Cirth

Cirth
Ordet "Cirth" skrivet med Cirth i Angerthas Daeron-läget
Skripttyp	Alfabet
Skapare	JRR Tolkien
Riktning	Varierar
språk	Khuzdul , Sindarin , Quenya , Westron , engelska
ISO 15924
ISO 15924	Cirt (291) , Cirth

[ˈkirθ] The Cirth ( sindarinskt uttal: <a i=4>​[ , som betyder " runor "; sg. certh [ˈkɛrθ] ) är ett semi- konstgjort skrift , baserat på verkliga runalfabet , ett av flera skript som uppfanns av JRR konstruerade Tolkien - språk för konstruktionen han utarbetade och använde i sina verk. Cirth skrivs med stor bokstav när man hänvisar till skriftsystemet ; själva bokstäverna kan kallas cirth .

Midgårds fiktiva historia skapades den ursprungliga Certhas av sindaren (eller gråalverna) för deras språk, sindarin . Dess förlängning och utarbetande var känd som Angerthas Daeron , eftersom den tillskrevs Sinda Daeron, trots att den troligen arrangerades av Noldor för att representera ljuden av andra språk som Quenya och Telerin .

Även om det senare till stor del ersattes av Tengwar , antogs Cirth ändå av dvärgarna för att skriva ner både deras khuzdulspråk ( Angerthas Moria ) och mäns språk ( Angerthas Erebor ). Cirth anpassades också, i sin äldsta och enklaste form, av olika raser inklusive män och till och med orcher .

Extern historia

Koncept och skapande

Hällristning i Cirth i Sydney Harbour National Park , åtminstone med anor från 1980-talet

Många bokstäver har former som också finns i de historiska runalfabeten , men deras ljudvärden är bara liknande i ett fåtal av vokalerna. Snarare är systemet för tilldelning av ljudvärden mycket mer systematiskt i Cirth än i de historiska runorna (t.ex. tonande varianter av ett röstlöst ljud uttrycks genom ett extra slag).

Uppdelningen mellan den äldre Cirth of Daeron och deras anpassning av Dwarves and Men har tolkats som en parallell som Tolkien dragit till utvecklingen av Fuþorc till den yngre Fuþark . Den ursprungliga alviska kretsen "som förmodade produkter av en överlägsen kultur" är fokuserade på logiskt arrangemang och en nära koppling mellan form och värde, medan anpassningarna av dödliga raser introducerade oegentligheter. I likhet med de germanska stammarna som inte hade någon skriftlig litteratur och endast använde enkla runor innan de konverterade till kristendomen, introducerades Sindarin Alves of Beleriand med deras Cirth till den mer utarbetade Tengwar of Fëanor när Noldorin Alves återvände till Midgård från länderna av den gudomliga Valar .

Intern historia och beskrivning

Certhas

I Appendix E till The Return of the King skriver Tolkien att Sindar av Beleriand först utvecklade ett alfabet för sitt språk en tid mellan uppfinningen av Tengwar av Fëanor ( YT 1250) och introduktionen av den till Midgård av de exilerade Noldor i början av den första tidsåldern .

Detta alfabet utformades för att endast representera ljuden av deras sindarinska språk och dess bokstäver användes mest för att skriva in namn eller korta minnesmärken på trä, sten eller metall, därav deras kantiga former och raka linjer. På sindarin kallades dessa bokstäver cirth (sing. certh ), från den alviska roten *kir- som betyder "klyva, skära". Ett abecedarium av cirth , bestående av runorna listade i rätt ordning, var allmänt känd som Certhas ( [ˈkɛrθɑs] , som betyder "runor" på sindarin och löst översatt som "runalfabet").

