Jämförelse mellan esperanto och Ido

Esperanto och Ido är konstruerade internationella hjälpspråk , där Ido är ett esperantido som kommer från esperanto och reformerat esperanto . Antalet talare uppskattas till 100 tusen till 2 miljoner för esperanto, medan Ido är mycket färre med 100 till 1 tusen.

Esperanto utvecklades av LL Zamenhof , som publicerade det 1887 under pseudonymen Dr Esperanto. Det blev omedelbart populärt, men snart kom medlemmarna i rörelserna med förslag på hur de trodde att det skulle kunna förbättras. Zamenhof svarade genom att göra en lista över möjliga förändringar av esperanto och 1894 lade dem inför esperantogemenskapen. Om de accepterades skulle de skapa vad Dr Zamenhof kallade ett "reformerat esperanto". Detta föreslagna reformerade esperanto kallas ibland för Esperanto 1894 . Men när esperantogemenskapen bjöds in att rösta om huruvida de skulle anta förslagen, förkastade de förslagen med stor majoritet.

Ido skapades runt ett kvarts sekel efter esperanto. Namnet Ido betyder "avkomma" på esperanto och namngavs så av dess skapare eftersom det var en utveckling av esperanto. Skapandet av Ido ledde till en schism mellan de som ansåg att esperanto borde lämnas som det var och de som trodde att det hade vad de uppfattade som inneboende brister som gjorde att det inte riktigt var tillräckligt bra för att vara världens internationella hjälpspråk . De som motsatte sig förändring hävdade att det var oändligt mixtrande som enligt deras åsikt hade lett till Volapük , ett en gång populärt konstruerat språk som hade föregått esperantos publicering med några år. De citerade också förkastandet av Zamenhofs reformförslag från 1894.

Språken Esperanto och Ido förblir nära och i stort sett ömsesidigt begripliga, som två dialekter av samma språk. Precis som ett språks dialekter ganska ofta är källor till nya ord för det språket genom litteraturen, så har Ido bidragit med många neologismer till esperanto (särskilt i poetiska ersättningar för långa ord med malprefixet ) .

Sammanfattning av skillnader

Aspekt	esperanto	Jag gör	Exempel
Alfabet	använder diakritiska tecken (ĉ, ĝ, ĥ, ĵ, ŝ, ŭ) och en digraf (dz)	använder digrafer (ch, sh, qu)	Översättning av kammare / sko / kvadrat : ĉ ambro / ŝ uo / kv adrato (Esp.) ch ambro / sh uo / qu adrato (Ido)
Kön	Ursprungligen : maskulint som standard; feminint valfritt På senare tid också : könsneutral som standard; feminin valfri	könsneutral som standard; maskulint och feminint valfritt	Kön på "elefant": elefanto (standard [eller masc.]) / elefantino (fem.) (Esp.) elefanto (standard) / elefantulo (masc.) / elefantino (fem.) (Ido)
Antonymer	bildad av mal- prefix	kommer från naturligt ordförråd kan bildas av des- prefix	Översättning av "varm" och "kall": varma / mal varma (Esp.) varma / kolda (Ido)
Infinitiv	-jag suffix	-ir (förflutna) -ar (nuvarande) -eller (framtida) suffix	Översättning av "att gå": ir i (esp.) ir ar (Ido)
Nödvändigt	-u suffix	-ez suffix	Översättning av "gå!": ir u ! (Esp.) ir ez ! (Jag gör)
Plural substantiv	-oj suffix ( agglutinativ )	-i suffix (syntetiskt)	Plural av "hus" ( domo ): dom oj (Esp.) dom i (Ido)
Adjektiv	Håller med om substantiv	Oförändrat	Översättning av "stora hundar": granda j hundoj (Esp.) granda hundi (Ido)
Akkusativ form ( -n )	Obligatorisk	Endast när objektet föregår subjektet	Översättning av "Jag dricker mjölk" / "Jag mjölkar dricker" / "Mjölk jag dricker": " mi trinkas lakto n " / "mi lakto n trinkas" / "lakto n mi trinkas" (Esp.) "me drinkas lakto" / "me lakto drinkas" / "lakto n me drinkas" (Ido) dvs SVO / SOV / OSV
Egna substantiv	Ibland ändrad	Ej ändrad	Översättning av "Europa": Eŭropo (Esp.) Europa (Ido)
Antal högtalare	c. 100 000–2 000 000	c. 1 000–5 000	Google Translate och Duolingo har esperanto men inte Ido

Historia

Uppmaningar till specifika reformer av esperanto gjordes nästan från början, och därför publicerade Dr. LL Zamenhof förslag till reformer 1894. Publiceringen tog formen av en serie om fyra artiklar (inklusive en lista med ord som pekas ut för eventuell förändring) i La Esperantisto månadstidning, under titeln Pri Reformoj en Esperanto. Det gick till omröstning om detta skulle genomföras helt eller delvis, eller omarbetas eller förkastas. En stor majoritet röstade för att förkasta det. Det verkar troligt att talare, efter att ha lärt sig esperanto, inte ville avlära sig det. Fundamenta Esperantos arbete .

