Cornish Main Line
Cornish Main Line | |||
---|---|---|---|
Översikt | |||
Status | Operativ | ||
Ägare | Nätverk Rail | ||
Plats | Cornwall , Storbritannien | ||
Termini | |||
Service | |||
Typ | Tung räls | ||
Systemet | Nationell järnväg | ||
Operatör(er) |
Great Western Railway CrossCountry (Frakt: DB Schenker och Freightliner ) |
||
Historia | |||
Öppnad | 1867 | ||
Teknisk | |||
Linjens längd | 79,5 miles (128 km) | ||
Antal spår | Dubbel med tre enkelspårspartier | ||
Spårvidd | 4 fot 8 + 1 ⁄ 2 tum ( 1 435 mm ) standardmått | ||
Gammal mätare | 7 fot 1 ⁄ 4 tum ( 2 140 mm ) Brunel-mätare | ||
Drifthastighet | Max 75 mph (121 km/h). | ||
|
Cornish Main Line ( Cornish : Penn-hyns-horn Kernow ) är en järnvägslinje i Cornwall och Devon i Storbritannien . Den går från Penzance till Plymouth och korsar från Cornwall till Devon över den berömda Royal Albert Bridge vid Saltash .
Den betjänar direkt Truro , St Austell , Bodmin (vid en Parkway-station ) och Liskeard . Det utgör ryggraden för järnvägstjänster i Cornwall och det finns grenar utanför det som servar St Ives , Falmouth , Newquay och Looe . Huvudlinjen har också direkttåg till och från London , Birmingham , Cardiff , Manchester , norra England och Skottland.
Det är den sydligaste järnvägslinjen i Storbritannien och den västligaste i England.
Historia
Cornwalls huvudlinje byggdes ursprungligen av två separata järnvägsföretag, West Cornwall Railway mellan Truro och Penzance, som öppnades 1852, och Cornwall Railway mellan Plymouth och en separat station i Truro, som öppnades 1859. West Cornwall Railway var själv baserad. på Hayle Railway , öppnade 1837 som en rent lokal mineraljärnväg.
Järnvägsresor från Penzance till London var möjliga från 1860 när West Cornwall-företaget fick tillgång till Cornwall Railways Truro-station, men West Cornwall-tågen var standardspår och Cornwall Railway var bredspårig, så genomgående fick passagerare byta tåg där och gods måste lastas om till vagnar med den andra spårvidden vid Truro.
Det okunniga West Cornwall-företaget sålde sin järnväg till de mer kraftfulla bredspåriga Associated Companies, dominerade av Great Western Railway , och de nya ägarna konverterade West Cornwall-linjen till bredspåriga. Genomgående godståg började gå 1866 och persontåg 1867.
De associerade företagen slogs samman till Great Western Railway, och 1892 konverterade Great Western hela sitt bredspår till standardspår, en process som kallas spårviddskonvertering .
Både West Cornwall- och Cornwall-järnvägarna hade byggts billigt och hade många viadukter för timmerbockar; dessa var billiga att bygga men mycket dyra att underhålla, eftersom virket förföll, och de ikoniska viadukterna rekonstruerades så småningom alla i murverk eller murverk och smide, eller i några fall förbigicks. De på Cornwall Railway delar upp beskrivs på Cornwall Railway viadukter .
Den mest ikoniska strukturen på rutten är dock Royal Albert Bridge som sträcker sig över floden Tamar och öppnades 1859; den förblir i bruk till idag.
Under de senare decennierna av 1800-talet och första hälften av 1900-talet var Great Western Railway känd för att tillhandahålla transporter till semesterdestinationer i Cornwall, och det fanns många grenlinjer som betjänades från den Cornish huvudlinjen som gav tillgång till orterna. De fysiska begränsningarna för den branta banan medförde stora problem under de mest trafikerade tiderna, inte minst för godstågsdriften. Lika känd var linjens användning för att transportera grönsaksprodukter från Cornwall, berömda broccoli och blomkål, och snittblommor från Isles of Scilly .
För att klara den ökande trafiken fördubblades linjen gradvis mellan 1893 och 1930.
Många filiallinjer stängdes under andra hälften av 1900-talet, men i Cornwall förblir Looe, Newquay, Falmouth Docks och St Ives filialer öppna för passagerare, med servicefrekvenser på dem alla som har ökat på senare tid. En femte gren börjar vid Plymouth i Devon men korsar Tamar på väg för att tjäna Calstock och Gunnislake i Cornwall. Under sommaren trafikeras Newquay-filialen också av intercity-tåg till London, norra England och Skottland. En ytterligare gren från Lostwithiel bär fortfarande lokala porslinståg till Fowey docks, medan det finns fler porslinslinjer från Burngullow, väster om St Austell, och som sporrar från Newquay- och Looe-grenarna. Den historiska utvecklingen av fodra behandlas mer fullständigt på Hayle järnväg , West Cornwall järnväg och Cornwall järnväg .
