Tuvan språk

Tuvan
тыва дыл
Infödd till Ryssland , Mongoliet , Kina
Område Tuva
Etnicitet Tuvans
Modersmålstalare
240 000 (2012)
Turkisk
Kyrillisk skrift
Officiell status
Officiellt språk på
  Ryssland
Språkkoder
ISO 639-2
ISO 639-3 tyv
Glottolog tuvi1240
ELP Tuva
  Tuha
Lang Status 80-VU.svg
Tuvan är klassad som sårbar av Unescos atlas över världens språk i fara.
Denna artikel innehåller IPA- fonetiska symboler. Utan korrekt renderingsstöd kan du se frågetecken, rutor eller andra symboler istället för Unicode- tecken. För en introduktionsguide om IPA-symboler, se Hjälp:IPA .
En Tuvan-högtalare
Inskription i Kyzyl med turkisk skrift

Tuvan eller Tyvan (Tuvan: тыва дыл , tıva dıl , [tʰɯˈʋa tɯl] ) är ett turkiskt språk som talas i republiken Tuva i södra centrala Sibirien i Ryssland . Språket har lånat ett stort antal rötter från det mongoliska språket , tibetanska och ryska . Det finns små diasporagrupper av Tuvanfolk som talar distinkta dialekter av Tuvan i Folkrepubliken Kina och i Mongoliet .

Historia

Medan denna historia fokuserar på mestadels folket i Tuva, hävdar många lingvister att språket oundvikligen är sammanflätat med den sociohistoriska situationen för ett språk i sig. Den tidigaste uppteckningen av Tuvan är från tidigt 1800-tal av Wūlǐyǎsūtái zhìlüè ( kinesiska : 烏里雅蘇台志略 ), Julius Klaproth 1823, Matthias Castrén 1857, Radov och Vasily .

Namnet Tuva går tillbaka så tidigt som utgivningen av Mongolernas hemliga historia . Tuvan (som de hänvisar till sig själva) har historiskt sett kallats soyons, soyots eller Uriankhai. Tuvanfolket har styrts av Kina, Ryssland och Mongoliet i tusentals år. Deras senaste självständighetstid var från 1921 till 1944, då de ansågs vara Tuvans folkrepublik.

Många källor säger att det har funnits extrema spänningar mellan Sovjetunionens/Rysska federationens regering och ledarna i Tuvan-nationen sedan 1944, när Tuva förlorade sin självständighet till sovjeterna. 1990 bröt våld ut mellan Tuvans och den ryska regeringen. Enligt en studie som gjordes av samhällsvetarna Louk Hagendoorn, Edwin Poppe och Anca Minescu 2008, ville Tuvan-folket vara så oberoende som möjligt från Ryska federationen efter Sovjetunionens kollaps. [ misslyckad verifiering ] De betonade särskilt deras önskan om oberoende när det gäller deras språk och kultur. Studien visar att orsaken till detta delvis var baserad på fördomar. De många etniska och språkliga minoritetsgrupperna i Ryssland tävlar om ekonomiska resurser och håller hårt fast vid sina individuella identiteter genom att betona vikten av språk och kultur.

Sedan 2000 har Ryska federationen försökt minska separatistiska tendenser hos etniska minoriteter i Ryssland, men tendenserna består.

Klassificering

Tuvan (även stavat Tyvan) klassificeras språkligt som ett nordöstligt eller sibiriskt turkiskt språk , nära besläktat med flera andra sibiriska turkiska språk inklusive Khakas och Altai . Dess närmaste släkting är den döende Tofa .

Tuvan, som det talas i Tuva, är huvudsakligen indelad i fyra dialektgrupper; Västra, centrala, nordöstra, sydöstra.

  • Central: utgör grunden för det litterära språket och inkluderar Ovyur och Bii-Khem subdialekter. Den geografiska centraliteten för denna dialekt innebar att den liknade det språk som talades av de flesta tuvaner, oavsett om det var exakt samma eller inte.
  • Western: kan hittas talat nära den övre delen av Khemchik . Det är influerat av Altai-språket.
  • Northeastern, även känd som Todzhi-dialekten, talas nära den övre delen av den stora Yenisey . De som talar denna dialekt använder nasalisering. Den innehåller ett stort vokabulär relaterat till jakt och renuppfödning som inte finns i de andra dialekterna.
  • Sydöstra: visar mest inflytande från de mongoliska språken .