Det var en tid med stort intresse för konstruerade språk och flera personer publicerade konstgjorda språk av egen skapelse. Det var uppenbarligen önskvärt att ett bland de konstruerade språken skulle väljas till det internationella språket. År 1900 Louis Couturat , en fransk matematiker, efter inledande korrespondens med Zamenhof Delegationen för antagandet av ett internationellt hjälpspråk . Delegationen vände sig 1907 till International Association of Academies, baserad i Wien, och bad den att välja mellan de många konstgjorda språken. Denna begäran avslogs. Delegationens svar var att senare samma år (1907) mötas i Paris som en kommitté under ordförandeskap av Louis Couturat med avsikt att själva avgöra frågan.

Ett av språken som övervägdes var naturligtvis esperanto. Zamenhof gav inte tillåtelse att trycka om sina artiklar med detaljer om hans " Esperanto 1894" -förslag, men ett nytt tryck gjordes och cirkulerades, vilket kanske gjorde att kommittémedlemmarna kunde tänka i termer av ett reformerat esperanto. (Det fanns 200 exemplar, distribuerade personligen.) Kommittén började sina överväganden för att välja ett internationellt hjälpspråk bland de flera bidragen. De flesta esperantister antog att esperanto skulle vinna lätt. Däremot lämnades ett anonymt bidrag i sista stund (mot reglerna) som beskriver en reformerad version av esperanto, vilket kan ha imponerat på kommittén. Louis Couturat som ordförande krävde att kommittén skulle slutföra sin verksamhet inom en månad ^{[ behövd hänvisning ]} och endast fem medlemmar var inblandade i att fatta det slutliga beslutet. Av de fem avstod en att rösta och fyra röstade för esperanto men sa att det måste reformeras.

Många i esperantorörelsen kände sig förrådda. Det upptäcktes senare att den anonyma sista minuten-deltagaren var Louis de Beaufront , tidigare ordförande för den franska esperantorörelsen och utvald av Zamenhof själv för att presentera fallet för esperanto. Folk trodde att Louis Couturat hade varit väl medveten om vad som pågick. Än idag råder det mycket förvirring i både esperanto- och Ido-gemenskaperna över kommitténs regler och förfaranden.

Zamenhof vägrade att vara med och göra ändringar i esperanto men en grupp ledd av Louis Couturat utvecklade Ido som en "reformerad esperanto". Det var mycket bitterhet på båda sidor. Louis Couturat polemiserade mot esperanto fram till sin tidiga död i en bilolycka 1914. Hans förlust var ett stort bakslag för dem som ville sprida Ido.

Inte alla som var involverade i att skapa Ido var nöjda med det; många före detta idister, som Otto Jespersen (som skapade Novial ) lämnade rörelsen och blödde ledarnas Ido.

Av alla syntetiska hjälpspråk var det bara esperanto och Interlingua-IL de ApI som fick en betydande efterföljare och textkorpus till denna dag.

Esperanto är baserat på Fundamento de Esperanto av LL Zamenhof ; medan Idos grammatik förklaras i Kompleta Gramatiko Detaloza di la Linguo Internaciona Ido .

Modern situation och inflytande av Ido på esperanto

Eftersom esperanto har visat sig vara ett levande, stabilt språk är esperantister numera mindre snabba att avvisa influenser från Ido. Det mest grundläggande av dessa är förmodligen att esperantister har kopierat idister för att förtydliga reglerna för ordavledning. Dessutom har modernt esperanto lånat suffixen -oz- (som betyder "rikligt med") och -slut- (som betyder "krävs till") från Ido.

Särskilt poeter har använt Ido-motsvarigheterna till esperantos "mal-" ordklass ("motsats till").

Förslag om ett Utrum till esperanto

En skillnad mellan de två språken är att Ido har ett extra utrum tredje person singular pronomen, dvs det betyder "han eller hon". Av olika anledningar ses detta som önskvärt även på esperanto av många esperantister.

Vissa esperantister har föreslagit ri som ersättning för alla singulära 3:e persons pronomen. Den föreslagna innovationen kallas riismo , men den totala ersättningen av li, ŝi och ĝi ses för radikal. När Riismo används som ett enkelt tillägg till befintliga pronomen har han fonetiska problem ("l" och "r" uttalas av personer som talar mandarin eller japanska som modersmål på ett sådant sätt att det kan vara svårt att skilja dem åt – ett faktum som gjorde att Rev. Schleyer utelämnar "r" från Volapük – och detta är särskilt fallet om de två orden som skiljer är li och ri ).

1967 inkluderade Manuel Halvelik emellertid den ytterligare utrum egui/gi i Arcaicam Esperantom (behöll li som maskulint pronomen), vilket oavsiktligt grundade giismo .

Den tredje möjligheten, att behålla den utriska aspekten av li och inkludera ett nytt maskulint pronomen (t.ex. hi ), är förslaget från hiismo -klassens försök.

Ett försök att höja neutrumet ĝi som utrum har inte alls vunnit acceptans, eftersom ett ne-utrum ("ingen av båda") är motsatsen till det önskade utrum ("någon av båda").

Modern syn på esperantister mot föreslagna förändringar

Andra föreslagna innovationer som Iĉismo (att ha en neutral rot och maskulina och feminina ändelser) är mer acceptabla och diskuteras bland esperantister. ^{[ citat behövs ]} Volapük-upplevelsen är fortfarande en faktor i esperantisternas "protektionism", men den är inte längre dominerande. Ändå ses förslag till förändring på esperanto med mycket mer misstänksamhet än i naturliga språk.