De äldsta cirkeln var följande:

Konsonanter	sid	b	mh	m
	t	d	n
	k	g	ng
	r	l	~ h eller s	s eller h	ss
Vokaler	i	u	e	o

Formen på dessa bokstäver var något osystematisk, till skillnad från senare omarrangemang och förlängningar som gjorde dem mer funktionella . Cirth och användes för ⟨h⟩ och ⟨s⟩, men varierade vad som var vilket . Många av runorna bestod av en enda vertikal linje (eller "stam") med ett bihang (eller "gren") fäst på ena eller båda sidorna. Om infästningen endast gjordes på ena sidan var den vanligtvis till höger, men "omvändningen var inte sällsynt" och ändrade inte bokstavens värde. (Till exempel varianterna eller specifikt nämnt för h eller s , också eller för t , etc.)

Angerthas Daeron

I Beleriand, före slutet av den första tidsåldern , omarrangerades Certhas och vidareutvecklades, delvis under inflytande av Tengwar som introducerades av Noldor . Denna omorganisation av Cirth tillskrevs vanligen Elf Daeron, minstrel och loremaster av kung Thingol av Doriath . Således blev det nya systemet känt som Angerthas Daeron (där "angerthas" [ɑŋˈɡɛrθɑs] kommer från sindarin "an(d)" [ɑn(d)] + "certhas" [ˈkɛrθɑs] , som betyder "långa runrader") .

I detta arrangemang är tilldelningen av värden till varje cert systematisk. Runorna som består av en stam och en gren fäst till höger används för röstlösa stopp , medan andra ljud tilldelas enligt följande principer:

1. lägga till ett streck till en gren lägger till röst (t.ex. [p] → [b] ) ;
2. att flytta grenen till vänster indikerar öppning till en spirant (t.ex. [t] → [θ] ) ;
3. att placera grenen på båda sidor om stammen ger röst och nasalitet (t.ex. [k] → [ŋ] ) .

Ringen konstruerad på detta sätt kan därför ordnas i serier, som var och en motsvarar en artikulationsplats :

• labial konsonanter , baserade på ;
• dentala konsonanter , baserade på ;
• främre konsonanter , baserade på ;
• velar konsonanter , baserade på ;
• labialiserade velarkonsonanter , baserade på .

Andra bokstäver som introduceras i detta system inkluderar: och för ⟨a⟩ respektive ⟨w⟩; runor för långa vokaler , uppenbarligen uppkomna genom att fördubbla och binda certet av motsvarande korta vokal (t.ex. ⟨oo⟩ → ⟨ō⟩); två främre vokaler , troligen härrörande från ligaturer av motsvarande bakre vokal med ⟨i⟩- certh (dvs. → ⟨ü⟩ och → ⟨ö⟩); några homorganiska nasala + stoppkluster (t.ex. [nd] ).

Tillbaka till den fiktiva historien, eftersom de nya -serierna och -serierna omfattar ljud som inte förekommer på sindarin utan finns i quenya , introducerades de troligen av den exilerade Noldor som talade quenya som kunskapsspråk.

Genom låneöversättning blev Cirth känd i Quenya som Certar [ˈkɛrtar] , medan en enda certh kallades certa [ˈkɛrta] .

Efter att Tengwar blev det enda manuset som användes för att skriva, var Angerthas Daeron i huvudsak förvisad till snidade inskriptioner. Alverna i väst övergav för det mesta Cirth helt och hållet, med undantag för Noldor-bostaden i landet Eregion , som höll den i bruk och gjorde den känd som Angerthas Eregion .

Notera: I den här artikeln kommer runorna från Angerthas med samma märkliga translitteration som Tolkien använder i Appendix E, som skiljer sig från den (latinska) stavningen av både quenya och sindarin. IPA - transkriptionen som följer är tillämplig på båda språken, om inte annat anges.