Andra dialekter inkluderar de som talas av Dzungar , Tsengel och Dukha Tuvans, men för närvarande är dessa ovanliga dialekter inte heltäckande dokumenterade. Det finns olika dialekter av språket i den geografiska region där Tuvan talas. K. David Harrison , som avslutade sin avhandling om tuvanspråket 2001, hävdar att divergensen mellan dessa dialekter relaterar till den tuvanska nationens nomadiska natur. En delmängd är språket Jungar Tuvan, som har sitt ursprung i Altaibergen i den västra regionen av Mongoliet. Det finns inget exakt antal Jungar-Tuvan-talare eftersom de flesta för närvarande bor i Kina, och kineserna inkluderar Tuvan-talare som mongoler i sin folkräkning.

Fonologi

Konsonanter

Tuvan har 19 inhemska konsonantfonem :

Konsonantfonem av Tuvan
Labial Alveolär Palatal Velar
Nasal m n ŋ
Klusil lenis sid t ɡ
fortis k
Affricate t͡s t͡ʃ
Frikativa tonlös f s ʃ x
tonande z ʒ
Ungefär ʋ l j
Flaxa ɾ

Vokaler

Vokaler i Tuvan finns i tre varianter: kort, lång och kort med låg tonhöjd . Tuvan långa vokaler har en varaktighet som är minst (och ofta mer än) dubbelt så lång som korta vokaler. Kontrastiv låg tonhöjd kan förekomma på korta vokaler, och när det gör det får de att öka i varaktighet med minst en halv. När de använder låg tonhöjd använder Tuvan-högtalare en tonhöjd som ligger i den mycket låga delen av deras modala röstton. För vissa högtalare är den ännu lägre och använder vad som är fonetiskt känt som knarrande röst . När en vokal i ett enstavigt ord har låg tonhöjd, tillämpar talare låg tonhöjd endast på den första halvan av den vokalen (t.ex. [ àt] 'häst'). Det följs av en märkbar tonhöjdsökning, då talaren återgår till modal tonhöjd i den andra halvan av vokalen.

Det akustiska intrycket liknar det för en stigande ton, som den stigande tonhöjdskonturen hos den mandarinska andratonen, men Tuvan-tonen börjar mycket lägre. Emellertid anses Tuvan vara ett tonhöjdsaccentspråk med kontrastiv låg tonhöjd istället för ett tonalt språk . När den låga vokalen förekommer i ett flerstavigt ord, finns det ingen stigande tonhöjdskontur eller förlängande effekt: [àdɯ] 'hans/hennes/dess häst'. Sådana vokaler med låg tonhöjd har tidigare i litteraturen hänvisats till som antingen kargyraa eller faryngealiserade vokaler. Fonetiska studier har visat att den definierande egenskapen för sådana vokaler är låg tonhöjd. Se Harrison 2001 för en fonetisk och akustisk studie av Tuvans låga vokaler.

I sin doktorsavhandling, "Long Vowels in Mongolic Loanwords in Tuvan", konstaterar Baiarma Khabtagaeva att långa vokalers historia är tvetydig. Även om de långa vokalerna kan komma från mongoliska språk, kan de också vara av tuvaniskt ursprung. I de flesta mongoliska språk ändras kvaliteten på den långa vokalen beroende på kvaliteten på den andra vokalen i konjunktionen. Det enda undantaget från denna regel är om konjunktionen är labial. De gamla Tuvan-språken, däremot, var beroende av den första vokalen snarare än den andra för att bestämma de långa vokalerna.

Khabtagaeva delade omvandlingen av dessa lånord i två perioder: det tidiga lagret och det sena lagret. Orden i det tidiga lagret är ord där mongolskan bevarade konjunktionen, VCV-konjunktionen bevarades men den långa vokalen utvecklades fortfarande när den kom in i tuvanspråket, eller betoningen är på sista stavelsen och en lång vokal i lånordet ersatts en kort vokal i det ursprungliga ordet. Det sena lagret innehåller lånord där den långa vokalen inte ändras när ordet kom in i Tuvan.

Vokalfonem av Tuvan
Kort Lång Lågt tonläge
Hög Låg Hög Låg Hög Låg
Främre Orundad i e ì è
Avrundad y o o o
Tillbaka Orundad ɯ a ɯː ɯ̀ à
Avrundad u o o ù o

Vokaler kan också nasaliseras i miljön för nasala konsonanter, men nasalisering är icke-kontrastiv. De flesta Tuvan-vokaler i ord-initialstavelser har en låg tonhöjd och kontrasterar inte nämnvärt med korta och långa vokaler.

