Whitehorse: Yukon Native Language Centre, 1994.
• Nordvästra territorium. Gwich'ins juridiska terminologi . [Yellowknife, NWT]: Justitiedepartementet, Govt. av Northwest Territories, 1993.
• Norwegian-Sawyer, Terry. Gwichʼin-språklektioner Gwichyàh Gwichʼin-dialekt (Tsiigèhchik–Arctic Red River) . Whitehorse: Yukon Native Language Centre, 1994.
• Peter, Katherine och Mary L. Pope. Dinjii Zhuu Gwandak = Gwichʼin-berättelser . [Anchorage]: Alaska State-Operated Schools, Bilingual Programs, 1974.
• Peter, Katherine. En bok med Gwich'in Athabaskan-dikter . College, Alaska: Alaska Native Language Center, Center for Northern Educational Research, University of Alaska, 1974.
• Scollon, Ronald. En skiss av Kutchin-fonologi . University of Hawaii, 1975.
•   Yukon Native Language Centre. Gwichʼin-lyssningsövningar Teetlʼit Gwichʼin-dialekt . Whitehorse: Yukon Native Language Centre, Yukon College, 2003. ISBN 1-55242-167-8

externa länkar

• Gwich'in Arkiverad: Yukon Native Language Centre: Gwich'in
• Alaska Native Language Center: Gwichʼin
• Ettunetle Tutthug Enjit Gichinchik Delar av den anglikanska böneboken i Gwichʼin
• Gwich'in Language Dictionary , 2003, 4:e upplagan, utarbetad av Gwich'in Social & Cultural Institute och Gwich'in Language Centre, Tsiigehtchic och Fort McPherson, Northwest Territories (Kanada); täcker två dialekter: Teetl'it Gwich'in (Fort McPherson) och Gwichyah Gwich'in (Tsiigehtchic)
• Gwich'in Junior Dictionary/Dinjii zhuh ginjik nagwan tr'iłtsąįį , 1979, sammanställd av Katherine Peter, Alaska Native Language Center