Yoruba språk

Yoruba

Èdè Yorùbá (Standard) عِدعِ يوْرُبا ( Ajami )
Infödd till     Benin · Nigeria · Togo
Etnicitet Yoruba
Modersmålstalare
Inbyggt: 50 miljoner (2020) L2 : 5,0 miljoner
Tidiga former


Latin ( Yoruba alfabetet ) Yoruba blindskrift arabisk skrift (Ajami)
Officiell status
Officiellt språk på
  Nigeria

Erkänt minoritetsspråk i
 Benin
Språkkoder
ISO 639-1
ISO 639-2
ISO 639-3 år
Glottolog yoru1245
Linguasfären 98-AAA-a
Den här artikeln innehåller IPA fonetiska symboler. Utan korrekt renderingsstöd kan du se frågetecken, rutor eller andra symboler istället för Unicode- tecken. För en introduktionsguide om IPA-symboler, se Hjälp:IPA .
En Yoruba-högtalare, inspelad i Sydafrika

Yoruba ( Storbritannien : / ˈ j ɒr ʊ b ə / , USA : / ˈ j ɔːr ə b ə / ; Yor. Èdè Yorùbá ; Ajami : عِدعِ يوْرُبا , talade i centrala nigerianska och främst nigerianska språk i västra och västra Afrika . Det talas av det etniska Yoruba-folket . Antalet Yoruba-högtalare är ungefär 50 miljoner, plus cirka 5 miljoner andraspråkshögtalare. Som ett pluricentriskt språk talas det främst i ett dialektalt område som spänner över Nigeria och Benin med mindre migrerade samhällen i Elfenbenskusten, Sierra Leone och Gambia .

Yoruba-ordförråd används också i den afro-brasilianska religionen känd som Candomblé , i den karibiska religionen Santería i form av det liturgiska Lucumí-språket och olika afroamerikanska religioner i Nordamerika . Utövare av dessa religioner i Amerika talar eller förstår inte längre Yorùbá-språket, snarare använder de rester av Yorùbá-språket för att sjunga sånger som för dem är höljda i mystik. Användning av ett lexikon med Yorùbá-ord och korta fraser under ritualer är också vanligt, men de har genomgått förändringar på grund av det faktum att Yorùbá inte längre är ett folkspråk för dem och flytande krävs inte.

Som det huvudsakliga yoruboidspråket är Yoruba närmast släkt med språken Itsekiri (som talas i Nigerdeltat ) och Igala (talas i centrala Nigeria).

Historia

Ytterligare information: Volta–Niger-språken och Benue–Kongo-språken

Yoruba klassificeras bland Edekiri-språken , vilket är tillsammans med Itsekiri och isolerar Igala från Yoruboid -gruppen av språk inom Volta–Niger- grenen av Niger–Kongo- familjen. Den språkliga enheten i Niger-Kongo dateras till djup förhistoria, uppskattningar som sträcker sig för omkring 11 000 år sedan (slutet av övre paleolitikum ). I dagens Nigeria uppskattas det att det finns omkring 50 miljoner Yoruba primära och sekundära språk talare, såväl som flera andra miljoner talare utanför Nigeria, vilket gör det till det mest talade afrikanska språket utanför kontinenten.

Placering av Yoruba-högtalare

Yoruba är det dominerande språket inom följande områden:

Nigeria

Benin

Togo

Yoruboid-språk

Huvudartikel: Yoruboid-språk
Grupp Namn Plats(er) Största dialekter Modersmålstalare Land Kommentar
Igala språk Igala Eastern Kogi State i och runt områdena Dekina , Ankpa , Idah , ibaji , Omala , Igalamela-Odolu , Northwestern Anambra state i Anambra West Ebu, Anyugba, Ife, Idah, Ibaji, Ankpa, Imane 2,1 miljoner Nigeria Mest divergerande yoruboida språket (tidigaste splittringen) & östligaste yoruboida språket
Ogugu Eastern Kogi State i Olamaboro , Northern Enugu State, Uzo Uwani , Igbo Eze North , Nsukka Local Government __________ 160 000 Nigeria En divergerande Igala-dialekt
Edekiri språk Ede språk Södra, centrala och norra Benin , centrala Togo , i och runt: Porto-Novo , Pobè , Adjarra , Bantè , Savé , Tchaourou , Sakété , Ketou , Cové , Glazoue , Adja-Ouèrè , Bassila , Dassa-Zoumé (Benin). Atakpame , Goubi, Anié , Moretan, Kambole , (Togo) Ede Ife , Ede Isha , Ede Idaasha , Ede Shabe, Ede Ije , Kambole , Ede Nago, Ede Kura, Manigri Etc. 1,4 miljoner Benin , Togo , Nigeria Ett kluster av närbesläktade dialekter i västra Yorubaland , med mer än 95 % lexikalisk likhet med standard Yoruba
Itsekiri Västra deltastaten i Warri South , Warri North , Warri South West , Sapele och Ethiope West . Edo State i Ikpoba Okha och Ovia South-West __________ 700 000 Nigeria En yoruba-dialekt av västra Nigerdeltat och den östligaste Edekiri-dialekten
Yoruba Sydvästra, norra centrala och mellanvästra Nigeria : Ondo , Edo , Kwara , Ekiti , Lagos , Ogun , Kogi , Oyo , Osun . Östra och centrala Benin : Plateau , Collines , Ouémé , Zou , Borgu Etc. Ekiti , Ife , Ijebu , Oworo , Ijesha , Akoko , Ikale , Okun , Oyo , Egba , Awori , Igbomina , Owo , Idanre , Egbado , Ilaje , Ketu , Ikale , Mokole , Ondo , Ibaracgun , Oken . 55 miljoner Nigeria , Benin , Amerika Det överlägset största av Yoruboid-språken, och Niger-Kongo -språket med det största antalet L1-talare.
Olukumi Isolerad inom Igboid-språk i Delta State , Aniocha North . __________ 17 000 (?) Nigeria En isolerad yoruba-dialekt på Nigers västra flanker