Regelbundet bildad cirth

Labiala konsonanter	Certh
	Translitterering		sid	b	f	v	m	mh, mb
	IPA		[p]	[b]	[f]	[v]	[m]	( S. ) [ṽ] ( F. ) [mb]
Tandkonsonanter _	Certh							eller
	Translitterering		t	d	th	dh	n	nd
	IPA		[t]	[d]	[θ]	[ð]	[n]	[nd]
Främre konsonanter	Certh
	Translitterering		kap	j	sh	Z H	nj
	IPA	( N. )	[c⁽ ȷ̊ ⁾]	[ɟj]	[ç]	[ʝ]	ɟ [ɲj] ← [ɲɟj]
		( V. )	[t͡ʃ]	[d͡ʒ]	[ʃ]	[ʒ]		[nd͡ʒ]
Velar konsonanter	Certh
	Translitterering		k	g	kh	gh	ŋ	ng
	IPA		[k]	[ɡ]	[x]	[ɣ]	[ŋ]	[ŋɡ]
Labiovelära konsonanter	Certh
	Translitterering		kw	gw	khw	ghw	nw	ngw
	IPA	( Q. )	[kʷ₍w̥₎]	[ɡʷw]	[ʍ]	[w]	[nʷw] ← [ŋʷw]	[ŋɡʷw]

Ytterligare cirth

Konsonanter	Certh					eller
	Translitterering	r	rh	l	lh	s	ss eller z	h
	IPA	[r]	[r̥]	[l]	[l̥]	[s]	[sː] eller [z]	[h]
Ungefärliga	Certh
	Translitterering		w	H w
	IPA		[w]	[ʍ]
Vokaler	Certh
	Translitterering	jag, y	u		e	a	o
	IPA	[i] , [j]	[u]		[e]	[a]	[o]
Långa vokaler	Certh						eller
	Translitterering		ū		ē	ā	o
	IPA		[uː]		[eː]	[aː]	[o]
Frontade vokaler	Certh		eller				eller
	Translitterering		ü				o
	IPA		[y]				[œ]

Anmärkningar:

1. ^ Enligt principerna som beskrivs ovan skulle labialnäsan tilldelas certh . Det arkaiska sindarin hade dock två blygdläppar: den ocklusiva [m] och spiranten [ṽ] (stavad ⟨mh⟩). Eftersom ⟨mh⟩-ljudet bäst kunde representeras av en omkastning av tecknet för ⟨m⟩ (för att indikera dess spirantisering ) , fick den reversibla värdet ⟨m⟩, och tilldelades ⟨mh⟩. Ljudet [ṽ] smälte samman med [v] på senare sindarin.
2. ^ Den certh var inte tydligt relaterad till formen till tandläkarna.
3. 
   ^ -serien , som representerar de främre konsonanterna av Quenya, är i huvudsak Cirth-motsvarigheten till Tengwar tyelpetéma (kolumn III i allmänt bruk ). I den här artikeln kommer varje cert i denna serie med två IPA- transkriptioner. Anledningen är att dessa konsonanter realiseras som palataler i Noldorin Quenya, men som postalveolar i Vanyarin Quenya. Även om Angerthas Daeron utformades för sorten Noldorin , anses det nödvändigt att visa Vanyarin-uttalet också, med tanke på att själva translitterationen som används av Tolkien är mer besläktad med Vanyarin- fonologin .
4. ^ Beteckningen indikerar Quenya ⟨ty⟩, som uttalas [c ^⁽ ȷ̊ ^⁾ ] på Noldorin men är ett röstlöst postalveolärt affrikat [ t͡ʃ] i Vanyarin.
5. ^ Certen representerar Quenya ⟨dy⟩, tidigare uttalad [ɟj ] .
6. ^ Beviset står för Quenya ⟨hy⟩, vilket är en röstlös palatal frikativ [ç] på noldorin och en röstlös postalveolär frikativ [ ʃ] i vanyarin.
7. ^ Beteckningen betecknar Quenya ⟨ndy⟩, tidigare uttalad [ɲɟj ] . I Noldorin reducerades detta kluster senare till ⟨ny⟩ (artikulerat som [ɲj] ) . Å andra sidan, i Vanyarin, genomgick klustret assibilering och förvandlades till [nd͡ʒ] .
8. ^ Certh , ungefär som tengwa "ñwalme", ​​föreställde tidigare Quenya ⟨ñw⟩ (uttalas [ŋʷw] ) , som bara förekommer i initial position. Detta ljud utvecklades senare till [nʷw] , vilket förklarar translitterationen av denna cert som ⟨nw⟩. Icke-initiella förekomster av [nʷw] tolkas troligen som ⟨n⟩+⟨w⟩ (dvs två separata cirth ).
9. ^ Certh , vars teoretiska värde är ⟨z⟩, används istället som ⟨ss⟩ i både quenya och sindarin (jfr tengwa " esse " /"áze").
10. ^ Den nya certen introducerades för ⟨h⟩: den liknar formen både till certh (tidigare använd för ⟨h⟩, sedan omtilldelad till ⟨ty⟩) och tengwa " hyarmen".
11. ^ Beviset , vars teoretiska värde var ⟨m⟩, användes för sindarin ⟨hw⟩ av de skäl som anges ovan (jfr tengwa " hwesta sindarinwa") .