Vokalharmoni

Tuvan har två system av vokalharmoni som strikt styr fördelningen av vokaler inom ord och suffix. Backness harmoni, eller vad som ibland kallas "palatal" harmoni, kräver att alla vokaler i ett ord är antingen bakre eller främre. Avrundningsharmoni, eller vad som ibland kallas 'labial' harmoni, kräver att en vokal avrundas om den är en hög vokal och förekommer i en stavelse omedelbart efter en rundad vokal. Låga avrundade vokaler [ø] [o] är begränsade till den första stavelsen i ett ord, och en vokal i en icke-initialstavelse får avrundas endast om den uppfyller villkoren för avrundningsharmoni (det måste båda vara en hög vokal [ y ] [u] och föregås av en rundad vokal). Se Harrison (2001) för en detaljerad beskrivning av Tuvans vokalharmonisystem.

Grammatik

Tuvan bygger morfologiskt komplexa ord genom att lägga till suffix. Till exempel теве teve 'kamel', тевелер teveler är 'kameler', тевелерим tevelerim är 'mina kameler', тевелеримден tevelerimden är 'från mina kameler'.

Substantiv

Tuvan markerar substantiv med sex kasus : genitiv, ackusativ, dativ, ablativ, lokativ och allativ. Suffixen nedan är dock framför vokaler, förutom -Je suffixen följer vokalharmoniregler. Varje kasussuffix har en mängd olika användningsområden och betydelser, bara de mest grundläggande användningarna och betydelserna visas här.

Allomorfer
Efter röstlösa konsonanter Efter näsan Efter vokaler och tonande konsonanter Efter
Nominativ -∅
Genitiv ( -NIŋ ) -тиң ( -tiŋ ) -ниң ( -niŋ ​​)) -диң ( -diŋ )
Akkusativ ( -NI ) -ти ( -ti ) -ни ( -ni ) -ди ( -di )
Dativ ( -KA ) -ке ( -ke ) -ге ( -ge )
Lokativ ( -DA ) -де ( -de ) -те ( -te )
Ablativ ( -DAn ) -ден ( -den ) -тен ( -tio )
Allativ I ( -Je ) -же ( -že ) -че ( )
Allativ II ( -DIvA ) -тиве ( -tiv ) -диве ( -dyk )
Flertal
Nominativ ( -LAr ) -тер ( -ter ) -нер ( -ner ) -лер ( -ler ) -дер ( -der )
Snedfall: genom att lägga till tonande variant i pluralsuffixet ( -лер ниң , -лер ге , ...)
Exempel på deklinationer
Fall Form Menande
Nominativ теве ( teve ) "kamel"
Genitiv тевениң ( teveniŋ ) "av kamelen"
Ackusativ тевени ( teveni ) "kamelen" (definitivt direkt föremål för verb)
Dativ тевеге ( tevege ) "för kamelen" eller "vid kamelen" (i preteritum)
Lokaliserad теведе ( tevede ) "vid kamelen" eller "i kamelen"
Ablativ теведен ( teveden ) "från kamelen" eller "än en/kamelen"
Allativ I тевеже ( teveže ) "till (mot) kamelen"
Allativ II теведиве ( tevedive )

Verb

Verb i Tuvan tar ett antal ändelser för att markera spänning , stämning och aspekt . Hjälpverb används också för att modifiera verbet. För en detaljerad vetenskaplig studie av hjälpverb i Tuvan och relaterade språk, se Anderson 2004.

Syntax

Tuvan använder SOV ordföljd. Till exempel, теве сиген чипкен (kamelhö äter-PAST) "Kamelen åt höet."

Ordförråd

Namn på familjemedlemmar i Tuvan.

Tuvans ordförråd är mestadels turkiskt ursprung men präglas av ett stort antal mongoliska lånord . Språket har också lånat flera mongoliska suffix. Dessutom finns det ketiska och samojedisk substrat. [ citat behövs ] En Tuvan talande ordbok produceras av Living Tongues Institute .

Till skillnad från de flesta turkiska språk, som har många arabiska och persiska lånord som till och med täcker några grundläggande begrepp, är dessa lånord väldigt få i tuvan, om några, eftersom tuvaner aldrig antog islam som de flesta turkiska folk.