Yorubagruppen antas ha utvecklats ur odifferentierade Volta-Niger -populationer vid det första årtusendet f.Kr. Bosättningar av tidiga Yoruba-talare antas motsvara de som finns i det bredare Niger-området från omkring 400-talet f.Kr., särskilt vid Ife . De nordvästra Yoruba-dialekterna visar mer språklig innovation än de sydöstra och centrala dialekterna. Detta, i kombination med att de senare områdena generellt har äldre bosättningar, tyder på ett senare datum för migration till nordvästra Yorubaland. Enligt Kay Williamson -skalan är följande graden av relation mellan Itsekiri och andra yoruboida- dialekter, med hjälp av en sammanställd ordlista över de vanligaste orden. En likhet på 100 % skulle innebära en total överlappning av två dialekter, medan likhet på 0 skulle innebära två talområden som inte har något samband. [ citat behövs ]

% likhet Igala Ijumu (Okun) Standard Yoruba Ijesha Ekiti Ijebu Oba (Akoko) Ondo Ilaje Ikale
Itsekiri 60,0 % 70,3 % 71,5 % 72,0 % 74,2 % 75,3 % 78,4 % 78,4 % 80,4 % 82,3 %

Resultatet av ordlistaanalysen visar att Itsekiri har den starkaste likheten med dialekterna i sydöstra Yoruba och framför allt Ilaje och Ikale , med 80,4 % och 82,3 % likhet. Enligt språkbedömningskriterierna från International Language Assessment Conference (1992) anses två talformer vara olika språk endast när en ordlistasanalys visar en lexikalisk likhet på under 70 %. En överlappning på 70 % och mer indikerar att båda talformerna är samma språk, även om dialektförståelsetest skulle behöva utföras för att avgöra hur väl talare av en dialekt kan förstå den andra talformen. Så medan analysen visar att Igala , med en överlappning på 60 %, är ett helt annat språk, är alla andra Yoruboid -talformer bara dialekter av samma språk. [ citat behövs ]

Olika sorter

yorubas dialektkontinuum består av flera dialekter. De olika Yoruba-dialekterna i Yorubaland i Nigeria kan klassificeras i fem stora dialektområden: nordväst, nordöst, central, sydväst och sydost. Tydliga gränser går inte att dra, perifera områden av dialektala regioner har ofta vissa likheter med angränsande dialekter.

Egba dialekt
Onko- dialekt från Okeho
Shaki dialekt
Oyo dialekt från Iwo
(Ijan) Ekiti- dialekt
Ife dialekt
Ijesha dialekt
Supare Akoko dialekt
Owo dialekt
Idanre dialekt
Ijebu-dialekt
Ikale dialekt

Nordvästra Yoruba talades historiskt i Ọyọ-riket . I NWY-dialekter har Proto-Yoruba velar frikativ /ɣ/ och labialiserad tonande velar /gʷ/ smält samman till /w/; de övre vokalerna /ɪ/ och /ʊ/ höjdes och slogs samman med /i/ och /u/, precis som deras nasala motsvarigheter, vilket resulterade i ett vokalsystem med sju orala och tre nasala vokaler.

Sydöstra Yoruba var förmodligen förknippad med expansionen av Beninriket efter ca. 1450. Till skillnad från NWY är härstamning och härkomst till stor del multilineala och kognatiska , och uppdelningen av titlar i krig och civil är okänd. Språkligt har SEY behållit /ɣ/ och /gw/ kontrasten, medan den har sänkt näsvokalerna /ĩ/ och /ʊ̃/ till /ɛ̃/ respektive /ɔ̃/. SEY har kollapsat andra och tredje person plural pronominal former; alltså, àn án wá kan betyda antingen 'du (pl.) kom' eller 'de kom' på SEY-dialekter, medan NWY till exempel har ẹ wá 'du (pl.) kom' respektive wọ́n wá 'de kom'. Framväxten av en plural av respekt kan ha förhindrat sammansmältningen av de två i NWY-dialekter.