Olyckor
Cornwall Main Line har varit en mycket säker järnväg för passagerare, med endast ett fåtal olyckor på 1800-talet. Dessa inkluderar:
- Grove Viaduct, St Germans – urspårning, 6 maj 1859.
- St Austell – skenande tåg, 29 oktober 1872.
- Menheniot – kollision, 2 december 1873.
- Bodmin Road – urspårning, 13 april 1895.
Rutt
Cornish Main Line |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
De samhällen som serveras är: Plymouth (inklusive förorterna till Devonport och St. Budeaux ), Saltash , St Germans , Menheniot , Liskeard , Bodmin , Lostwithiel , Par , St Austell , Truro , Redruth , Camborne , Hayle , St Erth och Penzance . Dessutom finns det fem filiallinjer med persontrafik:
- Atlantkustlinjen - länkar Par med Newquay
- Looe Valley Line - länkar Liskeard med Looe
- Maritime Line - länkar Truro med Penryn och Falmouth
- St Ives Bay Line - länkar St. Erth med St. Ives
- Tamar Valley Line - förbinder Plymouth med Bere Alston , Calstock och Gunnislake
Järnvägsstationerna i St Austell och Penzance ligger i anslutning till busstationer. Dessutom fungerar integrerade busslinjer från Bodmin Parkway till Bodmin , Wadebridge och Padstow ; från St Austell till Eden-projektet ; och från Redruth till Helston och RNAS Culdrose .
Rutten har ett stort antal viadukter, men den viktigaste strukturen är Royal Albert Bridge som korsar floden Tamar vid Saltash . Vid Truro ger viadukterna vidsträckta vyer över staden och floden Fal ; längre västerut kan nordkusten ses nära Hayle innan linjen svänger in på sydkusten den sista milen eller så längs stranden vid Marazion , vilket ger en bra utsikt över St Michael's Mount .
Nominell linjehastighet är 65 mph (105 km/h), men det finns lokala restriktioner på många ställen. Rutten är nästan helt dubbelspårig och frilagd för tåg upp till spårvidden W7 och W6A. Den 7,5 milen (12,1 km) sektionen från Burngullow till Probus (mellan de nuvarande stationerna vid St Austell och Truro ) var tidigare dubbelspår, men var singel 1985 på grund av sättningar från stängda gruvor. Det blev en viktig orsak till förseningar i regionen, vilket krävde att tågen väntade på att föregående tåg skulle klara den enskilda sektionen innan de fortsatte. Det andra spåret restaurerades i augusti 2004. Den totala kostnaden för projektet var £14,3 miljoner och finansierades av Objective One , Strategic Rail Authority och Cornwall County Council.
Det finns tre återstående sektioner av en linje, alla 2 km eller mindre. En av dessa sektioner är på två viadukter nära Liskeard, en annan är mellan St. Budeaux Ferry Road och Saltash över Royal Albert Bridge, och den sista delen är på inflygningen till Penzance, vid sidan av Long Rock-depån.
Användande
Antalet passagerare som reser på Cornish Main Line har ökat under de senaste åren. Mellan 2004/05 och 2011/12, med undantag för Keyham och Menheniot, har alla stationer rapporterat en ökning med minst 33 %, medan Hayle, Par, Saltash och St Budeaux Ferry Road alla rapporterats vara över 200 %. De mest trafikerade stationerna är Plymouth, Penzance och Truro som alla hanterar mer än en miljon människor som anländer eller avgår varje år. St Austell, Redruth och Liskeard hade alla mer än 300 000 personer under 2011-12, en ökning med cirka 50 % eller 60 % jämfört med 2004/05.