Dagens attityd visas av Esperanto Encyclopedia där det sägs att reformer , dvs att förändra grunderna för ett språk, aldrig har varit framgångsrika varken på esperanto eller någon annanstans, medan evolution genom användning "berika språk".

Alfabet

Alfabet
esperanto	a	b	c	ĉ	d	e	f	g	ĝ	h	ĥ	i	j	ĵ	k	l	m	n	o	sid	kv	r	s	ŝ	t	u	ŭ	v	-	-	z
Esperanto 1894	a	b	z	-	d	e	f	g	-	h	-	i	j	-	k	l	m	n	o	sid	kv	r	s	c	t	u	-	v	-	-	-
Jag gör	a	b	c	kap	d	e	f	g	-	h	-	i	y	j	k	l	m	n	o	sid	qu	r	s	sh	t	u	-	v	w	x	z
IPA -fonem	a	b	t͡s	t͡ʃ	d	e	f	g	d͡ʒ	h	/ x /	i	j	ʒ	k	l	m	n	o	sid	/kw/,/kv/	r	s	ʃ	t	u	u̯ (i diftonger)	v	w	/ks/,/ɡz/	z

Fonologi

Ido utelämnar två konsonanter som används på esperanto, / x / och / d͡ʒ / , och väljer att enbart använda liknande ljud / h / och / ʒ / .


Esperanto utelämnade ljud	Jag gör liknande ljud
ĥ	h
ĝ	j

Idos regel för att bestämma stress är regelbunden, men något mer komplex än esperantos. På esperanto är alla ord betonade på den näst sista, näst sista stavelsen: rad i o, tele vi do. I Ido är alla flerstavelser betonade på den näst sista stavelsen förutom verbinfinitiv , som betonas på den sista stavelsen. Om ett i eller u föregår en annan vokal, anses paret vara en del av samma stavelse när accentregeln tillämpas, om inte de två vokalerna är de enda i ordet, i vilket fall "i" eller "u" betonas.


Påfrestning	Jag gör	engelsk	esperanto
Regelbunden:	sko lo, ka fe o, ler nas	"skola", "kaffe" och nutid av "att lära"	ler ne jo, ka fo, ler nas
Verb infinitiver:	i rar , sa var och drin kar	"att gå", "att veta" och "att dricka"	i ri, sci i, trin ki
Föregående i eller u:	ra dio, fa mi lio och ma nuo	"radio", "familj" och "hand"	ra di o, fami li o, ma nu o
Föregående i eller u (med bara två vokaler)	di o, fru a	"dag" och "tidigt"	ta gå, fru e

Ortografi

Esperanto tar bort bokstäverna ‹ q ›, ‹ w ›, ‹ x › och ‹ y › från det latinska alfabetet med 26 bokstäver och lägger till de nya bokstäverna ‹ ĉ ›, ‹ ĝ ›, ‹ ĥ ›, ‹ ĵ ŝ , ‹ › och ‹ ŭ ›. Ido använder alfabetet på 26 bokstäver utan ändringar, och ersätter digrafer med esperantos diakritiska tecken . Medan ord i både Ido och Esperanto stavas exakt som de uttalas, betyder närvaron av digrafer att Ido inte har den en-till-en-överensstämmelse mellan bokstäver och ljud som Esperanto har. Men Idos digrafer är mer igenkännliga för talare av romanska språk och dess undvikande av diakritiska tecken garanterar att alla datorsystem som stöder engelska lätt kan användas för Ido.

Fundamento de Esperanto tillåter användning av digraferna ‹ch›, ‹gh›, ‹hh›, ‹jh›, ‹sh› och den enda bokstaven ‹u› istället för de vanliga diakritiska bokstäverna i Esperanto när de inte är tillgängliga. Med tillkomsten av datorer introducerades ett annat system för surrogatskrift på esperanto med ‹cx›, ‹gx›, ‹hx›, ‹jx›, ‹sx› och ‹ux›. Det förblir dock inofficiellt.

I allmänhet blir bokstaven ⟨ĥ⟩ ( [x] ) på esperanto h eller k i Ido. Bokstäverna ĝ och ĵ slås samman till j (som har ljudet av "s" i "fritid") medan ĉ , ŝ , ŭ , ks / kz , respektive kv blir ch , sh , w , x och qu .

Morfologi

Både i Ido och på esperanto är varje ord byggt av ett grundord. Ett ord består av en rot och en grammatisk ändelse. Andra ord kan bildas av det ordet genom att ta bort den grammatiska ändelsen och lägga till en ny, eller genom att sätta in vissa affix mellan roten och den grammatiska ändelsen.