Centrala Yoruba utgör ett övergångsområde genom att lexikonet har mycket gemensamt med NWY, och det delar många etnografiska drag med SEY. Dess vokalsystem är det minst innovativa (mest stabila) av de tre dialektgrupperna, med nio muntliga vokalkontraster och sex eller sju nasala vokaler och ett omfattande vokalharmonisystem. Utmärkande för centrala och östliga (NEY, SEY) Yoruba också, är förmågan att börja ord med vokalen [ʊ:] som i västra Yoruba har ändrats till [ɪ:]

Litterära Yoruba

Litterär Yoruba, även känd som Standard Yoruba , Yoruba koiné och vanlig Yoruba , är en separat medlem av dialektklustret. Det är språkets skriftform, standardvarianten som man lär sig i skolan, och som talas av nyhetsläsare i radio. Standard Yoruba har sitt ursprung på 1850-talet, när Samuel A. Crowther , den första infödda afrikanske anglikanska biskopen, publicerade en Yoruba-grammatik och började sin översättning av Bibeln. Fastän till stor del baseras på Ọyọ- och Ibadan -dialekterna, innehåller Standard Yoruba flera funktioner från andra dialekter. Det har också några särdrag som är utmärkande för sig själv, till exempel det förenklade vokalharmonisystemet , såväl som främmande strukturer, som calques från engelska som har sitt ursprung i tidiga översättningar av religiösa verk.

Eftersom användningen av Standard Yoruba inte var ett resultat av någon avsiktlig språkpolitik, finns det mycket kontroverser om vad som utgör "äkta Yoruba", med vissa författare som anser att Ọyọ-dialekten är den "rena" formen, och andra säger att det finns inget sådant som äkta Yoruba alls. [ citat behövs ] Standard Yoruba, sorten som lärs ut i skolan och används i media, har ändå varit en kraftfull konsoliderande faktor i framväxten av en gemensam Yoruba-identitet

Skrivsystem

Huvudartikel: Yoruba-alfabetet
Se även: nigeriansk punktskrift § Yoruba punktskrift
Yoruba-hymn, Visitationskyrkan , Jerusalem

De tidigaste bevisen på närvaron av islam och läskunnighet går tillbaka till 1300-talet. Den tidigaste dokumenterade historien om folket, som spåras till senare delen av 1600-talet, var på yoruba men med den arabiska skriften (Ajami). Detta gör Yoruba till ett av de äldsta afrikanska språken med en bestyrkt historia av Ajami. (Jfr Mumin & Versteegh 2014; Hofheinz 2018). Det äldsta, bevarade Yoruba Ajami-exemplet är dock en islamisk vers från 1800-talet (waka) av Badamasi Agbaji (d. 1895 - Hunwick 1995). Det finns flera föremål av Yoruba Ajami i poesi, personliga anteckningar och esoterisk kunskap (Jfr Bang 2019), bland annat. Ändå förblev Yoruba Ajami idiosynkratisk och inte socialt spridd, eftersom det inte fanns någon standardiserad ortografi. Den uppsjö av dialekter, och frånvaron av en central marknadsföringsinstitution, bland annat, är orsaken.

På 1600-talet skrevs Yoruba med Ajami-skriften , en form av arabisk skrift . Det är fortfarande skrivet i Ajami-skrivet i vissa islamiska kretsar. Standard Yoruba ortografi har sitt ursprung i det tidiga arbetet av Church Mission Society- missionärer som arbetade bland Aku (Yoruba) i Freetown . En av deras informanter var Crowther, som senare själv skulle fortsätta att arbeta med sitt modersmål. I tidiga grammatiska primers och översättningar av delar av den engelska bibeln använde Crowther det latinska alfabetet i stort sett utan tonmarkeringar. Det enda diakritiska tecken som användes var en prick under vissa vokaler för att beteckna deras öppna varianter [ɛ] och [ɔ] , dvs. ⟨ẹ⟩ och ⟨ọ⟩ . Under årens lopp reviderades ortografin för att bland annat representera ton. År 1875 Kyrkans missionsförening (CMS) en konferens om Yoruba ortografi; den standard som utarbetades där låg till grund för ortografin av det stadiga flödet av religiös och utbildningslitteratur under de kommande sjuttio åren.