Stationsanvändning | |||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Stations namn | 2002–03 | 2004–05 | 2005–06 | 2006–07 | 2007–08 | 2008–09 | 2009–10 | 2010–11 | 2011–12 | 2012–13 | 2013–14 | 2014–15 | 2015–16 | 2016–17 | 2017–18 | 2018–19 | 2019–20 | 2020-21 | 2021-22 |
Plymouth | 1,431,674 | 1 519 011 | 1 629 011 | 1,845,958 | 2 026 851 | 2,249,849 | 2,278,718 | 2,401,082 | 2,487,562 | 2,509,452 | 2 449 000 | 2 416 000 | 2 372 000 | 699,268 | |||||
Devonport | 39,742 | 41,404 | 45,492 | 39,464 | 43 046 | 16 150 | |||||||||||||
Skeppsvarv | 4 070 | 5 088 | 4,895 | 5,335 | 4,924 | 5,274 | 5,524 | 5,406 | 4,160 | 4,728 | 4,432 | 4,406 | 10,368 | ||||||
Keyham | 8 957 | 6,374 | 7,594 | 7 976 | 5 055 | 5 600 | 5 016 | 6,330 | 7,338 | 9,122 | 7 198 | 7,156 | 7 808 | ||||||
St Budeaux färjeväg | 987 | 969 | 1 015 | 1 037 | 1 199 | 1,132 | 1 540 | 2,326 | 2 980 | 3,976 | 2 980 | 3,976 | 2,348 | ||||||
Saltash | 27 197 | 35,349 | 32,186 | 34,266 | 32 062 | 47,244 | 49,578 | 59,240 | 67,174 | 78,198 | 82,398 | 83,574 | 85,396 | ||||||
St Germans | 25,681 | 24,926 | 28,228 | 29,540 | 29 073 | 37,718 | 38,258 | 44,758 | 58,676 | 60 320 | 57 066 | 56,698 | 58,254 | ||||||
Menheniot | 6,554 | 5,782 | 4,453 | 4,206 | 3,610 | 4,598 | 3,844 | 2 690 | 5 096 | 5,858 | 4,140 | 3,696 | 2,482 | ||||||
Liskeard | 209,875 | 232,269 | 237,113 | 267,864 | 274 090 | 294,638 | 289,276 | 309,162 | 351,394 | 358,324 | 355 000 | 351 000 | 359 000 | ||||||
Bodmin Parkway | 144,146 | 158,172 | 166,743 | 185,498 | 203,061 | 225,140 | 221,616 | 235,876 | 234,792 | 236 190 | 241 000 | 234 000 | 243 000 | ||||||
Lostwithiel | 40,701 | 42,602 | 46,172 | 46,645 | 51 695 | 61,716 | 68,336 | 73,584 | 67,472 | 72,530 | 70,348 | 66,624 | 67,706 | ||||||
Par | 78,175 | 95,475 | 111,912 | 119 859 | 139,688 | 160,832 | 162,872 | 179 100 | 190,168 | 195,732 | 191 000 | 195 000 | 200 000 | ||||||
St Austell | 266,676 | 275 056 | 281,545 | 314,613 | 360,484 | 388,878 | 395,222 | 436,440 | 464 000 | 472,538 | 461 000 | 460 000 | 459 000 | ||||||
Truro | 638,727 | 714 954 | 772,674 | 856,474 | 917,184 | 997,368 | 1 042 412 | 1,161,138 | 1 201 010 | 1,202,942 | 1 205 000 | 1 187 000 | 1 211 000 | ||||||
Redruth | 186,977 | 219 013 | 228,511 | 258,384 | 277,853 | 292,940 | 284,462 | 308,444 | 334,194 | 340,356 | 338 000 | 328 000 | 342 000 | ||||||
Camborne | 109,628 | 146 595 | 157 026 | 181,671 | 193,948 | 215 600 | 224 950 | 247,360 | 269 034 | 262 070 | 255 000 | 266 000 | 278 000 | ||||||
Hayle | 34,802 | 43,467 | 51 299 | 63,593 | 60,174 | 73,868 | 77,172 | 85 508 | 81,732 | 79,198 | 82,714 | 83,446 | 92 084 | ||||||
St Erth | 71,406 | 90,541 | 88,341 | 67 004 | 68 230 | 75 026 | 75,248 | 120 770 | 257,802 | 251,858 | 262 000 | 271 000 | 291 000 | ||||||
Penzance | 392 008 | 403 000 | 413,905 | 461,764 | 498 290 | 526,132 | 520,982 | 556,546 | 543 036 | 560,338 | 568,836 | 570 098 | 574 000 | ||||||
Den årliga passageraranvändningen baseras på försäljning av biljetter under angivna räkenskapsår från Office of Rail and Roads uppskattningar av stationsanvändningen . Statistiken är för passagerare som anländer och avgår från respektive station och omfattar tolvmånadersperioder som börjar i april. Metodiken kan variera från år till år. Användningen från perioderna 2019-20 och särskilt 2020-21 och framåt har påverkats av Covid-19-pandemin |
Se även
- Cornwall järnväg
- Cornwalls järnvägsviadukter
- Nedlagda järnvägsstationer (Plymouth till Penzance Line)
- Great Western Main Line
- West Cornwall Railway
Anteckningar
Källor och vidare läsning
- Bennett, Alan (1990). Great Western Railway i East Cornwall . Cheltenham: Runpast Publishing. ISBN 1-870754-11-5 .
- Bennett, Alan (1988). Great Western Railway i Mid Cornwall . Southampton: Kingfisher Railway Publications. ISBN 0-946184-53-4 .
- Bennett, Alan (1988). Great Western Railway i West Cornwall . Cheltenham: Runpast Publishing. ISBN 1-870754-12-3 .
- Binding, John (1993). Brunels corniska viadukter . Penryn: Atlantic Transport Publishing för Historical Model Railway Society. ISBN 0-906899-56-7 .
- Central publicitetsenhet (vintern 1979). Järnvägselektrifiering . British Railways Board . s. 0–2, 8.
- Hesp, Martin (7 juli 2008). "Min magnifika tågresa" . Western Morning News . Arkiverad från originalet den 25 november 2010 . Hämtad 14 juli 2008 .