Några av de grammatiska ändelserna för de två språken definieras enligt följande:

Grammatisk form	esperanto		Jag gör	engelsk
Singular substantiv	-o (libro)		-o (libro)	bok
Plural substantiv	-oj (libroj)		-i (libri)	böcker
Adjektiv	-a (varma)		-a (varma)	värma
Adverb	-e (värme)		-e (värme)	varmt
presens infinitiv	-anti (iranti)	-i (iri)	-ar (irar)	att åka	att gå
Dåtid infinitiv	-inti (irinti)		-ir (irir)	att ha gått
Future tens infinitiv	-onti (ironti)		-eller (iror)	att gå
Närvarande	-as (iras)		-as (iras)	gå, går
Dåtid	-är (iris)		-är (iris)	åkte
Framtida	-os (iros)		-os (iros)	kommer att gå
Nödvändigt	-u (iru)		-ez (irez)	gå!
Villkorlig	-oss (irus)		-oss (irus)	skulle gå

De flesta av dessa ändelser är desamma som på esperanto förutom -i , -ir , -ar , -or och -ez . Esperanto markerar substantiv i pluralis med en agglutinativ ändelse -j (så plural substantiv slutar på -oj ), använder -i för verb infinitiver (esperanto infinitiver är tidslösa), och använder -u för imperativ. Verb i både esperanto och ido konjugerar inte beroende på person, antal eller kön; - som , - är och - os räcker oavsett om subjektet är jag, du, han, hon, de eller något annat.

Båda språken har samma grammatiska regler för substantiv (som slutar med -o), adjektiv (som slutar med -a) och många andra aspekter. (Släktskapet mellan substantiv, verb och adjektiv genomgick dock ett antal förändringar med Ido, utifrån principen om reversibilitet .) På båda språken kan man se ett direkt samband mellan orden multa "många" och multo " en mängd" av helt enkelt byta ut adjektivet -a med ett nominellt -o , eller tvärtom.

Några mindre skillnader inkluderar förlusten av adjektivöverensstämmelse , och ändringen av plural från en agglutinativ -j fäst på slutet till en syntetisk ersättning av terminalen -o med en -i . Därför blir esperanto belaj hundoj ("vackra hundar") Ido bela hundi . Ido gör även bort det direkta objektet som slutar -n i meningar där subjektet föregår objektet, så Esperanto mi amas la belajn hundojn ("Jag älskar de vackra hundarna") skulle i Ido bli me amas la bela hundi .

Större skillnader uppstår dock med härledningar av många ord. Till exempel på esperanto betyder substantivet krono "en krona", och genom att ersätta det nominella o med ett verbalt i får man verbet kroni "att kröna". Men om man skulle börja med verbet kroni , "att kröna", och ersätta det verbala iet med ett nominellt o för att skapa ett substantiv, skulle den resulterande betydelsen inte bli "en kröning", utan snarare den ursprungliga "kronan". Detta beror på att roten kron- i sig är ett substantiv: Med nominaländelsen -o betyder ordet helt enkelt själva tinget, medan det med verbalt -i betyder en handling som utförs med tinget. För att få namnet på utförandet av handlingen är det nödvändigt att använda suffixet -ado , som behåller den verbala idén. Därför är det nödvändigt att veta vilken del av tal varje esperantorot tillhör.

Ido introducerade ett antal suffix i ett försök att förtydliga ett givet ords morfologi, så att rotens orddel inte skulle behöva memoreras. I fallet med ordet krono "en krona" läggs suffixet -izar "att täcka med" för att skapa verbet kronizar "att kröna". Från detta verb är det möjligt att ta bort verbalen -ar och ersätta den med en nominell -o , vilket skapar ordet kronizo "en kröning". Genom att inte låta ett substantiv användas direkt som verb, som på esperanto, kan Ido verbala rötter kännas igen utan att behöva memorera dem.

Ido motsvarar mer öppet de romanska språkens förväntningar, medan esperanto är mer influerat av slavisk semantik och fonologi. ^{[ citat behövs ]}

Syntax

Ido ordföljd är i allmänhet densamma som esperanto ( subjekt–verb–objekt) . Ido-satsen Me havas la blua libro ("Jag har den blå boken") är densamma som esperanto Mi havas la bluan libron, både i betydelse och ordföljd. Det finns dock några skillnader:

På både esperanto och ido kan adjektiv föregå substantivet som på engelska, eller följa substantivet som på spanska. I Ido betyder alltså Me havas la libro blua samma sak.
Ido har ackusativsuffixet -n , men till skillnad från esperanto krävs detta suffix endast när meningens objekt inte är tydligt, till exempel när subjekt-verb-objekt ordföljd inte följs . Ido-satsen La blua libron me havas betyder alltså samma sak.

Till skillnad från esperanto, inför Ido inte regler för grammatisk överensstämmelse mellan grammatiska kategorier inom en mening. Adjektiv behöver inte pluraliseras: i Ido de stora böckerna vara la granda libri i motsats till la grandaj libroj på esperanto.

Ordförråd

Även om esperanto och Ido delar en stor mängd ordförråd finns det skillnader. Skaparna av Ido ansåg att mycket av esperanto antingen inte var internationellt igenkännbart, eller onödigt deformerat, och syftade till att fixa dessa med mer "internationella" eller "korrigerade" rötter. Denna reform kan ibland ske på bekostnad av esperantos enklare ordbyggnadsprocess. Nedan finns några exempel på esperanto, Ido och engelska; med franska, tyska, italienska, spanska och portugisiska för språklig jämförelse:*