Angerthas Moria

Enligt Tolkiens legendarium lärde dvärgarna först känna Noldors runor i början av den andra tidsåldern . Dvärgarna "införde ett antal osystematiska förändringar i värde, såväl som vissa nya kretsar". De modifierade det tidigare systemet för att passa de specifika behoven för deras språk, Khuzdul . Dvärgarna spred sitt reviderade alfabet till Moria , där det kom att kallas Angerthas Moria , och utvecklade både snidade och pennskrivna former av dessa runor.

Många cirth här representerar ljud som inte förekommer i Khuzdul (åtminstone i publicerade ord av Khuzdul: naturligtvis är vår korpus mycket begränsad för att bedöma nödvändigheten eller inte, av dessa ljud). Här är de markerade med en svart stjärna ( ^★ ).

Certh	Translit.	IPA '	Certh	Translit.	IPA	Certh	Translit.	IPA '	Certh	Translit.	IPA
	sid	/p/ ★					l	/l/		e	/e/
	b	/b/		z	/z/		lh	/ɬ/ ★		ê	/eː/
	f	/f/		k	/k/		nd	/nd/		a	/a/
	v	/v/ ★		g	/ɡ/		h	/h/		â	/aː/
	H w	/ʍ/ ★		kh	/x/ ★		ʻ	/ʔ/		o	/o/
	m	/m/		gh	/ɣ/ ★		ŋ	/ŋ/ ★	eller	o	/o/
	mb	/mb/		n	/n/		ng	/ŋɡ/	eller	o	/œ/ ★
	t	/t/		kw	/kʷ/ ★	eller	nj	/ndʒ/ ★		n	/n/
	d	/d/		gw	/ɡʷ/ ★		i	/i/		s	/s/
	th	/θ/ ★		khw	/xʷ/ ★		y	/j/	eller		/ə/
	dh	/ð/ ★		ghw	/ɣʷ/ ★		hy	/j̊ , ç/ ★	eller		/ʌ/
	r	/ʀ , ʁ , r/		ngw	/ŋɡʷ/ ★		u	/u/
	kap	/tʃ , c/ ★		nw	/nʷ/ ★		û	/uː/
				j	/dʒ , ɟ/ ★		w	/w/ ★		+h	/◌ʰ/
	sh	/ʃ/		Z H	/ʒ/ ★	eller	ü	/y/ ★		&