Den nuvarande ortografin av Yoruba härrör från en rapport från Yoruba Orthography Committee från 1966, tillsammans med Ayọ Bamgboṣes Yoruba Orthography från 1965 , en studie av de tidigare ortografierna och ett försök att bringa Yoruba ortografi i linje med faktiska tal så mycket som möjligt. Fortfarande i stort sett lik den äldre ortografin, använder den det latinska alfabetet modifierat genom användningen av digrafen ⟨gb⟩ och vissa diakritiska tecken , inklusive underpunkterna under bokstäverna ⟨ẹ⟩ , ⟨ọ⟩ och ⟨ṣ⟩ . Tidigare hade den vertikala linjen använts för att undvika att märket täcktes helt av en understrykning , som i ⟨e̩⟩, ⟨o̩⟩, ⟨s̩⟩; den användningen är dock inte längre vanlig.

A B D E Ẹ F G Gb H jag J K L M N O O P R S Ṣ T U W Y
a b d e ẹ f g gb h jag j k l m n o o sid r s ṣ t u w y

De latinska bokstäverna ⟨c⟩ , ⟨q⟩ , ⟨v⟩ , ⟨x⟩ , ⟨z⟩ används inte som en del av den officiella ortografin för Standard Yoruba, men de finns i flera Yoruba-dialekter.

Uttalet av bokstäverna utan diakritiska tecken motsvarar mer eller mindre motsvarigheterna till deras internationella fonetiska alfabet , förutom labial–velar konsonanten [k͡p] (skriven ⟨p⟩ ) och [ɡ͡b] (skriven ⟨gb⟩ ), där båda konsonanterna är uttalas samtidigt snarare än sekventiellt. Diakritiken under vokaler indikerar en öppen vokal , uttalad med tungans rot tillbakadragen (så ⟨ẹ⟩ uttalas [ɛ̙] och ⟨ọ⟩ är [ ɔ̙] ). ⟨ṣ⟩ representerar en postalveolär konsonant [ʃ] som engelskan ⟨sh⟩ , ⟨y⟩ representerar en palatal approximant som engelska ⟨y⟩ och ⟨j⟩ ett tonande palatalstopp [ɟ] , vilket är vanligt i många afrikanska ortografier.

Förutom underpunkterna används ytterligare tre diakritiska tecken på vokaler och stavelse nasala konsonanter för att indikera språkets toner: en akut accent ⟨ ´ ⟩ för den höga tonen, en grav accent ⟨ ` ⟩ för den låga tonen och en valfri makron ⟨ ¯ ⟩ för mellantonen. Dessa används utöver underpunkterna i ⟨ẹ⟩ och ⟨ọ⟩ . När mer än en ton används i en stavelse kan vokalen antingen skrivas en gång för varje ton (till exempel * ⟨òó⟩ för en vokal [o] med ton som stiger från låg till hög) eller, mer sällan i nuvarande användning , kombinerat till en enda accent. I det här fallet används en karon ⟨ˇ⟩ för den stigande tonen (så att föregående exempel skulle skrivas ⟨ǒ⟩ ), och en cirkumflex ⟨ˆ⟩ för den fallande tonen.

Á À Â É È Ē Ẹ Ẹ́ Ẹ̀ Ẹ̄ Í Ì Ī Ń Ǹ N̄ Ḿ M̀ M̄ O O O O O O O Ú Ù Ū Ṣ
á à ā e è ē ẹ ẹ́ ẹ̀ ẹ̄ í ì ī ń ǹ n̄ ḿ m̀ m̄ o o o o o o o ú ù ū ṣ

I Benin använder Yoruba en annan ortografi . Yoruba-alfabetet standardiserades tillsammans med andra beninspråk i det nationella språkalfabetet av National Language Commission 1975, och reviderades 1990 och 2008 av National Center for Applied Linguistics.

Benins alfabet
A B D E Ɛ F G Gb H jag J K Kp L M N O Ɔ P R S Sh T U W Y
a b d e ɛ f g gb h jag j k kp l m n o ɔ sid r s sh t u w y

År 2011 utformade en beninesisk prästhövding vid namn Tolúlàṣẹ Ògúntósìn sitt system baserat på en vision som han fick i sömnen som tros ha beviljats ​​från Oduduwa . Detta "Oduduwa-alfabet"-system har också fått godkännande och stöd från andra framstående hövdingar i Yorubaland -regionen.

Fonologi

Stavelsestrukturen för Yoruba är (C)V(N). Syllabic nasals är också möjliga. Varje stavelse har en av de tre tonerna: hög ⟨◌́⟩ , mitten ⟨◌̄⟩ (i allmänhet lämnas omarkerad) och låg ⟨◌̀⟩ . Meningen n̄ ò lọ ( Jag gick inte ) ger exempel på tre stavelsetyper:

  • n̄ — [ŋ̄] — I
  • ò — [ò] — inte (negation)
  • lọ — [lɔ̄] — att gå

Vokaler

Standard Yoruba har sju orala och fem nasala vokaler. Det finns inga diftonger i Yoruba; sekvenser av vokaler uttalas som separata stavelser. Dialekter skiljer sig åt i antalet vokaler de har; se ovan .