Skrivsystem

Kyrillisk skrift

Det nuvarande Tuvan-alfabetet är en modifierad version av det ryska alfabetet , med ytterligare tre bokstäver: ң ​​(latinska "ng" eller internationella fonetiska alfabetet [ŋ] ), Өө (latinska "ö", [ø] ), Үү (latinska "ü) ", IPA [y] ). Alfabetets sekvens följer ryska exakt, med ң placerad efter ryska Н, Ө efter О och Ү efter У.

А а Б б В в Г г Д д Е е Ё ё Ж ж
З з И и Й © К к Л л М м Н н Ң ң
О о Ө ө П п Р р С с Т т У у Ү ү
Ф ф Х х Ц ц Ч ч Ш ш Щ щ Ъ ъ Ы ы
Ь ь Э э Ю ю Я я

Bokstäverna Е och Э används på ett speciellt sätt. Э används för det korta /e/ -ljudet i början av ord medan Е används för samma ljud i mitten och slutet av ord. Е används i början av ord, mestadels av ryskt ursprung, för att återspegla det vanliga ryska uttalet av den bokstaven, /je/ . Dessutom används ЭЭ i mitten och i slutet av ord för det långa /e/ -ljudet.

Bokstaven ъ används för att indikera tonhöjdsaccent, som i эът èt 'kött'.

Historiska manus

Mongoliskt skrift

Tidigare använde tuvanerna mongoliska som skriftspråk.

Mongolisk skrift utvecklades senare av Nikolaus Poppe för att passa tuvanspråket. Detta är den första kända skrivna formen av tuvanspråket.

Tuvan latin

Exempel på latinbaserat alfabet på Tuvans folkrepubliks vapen. Det står "PYGY TELEGEJNIꞐ PROLETARLARЬ POLGAŞ TARLATKAN ARATTARЬ KATTЬƵЬꞐAR".

Det latinbaserade alfabetet för Tuvan skapades 1930 av en tuvan-buddhistisk munk, Mongush Lopsang-Chinmit (alias Lubsan Zhigmed). Ett fåtal böcker och tidningar, inklusive primers avsedda att lära vuxna att läsa, trycktes med detta skrivsystem. Lopsang-Chinmit avrättades senare i stalinistiska utrensningar den 31 december 1941.

A a B ʙ C c D d E e F f G g Ƣ ƣ
H h jag i J j Ɉ ɉ K k L l M m N n
Ꞑ ꞑ O o Ө ө P sid R r S s Ş ş T t
U u V v X x Å å Z z Ƶ ƶ Ь ь

Bokstaven Ɉ ɉ uteslöts från alfabetet 1931.

Exempel

Pirgi tьʙa dьldьꞑ yƶykteri PYGY TELEGEJNIꞐ PROLETARLARЬ POLGAŞ TARLATKAN ARATTARЬ KATTЬƵЬꞐAR!
Бирги тыва дылдың үжүктери Бүгү телегейниң пролетарлары болгаш дарлаткан араттары каттыжыңар!
Första Tuvanspråk alfabetet Alla världens arbetare och förtryckta folk, förena er!

I september 1943 ersattes detta latinbaserade alfabet av ett kyrilliskt baserat, som fortfarande används till idag. Under den postsovjetiska eran har Tuvan och andra forskare intresserat sig förnyat för Tuvanbrevens historia.

Translitterering

För bibliografiska ändamål följer translitteration av Tuvan i allmänhet riktlinjerna som beskrivs i ALA-LC-romaniseringstabellerna för icke-slaviska språk i kyrillisk skrift. Språkliga beskrivningar använder ofta IPA eller turkologiska standarder för translitteration.

Status

Tuvaner i Kina , som mestadels bor i den autonoma regionen Xinjiang , ingår i den mongoliska nationaliteten . Vissa tuvaner bor enligt uppgift vid Kanas-sjön i den nordvästra delen av Xinjiang, där de inte är officiellt erkända, och räknas som en del av det lokala Oirat-mongoliska samhället som räknas under den allmänna Kinas officiella etniska etiketten "mongol". Oirat- och Tuvan-barn går i skolor där de använder Chakhar-mongoliska och standardkinesiska , modersmål i ingendera gruppen.