Anteckningar om Angerthas Moria

A.	^ Khuzdul-språket har två glottala konsonanter : /h/ och /ʔ/ , den senare är "den glottala början av ett ord med en initial vokal". Således, i behov av en reversibel certh för att representera dessa ljud, och byttes, vilket ger den förra värdet /s/ och använder den senare för /h/ , och dess omvända motsvarighet för /ʔ/ .
B.	^ Dessa cirkel var en halverad form av , som användes för vokaler som de i ordet ⟨b u tt e r⟩ / ˈ b ʌ t ə / . Således representerade ett /ə/ -ljud i obetonade stavelser, medan det representerade /ʌ/ , ett på något sätt liknande ljud, i betonade stavelser. När de var svaga reducerades de till ett slag utan stam ( , ) .
C.	^ Detta brev betecknar aspiration i röstlösa stopp, som ofta förekommer i Khuzdul som kh och th .
D.	^ Denna cert är en skriftförkortning som används för att representera en konjunktion och är i grunden identisk med et -tecken ⟨&⟩ som används i latinsk skrift .

Runor i den övre inskriptionen av Balins grav använder Angerthas Moria , läser från vänster till höger:

Balin Fu[nd]in ul Uzbad Kʰazaddûm u

I Angerthas Moria släpptes cirth /dʒ/ och /ʒ/ . Således och antogs för /dʒ/ och /ʒ/ , även om de användes för /r/ och /r̥/ på alviska språk. Därefter använde detta skript certh för /ʀ/ (eller /ʁ/) , som hade ljudet /n/ i de alviska systemen. Därför användes certh (som tidigare användes för ljudet /ŋ/ , värdelöst i Khuzdul) för ljudet /n/ . En helt ny introduktion var certh , använd som en alternativ, förenklad och kanske svagare form av . På grund av den visuella relationen mellan dessa två cirth, fick certh ljudet /z/ för att bättre relatera till det, i det här manuset, hade ljudet /s/ .

Angerthas Erebor

I början av den tredje tidsåldern drevs dvärgarna ut ur Moria, och några migrerade till Erebor . Eftersom dvärgarna från Erebor skulle handla med männen i de närliggande städerna Dale och Lake-town , behövde de ett manus att skriva i Westron (lingua franca från Midgård, vanligtvis återgiven på engelska av Tolkien i hans verk). Angerthas Moria anpassades därefter: några nya cirth lades till, medan några återställdes till sin alviska användning, vilket skapade Angerthas Erebor .

Medan Angerthas Moria fortfarande användes för att skriva ner Khuzdul, användes detta nya manus främst för manska språk. Det är också manuset som används på första och tredje sidan av Mazarbuls bok .

Certh	Translit.	IPA	Certh	Translit.	IPA	Certh	Translit.	IPA	Certh	Translit.	IPA
	sid	/p/		Z H	/ʒ/		l	/l/		e	/e/
	b	/b/		ks	/ks/
	f	/f/		k	/k/		nd	/nd/		a	/a/
	v	/v/		g	/ɡ/		s	/s/
	H w	/ʍ/		kh	/x/					o	/o/
	m	/m/		gh	/ɣ/		ŋ	/ŋ/
	mb	/mb/		n	/n/		ng	/ŋɡ/	eller	o	/œ/
	t	/t/		kw	/kʷ/					n	/n/
	d	/d/		gw	/ɡʷ/		i	/i/		h	/h/
	th	/θ/		khw	/xʷ/		y	/j/	eller		/ə/
	dh	/ð/		ghw	/ɣʷ/		hy	/j̊/ eller /ç/	eller		/ʌ/
	r	/r/		ngw	/ŋɡʷ/		u	/u/		ps	/ps/
	kap	/tʃ/		nw	/nʷ/		z	/z/		ts	/ts/
	j	/dʒ/		g	/ɡ/		w	/w/		+h	/◌ʰ/
	sh	/ʃ/		gh	/ɣ/	eller	ü	/y/		&

Angerthas Erebor har också en kombination av diakritiska tecken :

• en cirkumflex som används för att beteckna långa konsonanter ;
• en makron nedan för att indikera ett långt vokalljud ;
• en underprick för att markera cirth som används som siffror . Faktum är att i Mazarbuls bok används vissa cirth som siffror: för 1, för 2, för 3, för 4, för 5.