Yoruba vokaldiagram , antaget från Bamgboṣe (1969:166). Muntliga vokaler är markerade med svarta prickar, medan de färgade områdena indikerar intervallen i möjlig kvalitet på näsvokalerna.
  Muntliga vokaler Nasala vokaler
Främre Tillbaka Främre Tillbaka
Stänga i u ĩ ũ
Nära-mitt e o    
Öppen-mitt ɛ ɔ ɛ̃ ɔ̃
Öppen a ( ã )
  • I vissa fall är den fonetiska realiseringen av dessa vokaler märkbart annorlunda än vad symbolen antyder:
    • Den orala /i/ är nära framtill [ i ] , och den nasala /ĩ/ varierar mellan nära front [ ĩ ] och nära framtill [ ĩ̞ ] .
    • Den orala /u/ ligger tätt bak [ u ] , och den nasala /ũ/ varierar mellan nära nära rygg [ ũ̟ ] , nära rygg [ ũ ] , nära nära rygg [ ũ̟˕ ] och nära rygg [ ] ũ̞ ] .
    • De orala /e, o/ är nära-mid [ e , o ] , och har inga nasala motsvarigheter.
    • Den orala /ɛ/ är öppen-mid [ ɛ ] , och den nasala /ɛ̃/ varierar mellan mid [ ɛ̝̃ ] och öppen-mid [ ɛ̃ ] .
    • Den orala /ɔ/ är nära-öppen [ ɔ̞ ] , och den nasala /ɔ̃/ varierar mellan öppen-mid [ ɔ̃ ] och nära-öppen [ ɔ̞̃ ] .
    • Det muntliga /a/ är centralt [ ä ] .

Statusen för en femte nasal vokal, [ã] , är kontroversiell. Även om ljudet förekommer i tal, har flera författare hävdat att det inte är fonemiskt kontrastivt; ofta är det i fri variation med [ɔ̃] . Ortografiskt representeras nasala vokaler normalt av en muntlig vokalsymbol följt av ⟨n⟩ ( ⟨in⟩ , ⟨un⟩ , ⟨ẹn⟩ , ⟨ọn⟩ ), förutom i fallet med [n] ( se allofon för /l) nedan ) före en nasal vokal: inú 'inne, mage' uttalas faktiskt [īnṹ] .

Konsonanter

  Labial Alveolär
Postalveolar / Palatal 		Velar Glottal
enkel labial
Nasal m   ŋ ~ ŋ̍    
Sluta b t d ɟ k ɡ k͡p ɡ͡b  
Frikativa f s ʃ     h
Ungefär   l ~ n j   w  
Rhotic   ɾ        

De röstlösa plosiverna /t/ och /k/ är lätt aspirerade; i vissa Yoruba-varianter /t/ och /d/ mer dentala. Den rotiska konsonanten realiseras som en flik [ɾ] eller, i vissa varianter (särskilt Lagos Yoruba), som den alveolära approximanten [ɹ] på grund av engelskt inflytande. Det är särskilt vanligt med yoruba-engelska tvåspråkiga.

Liksom många andra språk i regionen har Yoruba de röstlösa och tonande labial–velar-stoppen /k͡p/ och /ɡ͡b/ : pápá [k͡pák͡pá] 'fält', gbogbo [ɡ͡bōɡ͡bō ] 'alla'. Noterbart saknas det vanliga röstlösa bilabialstoppet /p/ så /k͡p/ skrivs som ⟨p⟩ .

Yoruba saknar också ett fonem /n/ ; bokstaven ⟨n⟩ används för ljudet i ortografin, men strängt taget syftar den på en allofon av /l/ omedelbart före en nasal vokal.

Det finns också en stavelse nasal , som bildar en stavelsekärna av sig själv. När den föregår en vokal är den en velar nasal [ŋ] : n ò lọ [ŋ ò lɔ̄] 'Jag gick inte'. I andra fall är dess artikulationsplats homorganisk med följande konsonant: ó ń lọ [ó ń lɔ̄] 'han går', ó ń fò [ó ḿ fò] 'han hoppar'.

Tona

Yoruba är ett tonspråk med trenivåtoner och två eller tre konturtoner. Varje stavelse måste ha minst en ton; en stavelse som innehåller en lång vokal kan ha två toner. Toner markeras genom användning av den akuta accenten för hög ton ( ⟨á⟩ , ⟨ń⟩ ) och den grava accenten för låg ton ( ⟨à⟩ , ⟨ǹ⟩ ); mid är omarkerad, förutom på stavelse nasals där det indikeras med en makron ( ⟨a⟩ , ⟨n̄⟩ ). Exempel:

  • H: ó bẹ́ [ó bɛ́] 'han hoppade'; síbí [síbí] 'sked'
  • M: ó bẹ [ó bɛ̄] 'han är framåt'; ara [āɾā] 'kropp'
  • L: ó bẹ̀ [ó bɛ̀] 'han ber om ursäkt'; ọ̀kọ̀ [ɔ̀kɔ̀] 'spjut'.