Anteckningar

  •   Anderson, Gregory DS (2004). Hjälpverbkonstruktioner på Altai-Sayan turkiska . Wiesbaden: Otto Harrassowitz. ISBN 3-447-04636-8 .
  •   Anderson, Gregory DS; Harrison, K. David (1999). Tyvan . Världens språk/Material 257. Lincom Europa. ISBN 978-3-89586-529-9 .
  •   Harrison, K. David (2001). Ämnen i Tuvans fonologi och morfologi (PDF) (Doktorsavhandling). Yale universitet. OCLC 51541112 .
  • Harrison, K. David (2005). "En Tuvan Hero Tale, med kommentarer, morfemisk analys och översättning". Journal of the American Oriental Society . 125 : 1–30.
  •   Krueger, John R. (1977). Krueger, John R. (red.). Tuvan manual . Uraliska och altaiska serierna Volym 126. Redaktör emeritus: Thomas A. Sebeok. Indiana University Publications. ISBN 978-0-87750-214-2 .
  •   Mänchen-Helfen, Otto (1992) [1931]. Resa till Tuva . Översatt av Alan Leighton. Los Angeles: Etnographic Press University of Southern California. ISBN 978-1-878986-04-7 .
  • Mawkanuli, Talant. 1999. "The fonologi och morfologi av Jungar Tuva," Indiana University PhD-avhandling.
  • Mongush, MV (1996). "Tuvaner från Mongoliet och Kina". International Journal of Central Asian Studies . 1 : 225-243.
  • Nakashima, Yoshiteru (中嶋 善輝 Nakashima Yoshiteru ). 2008 "Tyva Yapon Biche Slovar', ゥヴァ語・日本語 小辞典" Tokyo University of Foreign Studies , http://www.aa.tufs.ac.jp/project/gengokensyu/08ftuvan6 .
  •   Ölmez, Mehmet; Tuwinischer Wortschatz mit alttürkischen und mongolischen Parallelen, Wiesbaden 2007, ISBN 978-3-447-05499-7
  • Rind-Pawloski, Monika. 2014. Texttyper och bevismaterial i Dzungar Tuvan. Turkiska språk 18.1: 159–188.
  •   (på mongoliska) Sečenbaγatur, Qasgerel, Tuyaγ-a [Туяa], Bu. Jirannige, Wu Yingzhe, Činggeltei. 2005. Mongγul kelen-ü nutuγ-un ayalγun-u sinǰilel-ün uduridqal [ En guide till mongoliskas regionala dialekter]. Kökeqota: ÖMAKQ. ISBN 7-204-07621-4 .
  • Takashima, Naoki (高島 尚生 Takashima Naoki ). 2008 "Kiso Tuba-go bunpō 基礎トゥヴァ語文法," Tokyo University of Foreign Studies , http://www.aa.tufs.ac.jp/project/gengokensyu/08tuvan1.pdf ( Arkiv )
  • Takashima, Naoki. 2008 "Tuba-go kaiwa-shū トゥヴァ語会話集," Tokyo University of Foreign Studies , http://www.aa.tufs.ac.jp/project/gengokensyu/08tuvan3.pdf ( Arkiv )
  • Taube, Erika. (1978). Tuwinische Volksmärchen . Berlin: Akademie-Verlag. LCCN: 83-853915
  •   Taube, Erika. (1994). Skazki i predaniia altaiskikh tuvintsev . Moskva: Vostochnaia literatura. ISBN 5-02-017236-7
  •   Todoriki, Masahiko (等々力 政彦 Todoriki Masahiko ). 2011 "Möjligen det äldsta Tuvan-ordförrådet som ingår i Wu-li-ya-su-tai-zhi lue , den förkortade kopian av Uliastais historia, 烏里蘇台志略にみえる,の叁の叁かバ語語彙について". Tōyōbunka-Kenkyūjo Kiyō 東洋文化研究所紀要 159 238–220. ISSN 0563-8089 University of Tokyo , http://repository.dl.itc.u-tokyo.ac.jp/dspace/bitstream/2261/43632/1/ioc159007.pdf ( Arkiv )
  •   Oelschlägel, Anett C. (2013). Der Taigageist. Berichte und Geschichten von Menschen und Geistern aus Tuwa. Zeitgenössische Sagen und andere Folkloretexte / Дух-хозяин тайги –Современные предания и другие фольклорные материалы из Тувы / Тайга ар болгаш Тывадан чыгдынган аас чогаалының өске-даа материалдары. [Taiga-andan. Rapporter och berättelser om människor och andar från Tuva. Samtida legender och andra folklore-texter.] Marburg: tectum-Verlag. ISBN 978-3-8288-3134-6

externa länkar