Den nedre inskriptionen av Balins grav är skriven på engelska med Angerthas Erebor . Det står från vänster till höger: "Balin sʌn ov Fu[nd]in lord ov Moria"

Angerthas Erebor används två gånger i Sagan om ringen för att skriva på engelska:

1. i den övre inskriptionen på titelbladet, där det står "[dh]ə·lord·ov·[dh]ə·riŋs·translatᵊd·from·[dh]ə· red·b[oo]k ' ... " (meningen följer i den nedre inskriptionen, skriven i Tengwar: "... of Westmarch av John Ronald Reuel Tolkien. Häri läggs fram/ historien om ringens krig och kungens återkomst som sedd av hobbitarna. ");
2. i den nedre inskriptionen av Balins grav — är översättningen av den övre inskriptionen, som är skriven i Khuzdul med Angerthas Moria .

Mazarbuls bok visar ytterligare en cirth som används i Angerthas Erebor : en för en dubbel ⟨l⟩ ligatur , en för den bestämda artikeln och sex för representationen av samma antal engelska diftonger :

Certh	Engelsk stavning
	⟨ kommer⟩
	⟨the⟩
	⟨ai⟩, ⟨ay⟩
	⟨au⟩, ⟨aw⟩
	⟨ea⟩
	⟨ee⟩
	⟨eu⟩
	,
	⟨ey⟩
	⟨åå⟩åå⟨åå⟨åå

Anteckningar om Angerthas Erebor

A.	^ Denna cert är en skriftförkortning som används för att representera den bestämda artikeln. Även om det på engelska står för ⟨the⟩, kan det anta olika värden beroende på vilket språk som används.
∗.	^ Omkretsen markerad med en asterisk är unik för Angerthas Erebor .

Andra runskrifter av Tolkien

The Cirth är inte det enda runskriftsystem som Tolkien använder i hans legendarium . Faktum är att han skapade ett stort antal runalfabet, av vilka endast ett fåtal andra har publicerats. Några av dessa är inkluderade i "Appendix on Runes" i The Treason of Isengard ( The History of Middle-earth , vol. VII), redigerad av Christopher Tolkien .

Runor från Hobbiten

Enligt Tolkien själv är de som finns i Hobbit en form av "engelska runor" som används i stället för de egentliga dvärgrunorna. De kan tolkas som ett försök gjort av Tolkien att anpassa Fuþorc (dvs. det fornengelska runalfabetet) till det moderna engelska språket.

Dessa runor är i grunden desamma som finns i Fuþorc, men deras ljud kan ändras beroende på deras position, precis som bokstäverna i det latinska skriften : skrivsättet som används av Tolkien är, i det här fallet, huvudsakligen ortografiskt. Det betyder att systemet har en runa för varje latinsk bokstav, oavsett uttal. Till exempel kan runan ⟨c⟩ låta / k / i ⟨ c över⟩, / s / i ⟨sin c ere⟩, / ʃ / i ⟨special⟩ och jämnt / tʃ / i digrafen ⟨ch⟩ .

Några ljud skrivs istället med samma runa, utan att ta hänsyn till den engelska stavningen. Till exempel skrivs ljudet / ɔː / alltid med runan oavsett om det på engelska stavas ⟨o⟩ som i ⟨n o rth⟩, ⟨a⟩ som i ⟨f a ll⟩ eller ⟨oo⟩ som i ⟨d oo r⟩. De enda två bokstäverna som är föremål för denna fonemiska stavning är ⟨a⟩ och ⟨o⟩.