esperanto	Jag gör	engelsk	tysk	franska	italienska	spanska	portugisiska
bubalo	bufalo	buffel	Büffel	buffel	bufalo	búfalo	búfalo
ĉelo	celulo	cell	Zelle	cellul	cellula	célula	célula
ĉirkaŭ	cirkum	runt/cirka	ungefähr/circa	autour de	cirka	alrededor, cerca	ao redor de, em volta de
dediĉi	dedikar	att dedikera	widmen	dédier	dedicare	dedicar	dedicar
edzo	spoz(ul)o	make/make	Ehemann	époux	sposo	esposo	esposo/marido
elasta	elastika	elastisk	elastisk	elastique	elastisk	elastisk	elastisk
estonteco	framtid	framtida	Zukunft	framtid	framtid	framtid	framtid
kaj	e(d)	och	und	et	e(d)	eder	e
lernejo	skolo	skola	Schule	école	scuola	escuela	escola
limousine	limito	begränsa	Begränsa	limite	limite	gräns	limite
maĉi	mastikar	att tugga/tugga	kauen	mâcher	mastikare	mastikar	mastigar
mencii	mencionar	att nämna	erwähnen	mentionner	menzionare	mencionar	mencionar
nacio	naciono	nation	Nation	nation	nazione	nación	nação
penti	ångrar sig	att ångra	bereuen	ångrar sig	pentirsi	arrepentirse	arrepender-se
ŝipo	navo	båt skepp	Schiff	bateau/navire	barca/skepp	barco/nave/navío	bote/barca/barco/nave/nau/navio
taĉmento	detachmento	avskildhet	Abteilung	lösgöring	distaccamento	destacamento	destacamento
vipuro	vipero	huggorm	Huggorm	vipère	vipera	víbora	víbora

* Observera att spanska, portugisiska, italienska och franska är romanska språk, medan tyska och engelska är germanska språk. Engelskan har också haft stora influenser från franska och latin. I jämförelse är esperanto något mer influerat av tyskt ordförråd och slavisk semantik (som i fallet med prefix mal- ), och har mer prioritet framför ordsammansättning av affix.

Kön

En annan del av reformen är att Ido, till skillnad från esperanto, inte antar det manliga könet i rötter som för familjen. Till exempel härleder Ido inte ordet för servitris genom att lägga till ett feminint suffix till servitör , som esperanto gör för att härleda det från neutral till endast feminin. Istället definieras Ido-ord som könsneutrala, och två olika suffix härleder maskulina och feminina ord från roten: servisto för en servitör av vilket kön som helst, servistulo för en manlig servitör och servistino för en servitris. Det finns bara två undantag från denna regel: För det första, patro för far , matro för mor , och genitoro för förälder , och för det andra, viro för man , muliero för kvinna och adulto för vuxen .

De flesta esperantoord är könsneutrala ("bord", "gräs" etc.). Esperanto antar dock det manliga könet som standard med andra ord, främst ord som handlar om familjerelationer och vissa djur. Dessa ord kan göras till kvinnliga med hjälp av det feminina suffixet. I Ido finns inget standardkön för normala grundord, och man lägger helt enkelt till motsvarande maskulina eller feminina suffix bara när så önskas. Frato betyder till exempel "bror" på esperanto, men "syskon" på Ido. Ido använder suffixen -ino ("kvinna", används som på esperanto) och -ulo ("man", inte att förväxla med samma esperantosuffix som betyder "person"). Sålunda är "syster" fratino (samma som esperanto), men bror är fratulo . "Syskon" och andra könsneutrala former är särskilt svåra på esperanto eftersom esperanto helt enkelt inte har ett ord för sådana könsneutrala former. Esperanto har dock ett epikenprefix som indikerar "båda könen tillsammans": ge- . Patro betyder "far" och patrino "mamma"; gepatroj betyder "föräldrar". I standardanvändning gepatro inte användas i singular för att indikera en förälder av okänt kön; man skulle istället säga unu el la gepatroj , "en (ut) av föräldrarna".

Det finns ett icke-standardiserat suffix på esperanto som betyder "man": -iĉo (se Genusreform på esperanto ). Det finns också ett befintligt prefix, vir- , med samma betydelse, som används för djur.

Ett fåtal undantag finns i Idos könssystem som beskrivits ovan, som undviker dess suffixsystem, för vilket det bestämdes att de feminina orden var så mycket mer igenkännbara för dess källspråk: viro ("man"), muliero ("kvinna") , patro ("far") och matro ("mamma"). Jämför dessa med Esperanto viro , virino , patro , respektive patrino . Ido har också flera andra könsneutrala ord, som genitoro för "förälder". Gepatri på Ido betyder detsamma som Esperanto gepatroj (dvs "föräldrar" av båda könen); genitori betyder "föräldrar" i engelsk mening, vilket inte innebär någon som helst implikation av kön.

Andra ord, som amiko ("vän"), är neutrala på esperanto såväl som i Ido.

Unasenceso

En annan princip för Ido är Unasenceso eller "one sensedness". Detta betyder att varje Ido-rot endast ska motsvara en betydelse. Ido-förespråkarna anser att detta möjliggör mer exakta uttryck än på esperanto.