När man lär ut Yoruba-läskunnighet används solfège- namn på musiknoter för att namnge tonerna: låg är do , mid är re och hög är mi .

Visslade Yoruba

En hälsning på visslade Yoruba
ará iwájú, ɛ kú iʃɛ́ o "människor som kom för mig, hälsningar på jobbet"
Problem med att spela upp den här filen? Se mediahjälp .

Förutom den lexikaliska och grammatiska användningen av ton, används den även i andra sammanhang som vissling och trummande. Whistled Yoruba används för att kommunicera över långa avstånd. När talare pratar och visslar samtidigt förvandlas språket: konsonanter devoiceras eller vänds till [h] och alla vokaler ändras till [u]. Alla toner behålls dock utan någon ändring. Bibehållandet av toner gör det möjligt för talare att förstå innebörden av det visslade språket. Den Yoruba -talande trumman 'Dùndún'or 'iya ilu' som ackompanjerar sång under festivaler och viktiga ceremonier använder också ton.

Tonalitetseffekter och datorkodade dokument

Skriftlig Yoruba innehåller diakritiska tecken som inte är tillgängliga på konventionella datortangentbord, vilket kräver vissa anpassningar. I synnerhet är användningen av underpunkterna och tonmärkena inte representerade, så många Yoruba-dokument utelämnar dem helt enkelt. Asubiaro Toluwase påpekar i sin uppsats från 2014 att användningen av dessa diakritiska tecken kan påverka hämtningen av Yoruba-dokument av populära sökmotorer. Därför kan deras utelämnande ha en betydande inverkan på onlineforskning.

Assimilering och elision

, sker ofta assimilering eller strykning (' elision ') av en av vokalerna. Faktum är att eftersom stavelser på Yoruba normalt slutar på en vokal, och de flesta substantiv börjar med en, är det ett mycket vanligt fenomen, och det saknas bara i mycket långsamt, onaturligt tal. Ortografin följer här talet genom att orddelningar normalt inte anges i ord som är sammandragna till följd av assimilering eller elision: ra ẹja → rẹja 'köp fisk'. Ibland kan dock författare välja att använda ett inverterat kommatecken för att indikera en utdragen vokal som i ní ilé → n'ílé 'i huset'.

Långa vokaler i ord signalerar vanligtvis att en konsonant har raderats ordinternt. I sådana fall behålls tonen i den eliderade vokalen: àdìrò → ààrò 'härd'; koríko → koóko 'gräs'; òtító → òótó 'sanning'.

Ordförråd

Rötter

De flesta verbala rötter är enstaviga av den fonologiska formen CV(N), till exempel: dá (att skapa), dán (att polera), kpọ́n (att vara röd). Verbala rötter som inte verkar följa detta mönster är mestadels tidigare sammansättningar där en stavelse har försvunnit. Till exempel: nlá (att vara stor), ursprungligen en sammansättning av ní (att ha) + lá (att vara stor) och súfèé (att vissla), ursprungligen en sammansättning av sú (att stöta ut vind) + òfé eller ìfé (en blåsning) ). Vokaler fungerar som nominaliserande prefix som gör ett verb till en substantivform.

Nominella rötter är mestadels disyllabiska , till exempel: abà (spjälsäng, lada), ara (kropp), ibà (feber). Enstaviga och till och med trestaviga rötter förekommer men de är mindre vanliga.

Grammatik

Yoruba är ett mycket isolerande språk . Dess grundläggande beståndsordning är subjekt–verb–objekt , som i ó nà Adé 'han slog Adé'. Den kala verbstammen betecknar en fullbordad handling, ofta kallad perfekt; tempus och aspekt markeras av preverbala partiklar som ń 'imperfekt/present kontinuerlig', ti 'förflutna'. Negation uttrycks av en preverbal partikel kò . Seriella verbkonstruktioner är vanliga, som på många andra språk i Västafrika .

Även om Yoruba inte har något grammatiskt kön , har det en distinktion mellan mänskliga och icke-mänskliga substantiv när det gäller frågepartiklar : ta ni för mänskliga substantiv ('vem?') och kí ni för icke-mänskliga substantiv ('vad?') . Den associativa konstruktionen (som täcker possessiv /genitiv och besläktade begrepp) består av att substantiv ställs samman i ordningen modifierad modifierare som i inú àpótí {inuti lådan} 'insidan av lådan', fìlà Àkàndé 'Akandes mössa' eller àpótí aṣọ 'låda för kläder'. Mer än två substantiv kan ställas samman: rélùweè abẹ́ ilẹ̀ (järnväg under jord) 'tunnelbana', inú àpótí aṣọ 'insidan av klädlådan'. I det sällsynta fallet att det resulterar i två möjliga läsningar lämnas disambiguering åt sammanhanget. Substantiv i plural indikeras med ett pluralord.