Slutligen står några runor för särskilda engelska digrafer och diftonger.

visas runorna som används i The Hobbit tillsammans med deras Fuþorc-motsvarighet och motsvarande engelska grafem:

Runa	Fuþorc	Engelsk grafem		Runa	Fuþorc	Engelsk grafem
	ᚪ	fonematisk			ᚱ	⟨r⟩
	ᚫ				ᛋ	⟨s⟩
	ᛒ	⟨b⟩			ᛏ	⟨t⟩
	ᚳ	⟨c⟩			ᚢ	⟨u⟩, ⟨v⟩
	ᛞ	⟨d⟩			ᚹ	⟨w⟩
	ᛖ	⟨e⟩			ᛉ	⟨x⟩
	ᚠ	⟨f⟩, ⟨ph⟩			ᚣ	⟨åå⟩
	ᚷ	⟨g⟩			ᛣ	⟨z⟩
	ᚻ	⟨h⟩			ᚦ	⟨th⟩
	ᛁ	⟨I j⟩			ᛠ	⟨ea⟩
		⟨k⟩			ᛥ	⟨st⟩
	ᛚ	⟨l⟩			ᛟ	⟨ee⟩
	ᛗ	⟨m⟩			ᛝ	⟨ng⟩
	ᚾ	⟨n⟩			ᛇ	⟨eo⟩
	ᚩ	fonematisk				⟨oo⟩
	ᛈ	⟨p⟩				⟨sh⟩

Anmärkningar:

1. ^ Den här tabellen sammanfattar transkriptionen av engelska ⟨a⟩ och ⟨o⟩ i runor:

Engelsk grafem	Ljudvärde ( IPA )	Runa
⟨a⟩	/ æ /
	vartannat ljud
	/ ɔː /
⟨o⟩	varje ljud
⟨oo⟩	/ ɔː /
	vartannat ljud

2. ^ De tre runorna , , och uppfanns av Tolkien och är inte bevisade i verkliga Fuþorc.
3. ^ Enligt Tolkien är detta en "dvärgruna" som "får användas om så krävs" som ett tillägg till de engelska runorna.
4. Tolkien skriver vanligtvis den engelska digrafen ⟨wh⟩ (uttalas [ʍ] i vissa varianter av engelska) som ⟨hw⟩.
5. Det finns ingen runa att translitterera ⟨q⟩: digrafen ⟨qu⟩ (representerar ljudet [kʷw] , som i ⟨ que een⟩) skrivs alltid som ⟨cw⟩, vilket återspeglar den anglosaxiska stavningen ⟨ cƿ ⟩.

Gondoliniska runor

Inte alla runor som nämns i Hobbiten är dvärgrunor. Svärden som hittades i trollens grotta bar runor som Gandalf inte kunde läsa. Faktum är att svärden Glamdring och Orcrist (som smiddes i det antika kungariket Gondolin ) bar en typ av bokstäver som kallas gondoliska runor . De verkar ha blivit föråldrade och glömts bort av den tredje tidsåldern , och detta stöds av det faktum att bara Elrond fortfarande kunde läsa inskriptionerna på svärden.

Tolkien utarbetade detta runalfabet i ett mycket tidigt skede av sin utformning av Midgård. Ändå är de kända för oss från en papperslapp som Tolkien skrev; hans son Christopher skickade en fotokopia av den till Paul Nolan Hyde i februari 1992. Hyde publicerade den, med en omfattande analys, i 1992 års sommarnummer av Mythlore , nr. 69.

Systemet ger ljud som inte finns på något av de kända alviska språken från den första tiden , men det kanske är designat för en mängd olika språk. Emellertid verkar konsonanterna vara, mer eller mindre, desamma som finns i walesisk fonologi , en teori som stöds av det faktum att Tolkien var starkt influerad av walesiska när han skapade alviska språk.