Mal-

Ido hävdar att prefixet mal- (att skapa ett ord med rakt motsatt betydelse) på esperanto är överanvänt som ett prefix, och även vara olämpligt eftersom det har negativ betydelse på många språk, och introducerar des- som ett alternativ i sådana fall. Ido använder också en serie motsatta ord i stället för ett prefix. Till exempel, istället för malbona ("dålig", motsatsen till bona , "bra"), använder Ido mala , eller istället för mallonga ("kort", motsatsen till longa , "lång"), kurta . Hörförståelse angavs också som ett skäl: den primära grammatikboken i Ido anger att ett skäl för antagandet av den latinbaserade sinistra för "vänster" istället för maldextra ( mal- plus ordet dextra , eller dekstra för "höger") är att ofta bara de sista en eller två stavelserna hörs när man ropar kommandon. Esperanto har utvecklat alternativa former för många av dessa ord (som liva för maldekstra ), men de flesta av dessa används sällan.

Ett extremt exempel på överanvändning av malsuffixet .

esperanto	La malbela maljunulino mallaŭte malfermis la pordon al sia kelo kaj malrapide malsupreniris la ŝtuparon.
Jag gör	La leda olda muliero tystnad apertis la pordo di lua kelero e lente decensis per l'eskalero.
engelsk	Den fula gumman öppnade tyst dörren till sin källare och gick sakta ner för trappan.

Korrelativ

Esperanto använder ett regelbundet schema av korrelativ organiserade som en tabell. Ido kombinerar ord tillsammans och ändrar ordändelser med vissa oregelbundenheter för att visa åtskillnad, vilket inte är lika regelbundet som det på esperanto men är lättare att urskilja på gehör.

			Släkting och frågande		Demonstrativ		Obestämd		Mest Obestämd	Negativ		Kollektiv
			esperanto	Jag gör	esperanto	Jag gör	esperanto	Jag gör	Jag gör	esperanto	Jag gör	esperanto	Jag gör
			ki-	qua, ∅	ti-	ita, ∅	jag-	ula, ∅	irga	neni-	nula	ĉi-	omna
Enskild	esperanto	-u	kiu		tiu		iu			neniu		ĉiu
Enskild	Jag gör	-u	qua		ita		ulu		irgu	nulu		omnu
Sak	esperanto	-o	kio		tio		io			nenio		ĉio
Sak	Jag gör	-o	quo		ito		ulo		irgo	nulo		omno
Flertal	esperanto	-j	kiuj/kioj		tiuj/tioj		iuj/ioj			neniuj/nenioj		ĉiuj/ĉioj
Flertal	Jag gör	-jag	qui		det jag		uli		irgi	nuli		omni
Motiv	esperanto	-al	kial		tial		ial			förnuftigt		ĉial
Motiv	Jag gör	proffs	pro quo		pro till		pro ulo		pro irgo	pro nulo		pro omno
Förening	esperanto	-es	kies		band		dvs			nenies		ĉies
Förening	Jag gör	di	di quo		di till		di ulo		di irgo	di nulo		di omno
Adjektiv	Jag gör	-a	qua		ita		ula		irga	nula		omna
Plats	esperanto	-e	kie		slips		dvs			nenie		dvs
Plats	Jag gör	loke	ube, kvaloke		jag vara		ulaloke		irgaloke	nulaloke		omnaloke
Tid	esperanto	-am	kiam		tiam		jag är			neniam		ĉiam
Tid	Jag gör	tempe	kande		lore, (i)tatempe		ulatempe		irgatempe	nulatempe		omnatempe, semper
Kvalitet	esperanto	-a	kia		tia		bl.a			nenia		ĉia
Kvalitet	Jag gör	-a, speca	kvala		tala		ulaspeca		irgaspeca	nulaspeca		omnaspeca
Sätt	esperanto	-el	kiel		tiel		iel			neniel		ĉiel
Sätt	Jag gör	-e, sätte	kval		berättelse		ule, ulamaniere		irge, irgamaniere	nule, nulamaniere		omnamaniere
Kvantitet – adjektiv	esperanto	-om	kiom		tiom		iom			neniom		ĉiom
Kvantitet – adjektiv	Jag gör	kvanta	kvanta		tanta		ulaquanta		irgaquanta	nulaquanta		omnaquanta

Exempel

Ido-korrelativen ändrades så att de skulle låta mer distinkt:

esperanto	Prenu ĉiujn tiujn,* kiujn vi volos, kaj lasu ĉiujn tiujn,* kiuj ne plaĉos al vi.
Jag gör	Prenez ti omna, quin vu volos, e lasez ti omna, qui ne plezos a vu.
engelsk	Ta alla de du vill ha och lämna alla de som du inte gillar.

* Notera: ĉiujn tiujn, kiuj(n) (alla de, som) sägs oftare som ĉiujn, kiuj(n) (alla, som) på esperanto.

Pronomen

pronomen reviderades för att göra dem mer akustiskt distinkta än de för esperanto, som alla slutar på i . Särskilt singular och plural förstapersonspronomen mi och ni kan vara svåra att särskilja i en bullrig miljö, så Ido har jag och ni istället. Ido skiljer också mellan intima ( tu ) och formella ( vu ) andraperson singular pronomen samt plural andrapersonspronomen ( vi ) som inte är markerade för intimitet. Dessutom har Ido ett pan-köns tredjepersonspronomen lu (det kan betyda "han", "hon" eller "det", beroende på sammanhanget) förutom dess maskulina ( il ), feminina ( el ), och neutrum ( ol ) tredjepersonspronomen.