Det finns två 'prepositioner': ní 'på, vid, in' och sí 'på, mot'. Den förra indikerar plats och frånvaro av rörelse, och den senare kodar plats/riktning med rörelse. Position och riktning uttrycks av prepositionerna i kombination med rumsliga relationella substantiv som orí 'top', apá 'side', inú 'inside', etí 'edge', abẹ́ 'under', ilẹ̀ 'down', etc. Många av de rumsliga relationella termer är historiskt relaterade till kroppsdeltermer.

Siffror

Huvudartikel: Yorubasiffror

Yoruba använder ett vigesimalt (bas-20) numreringssystem.

  • Ogún, 20, är ​​ett grundläggande numeriskt block.
  • Ogójì, 40, (Ogún-méjì) = 20 multiplicerat med 2 (èjì).
  • Ọgọ́ta, 60, (Ogún-mẹ́ta) = 20 multiplicerat med 3 (ẹ̀ta).
  • Ọgọ́rin, 80, (Ogún-mẹ́rin) = 20 multiplicerat med 4 (ẹ̀rin).
  • Ọgọ́rùn-ún, 100, (Ogún-márùn-ún) = 20 multiplicerat med 5 (àrún).
  • - 16 (Ẹẹ́rìndínlógún) = 4 mindre än 20.
  • - 17 (Ẹẹ́tàdínlógún) = 3 mindre än 20.
  • - 18 (Eéjìdínlógun) = 2 mindre än 20.
  • - 19 (Oókàndínlógún) = 1 mindre än 20.
  • - 21 (Oókànlélógun) = 1 steg på 20.
  • - 22 (Eéjìlélógun) = 2 steg på 20.
  • - 23 (Ẹẹ́tàlélógún) = 3 steg på 20.
  • - 24 (Ẹẹ́rìnlélógún) = 4 steg på 20.
  • - 25 (Aárùnlélógún) = 5 steg på 20.

Arabiskt inflytande

Den breda adoptionen av importerade religioner och civilisationer som islam och kristendomen har haft en inverkan på både skrivet och talat Yoruba. I sin Arabic-Encyclopedic Dictionary of the Quran and Sunnah hävdade den yoruba muslimska forskaren Abu-Abdullah Adelabu att islam har berikat afrikanska språk genom att förse dem med tekniska och kulturella förstärkningar med swahili och somaliska i Östafrika och Turanci Hausa och Wolof i Västafrika. de primära förmånstagarna. Adelabu , en doktorand från Damaskus citerade – bland många andra vanliga användningsområden – följande ord för att vara Yorubas derivat av arabiska ordförråd: [ bättre källa behövs ]

Några lånord

  • Sanma : Himmel eller himmel, från السماء
  • Alubarika : välsignelse, från البركة
  • Alumaani : rikedom, pengar, resurser, från المال
  • Amin : arabisk form av den hebreiska religiösa termen, Amen , från آمین

Bland vanliga arabiska ord som används i Yoruba finns namn på dagarna som Atalata ( الثلاثاء ) för tisdag, Alaruba ( الأربعاء ) för onsdag, Alamisi ( الخميس ) för torsdag och Jimoh ( الجمعة , Jumu'ah ) för fredag. Överlägset Ọjọ́ Jimoh är den mest fördelaktiga använda. Det brukar kallas det obehagliga ordet för fredag, Ẹtì , som betyder misslyckande, lättja eller övergivenhet. [ bättre källa behövs ] Till syvende och sist är standardorden för veckodagarna Àìkú, Ajé, Ìṣẹ́gun, Ọjọ́rú, Ọjọ́bọ, Ẹtì, Àbámẹ́ta, för onsdag, måndag, tisdag, respektive lördag, måndag, tisdag,. Fredag ​​förblir Eti på Yoruba.

Litteratur

Huvudartikel: Yorubalitteratur

Talad litteratur

• Odu Ifa , • Oriki , •Ewi, •Esa, •Àlọ́, •Rara, •Iremoje, • Bolojo , •Ijala, •Ajangbode, •Ijeke, Alámọ̀