Konsonanter

	Labial			Tandläkare									Palatal			Rygg			Glottal
	Runa		IPA	Runa		IPA	Runa		IPA	Runa		IPA	Runa		IPA	Runa		IPA	Runa		IPA
Klusil		sid	/p/					t	/t/								k (c)	/k/
		b	/b/					d	/d/								g	/ɡ/
Frikativa		f	/f/		þ	/θ/		s	/s/		š	/ʃ/					χ	/x/		h	/h/
		v	/v/		ð	/ð/		z	/z/		ž	/ʒ/
Affricate											tš (ch)	/t͡ʃ/
											dž (j)	/d͡ʒ/
Nasal		m	/m/					n	/n/								ŋ	/ŋ/
		(mh)	/m̥/					χ̃	/n̥/ ?								(ŋh)	/ŋ̊/
Drill								r	/r/
								rh	/r̥/
Lateral								l	/l/
								lh	/ɬ/
Ungefär														j (i̯)	/j/		w (u̯)	/w/
																	ƕ	/ʍ/

Vokaler

Runa		IPA	Runa		IPA	Runa		IPA	Runa		IPA	Runa		IPA
	a	/a/		e	/ɛ/		i	/i/		o	/ɔ/		u	/u/
	ā	/aː/		ē	/eː/		ī	/iː/		o	/o/		ū	/uː/
	æ	/æ/								œ	/œ/		y	/y/
	ǣ	/æː/								œ̄	/œː/		ȳ	/yː/

Kodningsscheman

Unicode

Motsvarigheter för vissa (men inte alla) cirth kan hittas i Runic-blocket i Unicode .

Tolkiens sätt att skriva modern engelska i anglosaxiska runor fick ett uttryckligt erkännande med introduktionen av hans ytterligare tre runor i runblocket med lanseringen av Unicode 7.0, i juni 2014. De tre tecknen representerar de engelska ⟨k⟩, ⟨oo⟩ och ⟨sh⟩ grafem, enligt följande:

• U+16F1 ᛱ RUNISK BOKSTAV K
• U+16F2 ᛲ RUNISK BOKSTAV SH
• U+16F3 ᛳ RUNIC LETTER OO

Ett formellt Unicode- förslag att koda Cirth som ett separat manus gjordes i september 1997 av Michael Everson . Ingen åtgärd vidtogs av Unicode Technical Committee (UTC) men Cirth visas i färdplanen till SMP.

ConScript Unicode-registret

Cirth (i privat användningsområde )
Räckvidd	U+E080..U+E0FF (128 kodpunkter)
Plan	BMP
Manus	Konstgjorda skript
Stora alfabet	Cirth
Tilldelad	109 kodpunkter
Oanvänd	19 reserverade kodpunkter
Källstandarder	CSUR
Obs : En del av området för privat användning; möjliga motstridiga teckensnitt

Unicodes layouter för privat användningsområde för Cirth definieras i ConScript Unicode Registry (CSUR) och Under-ConScript Unicode Registry (UCSUR).

Två olika layouter definieras av CSUR/UCSUR:

• 1997-11-03 förslag implementerat av typsnitt som GNU Unifont och Code2000.
• 2000-04-22 diskussionsunderlag implementerat av typsnitt som Constructium och Fairfax.

Utan korrekt renderingsstöd kan du se frågetecken, rutor eller andra symboler nedan istället för Cirth.

Cirth (1997) ConScript Unicode Registry 1997 koddiagram

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

A

B

C

D

E

F

U+E08x

































U+E09x

































U+E0Ax

































U+E0Bx

































U+E0Cx

































U+E0Dx

































U+E0Ex



























U+E0Fx

Notes 1. ^ Från och med 1997-11-03 version (skiljer sig från 2000-04-22 förslag ) 2. ^ Grå områden indikerar icke-tilldelade kodpunkter

Cirth (2000) ConScript Unicode Registry 2000 förslag

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

A

B

C

D

E

F

U+E08x

































U+E09x

































U+E0Ax

































U+E0Bx

































U+E0Cx

































U+E0Dx

































U+E0Ex

























U+E0Fx

Notes 1. ^ Från och med förslaget 2000-04-22 (skiljer sig från versionen 1997-11-03 ) 2. ^ Grå områden indikerar icke-tilldelade kodpunkter

Se även

• Lista över runstenar