Pronomen
	singularis							flertal							utrum
	först	andra		tredje				först	andra	tredje
	först	bekant	formell	maskulin	feminin	kastrera	utrum	först	andra	maskulin	feminin	kastrera	utrum	reflexiv
esperanto	mi	ci	vi	li	si	ĝi	li	ni	vi				ili	si	på i
Jag gör	mig	tu	vu	il(u)	el(u)	ol(u)	lu	ni	vi	ili	eli	oli	li	su	på(u)
Esperanto 1894	mi/mu	tu	vu	lu	elu	lu	–	nr	vos				ilu	su	på
engelsk	jag	du	du	han	hon	Det	–	vi	du				de		ett

Ol , liksom engelska it och Esperanto ĝi , är inte begränsad till livlösa föremål, utan kan användas "för enheter vars kön är obestämt: spädbarn, barn, människor, ungdomar, äldre, människor, individer, hästar, kor, katter, etc. "

Eftersom esperanto skapades i det ryska imperiet , används "ci"/"tu" i Esperanto och Esperanto 1894 endast i mycket välbekanta kretsar och mot barn och intellektuellt underlägsna varelser/människor; dess användning mot en kollega eller utanför familjen kan ses som direkt förolämpande. Därför utelämnas "ci" i de flesta grundläggande grammatik, eftersom många esperantister kommer att använda sitt modersmål i situationer där "ci"/"tu" var lämpligt.

Egennamn

Esperanto kanske "esperantiserar" namn och egennamn, beroende på många faktorer. De flesta vanliga europeiska namn har motsvarigheter, liksom många större städer och alla nationer. Ido, å andra sidan, behandlar de flesta egennamn som främmande ord och återger dem inte till Ido.

Personliga namn

Många vanliga kulturövergripande europeiska namn har esperanto-motsvarigheter, såsom Johano (John, Johann, Juan, Jean, etc.), Aleksandro (Alexander, Aleksandr, Alessandro, etc.), Mario eller Maria (Mary, Maria, Marie, etc.) .), bland andra. Vissa esperanto-talare väljer att ta på sig ett helt assimilerat namn, eller att åtminstone anpassa ortografin för sitt namn till esperanto-alfabetet. Andra lämnar sitt namn helt oförändrat. Detta betraktas som ett personligt val, och Esperantos akademi bekräftade officiellt detta och proklamerade att "var och en har rätt att behålla sitt autentiska namn i sin ursprungliga ortografi, så länge det är skrivet med latinska bokstäver."

Personnamn i Ido lämnas däremot alltid oförändrade.

Ortsnamn

De flesta länder har sina egna namn på esperanto. Systemet för härledning är dock ibland komplext. Där landet är uppkallat efter en etnisk grupp betyder huvudroten en person i den gruppen: anglo är en engelsman, franco är en fransman. Ursprungligen skapades namn på länder genom tillägget av suffixet -ujo ("container"), därav England och Frankrike skulle återges Anglujo respektive Francujo (bokstavligen "container för engelsmän/fransmän"). På senare tid har många esperantister antagit -io som det nationella suffixet, och därmed skapat namn mer i linje med standard internationell praxis (och mindre konstigt utseende): Anglio , Francio , trots det förblir suffixet inofficiellt .

I den nya världen , där medborgare är namngivna efter sitt land, är landets namn huvudordet, och dess invånare härstammar från det: Kanado ("Kanada"), kanadano ("kanadensare").

Namn på städer kan ha en esperantomotsvarighet eller inte: Londono för London, Nov-Jorko för New York. Ortnamn som saknar allmänt erkännande, eller som skulle förvanskas till oigenkännlighet, förblir vanligtvis i sin ursprungliga form: Cannes återges vanligtvis som Cannes .

I Ido har kontinenter sina egna namn: Europa , Amerika (delat i Nord-Amerika och Sud-Amerika ), Azien , Afrika , Oceanien och Antarktika .

I Ido måste landsnamn överensstämma med språkets ortografi men i övrigt lämnas många oförändrade: Peru , Portugal , Tchad . Många andra länder har sina namn översatta, som Germania för Tyskland, Chili för Chile, Usa för USA eller Chinia för Kina.

Stadsnamn behandlas som främmande ord (London), förutom när en del av själva namnet är ett vanligt substantiv eller adjektiv: Nov-York ( Nov för nova , eller "ny", men ortnamnet York ändras inte som på esperanto " Nov-Jorko"). Detta är dock inte en hård och snabb regel, och New York är också acceptabelt, vilket liknar att skriva Köln på engelska för staden Köln i Tyskland. South Carolina blir Sud-Karolina, ungefär på samma sätt som en flod som kallas "Schwarz River" inte transkriberas som "Black River" på engelska även om schwarz är det tyska ordet för svart . Men mindre kända ortnamn lämnas i allmänhet ifred, så en liten stad med namnet "Battle River" till exempel skulle skrivas på samma sätt och inte transkriberas som "Batalio-rivero". Detta beror på att transkribering av ett föga känt ortnamn skulle göra det nästan omöjligt att hitta på originalspråket.

