Unish
| Unish | |
|---|---|
| Skapad av | Språkforskningsinstitutet, Sejong University |
| Datum | 1996 |
| Inställning och användning | Internationellt hjälpspråk |
| Användare | Ingen |
| Syfte | |
| latin | |
| Källor | Ordförråd från femton representativa språk: engelska, spanska, portugisiska, italienska, franska, tyska, ryska, arabiska, hindi, grekiska, latin, kinesiska, koreanska, japanska, esperanto. |
| Språkkoder | |
| ISO 639-3 |
Ingen ( mis ) |
| Glottolog | Ingen |
| IETF | art-x-unish |
Unish är ett konstruerat språk utvecklat av ett forskarteam vid Sejong University , Sydkorea . Termen "Unish" används i hänvisning till att det gjuts som ett universellt språk i den globaliserade eran .
Ordförrådet för Unish väljs bland 15 språk: esperanto och 14 större språk som har 70 miljoner eller fler som modersmål eller som tidigare var internationella språk. Beslut baseras på de tre principerna gemensamhet, kortordslängd och enkelhet. Följaktligen är kärnordförrådet i Unish integrerat med de enklaste orden i befintliga huvudspråk. Hittills har Unish ett ordförråd på cirka 10 000 ord. Sejong University har också erbjudit Unish-klasser i flera år.
Språkliga egenskaper
Klassificering
Unish är ett konstruerat språk och inte genealogiskt relaterat till något särskilt etniskt språk. De fonologiska och grammatiska strukturerna är baserade på pidgins.
Typologiskt, i Unish, placeras prepositioner och adjektiv före de substantiv som de ändrar. Ordföljden mening är "subjekt-verb-objekt/komplement." Denna ordföljd hålls alltid, oavsett en deklarativ mening eller en frågesats . Nya termer bildas genom noggrant urval av ord bland de ovannämnda femton språken genom sju principer som: gemensamhet , korta ordlängd, mångfald, särart, enkelhet, kulturell prioritet och sammansättning .
Skrivsystem
Unish-alfabetet består exakt av de tjugosex bokstäverna i ISO:s grundläggande latinska alfabet , som är följande:
| siffra | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 8 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | - | - | - |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Versaler | A | B | C | D | E | F | G | H | jag | J | K | L | M | N | O | P | F | R | S | T | U | V | W | X | Y | Z | SH | CH | NG |
| Små bokstäver | a | b | c | d | e | f | g | h | i | j | k | l | m | n | o | sid | q | r | s | t | u | v | w | x | y | z | sh | kap | ng |
| IPA -fonem | a | b | - | d | e | f | g | h | i | d͡ʒ | k | l | m | n | o | sid | kw | r | s | t | u | v | w | ks | j | z | ʃ | t͡ʃ | ŋ |
Den använder tre digrafer : ⟨ sh ⟩, ⟨ ch ⟩, ⟨ ng ⟩
Fonologi
Unish har tjugotvå lungkonsonanter , fem vokaler och två halvvokaler . Unish accepterar också vanliga vokaler och konsonanter som tenderar att vara lättare att uttala.
Vokaler
Vokalstrukturen i Unish består av fem vokaler som oftast används i pidgins såväl som i naturliga språk: [i, e, a, o, u].
Halvvokaler
Förutom de fem vokalerna accepterar Unish också halvvokalerna [j] och [w] för att göra mer utarbetade ljud.
Konsonanter
Unish accepterar konsonanter som är lätta att uttala och gemensamma för naturliga språk. Till exempel är tandläden för [θ] och [ð] i allmänhet inte lätta att förvärva och uttala. Därför ingår inte dessa ljud i Unishs konsonantsystem. Dessutom är överensstämmelsen mellan ljud och stavning så enkel som möjligt, enligt listan nedan. Syftet är sådant att alla med grundläggande kunskaper i den latinska skriften kommer att finna relationerna mellan konsonanter och bokstäver ganska lättillgängliga.
Lista
| IPA-namn | IPA symbol |
Förhållandet mellan IPA och Unish representation |
Stavning | Unik klassificering |
|---|---|---|---|---|
| Stäng främre orundad vokal | [i] | samma | i | vokal |
| Orundad vokal nära mitt fram | [e] | samma | e | vokal |
| Öppen främre orundad vokal | [a] | samma | a | vokal |
| Avrundad vokal nära mitt bak | [o] | samma | o | vokal |
| Stäng baksidan avrundad vokal | [u] | samma | u | vokal |
| Röstade palatal approximant | [j] | annorlunda | y | halvvokal |
| Tonad labio-velar approximant | [w] | samma | w | halvvokal |
| Röstade bilabial stopp | [b] | samma | b | konsonant |
| Röstlöst palato-alveolärt affrikat | [tʃ] | annorlunda | kap | konsonant |
| Tonat alveolärt stopp | [d] | samma | d | konsonant |
| Röstlös labiodental frikativ | [f] | samma | f | konsonant |
| Tonat velarstopp | [ɡ] | samma | g | konsonant |
| Röstlös glottal frikativ | [h] | samma | h | konsonant |
| Tonat palato-alveolärt affrikat | [d Ʒ ] | annorlunda | j | konsonant |
| Röstlöst velarstopp | [k] | samma | k | konsonant |
| Tonad alveolär lateral approximant | [l] | samma | l | konsonant |
| Röstade bilabial nasal | [m] | samma | m | konsonant |
| Röstade alveolär nasal | [n] | samma | n | konsonant |
| Tonade velar nasal | [ŋ] | annorlunda | ng | konsonant |
| Röstlöst bilabial stopp | [p] | samma | sid | konsonant |
| Labialiserat röstlöst velarstopp | [kʷ] | annorlunda | q | konsonant |
| Röstade alveolär trill | [r] | samma | r | konsonant |
| Röstlös alveolär sibilant | [s] | samma | s | konsonant |
| Röstlös palato-alveolär sibilant | [ʃ] | annorlunda | sh | konsonant |
| Röstlöst alveolärt stopp | [t] | samma | t | konsonant |
| Röstad labiodental frikativ | [v] | samma | v | konsonant |
| – | [ks] | annorlunda | x | konsonant |
| Röstade alveolär sibilant | [z] | samma | z | konsonant |
Grammatik
Unishs grammatik konstruerades utifrån principerna om enkelhet, logik och regelbundenhet. Till exempel, oavsett antal (plural eller singular) eller person (första person, andra person eller tredje person) av ett ämne, varierar inte formen på verbet som motsvarar subjektet . Substantiv har bara en markerad kasus, genitiv, som är identisk med plural, enligt principerna om enkelhet och logik.