Skriftlig litteratur

musik

  • Ibeyi , kubansk frankofon systerduo, som har Yoruba som modersmål.
  • Sakara , en Yoruba-låt som kommer från Abeokuta , Ogun Nigeria. En av de första artisterna av denna typ av musik var i Lagos på 1930-talet.
  • Apala , Apala (eller Akpala) är en musikgenre som ursprungligen utvecklades av Yoruba-folket i Nigeria, under landets historia som en koloni i det brittiska imperiet. Det är en slagverksbaserad stil som har sitt ursprung i slutet av 1970-talet.
  • Fuji , en populär, modern musikgenre från Yoruba.
  • Jùjú , en stil av nigeriansk populärmusik, härledd från traditionellt Yoruba slagverk.
  • Àpíìrì, en populär musik som är vanlig bland Ido och Igbole Ekiti omgivningarna i Ekiti State. Musikinstrumenten består vanligtvis av pärlstavade Calabash-guads och gongonger som stöds av harmoniska texter
  • Fela Kuti , skapare av Afrobeat

Se även

Anteckningar och referenser

Anteckningar

Referenser

  • Adetugbọ, Abiọdun (1982). "Mot en Yoruba-dialektologi". I Afọlayan (red.). Yoruba språk och litteratur . s. 207–224.
  • Afọlayan, Adebisi, red. (1982). Yoruba språk och litteratur . Ifẹ / Ibadan: University of Ifẹ Press / Ibadan University Press.
  • Ajayi, JF Ade (1960). "Hur Yoruba reducerades till att skriva". Odu: A Journal of Yoruba, Ẹdo and Related Studies (8): 49–58.
  • Bamgboṣe, Ayọ (1965a). "Assimilering och sammandragning i Yoruba". Tidskrift för västafrikanska språk (2): 21–27.
  • Bamgboṣe, Ayọ (1965b). Yoruba ortografi . Ibadan: Ibadan University Press.
  •   Bamgboṣe, Ayọ (1969). "Yoruba". I Elizabeth Dunstan (red.). Tolv nigerianska språk . New York: Africana Publishing Corp. sid. 166. ISBN 0-8419-0031-0 .
  •   Fagborun, J. Gbenga (1994). Yoruba Koiné – dess historia och språkliga innovationer . LINCOM Linguistic Edition vol. 6. München/Newcastle: LINCOM Europe. ISBN 3-929075-47-4 .
  • Fresco, Max (1970). Ämnen i Yoruba Dialektfonologi . (Studier in African Linguistics Supplement Vol. 1). Los Angeles: University of California, Dept. of Linguistics/ASC.
  • Ladipọ, Duro (1972). Ọba kò so (Kungen hängde inte) — Opera av Duro Ladipọ . (Transkriberad och översatt av RG Armstrong, Robert L. Awujọọla och Val Ọlayẹmi från en bandinspelning av R. Curt Wittig). Ibadan: Institute of African Studies, University of Ibadan.
  • Oyètádé, B. Akíntúndé & Buba, Malami (2000) 'Hausa Loan Words in Yorùbá', i Wolff & Gensler (red.) Proceedings of the 2nd WoCAL, Leipzig 1997 , Köln: Rüdiger Köppe, 241–260.
  • Oyenuga, Soji www.YorubaForKidsAbroad.com (2007). "Yoruba". I Soji och Titi Oyenuga (red.). Yoruba för barn utomlands - Lär dig Yoruba på 27 dagar . Saskatoon, Kanada: Gaptel Innovative Solutions Inc. s. 27 dagar.

Historia

Ordböcker

  • Abraham, Roy Clive (1958). Dictionary of Modern Yoruba . London: University of London Press.
  • CMS (Canon CW Wakeman, red.) (1950) [1937]. En ordbok över Yoruba-språket . Ibadan: University Press.
  • Delanọ, Oloye Isaac (1958). Atúmọ̀ ede Yoruba [kort ordbok och grammatik för Yoruba-språket] . London: Oxford University Press.
  • Sachnine, Michka (1997). Ordlista yorùbá-français, suivi d'un index français-yorùbâ . Paris: Karthala.

Grammatik och skisser

  • Adéwọlé, LO (2000). Början Yorùbá (Del I) . Monografi Serienr. 9. Kapstaden: CASAS.
  • Adéwọlé, LO (2001). Början Yorùbá (del II) . Monografi Serienr. 10. Kapstaden: CASAS.
  • Bamgboṣe, Ayọ (1966). En grammatik av Yoruba . [West African Languages ​​Survey / Institute of African Studies]. Cambridge: Cambridge University Press.
  •   Barberare, Karin (1985). Yorùbá Dùn ún So: en nybörjarkurs i Yorùbá (1:a upplagan). New Haven: Yale University Press. ISBN 978-0300029581 .
  • Crowther, Samuel Ajayi (1852). Yoruba grammatik . London. Yorubas första grammatik.
  • Rowlands, EC (1969). Lär dig Yoruba . London: The English Universities Press.
  • Ward, Ida (1952). En introduktion till Yoruba-språket . Cambridge: W. Heffer & Sons.
  • Yetunde, Antonia & Schleicher, Folarin (2006). Samtal Yoruba . London: Taylor & Francis Ltd (Routledge).

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Yoruba_language&oldid=1145237401 "