Studier

En studie utförd med 20 studenter vid Columbia University cirka 1933 tyder på att esperantos system av korrelativa ord är lättare att lära sig än Idos. Två andra studier av samma forskare tyder inte på någon signifikant övergripande skillnad i inlärningssvårigheter mellan esperanto och Ido för utbildade amerikanska vuxna, men urvalsstorlekarna var återigen små: i de två testerna tillsammans studerade endast 32 försökspersoner Ido. Forskarna drog slutsatsen att ytterligare jämförande studier av esperanto och Ido behövs.

Esperanto och Ido jämfördes i studier vid Columbia University cirka 1933:

En fråga som har varit av intresse för oss är den jämförande lättheten att lära sig olika konstgjorda språk. Ovanstående rekord är alla för esperanto. Tyvärr har vi bara kunnat testa två grupper som lär sig Ido. Vårt testmaterial är tillgängligt för alla som vill få ytterligare resultat. Av våra två grupper bestod en endast av fyra frivilliga högskolestudenter. Den andra bestod av tjugoåtta utbildade vuxna som studerade Ido i tjugo timmar som betalda försökspersoner i ett experiment. Vi presenterar här resultatet av vår studie.

Innan man studerar Ido är de första testresultaten högre [än esperanto], men vinsterna är mindre förutom i en funktion – hörselförståelse.

Slutresultaten är praktiskt taget desamma. De är samma i ordförråd, 71,9; När det gäller summan av de tre andra proven har vi slutresultatet 44,1 för esperanto och 45,2 för Ido. Dessa resultat är, måste man komma ihåg, för ett begränsat antal subjekt med dugligt intellekt som arbetade under mer eller mindre gynnsamma förhållanden. Ytterligare experiment kommer dock troligen att bekräfta vår slutsats att det inte finns någon större skillnad i svårighetsgrad i inlärningen av dessa två speciella syntetiska språk.

— International Auxiliary Language Association, 1933

Antal högtalare

Esperanto beräknas ha cirka 100 000 till 2 miljoner talare flytande. På samma sätt är uppskattningar för antalet Ido-högtalare långt ifrån korrekta, men 1 000 till 5 000 är mest troligt. ^{[ citat behövs ]} Det är också viktigt att notera skillnaden mellan antalet talare jämfört med antalet supportrar; de två språken liknar varandra tillräckligt för att några veckors studier kommer att göra det möjligt för den ena att förstå den andra med liten svårighet, och det finns ett antal människor som har lärt sig Ido av nyfikenhet men föredrar att stödja den större esperantorörelsen och vice versa. Antalet deltagare på de respektive internationella konferenserna är också mycket olika: Esperantokonferenser i genomsnitt 2000 till 3000 deltagare varje år medan Ido-konferenser har cirka 10 deltagare varje år. Varje språk har också ett antal regionala konferenser under året på en mycket mindre formell basis, och med mindre antal. ^{[ citat behövs ]}

Prover

Herrens bön :

esperanto

Patro nia, kiu estas en la ĉielo, Via nomo estu sanktigita. Venu Via regno, plenumiĝu Via volo, kiel en la ĉielo, tiel ankaŭ sur la tero. Nian panon ĉiutagan donu al ni hodiaŭ. Kaj pardonu al ni niajn ŝuldojn, kiel ankaŭ ni pardonas al niaj ŝuldantoj. Kaj ne konduku nin en tenton, sed liberigu nin de la malbono.

Jag gör

Patro nia qua esas en la cieli, Vua nomo santigesez; Vua regno arivez; Vua volo esez obediata, Quale en la cielo, anke (saga) sur la tero. Nia singladi' panon donez a ni cadie, E remisez a ni nia debaji, Quale anke ni remisas a nia debanti, E ne duktez ni aden la tento, Ma liberigez ni de lo mala.

Esperanto 1894

Patro nose, kvu esten in ciele, Sankte estan tue nomo. Venan reksito tis, estan vulo tis, kom in cielo, sik anku sur tero. Pano nose omnudie donan al nos hodiu e pardonan al nos debi nose, kom nos anku pardonen al nose debenti; ne kondukan nos kontra tento, sed liberigan nos de malbono.

engelsk

Vår Fader i himlen, helgat vare ditt namn. Kom ditt rike, ske din vilja, på jorden som i himlen. Ge oss i dag vårt dagliga bröd, och förlåt oss våra skulder, såsom vi också har förlåtit våra skyldiga. Och led oss inte in i frestelse, utan befria oss från det onda.

Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, artikel 1

esperanto

Ĉiuj homoj estas denaske liberaj kaj egalaj laŭ digno kaj rajtoj. Ili posedas racion kaj konsciencon, kaj devus konduti unu al alia en spirito de frateco.

Jag gör

Omna homi naskas libera ed egala relate digneso e yuri. Li es dotita per raciono e koncienco e devas agar la una vers l'altra en spirito di frateso.

engelsk

Alla människor är födda fria och lika i värdighet och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla mot varandra i en anda av broderskap.

Se även

externa länkar

Fundamento de Esperanto .
Kompleta Gramatiko Detaloza di la Linguo Internaciona Ido (Complete Detailed Grammar of the International Language Ido).
Plena Manlibro de Esperanta Gramatiko (A Complete Handbook of Esperanto Grammar).
Vilken IAL? En jämförelse av de två språken och andra av en anhängare av båda och IAL -konceptet i allmänhet.
Varför Ido?
Jämförelse vid Conlang Atlas of Language Structures