Utfrågande mening
Uniska meningar består av ett subjekt (S), ett verb (V) och ett objekt (O)—ordnat (SVO). Denna ordföljd finns bevarad i deklarativa meningar (DS) såväl som i frågesatser (IS). I Unish är skillnaden mellan en deklarativ mening och en frågesats att den förra slutar med punkt och fallande intonation , medan den senare slutar med frågetecken och stigande intonation.
Tim
"Tim
lov
kärlek
älskar
beisbol
baseboll
basebollen
spel.
spel
spel."
Tim
lov
beisbol
spel?
"Älskar Tim basebollspelet?"
Som ett resultat av denna regel visas frågepronomen (vem, vad, när, var, varför och hur) in situ , i motsats till att alltid placeras initialt i en mening .
Sarah
lov
kärlek
wu?
WHO
/
jfr.
Wu
WHO
lov
kärlek
Sarah?
"Vem älskar Sarah?" / "Vem älskar Sarah?"
Passiv mening
I Unish presenterar den passiva rösten , som berättar historien med objektets röst, verbet i form av 'be + [verb]ed'. För att presentera personen eller föremålet som utför handlingen används 'av + person eller föremål som utför handlingen' i den objektiva formen efter verbet eller i slutet av meningen.
jag
jag
lov
kärlek
Susan.
/
→
Susan
vara
vara
älskade
älskade
(förbi
förbi
i).
mig
"Jag älskar Susan." / "Susan är älskad (av mig)."
Personligt pronomen
I Unish finns det ingen könsskillnad i pronomen., och pluralformen av ett pronomen skapas genom att fästa ett "-s" till dess singularform .
| Singularis | Flertal | |
|---|---|---|
| 1:a person | i | vi |
| 2:a person | u | ue |
| 3:e person | han Hon det | dey |
Ett personligt pronomen i plural erhålls genom att fästa suffixet "–s" till ett singular pronomen. Pluralisformerna för alla substantiv skapas helt enkelt genom att det suffixet fästs till deras singularformer.
Ordförråd
Forskningsteamet vid Sejong University hävdar att, eftersom antalet utvecklade lexikaliska objekt har överskridit 9 600, ger Unishs lexikaliska inventering en tillräcklig bas för vardagliga samtal. Nya ord är också under ständig utveckling för användning inom ramen för olika tal- och skrivämnen.
Unish vokabulär kommer från femton språk: engelska , spanska , portugisiska , italienska , franska , tyska , ryska , koreanska , kinesiska , japanska , arabiska , hindi , grekiska , latin och esperanto . Ord väljs bland flera termer som lånats från dessa språk, i enlighet med sju kriterier: gemensamhet, korta ords längd, mångfald, särprägel, enkelhet, kulturell prioritet, sammansättning.
Exempeltext
Följande novell – med en tillhörande Unish-översättning – är utdragen från Aesops fabler .
engelsk
Gässen och tranorna. Några gäss och tranor matade tillsammans på samma fält, när en fågelfångare plötsligt kom till dem. Eftersom tranorna var smala och lätta kunde de flyga direkt och fly från fågelfångarens nät. Gässen, tyngda av sitt fett, kunde dock inte lyfta så lätt och fångades alla.
Unish Translation
Guss e krans. Som guss e krans beed fiding junt i samma fild, när tori-kachor sudnli komed till dey. Koz krans beed slim e lite, dey kaned flai skoro e eskaped tori-kachors nät. Men guss non kaned eskap izli e al es kaptur koz dey es overpeso.
Vidare läsning
- Young-Hee Jung. (2004) Engelska, unish och ett idealiskt internationellt språk: Ur ett perspektiv på talljud och skriftsystem.
- Purev Jaimai och Hyun Seok Park. (2003) Representerar Unish Grammars Based on Tree Adjoining Grammar Formalisms.
- Stuart Läs. (2001) Liksom WTO, varför inte WCO?
- Young-Hee Jung. (2004) Lån för ett universellt språk.
- Andrew Large. (1996) Utsikterna för ett internationellt språk.
- Kwak, E. 2003. Jämförelse mellan Pidgins och 'Unish'. Journal of Universal Language 4, 17-31.